# Kritik mot Kriminalvården, häktet Växjö, för att inte ha dokumenterat en placering i en cell med begränsad utrustning. Även uttalanden om kamerabevakning av avskildhetsrum

JO 2024-11-06 dnr 7250-2023

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                        2024-11-06              7250-2023               1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                         Kritik mot Kriminalvården, häktet Växjö, för att inte ha dokumenterat
                         en placering i en cell med begränsad utrustning. Även uttalanden om
                         kamerabevakning av avskildhetsrum

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Kriminalvården, häktet
                         Växjö, och förhållandena vid placering i avskildhet. Han beskrev bl.a. att det
                         fanns en kamera i avskildhetsrummet och att han kände sig ständigt övervakad.

## Utredning

Inledningsvis hämtade JO in muntliga uppgifter om förhållandena i häktets
                         avskildhetsrum. Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig över det
                         som förts fram i anmälan vad gäller placering i en cell med begränsad
                         utrustning, s.k. avskalad cell, och om kamerabevakning av den. Myndigheten
                         skulle särskilt besvara ett antal frågor.

                         Kriminalvården, genom myndighetens tillförordnade chef för sektionerna för
                         verksjuridik, yttrade sig i huvudsak enligt följande:

## Utredning

Av tjänsteanteckning upprättad av JO efter samtal med kriminalvårdsinspektör
                                vid häktet Växjö framgår bl.a. att häktet har en avskildhetsavdelning med tre
                                olika sorters rum, varav ett är ett avskalat rum med möjlighet till övervakning.
                                Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvårdens region Öst,
                                som i sin tur hämtat in uppgifter från häktet Växjö. Berörd befattningshavare har
                                fått möjlighet att lämna synpunkter. Av utredningen framgår i huvudsak
                                följande.
                                Det som i JO:s tjänsteanteckning anges om avskildhetsavdelning stämmer inte.
                                Det finns inte någon sådan avdelning utan endast ett avskildhetsrum där det är
                                möjligt att hålla en intagen avskild under ständig tillsyn. Rummet saknar lös
                                inredning och är utrustat med en säng. Det finns även en angränsande toalett med
                                handfat. Rummet är vidare utrustat med en övervakningskamera. Det var i detta
                                rum AA den 5 september 2023 placerades i avskildhet enligt 2 kap. 5 § 2
                                häkteslagen (2010:611), HäL. Avskildheten pågick till den 7 september 2023.
                                Utöver aktuellt avskildhetsrum finns det möjlighet att konvertera vanliga rum till
                                avskildhetsrum.


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:     justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:    08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon 020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:        08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                 Dnr 7250-2023       Sid 2 (6)




Övervakningskameran i avskildhetsrummet är alltid aktiv. Det krävs en tekniker
för att avaktivera kameran. Det är först när vakthavande befäl, efter en
bedömning i det enskilda fallet, tar ställning till att kameraövervakning ska ske
som bilden från övervakningskameran aktiveras i centralvakten och presenteras
på en monitor i centralvakten. Övervakningsbilderna kan endast ses av den
personal som tjänstgör i centralvakten och som har till uppgift att sköta
övervakningen. Syftet med kameraövervakningen i avskildhetsrummet vid häktet
är att bl.a. försäkra sig om en intagens säkerhet, om en intagen uppvisar ett
oroligt, våldsamt eller avvikande beteende utan att direkt utgöra en fara för sig
själv. Om en intagen står under ständig tillsyn, dvs. att personal är fysiskt
närvarande och övervakar den intagne genom en glasruta, kan det även beslutas
om kompletterande kameraövervakning från centralvakten.
I det aktuella ärendet har vakthavande befäl inte beslutat att övervaknings-
bilderna från avskildhetsrummet där AA var placerad skulle presenteras på
monitorn i centralvakten.
Underrättelse om att häktets lokaler är kameraövervakade sker i samband med
inskrivning. Det finns vidare skyltar uppsatta med tydlig information om att
häktets lokaler är kameraövervakade. I de fall vakthavande befäl beslutat att
bilden från övervakningskameran i avskildhetsrummet ska aktiveras och
presenteras på en monitor i centralvakten, har detta inte dokumenterats och den
intagne inte heller underrättats om att kameraövervakning sker. Häktet Växjö har
med anledning av denna anmälan förändrat sitt arbetssätt på så sätt att
dokumentation nu sker när vakthavande befäl beslutar att bilden från
övervakningskameran aktiveras i centralvakten och när övervakningen upphör.
Den intagne informeras om detta.
Häktet Växjö har inte dokumenterat att AA placerades i ett bostadsrum med
begränsad utrustning. Personal har påmints om att det ska antecknas i den
intagnes journal när, och skälen för att, utrustningen i ett bostadsrum begränsas.

Rättslig reglering

Verkställighetens utformning och dokumentation m.m.
Enligt 1 kap. 4 § HäL ska varje intagen bemötas med respekt för sitt
människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade
med frihetsberövandet.
Enligt 1 kap. 6 § HäL får verkställigheten inte innebära andra begränsningar i
den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att
ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En kontroll- eller
tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med
åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
Enligt 5 § häktesförordningen (2010:2011) ska det för varje intagen föras en
journal som dokumenterar den intagnes verkställighet. Av journalen ska det
framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det gjordes.
I 7 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om
häkte, FARK Häkte, anges följande. Bestämmelser om behandling av person-
uppgifter inom Kriminalvårdens verksamhet finns i brottsdatalagen (2018:1177),
lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område och kriminalvårdsdatalagen (2018:1235) med
tillhörande förordningar. Bestämmelser om behandling av personuppgifter som
inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga påföljder finns i Europa-
parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning) (GDPR). Dokumentation i journal ska ske så snart som
möjligt.
                                                                   Dnr 7250-2023         Sid 3 (6)




Avskildhet
Enligt 2 kap. 5 § 2 HäL ska en intagen ges möjlighet att dagtid vistas
tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte det av säkerhetsskäl är
nödvändigt att hålla den intagne avskild från andra intagna.
Av de allmänna råden till 2 kap. 5 § HäL i FARK Häkte framgår att
säkerhetsskäl som gör det nödvändigt att hålla den intagne avskild från andra kan
vara t.ex. att det föreligger risk för fritagning eller rymning, att den intagne är
våldsam eller berusad, att det har uppstått en olämplig klientkonstellation som
inte kan lösas genom förflyttning, att det har uttalats hot om våld eller att en
skadegörelse ägt rum.

Förvaringsrum
Enligt 2 § förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och
polisarrester ska ett förvaringsrum ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter.
Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst
2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med
dagsljus.
Enligt 3 § förordningen om utformningen av häkten och polisarrester ska ett
förvaringsrum vara ändamålsenligt utrustat för den intagnes behov. I ett
förvaringsrum ska det finnas stol, bord, säng och utrymme för förvaring av
tillhörigheter. Rummet ska också ha ett signalsystem för att påkalla
uppmärksamhet. I anslutning till rummet ska det finnas handfat och toalett. Rum
som används till förvaring av berusade, våldsamma eller sjuka personer får ha
annan lämplig inredning. Inredningen i ett förvaringsrum ska om möjligt
utformas och förses med sådana skyddsanordningar att den intagne inte kan
skada sig själv eller någon annan.
I 1 kap. 17 § FARK Häkte i nu gällande lydelse anges följande. Bestämmelser
om utformningen av en intagens bostadsrum finns i förordningen (2014:1108)
om utformningen av häkten och polisarrester. I en intagens bostadsrum ska det
också finnas bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio,
TV samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av
dagsljus. Andra stycket gäller inte om annat följer av ett beslut om restriktioner,
om det finns risk för att den intagne allvarligt skadar sig själv eller annan eller
gör sig skyldig till skadegörelse, om det saknas ordinarie bostadsrum på grund av
platsbrist eller när det finns behov av att göra tillfälliga omplaceringar i syfte att
upprätthålla ordning och säkerhet. Så långt det är möjligt utifrån ordnings- och
säkerhetsskäl ska bostadsrummet i dessa fall förses med sådant som enligt första
stycket ska finnas i en intagens bostadsrum.
Av avsnitt 5 i Kriminalvårdens handbok om gemensamhet och avskildhet i häkte
(2018:13) framgår att om begränsningar av utrustningen i ett rum görs med stöd
av 1 kap. 17 § FARK Häkte, ska det antecknas i daganteckningar i den intagnes
journal. I daganteckningarna ska även skälen för åtgärden anges.

Kamerabevakning
Enligt 15 § kamerabevakningslagen (2018:1200) ska upplysning om
kamerabevakning lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt
sätt. Om ljud kan avlyssnas eller tas upp vid bevakningen, ska särskild
upplysning lämnas om detta. Bestämmelser om rätten till information om den
personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär finns i EU:s
dataskyddsförordning och andra föreskrifter som anges i 6 §.
Av 1 kap. 10 § FARK Häkte framgår bl.a. att en intagen, om det inte är
obehövligt med hänsyn till frihetsberövandets karaktär och varaktighet, ska
informeras om häktets användning av kamerabevakning i anslutning till att han
eller hon tas in i häkte.
                                                                            Dnr 7250-2023       Sid 4 (6)




      Svar på JO:s frågor och Kriminalvårdens bedömning
      Har AA underrättats om att cellen kameraövervakats under tiden han varit placerad i
      avskildhet och har en eventuell underrättelse dokumenterats? Hur har beslutet om
      kameraövervakning samt när kameran slagits på och av dokumenterats?
      Som framgår av utredningen är kameran i aktuell cell alltid aktiverad, men
      bilden presenteras på skärmar i centralvakten först efter beslut av vakthavande
      befäl. Något sådant beslut har inte fattats i aktuellt ärende och bilden från
      kameran har således inte presenterats.
      AA har, i likhet med alla intagna, i samband med inskrivningen underrättats om
      att häktet Växjö kameraövervakas. Det finns även skyltar uppsatta med tydlig
      information om att häktets lokaler är kameraövervakade. AA har dock inte
      särskilt underrättats om kameraövervakningen i aktuell cell. Detta borde ha
      gjorts även om bilden inte har presenterats. Kriminalvården beklagar att så inte
      har skett och ser positivt på att häktet Växjö nu ändrat rutinerna för
      dokumentation och information till den intagne.
      Kameraövervakas intagna i avskildhet regelmässigt i vissa situationer, eller fattas det
      alltid ett individuellt beslut i varje enskilt fall?
      Vid behov av kameraövervakning av en intagen i avskildhet beslutar
      vakthavande befäl att bilden ska presenteras på skärmarna i centralvakten. Det
      sker efter en individuell bedömning i det enskilda fallet.
      Har beslutet om placering i "avskalad cell" dokumenterats och, i så fall, hur har en
      sådan placering motiverats?
      Häktet Växjö har, i strid med vad som framgår av Kriminalvårdens handbok på
      området, inte dokumenterat att AA placerats i ett rum med begränsad utrustning
      och skälen för det. Kriminalvården beklagar det inträffade och noterar att
      medarbetare vid häktet Växjö har påmints om detta.
AA fick tillfälle att kommentera Kriminalvårdens yttrande.

Bedömning
Placering i cell med begränsad utrustning
I remissvaret har Kriminalvården redogjort för relevanta bestämmelser om vad
en intagens bostadsrum som huvudregel ska innehålla och om förutsättningarna
för undantag från reglerna. Jag har inte vare sig underlag eller för avsikt att
uttala mig om dessa var uppfyllda i det aktuella ärendet. Av utredningen
framgår dock att beslutet att placera AA i avskalad cell inte dokumenterades
och därmed inte heller motiverades. Häktet Växjö kritiseras för det.

Kamerabevakning
Rättslig reglering m.m.
Kriminalvården har redogjort för vissa av de regler som gäller för kamera-
bevakning i häkten. Jag hänvisar dit men vill för egen del tillägga följande.

Kamerabevakningslagen (2018:1200) syftar till att tillgodose behovet av
kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot
otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning (2 §).
Någon närmare reglering av under vilka förutsättningar kamerabevakning får
ske av utrymmen som allmänheten inte har tillträde till innehåller lagen däremot
inte.

Vid kamerabevakning ska tillämpliga regler om behandling av personuppgifter
iakttas. Bestämmelser om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter finns
                                                                   Dnr 7250-2023      Sid 5 (6)




bl.a. i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och i
förordningen (2018:1746) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter
inom brottsdatalagens område. Av dessa regler följer att personuppgifter får
behandlas om det är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna utföra sin
uppgift att verkställa häktning eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet i samband med sådan verkställighet (se bl.a. 2 kap.
brottsdatalagen och 2 kap. 1 § lagen om kriminalvårdens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område).

JO har tidigare, vid tillämpning av äldre lagstiftning, inte haft något att invända
mot kamerabevakning i avskildhetsrum om åtgärden tillämpas restriktivt och
efter en bedömning i det enskilda fallet (se t.ex. JO:s beslut den 8 mars 2012,
dnr 3978-2010). Därefter har jag i flera beslut redogjort för de närmare
förutsättningarna för kamerabevakning enligt nu gällande lagstiftning. Jag har
då uttalat att det är mycket angeläget att intagnas personliga integritet värnas i
så stor utsträckning som möjligt och att kamerabevakning inte ska användas om
den inte är nödvändig. Det krävs alltså såväl att kamerabevakningen är förenlig
med gällande regelverk som att åtgärden bedöms nödvändig och
proportionerlig. (Se t.ex. mina beslut den 8 april 2022, dnr 2632-2021, den
17 december 2020, dnr 87-2020 och den 14 oktober 2020, dnr 1827-2019.)

Om det finns en kamera monterad i rummet är det därutöver viktigt att
säkerställa att intagna vet om den är påslagen eller inte (se t.ex. JO 2018/19
s. 196, dnr 1365-2016).

Om det aktuella fallet
I remissvaret har Kriminalvården beskrivit att den aktuella övervaknings-
kameran alltid är aktiv och därmed var den det under hela tiden som AA
vistades i avskildhetsrummet. Exakt vad det inneburit framgår inte av yttrandet.
Exempelvis har myndigheten uppgett att övervakningsbilderna först kan ses
efter att vakthavande befäl tagit ställning till att bilden ska presenteras i
centralvaktens monitor, och att något sådant beslut inte fattades i det aktuella
fallet. Det framgår dock inte om kameramaterialet automatiskt spelades in och i
vilken utsträckning inspelningen i så fall sparades. Enligt min mening är dessa
omständigheter av avgörande betydelse. För det fall att det aktuella materialet
spelades in och sparades måste det nämligen betraktas som att AA stod under
konstant kamerabevakning utan att åtgärden föregåtts av bedömningen att det
fanns ett behov av det, och utan att han informerats. Utredningen ger dock inte
tillräckligt stöd för kritik i den delen.

Om bilden från övervakningskameran däremot inte spelades in och inte heller
presenterades i centralvaktens monitor borde AA ha informerats om att någon
bevakning inte skedde. Under alla förhållanden ska häktet alltså kritiseras för att
AA inte fick tillräcklig information om de faktiska omständigheterna runt
kamerabevakningen.
                                                                  Dnr 7250-2023     Sid 6 (6)




Jag noterar att häktet Växjö vid den aktuella tidpunkten inte hade någon särskild
rutin för att dokumentera och informera intagna om vakthavande befäl beslutat
att presentera bilden från övervakningskameran på en monitor i centralvakten
och när övervakningen upphörde. Det är givetvis positivt att häktet med
anledning av det nu aktuella ärendet ändrat detta. Det kan finnas skäl för häktet
att även i övrigt se över sina rutiner mot bakgrund av vad jag nu har uttalat.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har föredragit ärendet och byråchefen
Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
