# Anmälningar mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, om att en intagen inte fick möjlighet att vistas utomhus m.m.

JO 2021-04-07 dnr 737-2020

(P)                 BESLUT
                                                                            Datum              Dnr
                                                                            2021-04-07         737-2020               1 (5)
Stf justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Anmälningar mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, om att en
                        intagen inte fick möjlighet att vistas utomhus m.m.

## Anmälan

I anmälningar som kom in till JO den 28 januari 2020 framförde AA klagomål
                        mot Kriminalvården, häktet Kronoberg, och anförde bl.a. följande.

                        Den 16 och 17 december 2019 dröjde det 40 minuter från det att han ”flaggade
                        på” till dess att personalen kom till hans cell.

                        Nämnda dagar deltog han i en förhandling i hovrätten. Under den tiden fick han
                        inte vistas utomhus en timme om dagen. Han påtalade att utomhusvistelsen
                        kunde ske när som helst, bara han fick komma ut. Det besked han då fick var att
                        rastgården var stängd på morgonen, under lunchtid och när han kom tillbaka
                        efter förhandlingen.

                        Under hans första natt i häktet förvånades han över hur dåligt isolerade
                        celldörrarna var. Han kunde tydligt höra att en medintagen sjöng och att flera
                        intagna framförde synpunkter på det. Han insåg att han kunde tala med de
                        intagna i cellerna bredvid. Det var svårt att sova i häktet då han också kunde
                        höra kriminalvårdarna prata och skramla med nycklar samt dörrar som konstant
                        slogs igen. Det var så lyhört att han kunde urskilja ord när kriminalvårdarna
                        viskade till varandra om känslig information.

## Utredning

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över de redovisade uppgifterna.
                        I sitt remissvar anförde Kriminalvården, Region Stockholm, genom region-
                        chefen, i huvudsak följande.

                                Uppgifter har inhämtats från kriminalvårdschef BB, kriminalvårdsinspektör CC
                                samt kriminalvårdsregistret.

                                Klagomål rörande väntetid vid anrop på personal
                                Anmälaren var placerad vid häktet Kronoberg den 13-18 december 2019 med
                                anledning av att denne skulle närvara vid förhandling vid Svea Hovrätt. Vid
                                ankomst till häktet informerades anmälaren om att det finns två möjligheter att



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                          Dnr 737-2020   Sid 2 (5)




anropa personal, antingen genom att använda en signalknapp som tänder en
lampa utanför bostadsrummet, eller genom att använda en samtalsanläggning där
anropet går till en bemannad portvakt. Anrop via signalknapp (så kallad
’flaggning’) sköts av korridorspersonal och hanteras så snart som det är möjligt,
häktesverksamheten i övrigt medför dock att intagna ibland får vänta. För i fall
den intagnes angelägenhet är brådskande så kan denne också anropa personalen
via samtalanläggningen då portvakten alltid är bemannad alternativt vidare-
kopplad till centralvakten.
Anmälaren påstår att det har tagit 40 minuter från att denne flaggat till att
personal har frågat vad anmälaren ville. Då anmälaren inte har redogjort för när i
tid detta skulle ha skett så har inte påståendet närmare kunnat utredas.

Klagomål om utebliven utevistelse under dagar för hovrättsförhandlingar
Promenadtider på häktet är fördelade på så sätt att varje avdelning har ett
tidsspann vari promenaderna ska förläggas. Detta för att kunna tillgodose
promenadtider för samtliga intagna. Promenadverksamhet pågår mellan kl.
08.00–11.00 och kl. 13.00–17.00. För avdelningen där anmälaren var placerad är
det aktuella tidsspannet mellan kl. 14.00–15.00. För intagna som har varit på
förhandling erbjuds promenad i den mån det är möjligt, dock inte längre än till
kl. 17.00. Därefter stängs promenadverksamheten för dagen då häktet fram tills
kl. 18.00 successivt övergår till nattbemanning, vilket innebär att färre är i tjänst.
Anmälaren har den 16 och 17 december 2019 varit på heldagarsförhandlingar
vid Svea Hovrätt. Resan har skett med bil och anmälaren har vistats utomhus i
samband med ankomst till och avgång från hovrätten. Anmälaren har även
transporterats till och från häktet i anslutning till lunch. Bilresan den
16 december påbörjades strax innan kl. 09.00, resan den 17 december påbörjades
strax innan kl. 08.30. Anmälaren har både den 16 och 17 december 2019 varit
åter på häktet efter avslutad förhandling först kl. 17.00.
Klagomål rörande dålig isolering, oljud m.m.
Kriminalvårdsinspektör på aktuell avdelning bekräftar att det förekommit
ordningsstörning på avdelningen då anmälaren var placerad där. Vid tillfället för
händelsen hade häktet väldigt hög beläggning vilket medförde svårigheter att
direkt förflytta den ordningsstörande individen.
Vad gäller anmälarens övriga synpunkter på ljud från personals hantering av
nycklar och dörrar samt lokalernas ljudisolering kan följande konstateras.
Avdelningspersonalen är medveten om att man inte ska prata högt om intagnas
personliga förhållanden eller om annan information av känslig karaktär.
Personalen är också medveten om att öppnande av bostadsrums- och avdelnings-
dörrar medför vissa ljud som kan höras in i bostadsrummen, men häktes-
lokalernas utformning gör dock att detta är svårt att undvika.

Författningsbestämmelser
Av 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611), HäL, framgår att varje intagen ska
bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
Enligt 1 kap. 6 § HäL får verkställigheten inte innebära andra begränsningar i
den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att
ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Av 2 kap. 7 § HäL framgår att en intagen ska ges möjlighet att vistas utomhus
minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det.
Av allmänna råd till 2 kap. 7 § HäL i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna
råd om häkte (FARK Häkte), framgår att synnerliga skäl mot att ge möjlighet till
en timmes utomhusvistelse varje dag kan finnas t.ex. vid en oförutsedd situation
som av säkerhetsskäl gör det nödvändigt att hålla intagna, som annars skulle ha
                                                                        Dnr 737-2020       Sid 3 (5)




      vistats i gemensamhet, avskilda från varandra och det till följd därav saknas
      praktiska förutsättningar att låta de intagna vistas utomhus.

      Kriminalvården, region Stockholm, gör följande bedömning
      Då anmälaren inte närmare har specificerat när han skulle ha fått vänta
      40 minuter så är det i princip omöjligt att närmare utreda och bemöta anmälan i
      denna del. Klart är att anmälaren informerats om att man vid brådskande
      situationer kan använda sig utav samtalsanläggningen.
      Vad gäller anmälarens klagomål om utebliven utevistelse kan det konstateras att
      anmälaren under dagtid inte vistats på häktet de dagar då hovrättsförhand-
      lingarna skedde. Viktigt att beakta är att det krävs att den som ska transporteras
      till en förhandling är förberedd i god tid redan innan den intagnes förflyttning
      påbörjas inom häktet till transportfordonet. Anmälarens rätt till utevistelse har
      delvis tillgodosetts genom den vistelse utanför häktet som förhandlingen
      inneburit. Därtill har anmälaren erbjudits en timmes utevistelse de dagar då
      denne inte har haft förhandling.
      Angående anmälarens klagomål om oljud och dålig isolering vill Kriminalvården
      understryka att det är fullt förståeligt att oljud och stök utanför bostadsrummet
      kan vara påfrestande för den som är intagen. Häkteslokalernas utformning
      medför dock att ljudnivån är mycket svår att påverka. Utifrån vad som fram-
      kommit om personalens förhållningssätt och hantering av känslig information ser
      inte Kriminalvården någon anledning att befara att häktet inte visat nödvändig
      hänsyn gentemot anmälaren under den tid han vistats på häktet. Det är dock
      olyckligt att man inte hade möjlighet att förflytta den ordningsstörande individen
      mer skyndsamt än vad som skedde.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

Bedömning
Väntetid vid anrop på personal
Relevant rättslig reglering framgår av remissvaret.

Kriminalvården har anfört att myndigheten inte har kunnat utreda AA:s
klagomål om att det dröjde 40 minuter från det att han ”flaggade på” till dess att
personal kom till hans cell. Det finns därför inte tillräcklig grund för kritik i
denna del. Jag vill dock framhålla att JO återkommande får liknande klagomål
från intagna. Inom ramen för ett annat ärende har Kriminalvården redogjort för
bl.a. häktets rutiner då intagna påkallar personalens uppmärksamhet (JO:s
ärende med dnr 6765-2020).

Utebliven utomhusvistelse
Kriminalvården har redogjort för innehållet i den bestämmelse som ger
myndigheten rätt att i undantagsfall neka intagna en timmes daglig utomhus-
vistelse. Det förhållandet att lagstiftaren har angett att det krävs synnerliga skäl
för att undantaget ska vara tillämpligt skickar en tydlig signal om att avsikten
har varit att det enbart ska komma till användning i mycket begränsad
omfattning. Samma lydelse återfinns i 4 kap. 1 § fängelselagen (2010:610). I
motiven till den bestämmelsen anges att det är möjligt att neka en intagen
utomhusvistelse t.ex. i en oförutsedd situation där det är nödvändigt att hålla de
intagna avskilda från varandra med stöd av 6 kap. 5 § och det till följd därav
                                                                   Dnr 737-2020     Sid 4 (5)




saknas praktiska förutsättningar att låta de intagna vistas utomhus (se prop.
2009/10:135 s. 131).

JO har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av att de intagnas rätt till
daglig vistelse utomhus inte inskränks annat än i undantagsfall. Vidare har JO
uttalat att det inte bör vara möjligt för Kriminalvården att – om förhållandena
ligger inom myndighetens kontroll – neka en intagen utomhusvistelse med
hänvisning till bl.a. bristande personaltäthet (se JO:s beslut den 3 december
2013, dnr 1864-2013).

Utredningen visar att AA inte erbjöds utomhusvistelse de dagar som han deltog
i en domstolsförhandling och återkom till häktet först kl. 17. Kriminalvården
har anfört att intagna som har varit på förhandling erbjuds promenad som längst
till kl. 17, eftersom häktet då och fram till kl. 18 övergår till nattbemanning,
vilket innebär en reducering av personalstyrkan.

Kriminalvården har anfört att AA:s rätt till utomhusvistelse delvis tillgodosetts
genom den vistelse utanför häktet som förhandlingen har inneburit. Enligt min
erfarenhet innebär dock en transport till och från en domstolsförhandling att den
intagne vistas utomhus endast under mycket kort tid eller – när transporten sker
mellan häktets och domstolens garageintag – inte alls.

JO har som nämnts tidigare understrukit att det inte bör vara möjligt för
Kriminalvården att neka en intagen utomhusvistelse med hänvisning till
bristande personaltäthet om förhållandena ligger inom myndighetens kontroll.
Jag delar den uppfattningen, åtminstone såvitt avser intagnas möjligheter till
utomhusvistelse dagtid. Enligt min mening kan det emellertid inte krävas att
extrapersonal ska anlitas för att möjliggöra utomhusvistelse för intagna som
ankommer eller återkommer till häktet vid en tidpunkt då häktet övergår eller
har övergått till nattbemanning. Med hänsyn härtill anser jag att häktet inte bör
kritiseras för att AA inte gavs möjlighet att vistas utomhus de dagar han
återkom till häktet efter domstolsförhandlingens slut.

Lyhörda häktesceller
Av 2 § förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester
framgår ett förvaringsrum ska vara tillräckligt ljudisolerat och även i övrigt
utformat så att obehöriga kontakter mellan den intagne och andra om möjligt
förhindras. Utifrån AA:s klagomål och uppgifterna i remissvaret förstår jag att
häktescellerna inte är tillräckligt ljudisolerade. Det är förvånande eftersom
häktet nyligen har varit föremål för omfattande renoveringar. Det är
otillfredsställande om häktescellerna är så lyhörda att det får en negativ
inverkan på intagnas nattsömn. Jag förutsätter att häktespersonalen visar
nödvändig hänsyn beträffande ljudnivån vid nattarbete. Det framgår inte om
häktet erbjuder intagna öronproppar. En sådan åtgärd skulle kunna motverka att
intagna får sin nattsömn störd.
                                                                 Dnr 737-2020       Sid 5 (5)




Därutöver har AA anfört att intagna på natten kunde kommunicera med
varandra från sina celler. Det väcker frågan om intagna med restriktioner kan
kommunicera med varandra på samma sätt, vilket kan utgöra ett reellt problem
eftersom utredningar i brottmål riskerar att saboteras. Det kan nämnas att JO vid
fler tillfällen har fått uppgifter och klagomål om lyhörda häktesceller (se bl.a.
protokollet från inspektionen av häktet Sollentuna den 28–30 januari 2020, JO:s
dnr O 5-2020. Se även JO:s dnr 8978-2020 beträffande häktet Göteborg och dnr
1362-2021 beträffande häktet Helsingborg, som båda har remitterats till
Kriminalvården). JO får alltså anledning att återkomma till dessa frågor.

Vad AA anfört i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas.




Lilian Wiklund




Ärendet har föredragits av Nathalie Stenmark. Tf byråchefen Jörgen Buhre har
deltagit i beredningen.
