# Kommunstyrelsen i Ale kommun kritiseras för att ett klagomål på en präst vidarebefordrades till Svenska kyrkan i strid med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet

JO 2026-03-19 dnr 7371-2025

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                 2026-03-19              7371-2025               Sid 1 (5)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kommunstyrelsen i Ale kommun kritiseras för att ett klagomål på en
                   präst vidarebefordrades till Svenska kyrkan i strid med
                   regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet


                    Beslutet i korthet: Ale kommun vidarebefordrade en enskild persons klagomål på en
                    präst till Göteborgs stift. Klagomålet gällde att prästen och några andra personer
                    druckit öl och spelat hög musik i nära anslutning till kyrkans lokaler.
                    JO konstaterar att kommunen inte har haft författningsstöd eller normmässig
                    förankring för sitt agerande, som i stället lätt kunnat uppfattas som att kommunen
                    ansåg att prästen handlat felaktigt eller olämpligt och att man ville uppmärksamma
                    Svenska kyrkan på det. Genom att vidarebefordra klagomålet till det berörda stiftet
                    har kommunen agerat utanför sitt uppdrag på ett sätt som inte varit förenligt med
                    kravet på saklighet och opartiskhet i regeringsformen. Kommunstyrelsen kritiseras för
                    det.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 30 juni 2025 klagade prästen AA, genom
                   sitt ombud advokaten BB, på Ale kommun och förde fram bl.a. följande.

                   Ale kommun har vidarebefordrat ett klagomål från en enskild person till
                   Göteborgs stift. Klagomålet, som avsåg att AA druckit öl i anslutning till
                   församlingshemmet, lades till grund för en prövning av domkapitlet och
                   resulterade i att AA meddelades en skriftlig erinran. Kommunens
                   förvaltningsrättsliga serviceskyldighet omfattar inte rätten eller plikten att ta
                   upp uppgifter från en enskild medborgare och sedan vidareförmedla dessa till
                   ett externt trossamfund. Kommuner ska inte företräda enskilda medborgare och
                   inte heller agera ombud för dessa. Det har inte varit fråga om en felsänd
                   anmälan som utan behandling vidaresänts till en annan myndighet och
                   agerandet har saknat stöd i lag.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 7371-2025       Sid 2 (5)




Utredning
JO begärde att Kommunstyrelsen i Ale kommun skulle yttra sig över det som
fördes fram i anmälan.

Kommunstyrelsen uppgav bl.a. följande om det händelseförlopp som beskrivits
i anmälan och om kommunens handläggning.

      Den 22 oktober 2024 informerades brottsförebyggaren [kommunens
      brottsförebyggare, JO:s anm.], vid ett möte med kommunpolisen … om
      uppgifter/tips som inkommit från allmänheten. Enligt dessa uppgifter hade
      prästen AA och ytterligare två personer (CC och DD) setts utomhus i nära
      anslutning till Svenska kyrkans lokaler där de druckit öl, spelat hög musik och
      även erbjudit en förbipasserande person en öl.
      Anledningen till att kommunpolisen kontaktade brottsförebyggaren var att AA
      och CC vid tiden för det inträffade ingick i Ale kommuns brottsförebyggande
      råd. Enbart kommunpolisen hade kontakt med tipslämnaren, inte någon från
      kommunen. I samverkan med det brottsförebyggande rådet diskuteras
      användandet av alkohol och droger kontinuerligt som en otrygghetsfaktor då det
      i många familjer med ungdomar och minderåriga ofta bidrar till problem och en
      stark känsla av otrygghet för människor som på något sätt påverkas. Med
      anledning av att AA och CC ingår som deltagare i det lokala brottsförebyggande
      rådet bedömde därför Ale kommuns brottsförebyggare att informationen
      behövde förmedlas vidare. Brottsförebyggaren tog därför kontakt med
      kommunens HR-chef för att rådfråga hen om hanteringen, men blev då i stället
      hänvisad vidare till kommunchef för rådgivning och beslut. Kommunchef och
      dåvarande säkerhetschef diskuterade därefter ärendet och kom tillsammans fram
      till att informationen borde delges Göteborgs stift i egenskap av rätt mottagare
      för informationen som tillsynsansvarig, för bedömning om det fanns skäl för
      eventuell oro eller förtroendeskada …Uppgiften att vidarebefordra informationen
      delegerades då till brottsförebyggaren. Vid den tidpunkten fanns ingen skriftlig
      information från polismyndigheten ingiven till Ale kommun.
      Kontakt togs per telefon med stiftsprost EE vid Göteborgs stift. I det initiala
      samtalet informerade brottsförebyggaren om att Ale kommun fått information
      från polisen, att den rörde medarbetare i Svenska kyrkan (varför kontakt nu togs
      med Göteborgs stift).
      Stiftsprost EE önskade ett möte med brottsförebyggaren och kommunpolisen,
      som genomfördes den 25 november 2024. Vid det mötet informerade
      brottsförebyggaren och kommunpolisen om de uppgifter som inkommit, med
      förtydligande att det inte gjorts några egna iakttagelser vare sig från kommunens
      anställda eller kommunpolisen, att brottsförebyggaren och kommunpolisen
      enbart vidareförmedlade information. Efter mötets avslut bad stiftsprost EE att
      kommunen även skulle skicka informationen skriftligen via e-post.
      Kommunpolisen mejlade dokumentationen den 4 december 2024, vilket
      sammanställdes i ett dokument... Dokumentet innehåller även information som
      gavs muntligt till stiftsprost EE vid mötet den 25 november 2024. Ett filmklipp
      som getts in till polisen rörande händelsen, vidarebefordrades till kommunen den
      19 december 2024. Brottsförebyggaren mejlade klippet till stiftet den 20
      december 2024, tillsammans med dokumentet…
Kommunstyrelsen redogjorde för sin bedömning av det inträffade enligt
följande.

      Kommunens bedömning vid denna tidpunkt var att uppgifterna hade inkommit
      till fel myndighet och att frågan i första hand föll inom arbetsgivarens
      tillsynsansvar, d.v.s. Göteborgs stift i detta fall.
                                                                          Dnr 7371-2025        Sid 3 (5)




      Mot bakgrund av kommunens uppgifter enligt lagen (2023:196) om kommuners
      ansvar för brottsförebyggande arbete, samt den roll kommunen har i
      samverkansstrukturen Trygg i Ale och samverkan i kommunens
      brottsförebyggande råd, där Svenska kyrkans medarbetare då ingick, bedömdes
      att vidarebefordran till rätt huvudman kunde vara motiverad. Avsikten var att
      säkerställa att informationen hanterades av en aktör med ansvar för den aktuella
      sakfrågan. Vid kontakten med stiftet klargjordes uttryckligen att kommunen
      endast vidarebefordrade informationen och inte hade något att tillföra ärendet i
      sak. Kommunen beaktade i detta sammanhang de krav på saklighet och
      opartiskhet som följer av 1 kap. 9 § RF.
      ---
      Vid arbetet med yttrandet till Justitieombudsmannen har
      kommunledningsförvaltningen kunnat konstatera att ärendet rörde en fråga som
      inte låg inom kommunens arbetsgivaransvar, men att kommunen berördes i och
      med samverkan i det brottsförebyggande rådet. Kommunledningsförvaltningen
      konstaterar att proportionalitets- och objektivitetsaspekter hade kunnat beaktas
      tydligare vid den initiala bedömningen när frågan lyftes av kommunpolisen, och
      i den fortsatta hanteringen av ärendet, då information sammanställdes och
      överfördes till stiftet. En möjlig hantering – utifrån det initiala ställningstagandet
      att Ale kommun var fel myndighet – hade i stället varit att informera
      kommunpolisen om att sakfrågan/tipset inte var kommunens sak att hantera.
      Arbetsgivarens eventuella åtgärder kunde i sådana fall i ett senare skede
      möjligen ha blivit ett ärende för kommunen att hantera utifrån det
      brottsförebyggande rådets sammansättning.
      Med anledning av detta avser kommunen att se över sina interna rutiner för
      informationshantering inom det brottsförebyggande arbetet, särskilt i situationer
      där uppgifter inte härrör från kommunens egen myndighetsutövning och där
      andra aktörer har ett tydligare ansvar för sakfrågan.
BB yttrade sig över remissvaret och förde bl.a. fram att den erinran som AA
meddelats av domkapitlet med anledning av klagomålet upphävts av Svenska
kyrkans överklagandenämnd. Därutöver uppgav han att uppgiften att AA skulle
ha ingått i kommunens brottsförebyggande råd är felaktig.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska myndigheter och andra som fullgör
offentliga förvaltningsuppgifter beakta allas likhet inför lagen och iaktta
saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet och opartiskhet kommer även till
uttryck i 5 § andra stycket förvaltningslagen.

Kravet på saklighet innebär bl.a. att myndigheters åtgärder och beslut inte får
utgå från ovidkommande hänsyn och vara godtyckliga utan ska vara rationella
och logiskt motiverade. Kravet på opartiskhet betyder att det allmännas
företrädare ska vara objektiva i sin tjänsteutövning och förhålla sig så att deras
opartiskhet faktiskt inte med fog kan ifrågasättas. Bestämmelsen omfattar inte
bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger
bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Hur myndighetens
agerande kan uppfattas är också av betydelse. (Se Bull och Sterzel,
Regeringsformen – en kommentar, [2023, JUNO], s. 57 och t.ex. JO 2020/21
s. 353, dnr 2570-2018.)
                                                                  Dnr 7371-2025      Sid 4 (5)




Av 5 § första stycket förvaltningslagen framgår att en myndighet endast får
vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.

Enligt förarbetena till bestämmelsen är dess innebörd att myndighetens
agerande ska ha stöd i någon av de källor som tillsammans bildar rättsordningen
i vidsträckt mening. Det ska således finnas någon form av normmässig
förankring för all typ av verksamhet som en myndighet bedriver, men det krävs
inte att varje enskild åtgärd som en myndighet vidtar kan kopplas till ett
specifikt bemyndigande. (Se prop. 2016/17:180 s. 59 och 289.)

Av lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete framgår bl.a. att
kommuner ska bidra till att samhällets samlade brottsförebyggande arbete
bedrivs på ett effektivt sätt genom att fullgöra de uppgifter som följer av lagen,
exempelvis verka för att skriftliga överenskommelser om samverkan ingås med
relevanta aktörer och för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett
särskilt forum där kommunen och relevanta aktörer ingår.

Bedömning
Av utredningen framgår att kommunen vidarebefordrade ett klagomål på
prästen AA till Göteborgs stift. Saken gällde att AA och några andra personer
druckit öl och spelat hög musik i nära anslutning till Svenska kyrkans lokaler
samt att en förbipasserande person erbjudits en öl. Klagomålet resulterade i att
AA fick en skriftlig erinran, som dock sedermera upphävdes.

JO har tidigare uttalat att en myndighet vid kontakter med andra myndigheter
alltid måste överväga om en viss samverkan kan sägas ingå i dess uppdrag eller
inte (se JO 2016/17 s. 230, dnr 987-2015). Även när det är fråga om en
myndighets kontakter med andra organ än myndigheter, som i detta fall ett stift,
måste sådana överväganden göras.

Någon situation som regleras i lagen om kommuners ansvar för
brottsförebyggande arbete har det inte varit fråga om här och agerandet kan inte
anses rymmas inom kommunens serviceskyldighet enligt förvaltningslagen. Jag
kan inte se att kommunen haft något annat författningsstöd eller normmässig
förankring för åtgärden, som i stället lätt kunnat uppfattas som att man ansåg att
AA handlat felaktigt eller olämpligt och att man ville uppmärksamma Svenska
kyrkan på det. Genom att vidarebefordra klagomålet till det berörda stiftet har
kommunen agerat utanför sitt uppdrag på ett sätt som enligt min mening inte
varit förenligt med kravet på saklighet och opartiskhet i regeringsformen.
Kommunstyrelsen kritiseras för det.

Jag ser positivt på att kommunen avser att se över sina rutiner för
informationshantering inom det brottsförebyggande arbetet.

Ärendet avslutas.
                                                                  Dnr 7371-2025   Sid 5 (5)




Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Rebecka Rynning har föredragit ärendet och tf. byråchefen
Cecilia Melander har deltagit i beredningen.
