# Kritik mot Migrationsverket för utformningen av ett beslutsstopp för asylansökningar rörande medborgare i Ukraina och för att inte ha följt ett föreläggande från domstol om att snarast avgöra ett ärende

JO 2024-12-10 dnr 7382-2023

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr
                                                                   2024-12-10                7382-2023              Sid 1 (8)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot Migrationsverket för utformningen av ett beslutsstopp för
                   asylansökningar rörande medborgare i Ukraina och för att inte ha följt
                   ett föreläggande från domstol om att snarast avgöra ett ärende


                    Beslutet i korthet: Med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina år
                    2022 införde Migrationsverket ett s.k. beslutsstopp. Åtgärden innebar att verket tills
                    vidare inte skulle pröva skyddsskäl för medborgare i Ukraina eftersom det inte gick att
                    med tillräcklig säkerhet göra en framåtsyftande bedömning av behovet av skydd.
                    JO uttalar att det kan vara sakligt motiverat att Migrationsverket under en begränsad
                    tid skjuter upp prövningen av skyddsbehov i förhållande till ett visst land. Det bör då
                    krävas särskilda skäl. Så kan vara fallet när situationen i landet plötsligt förändras och
                    det råder osäkerhet om hur länge förhållanden som har betydelse för frågan om
                    skyddsbehov kommer att bestå. Det ska redan från början anges när beslutsstoppet
                    upphör och det är inte acceptabelt att handläggningen skjuts upp på obestämd tid.
                    Migrationsverket kritiseras för att beslutsstoppet saknade begränsning i tiden och för
                    att den rättsliga grunden inte var tillräckligt tydligt formulerad.
                    Migrationsverket kritiseras också för att inte ha följt ett föreläggande från en domstol
                    att avgöra ett asylärende snarast möjligt.

## Bakgrund

I februari 2022 beslutade Migrationsverket i ett rättsligt ställningstagande om
                   ett s.k. beslutsstopp. Åtgärden innebar att myndigheten tills vidare inte skulle
                   avgöra ansökningar från medborgare i Ukraina om skydd i enlighet med
                   4 kapitlet utlänningslagen. I mars 2022 beslutade verket om ett nytt rättsligt
                   ställningstagande som bl.a. innebar att beslutsstoppet kvarstod som tidigare,
                   men med ett visst utrymme för att i enskilda fall bifalla en ansökan om asyl.
                   Beslutsstoppet upphävdes i december 2023. (Se Migrationsverkets rättsliga
                   ställningstaganden RS/002//2022, RS/004/2022 och RS/009/2023.)

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 13 september 2023 förde AA fram
                   klagomål mot Migrationsverket. Hon anförde att verket, med hänvisning till
                   beslutsstoppet, inte hade avgjort hennes asylärende i enlighet med lagstadgade
                   tidsfrister och trots ett föreläggande från högre instans.




    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                    Dnr 7382-2023    Sid 2 (8)




AA anförde vidare i huvudsak följande.

Hon är medborgare i Ukraina. År 2021 reste hon in i Sverige med
besöksvisering och vistades lagligt i Sverige i februari 2022 när Ryssland
påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina. Hennes ankomstdatum innebar
dock att hon inte omfattades av massflyktsdirektivet och därmed saknade rätt
till tillfälligt skydd i Sverige enligt direktivet. I april 2022 lämnade hon in en
formell asylansökan och en asylutredning genomfördes i juni samma år.
Utredningen avslutades med att Migrationsverket meddelade att verket skulle
fatta beslut i hennes ärende efter att beslutsstoppet hade hävts.

I april 2023 begärde hon med stöd av 12 § förvaltningslagen att asylärendet
skulle avgöras. Migrationsverket avslog begäran med hänvisning till
beslutsstoppet. Efter att hon överklagat verkets beslut biföll
migrationsdomstolen hennes överklagande och förelade verket att avgöra
ärendet snarast möjligt. I augusti 2023 genomförde Migrationsverket en muntlig
komplettering och meddelade i slutet av utredningen att myndigheten inte
kunde fatta beslut innan beslutsstoppet hade hävts. Utredaren uppgav sedan
skriftligt att man väntade på rättslig styrning för att så snart som möjligt kunna
avgöra ärendet.

Migrationsverket saknar laga grund för sin underlåtenhet att så snart som
möjligt fatta beslut gällande hennes asylärende. Det är oklart vilken föreskrift
som bemyndigar verket att meddela ett sådant beslutsstopp som har allmängiltig
verkan gentemot samtliga medborgare i ett visst land.

Migrationsverkets tillvägagångssätt, att med hänvisning till beslutsstoppet på
obestämd tid vägra att gå vidare med prövningen av hennes ansökan, strider
direkt mot kravet på enkel, snabb, kostnadseffektiv och rättssäker handläggning
i förvaltningslagen samt de tidsfrister som finns i utlänningsförordningen och
asylprocedurdirektivet. Därigenom strider det också mot legalitetsprincipen.

Migrationsverkets underlåtenhet att fatta beslut kan inte betraktas som annat än
domstolstrots.

Utredning
Migrationsverket (rättschefen BB) yttrade sig till JO den 16 februari 2024 och
den 17 maj 2024.

Migrationsverkets yttranden
Beslutsstopp avseende asylansökningar från medborgare i Ukraina
Beslutet fattades mot bakgrund av Rysslands storskaliga väpnade invasion av
Ukraina i februari 2022. Det grundades på att den rådande osäkerheten och
svårbedömda konfliktutvecklingen innebar att det inte gick att med tillräcklig
säkerhet göra en framåtsyftande bedömning av behovet av skydd. Beslutet
fattades för att säkerställa att utredningsansvaret i bl.a. förvaltningslagen
uppfylldes.
                                                                   Dnr 7382-2023       Sid 3 (8)




Migrationsverket ska sträva efter att avgöra ärenden i enlighet med
förordningsstyrda handläggningstider. De särskilda skälen för att skjuta upp
prövningen av en asylansökan är, enligt förarbetena, att ärendet är av
komplicerad natur, att det rör sig om en omfattande asylinströmning eller att
sökanden inte medverkar till utredningen. Osäkra förhållanden i hemlandet kan
också utgöra särskilda skäl till att prövningen fördröjs.

När det sker plötsliga förändringar av t.ex. säkerhetssituationen i ett land kan
det vara omöjligt att göra de bedömningar som krävs i ett asylärende. Om
Migrationsverket i sådana lägen avgör ärenden uppfyller myndigheten inte sitt
utredningsansvar eller kravet på rättssäkerhet.

Det går inte att ange en maximal tid för hur länge ett beslutsstopp kan råda.
Förhållandena i varje enskild konflikt avgör frågan hur länge ett beslutsstopp
behövs. Beslutsstopp används restriktivt och när ett sådant ändå beslutas sker ett
nära samarbete mellan myndighetens funktion för landinformationsanalys och
rättsavdelning för att löpande ta ställning till om beslutet ska upphävas. Under
de senaste åtta åren har verket vid sex tillfällen fattat beslut om beslutsstopp. På
grund av de anmärkningsvärda omständigheterna i Ukraina och krigets
skiftande förlopp har beslutsstoppet denna gång varat under en betydligt längre
tid än tidigare beslut.

Frågan om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och frågan om
skyddsstatusförklaring hanteras separat. När frågan om uppehållstillstånd enligt
massflyktsdirektivet har avgjorts prövas ansökan om flyktingstatusförklaring
och resedokument så snart arbetsbelastningen tillåter det. Migrationsverket har
avvaktat med att handlägga ärenden om flyktingstatusförklaring avseende
ukrainska medborgare då den operativa verksamheten, trots att beslutsstoppet
hävts, väntat på instruktioner om handläggningen. Nu kvarstår inte längre
rättsliga eller processuella frågor som hindrar att handläggning i ärendena sker.

AA:s ärende
Efter att migrationsdomstolen i juni 2023 förelagt verket att avgöra AA:s ärende
snarast möjligt genomförde Migrationsverket en kompletterande muntlig
utredning i augusti 2023. I september samma år lämnade AA in kompletterande
handlingar vilka kommunicerades med ombudet. I december 2023 förordnades
offentligt biträde och allt material i ärendet kommunicerades med biträdet med
en begäran om slutyttrande. Yttrandet inkom i början av januari 2024. AA
beviljades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd den 1 februari 2024 med
hänvisning till att hon efter en utvidgning av personkretsen i december 2023
omfattades av massflyktsdirektivet. Enligt tidigare gällande lagstiftning
omfattades hon inte av direktivet.

AA:s rätt till statusförklaring och resedokument har ännu inte avgjorts och
verket kan inte ge besked om när det kommer att göras. Hennes ärende har
omfördelats till en enhet som har påbörjat handläggningen.
                                                                   Dnr 7382-2023      Sid 4 (8)




Sammanfattande slutsatser
Även med beaktande av att beslutsstoppet mot Ukraina gällde under en
exceptionellt lång period i förhållande till tidigare beslutsstopp anser
Migrationsverket att det vid en proportionalitetsbedömning var rimligt att
upprätthålla beslutet.

Vad gäller AA:s ärende bedömer Migrationsverket att handläggningen pågått i
en rimlig takt under den tid som förflutit efter domstolens föreläggande.

AA:s kommentarer
Det är sällan möjligt att ha fullständig klarhet i vilka risker som kan vänta en
sökande vid återvändandet, oavsett hur omfattande informationsunderlaget är.
Det finns generella tidsfrister för handläggningen och därmed lagstadgade
förväntningar på när och hur Migrationsverket ska handlägga asylärenden.

Den som uppfyller villkoren för flyktingstatus eller status som alternativt
skyddsbehövande har rättigheter enligt bl.a. flyktingkonventionen. Den som inte
får sin ansökan prövad går miste om dessa rättigheter. Det tillfälliga skyddet
enligt direktivet motsvarar inte helt dessa rättigheter. Exempelvis finns
skillnader i rätten till socialt bistånd och förmåner, sjukvård och
familjeåterförening.

Det skulle gå emot syftet med bestämmelserna om internationellt skydd om
prövningen av skyddsstatus kunde skjutas upp utan bortre tidsgräns. I det fall ett
skyddsbehov upphör i framtiden kan verket besluta enligt utlänningslagens
bestämmelser om upphörande av skyddsbehov.

Rättsliga utgångspunkter
Förvaltningslagen m.m.
En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess
beskaffenhet kräver. Detta s.k. utredningsansvar framgår av 23 § första stycket
förvaltningslagen (FL).

Vidare ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som
möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § första stycket FL).

Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans
senast inom sex månader, får parten enligt 12 § första stycket FL skriftligen
begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor
från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett
särskilt beslut avslå begäran.

Om myndigheten avslår en begäran om att ärendet ska avgöras finns det en
möjlighet till överprövning i domstol av myndighetens ställningstagande. Om
en domstol bifaller ett överklagande av ett beslut att avslå en begäran om att ett
ärende ska avgöras, ska den besluta att förelägga den myndighet som har
meddelat avslagsbeslutet att snarast eller inom den tid som överinstansen
                                                                   Dnr 7382-2023     Sid 5 (8)




bestämmer avgöra det ärende som överklagandet avser (se 49 § FL). Ett
föreläggande om att ett ärende ska avgöras snarast möjligt innebär att det ställs
särskilda krav på myndigheten att prioritera handläggningen för att undvika
ytterligare fördröjningar i ett ärende där avgörandet redan fördröjts oskäligt
länge (se prop. 2016/17:180 s. 338).

När det gäller att vilandeförklara ett ärende har JO uttalat att en sådan åtgärd
endast kan tolereras om det är oundgängligen nödvändigt för att avgörandet ska
vila på ett tillfredsställande underlag. Parten eller parterna ska informeras om
anledningen till fördröjningen av ärendet och i görligaste mån ges en prognos
om när ett slutligt ställningstagande är att vänta. (Se JO 2009/10 s.76, dnr 1792-
2007, som avsåg avvaktan på ett avgörande från högre instans.) Att skjuta upp
handläggningen av ett ärende under obestämd tid är inte acceptabelt
(se JO 2019/20 s. 336, dnr 5541-2017, som avsåg avvaktan på en
brottsutredning.)

Tidsfrister i utlänningsförordningen
För flera av Migrationsverkets ärendeslag finns särskilda författningsreglerade
handläggningsfrister. Ett ärende om asyl (dvs. ett uppehållstillstånd som
flykting eller alternativt skyddsbehövande) ska som huvudregel avgöras senast
inom sex månader från det att ansökan lämnades in eller, om det finns särskilda
skäl, senast inom 15 månader. Detsamma gäller för ärenden om
flyktingstatusförklaring respektive alternativ skyddsstatusförklaring. (Se 8 kap.
10 § första och tredje styckena utlänningsförordningen).

Med särskilda skäl avses att ärendet är av komplicerad natur, att en omfattande
asylinströmning gör att Migrationsverket inte kan avgöra ärendena inom sex
månader, eller att sökanden inte medverkar till utredningen (se Ds 2015:37
s. 112).

Massflyktsdirektivet och 21 kap. utlänningslagen
I 21 kap. utlänningslagen finns bestämmelser om tillfälligt skydd för personer
som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd enligt det s.k.
massflyktsdirektivet. Massflyktsdirektivet syftar bl.a. till att personer i en
massflyktssituation ska få ett omedelbart skydd och tillgång till sociala
rättigheter.

I mars 2022 antog Europeiska rådet ett genomförandebeslut som fastställde att
det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den
mening som avses i massflyktsdirektivet. Genomförandebeslutet innebar att
bestämmelserna om tillfälligt skydd i utlänningslagen började tillämpas. Den
personkrets som omfattas av bestämmelserna i massflyktsdirektivet kan
utvidgas på nationell nivå. Detta har i Sverige gjorts vid två tillfällen avseende
personer från Ukraina, senast i december 2023 (se 4 kap. 19 h §
utlänningsförordningen).
                                                                   Dnr 7382-2023      Sid 6 (8)




Att en utlänning har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd hindrar
inte att en ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 §
utlänningslagen prövas. Detsamma gäller för en ansökan om
flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § och en ansökan om resedokument
enligt 4 kap. 4 §. Prövningen av ansökan får skjutas upp om det finns särskilda
skäl för det. Om ansökan inte har prövats innan det tillfälliga skyddet har
upphört att gälla, ska den prövas så snart det kan ske efter denna
tidpunkt. (Se 21 kap. 5 § utlänningslagen).

Med särskilda skäl avses här dels för hög arbetsbelastning, dels att
utlänningsmyndigheterna måste ges tillfälle att göra en bedömning av
förhållandena i ursprungslandet när det gäller t.ex. en konflikts varaktighet
(se prop. 2001/02:185 s. 118).

Bedömning
Granskningens inriktning
Min granskning avser Migrationsverkets beslutsstopp för asylansökningar
rörande medborgare i Ukraina. Jag har också granskat Migrationsverkets
handläggning av AA:s ärende efter det föreläggande om att avgöra ärendet som
en migrationsdomstol beslutade i juni 2023.

Beslutsstoppet
Ur rättssäkerhetssynpunkt är det givetvis viktigt att en myndighet uppfyller sitt
utredningsansvar och ser till att alla beslut vilar på ett tillfredsställande
underlag. För att enskildas rätt ska tas tillvara måste myndigheten dock
samtidigt iaktta skyndsamhetskravet i förvaltningslagen. Det kan också finnas
författningsreglerade tidsfrister för vissa ärendeslag.

För personer som omfattas av massflyktsdirektivet finns en författningsreglerad
möjlighet att skjuta upp prövningen av skyddsbehovet i syfte att ge
myndigheten tillfälle att göra en bedömning av förhållandena i ursprungslandet
när det gäller en konflikts varaktighet (se 21 kap. 5 § utlänningslagen).

Även i ärenden där massflyktsdirektivet inte är tillämpligt kan det vara sakligt
motiverat att Migrationsverket under en begränsad tid skjuter upp prövningen
av skyddsbehov i förhållande till ett visst land. Det bör då krävas särskilda skäl.
Så kan vara fallet när förhållandena i ett visst land plötsligt förändras och det
råder osäkerhet om hur länge förhållanden som har betydelse för frågan om
skyddsbehov kommer att bestå.

Migrationsverket har motiverat beslutsstoppet med att den politiska situationen
och säkerhetsutvecklingen i Ukraina var svårbedömd och att det därför var svårt
att få en säker bild av situationen och konfliktutvecklingen både på kort och på
lång sikt. Det krävdes enligt verket ytterligare landinformation för att göra en
rättssäker bedömning av skyddsbehovet.
                                                                     Dnr 7382-2023      Sid 7 (8)




Jag har inga invändningar mot Migrationsverkets bedömning att det behövdes
ytterligare information om situationen i Ukraina. Jag har inte heller någon
invändning mot slutsatsen att det var motiverat att skjuta upp prövningen av
skyddsbehov för ukrainska medborgare. Jag godtar också att det s.k.
beslutsstoppet meddelades i form av ett inom myndigheten centralt beslutat
rättsligt ställningstagande, som jag uppfattat är den normala formen för rättslig
styrning inom Migrationsverket (jfr JO:s beslut den 7 oktober 1996, dnr 1804-
1996).

Ett beslutsstopp kan dock skapa osäkerhet för enskilda sökande och utgöra ett
avsteg från förvaltningslagens krav på snabb handläggning och förekommande
tidsfrister. För att åtgärden ska vara godtagbar får den inte gälla längre än vad
som är absolut nödvändigt. Det är därför inte acceptabelt att skjuta upp
handläggningen på obestämd tid och det ska redan från början anges när stoppet
upphör. Om det krävs för en rättssäker handläggning och tyngre vägande skäl
inte talar emot det, kan det vara godtagbart att stoppet förlängs. Ett beslutsstopp
kan dock inte vara hur länge som helst, även om situationen förblir svårbedömd.
Vidare måste grunden för stoppet anges tydligt.

Jag konstaterar att något datum för när beslutsstoppet skulle upphöra inte har
tagits in i de rättsliga ställningstagandena. Vidare har verket i sina yttranden till
JO åberopat 21 kap. 5 § utlänningslagen. I de rättsliga ställningstagandena
angavs dock inte den bestämmelsen som grund för beslutsstoppet. Åtgärden
avsåg dessutom såväl asylsökande som omfattades av massflyktsdirektivet, för
vilka 21 kap. 5 § utlänningslagen var tillämplig, som asylsökande som inte
omfattades av direktivet. Den rättsliga grunden för beslutsstoppet angavs
således inte på ett tillräckligt tydligt sätt.

Jag har förståelse för de svårigheter som Migrationsverket ställdes inför bl.a.
eftersom det var första gången som massflyktsdirektivet skulle tillämpas. Även
om situationen var utmanande kan verket inte undgå kritik för hur
beslutsstoppet utformades.

Handläggningen av AA:s ärende efter domstolens föreläggande
Jag kan konstatera att det dröjde drygt sju månader från domstolens
föreläggande till dess AA beviljades uppehållstillstånd. Av utredningen framgår
att Migrationsverkets handläggare även efter föreläggandet hänvisade till
beslutsstoppet som skäl för att ärendet inte kunde avgöras.

Domstolen beaktade beslutsstoppet vid prövningen av AA:s begäran, men fann
ändå att ärendet skulle avgöras snarast möjligt. Verket kunde därför inte hänvisa
till beslutsstoppet som ett skäl för att inte avgöra ärendet. En handläggningstid
på sju månader är enligt min uppfattning inte acceptabel, oavsett
omständigheterna i den aktuella situationen. Migrationsverket förtjänar kritik
för att inte ha avgjort AA:s asylärende i enlighet med domstolens föreläggande.
                                                                  Dnr 7382-2023   Sid 8 (8)




Vad som kommit fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min
sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Helena Tyni har föredragit ärendet och byråchefen Sara
Johannesson har deltagit i beredningen.
