# Funktionsstödsnämnden i Jönköpings kommun kritiseras för att inte ha lämnat en skriftlig underrättelse om ett beslut att avsluta verkställigheten av en insats enligt LSS

JO 2024-11-27 dnr 7354-2023

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                      Sid
                                                                           2024-11-27                7354-2023               1 (4)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                         Funktionsstödsnämnden i Jönköpings kommun kritiseras för att inte
                         ha lämnat en skriftlig underrättelse om ett beslut att avsluta
                         verkställigheten av en insats enligt LSS


                          Beslutet i korthet: AA var beviljad daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om
                          stöd och service till vissa funktionshindrade och insatsen verkställdes på ett kafé.
                          I beslutet uttalar sig JO om huruvida nämnden borde ha tillämpat förvaltningslagen
                          (2017:900) när den avslutade verkställigheten av insatsen på kaféet. JO konstaterar
                          att åtgärden fick faktiska verkningar för AA och att nämndens ställningstagande att
                          avsluta verkställigheten därför utgör ett beslut. Det innebär att det var fråga om
                          handläggning av ett ärende när nämnden hanterade frågan och förvaltningslagen var
                          tillämplig vid handläggningen.
                          AA informerades endast muntligen om att placeringen hade avslutats. Enligt JO
                          framstår det inte som klart att AA avslutade placeringen i samråd med socialtjänsten.
                          JO bedömer att en skriftlig beslutsunderrättelse därför hade varit tydligare och
                          minskat risken för missförstånd mellan AA och nämnden.
                          Vid flera tillfällen efterfrågade AA dessutom ett skriftligt beslut eller skriftligt underlag
                          med en motivering till varför han inte kunde vara kvar på kaféet. AA uppgav även att
                          han begärde detta för att kunna få avstängningen prövad av förvaltningsrätten. Av
                          33 § förvaltningslagen följer bl.a. att en beslutsunderrättelse alltid ska vara skriftlig om
                          en part begär det. JO uttalar att AA självklart borde ha fått en sådan underrättelse
                          redan i anslutning till sin första begäran. Det är också allvarligt om AA förvägrades
                          möjligheten till en domstolsprövning genom att nämnden inte tillmötesgick hans
                          begäran.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Jönköpings kommun. AA framförde att han
                         var beviljad daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till
                         vissa funktionshindrade, LSS, och att han felaktigt hade blivit avstängd från
                         verksamheten på det kafé där insatsen verkställdes.

## Utredning

JO hämtade in handlingar från socialtjänsten i Jönköpings kommun. Därefter
                         begärde JO att Funktionsstödsnämnden i Jönköpings kommun skulle yttra sig


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:          08-21 65 58                                        www.jo.se
                                                                  Dnr 7354-2023       Sid 2 (4)




över anmälan. Nämnden skulle också redogöra för den relevanta lagstiftningen
och besvara ett antal frågor om handläggningen.

I yttrandet beskrev nämnden handläggningen och uppgav bl.a. följande.
Förvaltningslagen (2017:900), FL, följdes när AA:s placering på kaféet
avslutades. Han avsade sig insatsen i samråd med socialtjänsten och då
dokumenterar socialtjänsten endast detta i journalen. AA fick inte något beslut
om den ändrade eller avbrutna verkställigheten. Ett beslut om att avsluta en
insats i samråd med socialtjänsten går inte att överklaga.

AA kommenterade yttrandet.

Inriktningen på min granskning
Vid tidpunkten för anmälan omfattades AA av ett beslut om daglig verksamhet
enligt LSS. I augusti 2023 avslutade nämnden AA:s placering på det kafé där
insatsen verkställdes. AA har i sin anmälan till JO uttryckt missnöje med att han
inte längre fick delta i verksamheten på kaféet.

Jag vill mot den bakgrunden nämna att JO:s granskning är av rättslig art och
avser främst en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som gäller för
förfarandet i formellt hänseende. Det innebär bl.a. att JO normalt inte uttalar sig
om myndigheters bedömningar i enskilda fall. Jag avser därför inte att uttala
mig om den bedömning som gjordes om att AA inte längre skulle få sitt beslut
om daglig verksamhet verkställt på kaféet. I stället har jag riktat in min
granskning på hur nämnden i formellt hänseende hanterade frågan. Jag kommer
först att ta ställning till om FL var tillämplig och därefter till om nämnden borde
ha lämnat en skriftlig underrättelse om beslutet att avsluta verkställigheten av
insatsen på kaféet.

Bedömning
Borde nämnden ha tillämpat förvaltningslagen när den avslutade
verkställigheten av insatsen?
Enligt 1 § FL gäller lagen för handläggning av ärenden hos förvaltnings-
myndigheterna. För att lagen ska vara tillämplig krävs det därmed att nämndens
avslutande av verkställighet av AA:s dagliga verksamhet utgjorde handläggning
av ett ärende.

Av förarbetena framgår att det som kännetecknar ett ärende är att det
regelmässigt avslutas genom ett uttalande från myndighetens sida som är avsett
att få faktiska verkningar för en mottagare i det enskilda fallet. Ett ärende
avslutas genom ett beslut av något slag. Vid bedömningen av frågan om
huruvida en myndighets ställningstagande är att anse som ett beslut i denna
mening är det uttalandets syfte och innehåll som avgör uttalandets karaktär, inte
dess yttre form (se prop. 2016/17:180 s. 286).

När verkställigheten av AA:s dagliga verksamhet avslutades påverkade det
visserligen inte hans rätt till daglig verksamhet. AA omfattades fortfarande av
                                                                   Dnr 7354-2023      Sid 3 (4)




ett gynnande beslut om daglig verksamhet som nämnden var skyldig att
verkställa. Samtidigt är det uppenbart att åtgärden fick faktiska verkningar för
AA eftersom en pågående insats avslutades. Nämndens ställningstagande att
avsluta verkställigheten utgör därför ett beslut. Det innebär att det var fråga om
handläggning av ett ärende när nämnden hanterade frågan och FL var därmed
tillämplig. Jag konstaterar att nämnden inte synes vara av någon annan
uppfattning.

Borde nämnden ha lämnat en skriftig underrättelse om beslutet?
Av 33 § FL framgår att en myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende så
snart som möjligt ska underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i
beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Myndigheten bestämmer hur
underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part
begär det.

Av utredningen framgår att AA informerades muntligen om att placeringen på
kaféet hade avslutats. Frågan är om den muntliga underrättelsen var tillräcklig
eller om nämnden också borde ha lämnat en skriftlig underrättelse om innehållet
i beslutet.

Nämnden har i denna del uppgett att AA sa upp insatsen i samråd med
socialtjänsten och att åtgärden därför endast antecknades i journalen. Jag noterar
att socialtjänsten har dokumenterat att det ingicks en överenskommelse om att
avsluta placeringen på kaféet. Av socialtjänstens dokumentation framgår det
samtidigt att AA blev upprörd när han fick besked om att han inte längre var
välkommen till kaféet. Det framstår därför inte som klart att AA sa upp insatsen
i samråd med socialtjänsten. Enligt min mening hade en skriftlig besluts-
underrättelse varit tydligare och minskat risken för missförstånd mellan AA och
nämnden. Redan av detta skäl är jag kritisk till handläggningen.

Av socialtjänstens dokumentation framgår dessutom att AA vid flera tillfällen
efterfrågade ett skriftligt beslut eller skriftligt underlag med en motivering till
varför han inte kunde vara kvar på kaféet. Nämnden har i sitt yttrande hänvisat
till att AA den 23 september 2023 ska ha uppgett att han inte ville ha något
skriftligt underlag. I anteckningen från samtalet som uppges ha ägt rum det
angivna datumet anges att han inte ville ha någon skriftlig dokumentation
gällande ”detta samtal”. Jag uppfattar anteckningen närmast som att den avser
dokumentationen från just samtalet den 23 september 2023, och inte som att AA
återtog sin tidigare begäran om att få ett skriftligt beslut. Av socialtjänstens
dokumentation framgår det däremot med tydlighet att AA senare, den
12 oktober 2023, meddelade att han inte längre hade behov av ett skriftligt
underlag gällande beslutet. AA hade då fått kännedom om att JO hade hämtat in
handlingar från socialtjänsten. Vid denna tidpunkt hade det gått över en månad
sedan han första gången begärde ett skriftligt beslut.

Nämnden har uppgett att FL följdes när AA:s placering avslutades.
Bestämmelsen i 33 § FL berörs dock inte i yttrandet, trots JO:s begäran om att
                                                                  Dnr 7354-2023       Sid 4 (4)




nämnden skulle redogöra för den relevanta lagstiftningen. Som nämnts följer
det av den bestämmelsen bl.a. att en beslutsunderrättelse alltid ska vara skriftlig
om en part begär det. AA:s önskan att få ett skriftligt beslut eller skriftligt
underlag måste uppfattats som en begäran om att få en skriftlig underrättelse om
det fullständiga innehållet i beslutet. AA borde självklart ha fått en sådan
underrättelse redan i anslutning till sin första begäran.

I sammanhanget noterar jag att AA även framförde att han ville ha ett skriftligt
beslut för att kunna få avstängningen från kaféet prövad av förvaltningsrätten.
Nämnden har i sitt yttrande uppgett att beslutet inte gick att överklaga. Jag
konstaterar att det är överinstansen som tar ställning till denna fråga och det är
därför allvarligt om AA förvägrats möjligheten till en domstolsprövning genom
att nämnden inte tillmötesgick hans begäran.

Sammanfattningsvis ska nämnden kritiseras för att inte ha lämnat en skriftlig
underrättelse om beslutet att avsluta verkställigheten av AA:s dagliga
verksamhet på kaféet.

Avslutande kommentar
I detta ärende har jag granskat nämndens handläggning i förhållande till 33 §
FL och regleringen om skriftlig underrättelse om beslut. FL innehåller
därutöver en rad andra bestämmelser med allmänna krav på handläggningen av
ett ärende. Jag vill framhålla att nämnden måste ha klart för sig när FL är
tillämplig och vilka konsekvenser det för med sig. Det som kommit fram under
utredningen tyder på att det inom myndigheten finns behov av utbildnings-
insatser inom detta område.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Clara Ljunggren har föredragit ärendet och biträdande
kanslichefen Marcus Agnvall har deltagit i beredningen.
