# Kritik mot Barn- och utbildningsnämnden i Kristianstads kommun för bristfälliga beslut om förbud för en person att besöka en skola

JO 2022-03-11 dnr 730-2020

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                          2022-03-11             730-2020               1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot Barn- och utbildningsnämnden i Kristianstads kommun för
                        bristfälliga beslut om förbud för en person att besöka en skola


                          Beslutet i korthet: En rektor beslutade att förbjuda en förälder att besöka sin dotters
                          skola. Enligt chefsJO finns det inte något hinder mot sådana tillträdesbegränsningar.
                          Tvärtom kan de i en del fall vara en förutsättning för att skolans elever ska kunna
                          tillförsäkras trygghet och studiero.
                          ChefsJO gör flera uttalanden om handläggningen av frågor om tillträdes-
                          begränsningar. Om någons tillträde till en skola behöver begränsas på ett sätt som
                          innebär att han eller hon behandlas på ett annat sätt än andra, bör det ske genom ett
                          skriftligt beslut. Beslutet bör vara tidsbegränsat och försett med en klargörande
                          motivering. Det är en uppgift för skolhuvudmannen att fatta sådana beslut, men
                          beslutanderätten kan delegeras till rektorn.
                          I det aktuella fallet gav delegationsordningen rektorn rätt att besluta om tillträdes-
                          begränsningar för vårdnadshavare. Föräldern var dock inte vårdnadshavare. Rektorn
                          var därmed inte behörig att fatta beslutet och kan enligt chefsJO därför inte undgå
                          viss kritik. Besluten saknade dessutom tidsbegränsning och borde ha haft en
                          utförligare motivering. Enligt skolhuvudmannen kan bristerna ha berott på
                          utformningen av dess beslutsmall. ChefsJO uttalar att skolhuvudmannen till följd av
                          detta förtjänar kritik för de bristfälliga besluten.

## Anmälan

I en anmälan till JO uppgav AA att rektorn BB hade beslutat att förbjuda henne
                        tillträde till hennes dotters skola. AA klagade på bl.a. att besluten saknade tids-
                        begränsning och ifrågasatte om rektorn var behörig att fatta sådana beslut.

## Utredning

JO hämtade in två beslut om tillträdesförbud daterade den 26 augusti respektive
                        den 24 oktober 2019. Därefter uppmanade JO Barn- och utbildningsnämnden i
                        Kristianstads kommun att lämna upplysningar om det som förts fram i anmälan,
                        att besvara vissa frågor och att redovisa sin bedömning av vad som kommit
                        fram.

                        På delegation av barn- och utbildningsnämnden framförde skolchefen CC
                        sammanfattningsvis följande: Det finns skriftliga handlingsplaner för hur skolan



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 730-2020      Sid 2 (5)




ska gå till väga när andra än elever och personal inte ska få tillträde till skolans
lokaler, men dessa planer handlar främst om den praktiska hanteringen. Rätten
att besluta om tillträdesförbud för vårdnadshavare har delegerats till rektorerna.
Ett sådant förbud måste vara tydligt utformat. Det bör vara begränsat i tiden och
innehålla en redovisning av skälen för beslutet. Det är en brist att de aktuella
besluten inte är tidsbegränsade. Deras motiveringar borde också ha varit
utförligare. Bristerna är organisatoriska. Rektorn har följt barn- och utbildnings-
förvaltningens mall. Förvaltningen har sett över och fastställt en uppdaterad
version av mallen samt kommer även att ta fram ett särskilt styrdokument som
tydliggör vad som gäller. Dessutom kommer vissa informationsinsatser att
genomföras.

AA kommenterade remissvaret. Hon bifogade ett nytt beslut om tillträdesförbud
meddelat den 15 mars 2021. Av hennes kommentarer framgick att hon hade
skickat ett överklagande av beslutet till förvaltningsrätten.

JO hämtade in Förvaltningsrätten i Malmös beslut […]. I det beslutet avvisade
förvaltningsrätten AA:s överklagande med i huvudsak följande motivering: AA
är inte vårdnadshavare till sin dotter. Rätten att fatta beslut om tillträdesförbud
för andra personer än vårdnadshavare regleras inte i nämndens delegations-
ordning. Det har inte heller framkommit att någon beslutanderätt i frågan har
delegerats till skolans rektor på något annat sätt. Beslutet har således inte fattats
på en kommunal nämnds vägnar.

Bedömning
Utomståendes tillträde till skollokaler
JO har vid flera tillfällen uttalat sig om allmänhetens tillträde till myndigheters
lokaler (se t.ex. JO 2011/12 s. 594). I allmänhet gäller att det inte finns någon
rätt för vem som helst att röra sig fritt i en myndighets lokaler. Som utgångs-
punkt är det i stället upp till myndigheten att avgöra i vilken utsträckning
allmänheten ska ges tillträde.

Myndigheternas handlingsutrymme är dock inte obegränsat. I vissa fall kan det
finnas specifik författningsreglering som inskränker det (jfr t.ex. JO 2009/10
s. 436 om folkbibliotek och JO 2006/07 s. 408 om lokaler där en offentlig
disputation ska äga rum). Grundläggande rättigheter enligt bl.a. Europa-
konventionen kan också ha betydelse för myndigheters rätt att besluta vilka som
ska ges tillträde till deras lokaler (jfr JO:s beslut den 1 juli 2021, dnr 4132-2020,
om besöksrestriktioner inom den frivilliga hälso- och sjukvården under
covid-19-pandemin). Alla myndigheter måste dessutom tillhandahålla de
lokaler som behövs för att allmänheten ska kunna utnyttja sin rätt enligt 2 kap.
15 § tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar på stället.

När det gäller skollokaler och skolgårdar finns det ingen särskild reglering av
allmänhetens rätt till tillträde. Det finns därför inget som hindrar att en skola har
förhållandevis restriktiva regler för när besök av t.ex. föräldrar tillåts. Reglerna
                                                                     Dnr 730-2020      Sid 3 (5)




får dock inte utformas på ett sätt som omöjliggör sådan samverkan med och
information till vårdnadshavare och föräldrar som skolan enligt skollagen
(2010:800) och läroplanen (SKOLFS 2010:37) ska ansvara för. Naturligtvis får
reglerna inte heller utformas på ett sätt som skulle strida mot kraven på
iakttagande av saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen.

Vem kan fatta beslut om regler för utomståendes tillträde till skollokaler?
Det finns inget krav på att en skola ska ha fastställda generella regler för i vilka
situationer som andra än elever och skolpersonal ska ges tillträde till dess
lokaler. För en del skolor kan det dock tänkas att sådana uttryckliga regler kan
vara till nytta. En fråga är vem som i så fall ska fatta beslut om dem samt
bestämma hur ansvaret för tillämpningen av dem ska fördelas.

Ansvaret för en skola är enligt skollagen delat mellan skolhuvudmannen och
rektorn. Skolhuvudmannen har det övergripande ansvaret. I många fall är det
möjligt för huvudmannen att delegera sina uppgifter till rektorn eller någon
annan tjänsteman. Av skollagen följer dock att det också finns flera uppgifter
som rektorn självständigt ansvarar för. Det innebär att vissa beslut av en rektor
kan vara fattade på delegation av huvudmannen, medan andra beslut är fattade
av rektorn i egenskap av rektor.

Rektorn ansvarar enligt 2 kap. 9 och 10 §§ skollagen för att leda och samordna
det pedagogiska arbetet samt för skolenhetens inre organisation och resurs-
fördelningen inom den. Några exempel från förarbetena på vad som kan avses
är beslut om personalens ansvarsområden, schemaläggning och elevernas
fördelning på klasser (prop. 2009/10:165 s. 648). Enligt 5 kap. 5 § beslutar
rektorn vidare om en skolenhets ordningsregler. Sådana gäller för eleverna (jfr
prop. 2009/10:165 s. 319–321). Det är därför inte möjligt att i dem reglera i
vilka situationer som andra än elever och skolpersonal ska ges tillträde till
skolans lokaler och skolgård. Att besluta om detta kan enligt min uppfattning
inte heller ses som en sådan fråga om skolenhetens inre organisation som
skollagen ger rektorn ansvar för.

Mot denna bakgrund är min slutsats att det är skolhuvudmannen som har
befogenhet att besluta om regler av detta slag. Huvudmannen får givetvis inte
utforma dem på ett sätt som skulle inskränka rektorns och lärarnas möjligheter
att utforma undervisningen, t.ex. genom att hindra en rektor från att bjuda in en
gästföreläsare. Det finns emellertid inget som hindrar att huvudmannen
delegerar beslutanderätten till rektorn.

Hur kan en utpekad persons tillträde till skollokaler begränsas?
Rektorn eller en lärare får enligt 5 kap. 6 § skollagen vidta de omedelbara och
tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och
studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande
uppträdande. Även om denna bestämmelse främst tar sikte på elevers beteende
(jfr prop. 2009/10:165 s. 680–681), ser jag det som självklart att skolpersonalen
får uppmana föräldrar eller andra utomstående som stör ordningen att lämna
                                                                     Dnr 730-2020     Sid 4 (5)




skolans lokaler eller skolgård. I vissa situationer kan det också finnas möjlig-
heter att ingripa med stöd av reglerna om nöd och nödvärn i 24 kap. brotts-
balken.

Situationen är en annan om det finns behov av att begränsa någons tillträde på
förhand. Skolpersonalen kan naturligtvis informera om hur skolan brukar
hantera besök. Det gäller även om huvudmannen inte har fastställt några
formella regler. Det kan dock tänkas uppstå situationer då det finns behov av att
begränsa t.ex. en viss förälders tillträde till skollokaler i betydligt större
utsträckning än vad som normalt sker. Förutsatt att det görs på ett sätt som inte
omöjliggör skolans samverkan med och information till vårdnadshavare och
föräldrar, finns det enligt min uppfattning ingenting som hindrar att sådana
undantag görs. Tvärtom kan det i en del fall vara en förutsättning för att
eleverna ska kunna tillförsäkras trygghet och studiero.

Eftersom en tillträdesbegränsning av detta slag innebär att någon behandlas på
ett annat sätt än andra, är det angeläget att uppgifterna om begränsningens
utformning och skälen för den dokumenteras. Det måste vara möjligt att
granska om begränsningen varit proportionerlig (jfr 5 § förvaltningslagen
[2017:900]) och förenlig med t.ex. kraven på saklighet och opartiskhet i 1 kap.
9 § regeringsformen. Jag anser därför att det bör fattas ett skriftligt beslut med
en klargörande motivering, om en sådan tillträdesbegränsning ska införas. Av
proportionalitetsskäl, och då omständigheterna som legat till grund för beslutet
kan förändras, anser jag vidare att sådana beslut bör vara tidsbegränsade. Om
det när giltighetstiden löpt ut finns skäl för en förlängning kan givetvis ett nytt
beslut fattas.

Skollagen ger inte rektorn rätt att fatta beslut om tillträdesbegränsning. På
motsvarande sätt som för beslut om allmänna regler om utomståendes tillträde
till skollokaler är beslut om tillträdesbegränsning enligt min uppfattning därför
en uppgift för skolhuvudmannen. Jag kan inte se något hinder mot att rätten att
fatta sådana beslut delegeras till t.ex. rektorn. Om rätten att fatta beslut i
arbetsmiljöfrågor har delegerats till rektorn, kan det i vissa fall möjligen ge
rektorn rätt att besluta om tillträdesbegränsning (jfr HFD 2012 ref. 62). Av
tydlighetsskäl ser jag det dock som önskvärt att det i den tillämpliga
delegationsordningen särskilt anges vad som gäller för beslut om tillträdes-
begränsning.

Det finns ingen bestämmelse som specifikt reglerar möjligheten att överklaga
beslut av detta slag. När det gäller kommunala skolor sköts dock skolhuvud-
mannens uppgifter av en kommunal nämnd. En följd av att besluten ska fattas
av skolhuvudmannen blir därför att medlemmar i kommunen kan överklaga
beslut som avser kommunala skolor med stöd av bestämmelserna om laglighets-
prövning i 13 kap. kommunallagen (2017:725). Det gäller även om beslutande-
rätten har delegerats till rektorn eller någon annan tjänsteman.
                                                                    Dnr 730-2020      Sid 5 (5)




Bedömningen i detta fall
I detta ärende har jag valt att avgränsa min granskning till den formella
hanteringen i samband med besluten om tillträdesförbud som fattades under
höstterminen 2019. Jag kommer således inte att gå in på frågan om det var
befogat att begränsa AA:s tillträde till skolan.

Enligt barn- och utbildningsnämndens remissvar var AA inte vårdnadshavare
till sin dotter vid tiden för de aktuella besluten. Vidare framgår det av
remissvaret att det inte funnits några tydliga regler om när andra än elever och
personal skulle få tillträde till skolans lokaler och skolgård. Det har dock inte
framkommit annat än att innebörden av besluten om tillträdesförbud var att AA
skulle behandlas på ett annat sätt än andra föräldrar som inte är vårdnadshavare.
Som jag utvecklat i det föregående avsnittet ska ett beslut av det slaget fattas av
nämnden eller av någon med delegation att besluta på nämndens vägnar.

Barn- och utbildningsnämnden har hänvisat till att den delegerat till rektorerna
att fatta beslut om tillträdesförbud för vårdnadshavare. Eftersom AA inte var
vårdnadshavare till sin dotter gav denna del av delegationsordningen därmed
inte rektorn rätt att fatta besluten. Enligt en annan del av delegationsordningen
(punkt L6) hade ansvar och befogenheter inom arbetsmiljöområdet delegerats
till rektorer. Eftersom besluten om tillträdesförbud inte var grundade på arbets-
miljölagstiftningen gav emellertid inte heller den punkten rektorn rätt att fatta
dem. Min slutsats är därför att rektorn inte var behörig att fatta de ifrågasatta
besluten om tillträdesförbud. Rektorn BB kan inte undgå viss kritik för denna
brist.

Jag instämmer i barn- och utbildningsnämndens bedömning att besluten om till-
trädesförbud borde ha varit tidsbegränsade och haft en utförligare motivering.
Nämnden har uppgett att dessa brister kan ha berott på utformningen av
förvaltningens beslutsmall. Besluten ger mig intrycket att mallen även kan ha
gett upphov till missförstånd om i vilka situationer som en rektor fick besluta
om tillträdesförbud. Det är angeläget att mallar inte utformas på ett sätt som
riskerar att leda till att bristfälliga beslut fattas. Mot denna bakgrund förtjänar
barn- och utbildningsnämnden kritik.

Jag ser positivt på de planer för informationsinsatser och ett särskilt styr-
dokument som barn- och utbildningsnämnden har hänvisat till i remissvaret. Jag
förutsätter att nämnden kommer att uppdatera detta material med anledning av
mina uttalanden.

Ärendet avslutas.
