# Initiativ om användandet av väntceller inom Kriminalvårdens häktesverksamhet

JO 2019-09-02 dnr 7286-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2019-09-02              7286-2018             1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Initiativ om användandet av väntceller inom Kriminalvårdens
                        häktesverksamhet


                          Beslutet i korthet: Vid flera Opcat-inspektioner under 2018 uppmärksammades att
                          vissa av Kriminalvårdens häkten har s.k. väntceller. Det är fråga om mindre fönster-
                          lösa utrymmen där intagna kan placeras i väntan på att de t.ex. ska skrivas in i häktet
                          eller vid matuppehåll. I beslutet konstaterar chefsJO att väntcellerna inte uppfyller de
                          krav som ställs på förvaringsutrymmen i förordningen (2014:1108) om utformningen
                          av häkten och polisarrester. Förordningen saknar en definition av begreppet för-
                          varingsutrymme, och väntceller i häktesverksamheter är inte undantagna från förord-
                          ningens krav. ChefsJO har förståelse för att det kan finnas ett behov av att använda
                          väntceller i samband med in- och utskrivningar. För att det ska vara möjligt krävs dock
                          att den aktuella förordningen ändras. I ärendet har det kommit fram uppgifter om att
                          intagna kan vara placerade i väntceller i flera timmar. Enligt chefsJO måste i detta
                          sammanhang även förvaringstider som uppgår till en timme beskrivas som långa. Om
                          Kriminalvården ska använda väntceller bör förordningen ändras för att förhindra att
                          dessa celler utformas och används på ett godtyckligt sätt. Därför överlämnas en kopia
                          av beslutet till regeringen för kännedom.

## Initiativet

Inom ramen för Opcat-verksamhetens transporttema genomfördes i augusti
                        2018 inspektioner av Kriminalvården, häktena Huddinge, Gävle och Saltvik.
                        Vid inspektionerna kom det fram att häktena har mindre förvaringsutrymmen –
                        av Kriminalvården benämnda väntceller – där intagna placeras bl.a. i samband
                        med in- och utskrivning. Efter inspektionen av häktet Gävle uttalade jag att det
                        finns skillnader dels i hur väntcellerna är utformade, dels i hur häktena använder
                        dessa utrymmen. Av den anledningen fann jag skäl att inom ramen för ett sär-
                        skilt initiativärende utreda användandet av sådana celler inom Kriminalvårdens
                        häktesverksamhet.

## Utredning

De iakttagelser som gjorts av Kriminalvårdens användning av väntceller i sam-
                        band med de ovan nämnda inspektionerna sammanställdes i en promemoria.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                  Dnr 7286-2018       Sid 2 (8)




Av promemorian framgår bl.a. att häktet Gävle har tre fönsterlösa celler, som är
utrustade med en väggfast träbänk, ett väggfast bord och en samtalsanläggning.
Cellernas golvyta uppskattades av JO:s medarbetare till mellan två och tre kva-
dratmeter. I protokollet antecknades att cellerna gav en klaustrofobisk känsla.
Vidare kom det fram att häktet inte har någon fast tidsgräns för hur länge en
person kan vara placerade i en väntcell, men att det finns en tumregel om att en
placering inte ska vara längre än två timmar. Häktet har inte någon rutin för
tillsyn av de som är placerad i väntcellerna, och häktet gör inte någon skillnad
på vilken kategori av intagna som placeras i cellerna. Det innebär att exempel-
vis personer omhändertagna enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i
vissa fall, LVM, eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, LVU, placeras i cellerna. De enda intagna som inte placeras där är per-
soner under 15 år. En intagen under transport som gör ett matuppehåll i häktet
tillbringar som regel hela uppehållet i en väntcell.

Häktet Saltvik har fem väntceller. Varje cell är cirka fyra kvadratmeter stor,
fönsterlös och försedd med en bänk och en signalanordning. Intagna placeras i
cellerna i avvaktan på in- eller utskrivning från häktet. Även minderåriga
placeras i väntceller och en intagen kan behöva vänta i cellen i upp till ca 30
minuter på en inskrivning. I samband med utskrivning kan väntetiden bli upp
till en timme.

Häktet Huddinge har tre väntceller som används när intagna ska lämna häktet.
Golvytan i cellerna uppmättes till cirka en kvadratmeter. De fönsterlösa cellerna
är utrustade med en träbänk och en samtalsanläggning. Som regel är en intagen
placerad i en väntcell i ett fåtal minuter. Placeringen kan bli något längre – upp-
skattningsvis upp till 20 minuter – om det är flera intagna som samtidigt ska
lämna häktet.

I promemorian lämnas även en redogörelse för förordningen (2014:1108) om
utformningen av häkten och polisarrester, vilken reglerar hur förvaringsutrym-
men i bl.a. häkten ska vara utformade. Av förordningen framgår bl.a. att ett för-
varingsutrymmes kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden
minst 2,40 meter. Vidare ska rummet vara försett med fönster så att det får till-
räckligt med dagsljus. I rummet ska det finnas stol, bord, säng och utrymme för
förvaring av tillhörigheter. I anslutning till rummet ska det finnas handfat och
toalett. Rum som används till förvaring av berusade, våldsamma eller sjuka
personer får ha annan lämplig inredning (2 § första stycket och 3 § första och
andra styckena i den nämnda förordningen). Ett förvaringsrum i en polisarrest
får avvika från kraven i fråga om golvyta, kubikinnehåll och rumshöjd med
högst 5 procent. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till tillfälliga behov, får
ett förvaringsrum i en polisarrest som inte används stadigvarande även avvika
från kraven på att rummet ska vara försett med fönster och på att rummet ska
vara utformat så att obehöriga kontakter mellan den intagne och andra om
möjligt förhindras (5 § i den nämnda förordningen). Undantaget i 5 § gäller
enbart för förvaringsrum som färdigställts före den 1 april 2016 (andra punkten
                                                                          Dnr 7286-2018         Sid 3 (8)




i övergångsbestämmelserna till förordningen [2016:84] om ändring i
förordningen [2014:1108] om utformning av häkten och polisarrester). Något
motsvarande undantag finns inte för förvaringsrum i häkte.

Kriminalvården uppmanades att yttra sig över de ovan redovisade förhållan-
dena. Vidare ombads myndigheten att även komma in med en redovisning av i
vilka häkten – utöver häktena Gävle, Huddinge och Saltvik – det förekommer
väntceller och samtidigt lämna en redogörelse för hur dessa utrymmen är utfor-
made och hur de används.

I sitt remissvar den 28 juni 2019 anförde Kriminalvården genom anstalts- och
häktesdirektören bl.a. följande:

## Ärendet

–––

## Utredning

Terminologi
      Initialt kan konstateras att Kriminalvården skiljer mellan transportceller och
      sådana utrymmen som vanligen benämns ”väntceller” eller ”avvisiteringsbås”.
      Transportceller är förvaringsrum avsedda för transportuppehåll som genomförs
      av Nationella transportenheten (NTE) och tillhandahålls som en del av transport-
      planeringen. En transportcell är ett normalutrustat bostadsrum av samma storlek
      som övriga bostadsrum.
      Väntceller eller avvisiteringsbås är inte avsedda att fungera som förvaringsrum
      och beläggs inte med intagna. Dessa används för att möjliggöra logistiken kring
      framförallt in- och utskrivning samt i väntan på transport och en intagen placeras
      därför bara kortare stunder i dessa innan han eller hon slussas vidare. Kriminal-
      vården uppfattar JO:s föreläggande som att det främst är användandet av dessa
      väntceller som initiativärendet fokuserar på och avgränsar sitt yttrande till att i
      första hand beskriva dessa utrymmen och hur de används. För det fall JO även
      önskar en utförlig beskrivning av det som Kriminalvården benämner som tran-
      sportceller står Kriminalvården till förfogande för att beskriva dessa i en kom-
      pletterande inlaga.
      Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvårdens samtliga
      regioner. Av uppgifterna framgår i huvudsak följande.

      Region Nord
      JO:s beskrivning av de aktuella cellerna på häktena Gävle och Saltvik vitsordas.
      Utöver vid häktena Gävle och Saltvik finns s.k. ”väntceller” även vid häktet
      Umeå. Det finns tre väntceller på häktet med en golvyta om ca 1,55 kvadratmeter
      vardera. Väntcellerna är utrustade med golvfast bänk och signalanordning och
      saknar fönster. Cellerna används i huvudsak vid in- och utskrivningar från häk-
      tet. I de fall där det sker flera in- eller utskrivningar samtidigt placeras klienter i
      väntcell i avvaktan på att denne ska skrivas in eller ut. I normalfallet tar en in-
      eller utskrivning ca 10 minuter och strävan är att klienten ska vara placerad i
      väntcell så kort tid som möjligt.

      Region Stockholm
      Häktet Huddinge
      Anteckningarna i protokollet från häktet Huddinge stämmer väl överens med hur
      häktet Huddinge nyttjar båsen.
                                                                  Dnr 7286-2018         Sid 4 (8)




Som det framkommer i JO:s rapport har häktet Huddinge tre bås som används
främst vid avgångar från häktet. Båsen används endast vid transporter (avgångar)
och vid frisläppande. Båsen kan också användas som omklädningsrum där in-
tagna kan byta kläder inför frisläppandet, rättegång eller annan transport.
Intagna är sällan placerade längre tid än 15 minuter i dessa utrymmen. Det har
dock hänt vid enstaka fall att intagna varit kvar i båset upp till 30 minuter då viss
väntetid kan uppstå när flera transporter ska avgå samtidigt.
Avdelningen där båsen är belägna är alltid bemannade med personal och intagna
har dessutom alltid möjlighet att kommunicera via samtalsanläggningen i båset.
Det finns ingen särskild skriftlig rutin för hur båsen ska användas.
Häktet Sollentuna
Häktet Sollentuna har sex väntceller i anslutning till dess inskrivningsavdelning.
Utrymmena används i samband med ankomster till häktet i väntan på att inskriv-
ning kan ske och som väntrum i samband med att intagna ska lämna häktet. Det
är även i väntceller som nyintagna klienter blir avvisiterade innan de blir inskriv-
na på häktet. Det förekommer att väntcellerna även används för måltidsuppehåll
om det inte finns några vanliga bostadsrum lediga.
Vidare finns ytterligare en väntcell för intagna som ska till tandläkaren. Det ut-
rymmet finns i anslutning till sjukvårdens lokaler och är av samma storlek och
utformning som övriga sex väntceller.
Väntcellerna är ca fyra kvadratmeter stora och utrustade med en väggfast trä-
bänk. Varje cell är försedd med en samtalsanordning så intagna kan påkalla per-
sonalens uppmärksamhet. En klient befinner sig i normalfallet i en väntcell en
mycket kort tidsperiod, sällan över 30 minuter.
Hanteringen av klienter som tillfälligt vistas i väntceller sker av ordinarie beman-
ning på inskrivningsavdelningen. Det finns inga särskilda rutiner för hanteringen
av dessa.
Häktet Kronoberg
På häktet Kronoberg finns fyra avvisiteringsbås som också är placerade i anslut-
ning till inskrivningsavdelningen varav tre av dessa används frekvent.
Avvisiteringsbåsen är ca 3–4 kvadratmeter stora och utrustade med en bänk för-
ankrad i golvet. Ett av båsen är utrustat med en anslutande toalett. Båsen har trä-
dörrar med en observationsruta men ingen samtalsanläggning. Däremot finns all-
tid personal på plats eftersom de har ett bevakningsuppdrag då det bara är trädör-
rar till avvisiteringsbåsen.
En klient befinner sig i normalfallet i ett avvisiteringsbås en mycket kort tids-
period, maximalt 5–10 minuter beroende på arbetsbelastning och inflöde av
klienter.

Region Mitt
Häktet Salberga
Häktet Salberga har en gemensam inskrivningsavdelning med anstalten Salberga.
Vid denna avdelning finns sex rum som benämns väntrum/väntceller. Dessa rum
används vid in- och utskrivningar samt vid transporter.
Rummen uppskattas ha en yta av ungefär sju kvadratmeter. Takhöjden är 2,4
meter. Samtliga rum är utrustade med säng och madrass. Ett av rummen är ut-
över detta utrustat med stol och bord. Fem av rummen har fönster. Det rum som
saknar fönster används endast då de övriga rummen är belagda. Samtliga rum är
utrustade med signalanordning. Det finns inte toalett eller handfat i någon av cel-
lerna. Rummen har ingen speciell ljudisolering utan har en beskaffenhet som ett
normalt bostadsrum vid anstalten. Rummen är dock placerade i anslutning till
inskrivningsavdelningen där personal normalt vistas. Skulle en intagen försöka
få kontakt med andra intagna genom att ropa eller skrika kommer det att
uppmärksammas av personalen på inskrivningen.
                                                                 Dnr 7286-2018        Sid 5 (8)




Tiden som en intagen kan vara placerad i ett väntrum i samband med transport
varierar beroende på aktiviteter i kulvertsystemet samt personalens behov av
förberedelser för transporten. VO Salberga har ambitionen att den intagne inte
ska vara placerad i väntrummet längre än nödvändigt. Den maximala tiden en
intagen kan få vänta bedöms vara 30 minuter.
Häktet Nyköping
Häktet har ett väntrum/avvisiteringsbås, som är tre kvadratmeter stort och med
en takhöjd om 2,4 meter. Inredningen är en träbrits med plats för tre eller fyra
personer. Detta rum används enbart i samband med visitationer av klienter.
Transportuppehåll äger sällan rum på häktet. Vid något tillfälle i månaden sker
lunchuppehåll. Aktuell klient placeras då i ett ordinarie bostadsrum under uppe-
hållet, sällan längre än 60 minuter. I nödfall används s.k. ”obs-rum” för detta
syfte. Det har även hänt att besöksrum har använts.
Häktet Örebro
Häktet har två väntceller i anslutning till inskrivningen och transportavdelningen.
Dessa är 5,7 kvadratmeter stora, har en takhöjd på 2,4 meter, saknar fönster och
är utrustade med enbart en bänk. Utrymmena används främst när det är flera per-
soner som ska skrivas in samtidigt. Intagna blir inte inlåsta i dessa utrymmen, då
celler inte är utrustade med dörrar som kan låsas.
Häktet Uppsala
Häktet Uppsala har två väntceller, men de används inte annat än vid visita-
tion/ombyte och då låses inte klienten in.
Cellerna är inredda med en träbrits, har inga fönster och är ca 1,5 kvadratmeter
stora.

Region Väst
Häktet Mariestad
Häktet Mariestad har en väntcell i anslutning till inskrivningen. Utrymmet är 4,5
kvadratmeter stort och har en takhöjd på 2,2 meter. Det har en dörr på varje sida
(med lucka) så att den intagne alltid kan förflyttas ut ur cellen utan att det stör
pågående inskrivning/ombyte. Cellen är inredd med ett väggfast bord samt en
brits. Cellkommunikation, takbelysning, god ventilation samt branddetektor
finns, men cellen saknar fönster.
Häktet använder denna cell endast då det kommer två inskrivningar samtidigt
eller om det är avresa med den nationella transportenheten (NTE) för två per-
soner samtidigt. Då sker ombyte för en person i taget. Uppskattningsvis blir
väntetiden i denna cell maximalt 10–15 minuter.
Vid matuppehåll under transporter får den som transporteras ett bostadsrum och
vid hög beläggning kan den transporterade även placeras i ett dagrum. De som är
omhändertagna med stöd av LVU placeras i ett dagrum med personal, då denna
kategori av personer som transporteras aldrig låses in på häktet.
Övernattande intagna förekommer ytterst sällan. Blir det aktuellt med övernatt-
ning sker sådan i ordinarie bostadsrum, ej i väntcell.
Häktet Göteborg
Häktet Göteborg har åtta väntceller som är 4,8 kvadratmeter stora. Cellerna lig-
ger i anslutning till inskrivningsavdelningen, vilken samtliga transporter sker
ifrån. Dessa nyttjas endast för klienter som ska på rättegång eller vidare med an-
nan transport. I dessa utrymmen finns det möjlighet att byta kläder samt gå
igenom tillhörigheter innan transport.

Region Öst
Häktet Jönköping
Utöver två transportceller, vilka är utformade som ordinarie bostadsrum, använ-
der häktet kl. 10.00–14.30 tillfälliga överbeläggningsrum såsom spelrum, be-
söksrum och samtalsrum för transportuppehåll, vilket medger maximalt tio tran-
                                                                  Dnr 7286-2018        Sid 6 (8)




sportuppehåll/platser samtidigt. Överbeläggningsrummen ligger i anslutning till
den övriga häktesverksamheten.
Vistelsen för transportuppehåll varierar från en till fyra timmar. Rummen är 4-11
kvadratmeter stora. Inredningen består av enklare möbler såsom bord, stol och
vissa har fåtöljer. Samtliga överbeläggningsrum har samtalsanläggning, några
har kamera. Hälften av rummen har fönster. Vissa av rummen används för sam-
sittning. Vanligen är personal med i rummet eller befinner sig strax utanför. En
ung klient blir aldrig inlåst i ett rum och personal ska alltid finnas med inne i
rummet tillsammans med dessa klienter.

Region Syd
Häktet Malmö
Häktet Malmö har tre väntceller i anslutning till klientfilter och inskrivnings-
utrymme. Två av cellerna har en golvyta om 4,24 kvadratmeter och en cell har
en golvyta om 3,79 kvadratmeter. Alla tre utrymmena är försedda med väggfast
bänk samt signalanordning och har kameraövervakning som kan användas vid
behov. Samtliga utrymmen saknar fönster.
Vid ankomst har personal ett inledande kort samtal med klienten, avvisitering
sker innan klienten låses in i en väntcell. Där det bedöms nödvändigt genomförs
en suicidscreening innan klienten låses in i väntcellen. Klienter under 15 år läm-
nas aldrig i ett låst utrymme, i dessa situationer hålls dörren öppen för att konti-
nuerligt kunna ha uppsikt över klienten.
I avvaktan på inskrivning får klienter vänta från någon minut upp till 30–60
minuter beroende på hur många som ankommer samtidigt genom NTE, polisen,
tullen eller andra myndigheters försorg.
Väntcellerna används även vid avgång från häktet. NTE kontaktar klientfiltret
och stämmer av tid för ankomst. Klientfiltret kontaktar löparna så att klienten
inte behöver spendera onödigt lång tid i utrymmet före avgång. Väntcellerna
beläggs aldrig för dygnsvila.
Häktet Malmö har sällan några lunchuppehåll och dessa placeras företrädesvis i
häktets transportceller, vilka har samma storlek och utrustning som ordinarie
bostadsrum. Transportuppehåll med övernattning sker i transportcellerna eller i
ordinarie bostadsrum.
Häktet Helsingborg
I anslutning till inskrivningskorridoren har häktet Helsingborg fyra väntceller.
Varje cell är 5,2 kvadratmeter stor. Samtliga väntceller har fast bänk samt
signalanordning, men saknar fönster. I en av väntcellerna finns en övervak-
ningskamera.
Vid ankomst till häktet placeras en klient i en väntcell. Innan klienten lämnas
ensam har denne genomgått suicidscreening samt avvisiterats och fått häktes-
kläder. En klient kan vid inskrivning få vänta i utrymmet i upp till ca 15 minuter,
undantagsvis 30 minuter. Väntceller används även i samband med att klienter
lämnar häktet. Häktet Helsingborg tar ner klienter till cellen först efter kontakt
med NTE då de tider som står i transportplaneringen är preliminära. Detta inne-
bär att en intagen sällan blir sittande under någon längre stund i väntcell i väntan
på avgång. Uppskattningsvis behöver klienterna inte vänta längre än ca 10 minu-
ter. Häktet Helsingborg har inga matuppehåll. Transportuppehåll med övernatt-
ningar sker i vanliga bostadsrum. Alla klienter placeras initialt i väntcell, det
görs inga speciella bedömningar (annat än att man gör en suicidscreening – skul-
le risk föreligga lämnas klienten inte utan uppsikt). Även minderåriga placeras i
väntcell.
Det finns inga skriftliga rutiner för användandet av väntcell.

Rättslig reglering
–––
                                                                           Dnr 7286-2018         Sid 7 (8)

## Kriminalvårdens bedömning

De så kallade väntceller som beskrivs ovan motsvarar i de allra flesta fall inte
      den standard som förordningen föreskriver att ett förvaringsrum ska ha. Krimi-
      nalvården bedömer dock att de krav på förvaringsrum som ställs i förordningen
      såsom möblering, tillgång till dagsljus och visst rörelseutrymme, främst avser
      rum där intagna kan förväntas bli placerade under en längre tid. De utrymmen i
      Kriminalvårdens häkteslokaler som beskrivs ovan är däremot avsedda att använ-
      das under korta stunder för att möjliggöra en fungerande logistik i en ständigt
      föränderlig miljö. Det primära syftet med dessa rum är alltså inte att vara bo-
      stads- eller uppehållsrum, utan syftar i stället främst till att säkerställa en effektiv
      och säker logistik i samband med transport och inskrivning samtidigt som de ger
      möjlighet till tillfällig avskildhet för den intagne eller den som ska transporteras.
      Kriminalvården bedömer att utformningen av de aktuella utrymmena är accep-
      tabel för deras tilltänkta funktion. Det kan dock konstateras att det i nuläget sak-
      nas styrande dokument som närmare anger hur utrymmen av detta slag ska vara
      utformade samt under vilka förutsättningar som dessa får användas. Kriminal-
      vården instämmer i att detta är en brist och ser att det finns ett behov av att reg-
      lera vilka minimikrav som bör ställas på denna typ av utrymmen. Myndigheten
      avser att innan årsskiftet ha åtgärdat detta.

Bedömning
I förordningen om utformningen av häkten och polisarrester regleras vilka
grundläggande krav som ställs på de förvaringsutrymmen (celler) där intagna i
bl.a. häkten får placeras. Avsikten med att reglera bl.a. cellens golvyta och
grundläggande utrustning är att förhindra att intagna placeras i undermåliga
celler. I förlängningen handlar det alltså om att genom ett tydligt regelverk se
till att de intagna under vistelsen i ett häkte bemöts med respekt för sitt män-
niskovärde och att verkställigheten utformas så att de negativa följderna av fri-
hetsberövandet motverkas (1 kap. 4 och 5 §§ häkteslagen).

Enligt Kriminalvården bör förordningen om utformningen av häkten och polis-
arrester tolkas som att den främst tar sikte på celler där intagna kan förväntas bli
placerade under en längre tid. Jag har – med hänsyn tagen till de krav som för-
ordningen ställer på bl.a. vilken utrustning som ska finnas i en cell – förståelse
för denna synpunkt. I förordningen finns det dock inte någon definition av be-
greppet förvaringsutrymme. Vidare kan jag konstatera att det bara är vissa celler
i polisarrester och sådana celler som används för förvaring av berusade, våld-
samma eller sjuka personer som uttryckligen har undantagits från förordningens
krav. Det finns alltså inte något undantag för exempelvis celler som bara an-
vänds för placering kortare stunder. Det innebär att förordningen enligt min
bedömning i sin nuvarande utformning omfattar samtliga celler där en intagen
kan låsas in och på så sätt hållas skild från andra intagna. En liknande uppfatt-
ning har JO Cecilia Renfors gett uttryck för efter en Opcat-inspektion av arres-
ten Lidköping i mars 2018 (se JO:s protokoll i dnr 2094-2018 s. 11). En annan
ordning riskerar att medföra att det skydd som förordningen avser ge de intagna
urholkas på ett godtyckligt sätt.

Jag har förståelse för att Kriminalvården – i samband med in- och utskrivningar
– kan ha ett behov av att använda väntceller. För att det ska vara möjligt krävs
                                                                    Dnr 7286-2018       Sid 8 (8)




det dock att förordningen om utformningen av häkten och polisarrester ändras. I
samband med Opcat-inspektionerna under 2018 kom det fram att det finns skill-
nader i hur häktena använder sina väntceller och hur dessa är utformade. Även
om Kriminalvården är av uppfattningen att väntceller bara ska användas under
kortare stunder, förekommer det uppgifter om att intagna kan tillbringa hela
transportuppehåll – som kan uppgå till flera timmar – i små, fönsterlösa celler.
Enligt min uppfattning måste i detta sammanhang även förvaringstider som
uppgår till en timme beskrivas som långa. Jag kan även konstatera att det vid en
Opcat-inspektion av häktet Malmö våren 2019 kom fram att tiden för placering
i häktets väntceller kan uppgå till två timmar (se JO:s protokoll i dnr O 27-2019
s. 3). Vidare har vissa av väntcellerna en golvyta som inte uppgår till mer än
drygt en kvadratmeter. Det är alltså fråga om utrymmen som bara är obetydligt
större än en normalstor garderob. Jag kan även konstatera att det finns
skillnader i vilka klientkategorier som häkten placerar i väntcellerna. Som
exempel kan nämnas att den enda kategori intagna som häktet Gävle inte
placerar i väntcell är personer under 15 år, medan häktet Mariestad aldrig låser
in personer omhändertagna enligt LVU i en cell.

Om Kriminalvården ska använda väntceller bör enligt min mening förordningen
förändras för att förhindra att dessa celler utformas och används på ett godtyck-
ligt sätt. Förutom att ange i vilka situationer det ska vara tillåtet att avvika från
förordningens krav på exempelvis golvyta, bör det även anges hur omfattande
dessa avvikelser får vara.

Med hänsyn tagen till mina uttalanden översänder jag en kopia till regeringen
för kännedom.

Ärendet avslutas.
