# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Mariefred, för hanteringen av en intagen med skyddade personuppgifter

JO 2025-08-25 dnr 7250-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                    2025-08-25               7250-2024              1 (7)



Stf justitieombudsmannen
Karin Almgren




                    Kritik mot Kriminalvården, anstalten Mariefred, för hanteringen av en
                    intagen med skyddade personuppgifter


                     Beslutet i korthet: En person med skyddade personuppgifter togs in i anstalten
                     Mariefred. Personal i anstalten tilltalade honom inledningsvis med både för- och
                     efternamn i utrymmen där andra intagna vistades. Efter att anstalten inom ramen för
                     JO:s handläggning hade uppmärksammats på den intagnes önskemål om att tilltalas
                     med förnamn har personalen endast använt det namnet.
                     JO uttalar i beslutet att en intagens identitet kan röjas om personalen uttalar ett
                     ovanligt för- eller efternamn eller fullständigt namn i utrymmen där andra intagna
                     vistas. Det kan medföra såväl lidande som fara för den intagne eller dennes
                     närstående. Det gäller oavsett om den intagne har skyddade personuppgifter eller
                     inte, men risken för negativa konsekvenser är förstås normalt större om den intagne
                     har skyddade personuppgifter.
                     Ett verksamhetsställe måste anpassa metoden för identifiering utifrån
                     omständigheterna i det enskilda fallet. Anstalten Mariefred gjorde inledningsvis inga
                     överväganden om hur den berörda personen skulle tilltalas av personalen trots att det
                     framgick av det klientadministrativa systemet att han har skyddade personuppgifter.
                     JO anser att anstalten förtjänar kritik för det.
                     För JO visar det här ärendet att det finns skäl för Kriminalvården att överväga att ta
                     fram generella rutiner för hur verksamhetsställen ska hantera att en intagen har
                     skyddade personuppgifter.

## Anmälan

I en anmälan till JO och en kompletterande skrift förde AA fram klagomål mot
                    Kriminalvården, anstalten Mariefred, och uppgav bl.a. följande.

                    Han har skyddad identitet och vill bara tilltalas med sitt förnamn av personalen.
                    Det informerade han om direkt när han kom till anstalten. Trots det har
                    personalen tilltalat honom med efternamn ett stort antal gånger framför andra
                    intagna och därigenom utsatt honom för fara.

## Utredning

Inledningsvis hämtade JO in muntliga upplysningar från anstalten Mariefred.
                    Det framgick då bl.a. att anmälaren hade tilltalats på lite olika sätt av personalen
                    samt att praxis på anstalten var att en intagen med skyddad identitet ska


     Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
     Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 7250-2024       Sid 2 (7)




benämnas med NN i dokumentation men att det inte fanns någon praxis eller
rutin beträffande hur en sådan intagen ska tilltalas.

JO uppmanade därefter Kriminalvården att yttra sig över det AA hade fört fram
om hur han tilltalats av personal i anstalten och om att hans identitet röjts.
Myndigheten skulle också besvara de frågor som framgår av remissvaret.

Kriminalvården, genom tf. chefen för verksjuridik – dataskydd, sekretess m.m.,
yttrade sig i huvudsak enligt följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvårdens region Mitt,
      som i sin tur hämtat in uppgifter från anstalten Mariefred. Av uppgifterna
      framgår i huvudsak följande. Det vakthavande befäl som närvarade när
      anmälaren skrevs in i anstalten Mariefred kan inte minnas att anmälaren i
      samband med inskrivningen uttryckte önskemål om hur han önskade bli tilltalad.
      Det stämmer att personal har tilltalat anmälaren både med hans för- och
      efternamn samt med numret på hans bostadsrum och hans intagningsnummer.
      Det är inte möjligt att svara på hur många gånger anmälaren har tilltalats med
      annat än förnamn, men det bör inte har skett i den omfattning som anges i
      anmälan. Anmälaren kom till anstalten den 12 augusti 2024 och hans anmälan är
      daterad den 13 augusti 2024. Att han skulle tilltalats vid så många tillfällen under
      ett dygn som anges i anmälan är osannolikt. Anstalten uppmärksammades på
      anmälarens önskemål den 23 augusti 2024 och därefter har han endast tilltalats
      med förnamn. I Kriminalvårdsregistret (KVR) anges att anmälaren har skyddad
      identitet. Anstalten Mariefred har ingen rutin för hur intagna med skyddade
      personuppgifter ska tilltalas. Men för det fall att en intagen framför önskemål om
      att bli tilltalad med annat än efternamn så respekteras det. Önskemålet noteras i
      den intagnes journal.

## Rättslig reglering

Av 21 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL,
      följer att sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan
      jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor
      stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller
      annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne
      samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild
      anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan
      komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften
      röjs.
      I 35 kap. 15 § första stycket OSL anges följande. Sekretess gäller inom
      kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan
      antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att fara uppkommer
      för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

## Kriminalvårdens bedömning

Är det korrekt uppfattat att anstalten Mariefred inte har några rutiner för hur man
      ska agera om en intagen har skyddade personuppgifter?
      Anstalten Mariefred har en utarbetad rutin för hantering av intagna med
      skyddade personuppgifter vid exempelvis dokumentation, mejl och anslag.
      Anstalten har inga rutiner för hantering vid muntlig kommunikation eller för hur
      intagna med skyddade personuppgifter ska tilltalas av personal. I regel tilltalas
      de intagna vid efternamn. I det fall den intagne vill att personalen använder sig
      av förnamn hörsammas det och dokumenteras i KVR.
                                                                   Dnr 7250-2024       Sid 3 (7)




Finns det generella rutiner inom Kriminalvården för hur verksamhetsställen ska
hantera en sådan situation?
Det finns inga generella rutiner för hur Kriminalvårdens verksamhetsställen ska
agera om en intagen har skyddade personuppgifter.
Förberedelser och åtgärder som vidtas innan och i samband med att en person med
skyddade personuppgifter tas in i ett häkte eller en anstalt
Beslut om placering i häkte fattas av Kriminalvårdens regionala
häktessamordnare. På första sidan i KVR framgår om en intagen har skyddade
personuppgifter. Den uppgiften framgår därmed tydligt för både
häktessamordnaren och personalen i häkte där den intagne placeras.
Kriminalvårdens placeringssektion beslutar om inställelse i anstalt för ej
frihetsberövade dömda, placering från häkte till anstalt och omplacering mellan
anstalter. Placeringssektionen anvisar även förvarstagna plats i häkte eller
anstalt. Det finns uppgifter i KVR om de som är dömda till fängelsestraff men
som huvudregel saknas uppgifter i KVR om förvarstagna fram till dess att de
skrivs in i något av Kriminalvårdens verksamhetsställen.
Av första sidan i KVR framgår tydligt om en intagen har skyddade
personuppgifter. För dömda gör placeringssektionen en platsbokning i KVR före
beslut. I och med bokningen får verksamhetsstället tillgång till KVR gällande
den dömde och har möjlighet ta del av informationen på första sidan i KVR om
skyddade personuppgifter. Efter det att placeringssektionen fattat beslut får
verksamhetsstället i vilket den intagne ska placeras, via KVR, ett meddelande
om beslutet. Verksamhetsstället har då att omgående öppna KVR och läsa
beslutet samt de uppgifter som finns på första sidan i KVR om skyddade
personuppgifter. Anstalten får på så sätt senast vid denna tidpunkt information
om att en intagen har skyddade personuppgifter.
Vad gäller förvarstagna som Kriminalvården kan anvisa plats för i
Kriminalvårdens lokaler anvisar placeringssektionen plats i anstalt eller häkte.
Anvisningen hanteras utanför KVR. Om den förvarstagna inte tidigare vistats i
Kriminalvårdens lokaler eller transporterats av Kriminalvården saknas uppgifter
i KVR om denne. Via e-post till placeringssektionen från Migrationsverket
inkommer Migrationsverkets beslut om förvar och myndighetens beslut att den
förvarstagna ska placeras utanför Migrationsverkets lokaler.
Placeringssektionen anvisar därefter plats i något av Kriminalvårdens
verksamhetsställen samt skickar omgående ett e-postmeddelande till
verksamhetsstället i fråga innehållande Migrationsverkets båda beslut. Om den
förvarstagna har skyddade personuppgifter bör det framgå av Migrationsverkets
beslut. Verksamhetsställena får därigenom kännedom om att den förvarstagna
har skyddade personuppgifter.
Benämning i dokumentation och hur en intagen med skyddade personuppgifter ska
tilltalas av personal
I beslut har tidigare intagna med skyddade personuppgifter benämnts N.N. eller
du. Numera benämns i regel även intagna med skyddade personuppgifter med
namn i beslut eftersom namnet bedömts vara en del av beslutet och att det därför
inte kan uteslutas i besluthandlingar (jfr bl.a. Högsta domstolens avgörande NJA
2012 s. 336 och Kammarrätten i Jönköpings dom 27 december 2023 i mål nr
2812-23).
Kriminalvården har inga generella riktlinjer eller rutiner för hur intagna med
skyddade personuppgifter bör tilltalas av personal.

Om det saknas sådana rutiner, anser Kriminalvården att det finns anledning att ta
fram sådana?
Vad gäller förberedelser och åtgärder innan en person med skyddade
personuppgifter tas in i häkte eller anstalt så är det först när placeringssektionen
bedömer att en viss anstalt eller ett visst häkte skulle kunna komma i fråga för
placering eller anvisning som information kan lämnas till anstalten eller häktet
                                                                        Dnr 7250-2024        Sid 4 (7)




      om att det förekommer skyddade personuppgifter. Placeringssektionen gör en
      platsbokning på anstalten i fråga och då får anstalten tillgång till uppgifter i KVR
      gällande den dömde och kan läsa om att hen har skyddade personuppgifter.
      Uppgiften om skyddade personuppgifter är i stort sett omöjlig att inte lägga
      märke till för den som öppnar KVR på verksamhetsstället i fråga. Det är enligt
      Kriminalvårdens bedömning tillräckligt att information om skyddade
      personuppgifter kommer till anstaltens kännedom på detta sätt.
      Vad gäller anvisning av förvarstagen får verksamhetsstället där hen ska vistas
      Migrationsverkets båda beslut och kan läsa dessa, vilket bör vara tillräckligt för
      att säkerställa att verksamhetsstället får kännedom om att den förvarstagna har
      skyddade personuppgifter.

## Kriminalvårdens bedömning

Kriminalvården har inga nationella riktlinjer för hur intagna med skyddade
      personuppgifter ska tilltalas. Anstalten eller häktet där den intagne placeras får
      genom första sidan i KVR kännedom om hen har skyddade personuppgifter.
      Det är riktigt att personal vid anstalten Mariefred har tilltalat anmälaren med
      annat än förnamn mellan den 12 augusti 2024–23 augusti 2024, men rimligen
      inte i den omfattning som beskrivs i anmälan. Beträffande vad anmälaren anfört
      om att han skulle ha påtalat vid inskrivningen om hur han vill bli tilltalad känns
      inte igen av den personal som närvarade vid inskrivningen och det finns ingen
      dokumentation om detta i KVR. Det är därmed inte klarlagt om anmälaren
      uttryckt önskemål om att tilltalas vid förnamn vid inskrivningssamtalet. När
      önskemålet kommit till anstaltens kännedom har detta antecknats i KVR och han
      har därefter tilltalats med förnamn.
      Kriminalvården bedömer sammantaget att anstalten hörsammat anmälarens
      önskemål om tilltal när anstalten fått kännedom om detta och att anstalten inte
      hanterat anmälarens uppgifter på ett felaktigt sätt.
AA kommenterade remissvaret och framförde bl.a. att han är säker på att han
vid inskrivningen i anstalten Mariefred berättade för det vakthavande befälet att
han har skyddad identitet och bara vill tilltalas med sitt förnamn av personalen.

Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för rättslig reglering som har
betydelse i ärendet. För egen del vill jag även redovisa följande.

Enligt 1 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) respektive 1 kap. 5 § häkteslagen
(2010:611) ska verkställigheten utformas så att negativa följer av
frihetsberövandet motverkas. Med det avses bl.a. de psykiska, sociala och
ekonomiska konsekvenser som frihetsberövandet kan ha för den intagne (se
prop. 2009/10:135 s. 120 och 183).

Skyddet för intagnas identitet är en återkommande fråga hos JO såväl i
klagomålshanteringen som vid inspektioner och den aktualiseras i olika typer av
situationer. JO har tidigare utrett Kriminalvårdens användande av namnskyltar i
anslutning till intagnas celler (beslut den 13 december 2019, dnr 5858-2018)
och hur personal tilltalade intagna i ett häkte (beslut den 19 juni 2024, dnr 4926-
2023). I dessa två beslut har JO uttalat bl.a. följande.

En uppgift om att någon är intagen i anstalt är typiskt sett sådan att det kan
antas att den intagne lider men om uppgiften röjs. Uppgiften omfattas således av
                                                                   Dnr 7250-2024       Sid 5 (7)




den s.k. kriminalvårdssekretessen i 35 kap. 15 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL. Användandet av skyltar med intagnas
fullständiga namn eller efternamn medför att intagna inte själva kan välja om de
vill röja sin identitet för andra intagna. På samma sätt förhåller det sig om
personal uttalar ett ovanligt för- eller efternamn eller fullständigt namn i
utrymmen där andra intagna vistas. Det kan naturligtvis medföra såväl lidande
som fara för den intagne eller dennes närstående och detta oavsett om den
intagne har skyddad identitet eller inte.

Personal i häkten och anstalter måste visserligen kunna identifiera de intagna på
ett tillförlitligt och effektivt sätt, bl.a. för att minska risken för att intagna
förväxlas eller att handlingar delas ut till fel person. Enligt JO är det emellertid
inte tydligt att det skulle medföra ett behov av att använda för- och efternamn
på de intagna när de tilltalas i t.ex. gemensamhetsutrymmen där andra intagna
är närvarande. Ett verksamhetsställe måste anpassa metoden för identifiering
utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Något annat är enligt JO:s mening
inte förenligt med vare sig bestämmelsen om kriminalvårdssekretess i 35 kap.
15 § OSL eller kravet om att verkställigheten ska utformas så att negativa
följder av frihetsberövandet motverkas.

För närvarande pågår en ny granskning hos JO av Kriminalvårdens användning
av namnskyltar i anslutning till intagnas celler i häkten och anstalter (se
dnr 9861-2024).

I Kriminalvårdens handbok i sekretessfrågor (2011:1) anges bl.a. följande om
skyddade personuppgifter. Det är inte ovanligt att intagna har s.k. skyddade
personuppgifter. Skyddade personuppgifter är Skatteverkets samlingsrubrik för
de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och
fingerade personuppgifter inom folkbokföringen. Skatteverket kan föra in en
markering för särskild sekretessprövning, en s.k. sekretessmarkering, i
folkbokföringsdatabasen för en person, t.ex. någon som är hotad eller förföljd.
Det framgår inte av själva markeringen vilken uppgift om personen som kan
vara skyddsvärd. Det kan t.ex. vara uppgifter om adress, namn, om närstående
eller i vilket geografiskt område personen befinner sig. Den legala innebörden
av sekretessmarkeringen är att uppgifter om personen enligt folkbokföringens
bedömning inte bör lämnas ut utan en särskild sekretessprövning. Vid en
begäran om utlämnande av skyddade personuppgifter ska varje myndighet själv
göra en sekretessbedömning utifrån de sekretessbestämmelser som gäller för
respektive myndighet.

Bedömning
Av utredningen framgår att AA har skyddade personuppgifter. När han kom till
anstalten Mariefred tilltalade personal honom både med hans för- och efternamn
samt med numret på hans bostadsrum och hans intagningsnummer. Efter att
anstalten inom ramen för JO:s handläggning hade uppmärksammats på AA:s
önskemål om att tilltalas med förnamn har personalen endast använt det namnet.
                                                                    Dnr 7250-2024       Sid 6 (7)




Som nämnts under de rättsliga utgångspunkterna kan en intagens identitet röjas
om personalen uttalar ett ovanligt för- eller efternamn eller fullständigt namn i
utrymmen där andra intagna vistas. Det kan medföra såväl lidande som fara för
den intagne eller dennes närstående. Det gäller oavsett om den intagne har
skyddade personuppgifter eller inte, men risken för negativa konsekvenser är
förstås normalt större om den intagne har skyddade personuppgifter.

Ett verksamhetsställe måste anpassa metoden för identifiering utifrån
omständigheterna i det enskilda fallet. Anstalten Mariefred gjorde inledningsvis
inga överväganden om hur AA skulle tilltalas av personalen trots att det
framgick av Kriminalvårdsregistret (KVR) att han har skyddade
personuppgifter. För det förtjänar anstalten kritik. Det är allvarligt om röjandet
av AA:s identitet har medfört fara för honom. Jag kan konstatera att anstalten i
ett senare skede gjorde bedömningen att det var tillräckligt att tilltala AA med
endast förnamn.

En orsak till anstaltens bristfälliga agerande är förmodligen att det varken finns
nationella eller lokala rutiner för hur man ska hantera att en intagen har
skyddade personuppgifter. Kriminalvården uppmanades att yttra sig över om
det finns anledning att ta fram sådana rutiner. Myndigheten har fört fram att
uppgiften om skyddade personuppgifter är omöjlig att inte lägga märke till för
den som öppnar KVR och att det är tillräckligt att informationen kommer till
verksamhetsställets kännedom på detta sätt. Kriminalvården har dock inte berört
frågan om hur verksamhetsstället ska agera när den får information om att en
intagen som ska tas in där har skyddade personuppgifter och om det finns skäl
att ta fram rutiner kring det. Det är en klar brist och jag vill poängtera att de som
står under JO:s tillsyn måste lämna de upplysningar och yttranden som JO begär
(se t.ex. JO 2024 s. 206, dnr 6048-2023 m.fl., och JO 2024 s. 449, dnr 5614-
2023).

För mig visar det här ärendet att det finns skäl för Kriminalvården att överväga
att ta fram generella rutiner för hur verksamhetsställen ska hantera att en intagen
har skyddade personuppgifter. Det kan gälla t.ex. vilka förberedelser och
åtgärder som ska vidtas innan och i samband med att en person med skyddade
personuppgifter tas in i ett häkte eller en anstalt samt hur en sådan intagen bör
benämnas i dokumentation och tilltalas av personal. En lämplig ordning skulle
enligt min mening kunna vara att det i samband med att en intagen med
skyddade personuppgifter skrivs in i ett häkte eller en anstalt förs en diskussion
om och bestäms hur han eller hon ska tilltalas och vad som ska anges på en
eventuell namnskylt i anslutning till cellen. Berörd kriminalvårdspersonal måste
därefter få information om vad som bestämts innan den intagna placeras på en
avdelning i häktet eller anstalten.
                                                                  Dnr 7250-2024     Sid 7 (7)




Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Mattias Karlsson har föredragit ärendet och
tf. byråchefen Jörgen Buhre har deltagit i beredningen.
