# Familje- och utbildningsnämnden i Ängelholms kommun får kritik bl.a. för att inte ha klarlagt vilka handlingar som en enskild begärde att få ta del av och för att nämnden inte prövade begäran enligt FL:s bestämmelse om partsinsyn

JO 2025-12-02 dnr 7391-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                  2025-12-02               7391-2024              1 (7)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Familje- och utbildningsnämnden i Ängelholms kommun får kritik
                   bl.a. för att inte ha klarlagt vilka handlingar som en enskild begärde
                   att få ta del av och för att nämnden inte prövade begäran enligt FL:s
                   bestämmelse om partsinsyn


                    Beslutet i korthet: En enskild begärde att få ta del av handlingar i ett ärende där han
                    var part. Nämnden synes ha varit av uppfattningen att begäran inte var tillräckligt
                    specificerad men vidtog trots det inte någon åtgärd för att klargöra vilka handlingar
                    som framställan avsåg. I beslutet konstaterar JO att en myndighet behöver reda ut
                    vad en begäran om utlämnande av handlingar avser om det är oklart vilka handlingar
                    som den enskilde vill få del av. JO är kritisk till att nämnden inte gjorde det.
                    Vid ett senare möte framställde den enskilde sin begäran på nytt och enligt nämnden
                    avsåg den då en utredning. Den enskilde fick besked om att utredningen inte var klar
                    och att han skulle få del av den i samband med kommuniceringen. Eftersom
                    begreppet ”utredning” inom socialtjänsten kan ha olika innebörd anser JO att
                    nämnden även vid det tillfället borde ha tagit reda på vilka handlingar som den
                    enskilde efterfrågade. Nämnden får kritik för att den inte klargjorde den saken.
                    Den enskilde fick inte del av några handlingar eftersom nämnden ansåg att det som
                    begäran avsåg utgjorde arbetsmaterial som inte kunde lämnas ut. Nämnden får därför
                    också kritik för att den inte informerade den enskilde om möjligheten att enligt
                    6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) begära myndighetens
                    prövning och få ett överklagbart beslut.
                    Trots att den enskilde var part i det ärende som begäran rörde prövades den enbart
                    enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmänna
                    handlingar. JO anser att nämnden även borde ha prövat framställan enligt
                    förvaltningslagens (2017:900) bestämmelse om partsinsyn och är kritisk till att det inte
                    skedde.
                    Avslutningsvis understryker JO att en myndighet inte kan underlåta att pröva en parts
                    begäran om att ta del av handlingar enbart på grund av att beslutsunderlaget i
                    ärendet ska kommuniceras.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Ängelholms kommun och
                   framförde i huvudsak följande. Den 21 mars 2024 begärde han per mejl att få ta
                   del av de journalanteckningar och mötesanteckningar som rörde honom i en
                   utredning som pågick. Han efterfrågade handlingarna på nytt vid ett möte den

    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 7391-2024      Sid 2 (7)




3 april 2024. När anmälan till JO gjordes, den 25 augusti 2024, hade han
fortfarande inte fått några handlingar.

Utredning
JO begärde att Familje- och utbildningsnämnden i Ängelholms kommun skulle
yttra sig över anmälan.

I sitt yttrande redogjorde nämnden för handläggningen och anförde bl.a.
följande. Den 21 mars 2024 begärde AA i ett mejl att få ta del av journaler. Det
gjorde AA också vid ett möte den 3 april 2024 och det framkom då att det som
han efterfrågade var utredningen. AA informerades om att handläggaren
arbetade med utredningen men att den inte var klar. Den 29 maj 2024 skickade
handläggaren ett mejl till AA om att utredningen var klar och den
kommunicerades sedan till AA den 12 juni 2024. Enligt nämndens bedömning
lämnades de efterfrågade handlingarna ut inom rimlig tid.

AA kommenterade yttrandet.

Rättsliga utgångspunkter
En framställan om att få ta del av handlingar kan grundas på antingen
tryckfrihetsförordningens, TF, bestämmelser om rätten att ta del av allmänna
handlingar eller på förvaltningslagens (2017:900), FL, bestämmelser om
partsinsyn. Vilket regelsystem som ska tillämpas, eller om prövningen ska göras
enligt båda regelverken, får bedömas utifrån den framställning som den enskilde
har gjort.

Det har inte framkommit annat än att AA i egenskap av vårdnadshavare var part
i det ärende som han begärde ut handlingar i. Det finns därför anledning för mig
att redogöra för båda regelverken.

Utlämnande av allmänna handlingar enligt TF
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet och utlämnande av
sådana handlingar finns i 2 kap. TF. Enligt dessa bestämmelser har var och en
rätt att ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om den är
inkommen till myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av
sekretess (2 kap. 1–4 §§ TF).

Det finns också bestämmelser om vad som utgör en allmän handling, dvs. vad
som avses med en inkommen eller upprättad handling. En handling anses enligt
huvudregeln ha kommit in till myndigheten, när den kommit behörig
befattningshavare till handa. När det gäller handlingar som har framställts inom
myndigheten gäller som huvudregel att en handling anses upprättad när den har
expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det
ärende som den hänför sig till har slutbehandlats eller, om handlingen inte
hänför sig till ett visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller
färdigställts på annat sätt. Därtill anses diarier, journaler och liknande
                                                                     Dnr 7391-2024       Sid 3 (7)




handlingar upprättade när de har färdigställts för anteckning eller införing.
(2 kap. 9–10 §§ TF.)

I 2 kap. 12 § TF anges det under vilka förutsättningar en myndighets
minnesanteckning, utkast och koncept ska anses vara en allmän handling.

Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart
det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället (2 kap. 15 § TF).
Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd
avgift få en kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut. En sådan
begäran ska behandlas skyndsamt (2 kap. 16 § TF). JO har i ett flertal beslut
uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör lämnas samma dag som
framställningen gjordes. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas
om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett utlämnande får ske. Ett visst
ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om framställningen avser eller
kräver genomgång av ett omfattande material (se t.ex. JO 2015/16 s. 665, dnr
6276-2012 m.fl.).

För det fall en begäran om att få ta del av en handling helt eller delvis inte kan
tillmötesgås ska den som har gjort framställningen underrättas om detta. Den
enskilde ska då också informeras om möjligheten att begära myndighetens
prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet
ska kunna överklagas (6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400],
OSL). JO har i tidigare beslut påpekat att den enskilde har rätt att få ett sådant
formellt beslut oavsett vad som är grunden för att avslå begäran (se t.ex. JO
2015/16 s. 628, dnr 6600-2013). Den enskilde har alltså rätt att få ett
överklagbart beslut exempelvis om ställningstagandet grundas på att den
begärda handlingen inte är allmän (se JO 2013/14 s. 569, dnr 1249-2012). Ett
sådant beslut ska vara motiverat och försett med anvisning om hur det kan
överklagas (32 och 33 §§ FL).

Rätten till partsinsyn enligt FL
Ett av förvaltningslagens övergripande syften är att den ska värna den enskildes
rättssäkerhet. Det är därför av central betydelse att en part i ett ärende ges
tillgång till allt material som ligger till grund för beslutet i ärendet. Insynen är i
princip obegränsad och omfattar allt beslutsunderlag i form av handlingar och
annat utredningsmaterial. Utöver allmänna och offentliga handlingar omfattar
rätten till insyn även sådana handlingar som inte är allmänna enligt TF:s
bestämmelser. Dessutom omfattar insynen handlingar vars innehåll är skyddat
av sekretess. Vidare gäller som en förutsättning för partsinsynen att det material
som en part vill ta del av har tillförts ärendet. (Se prop. 2016/17:180 s. 78–81.)
Bestämmelsen om partsinsyn finns i 10 § FL och gäller med de begränsningar
som följer av 10 kap. 3 § OSL.

Partsinsynen innebär alltså en rätt att ta del av det material som har tillförts ett
ärende oavsett om handlingarna är allmänna eller inte. En part kan därför, till
skillnad mot vad som gäller enligt TF, även ha rätt att ta del av handlingar som
                                                                   Dnr 7391-2024      Sid 4 (7)




inte har nått det stadium som krävs för att de ska kunna anses som allmänna
handlingar. (Se JO 2003/04 s. 389, dnr 1318-2002.) Dessutom kan insynsrätten
ha betydelse som komplement till bestämmelsen i 25 § FL om kommunikation
av utredningsmaterialet.

Partsinsynen ska dels ge parten möjlighet att skaffa sig kunskap om vad som
tillförts ärendet i sak, dels kunna användas för att kontrollera att
handläggningen sker på ett korrekt sätt, t.ex. att inget relevant material saknas i
akten. (Se prop. 2016/17:180 s. 78.) En begäran från part om att få ta del av
material i ett ärende ska handläggas i enlighet med de allmänna regler som
gäller för myndigheternas serviceskyldighet och ärendehantering (6 och 9 §§
FL). Liksom när det gäller en begäran om att få ta del av allmänna handlingar
enligt TF ska alltså en framställan från en part om att få ta del av material som
har tillförts ärendet behandlas skyndsamt (se JO 2003/04 s. 389).

Bedömning
Inriktningen på min granskning
Inledningsvis vill jag klargöra att JO främst granskar att myndigheterna har
handlagt ärenden på ett korrekt sätt. JO kan inte ändra myndigheters beslut och
uttalar sig i regel inte om huruvida en myndighets ställningstagande är riktigt i
sak. Det finns inte anledning för mig att frångå den principen i detta fall. Jag
kommer således inte att uttala mig om huruvida AA borde ha fått ta del av de
begärda handlingarna eller inte.

Min granskning är i stället inriktad på nämndens handläggning av AA:s
begäran. Jag kommer i det följande att utveckla min syn på nämndens
handläggning av AA:s framställan och hur den borde ha hanterats.

Nämnden borde ha klarlagt vilka handlingar som AA ville ta del av
När en myndighet mottar en begäran om att få ta del av handlingar är det viktigt
att den klargör vad begäran avser. Det är en fördel såväl för myndigheten som
för den enskilde. Om det finns oklarheter i fråga om vilka handlingar som
begäran avser måste myndigheten alltså reda ut den saken. Den åtgärd som
ligger närmast till hands är att myndigheten kontaktar den som gjort framställan
i syfte att klarlägga vilka handlingar som han eller hon vill ta del av.

AA har i sin anmälan uppgett att han den 21 mars 2024 begärde att få ta del av
journal- och mötesanteckningar. I sitt yttrande till JO har nämnden å sin sida
framfört att AA:s begäran inte var specificerad på något annat vis än att den
avsåg journaler. Trots att nämnden tycks ha varit av uppfattningen att begäran
inte var tillräckligt specificerad har det inte framkommit att nämnden vidtog
någon åtgärd för att reda ut vad AA menade och vilka handlingar som han ville
ta del av. I enlighet med vad jag har anfört ovan borde nämnden skyndsamt ha
kontaktat AA för ett klargörande i frågan. Jag är kritisk till att nämnden inte
gjorde det.
                                                                      Dnr 7391-2024       Sid 5 (7)




Vidare har AA i sin anmälan uppgett att han även vid mötet den 3 april 2024
begärde att få ta del av journal- och mötesanteckningar. Nämnden har å sin sida
anfört att AA då begärde att få ta del av utredningen. Eftersom nämnden och
AA har lämnat oförenliga uppgifter är det inte klarlagt vad AA faktiskt sade
eller vad han menade vid mötet. Nämnden verkar emellertid ha varit av
uppfattningen att det var utredningen som begäran avsåg.

Jag har i ett annat beslut denna dag (dnr 6184-2024) behandlat frågor som rör
en socialnämnds handläggning av en begäran om utlämnande av handlingar. I
det beslutet har jag uttalat att en myndighet, när den ska reda ut vad en begäran
avser, även kan behöva klarlägga vad den enskilde menar med vissa begrepp.
När det särskilt gäller begreppet ”utredning” inom socialtjänsten har jag i det
beslutet anfört följande.

Inom socialtjänstens verksamhet används begreppet ”utredning” för att
beteckna det förfarande som ska inledas när socialnämnden får information om
något som skulle kunna leda till en åtgärd av nämnden (se 14 kap. 2 §
socialtjänstlagen [2025:400] och motsvarande bestämmelse i den numera
upphävda 11 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453]). De åtgärder som vidtas
under handläggningen och dokumenteras i ärendet blir en del av utredningen.1
När begäran avser en ”utredning” inom socialtjänsten åligger det därför enligt
min mening nämnden att reda ut vad den enskilde menar med begreppet.
Nämnden ska därvid ta ställning till huruvida framställningen omfattar det
färdigställda beslutsunderlaget som innehåller socialtjänstens förslag till beslut
eller samtliga handlingar och sådant material som avser dokumenterade åtgärder
som vidtagits under utredningens gång, dvs. hela akten.

I det nu aktuella fallet var nämndens uppfattning att det som AA ville ta del av
var en utredning. Nämnden borde därför, i syfte att undvika missförstånd, ha
frågat AA vad han menade med begreppet och på det sättet kunnat klargöra
vilka handlingar som hans begäran avsåg. Detta gör sig särskilt gällande
eftersom AA begärde helt andra handlingar i sitt mejl den 21 mars 2024. Jag är
även kritisk till att nämnden inte gjorde det.




1
  Av 14 kap. 3 § SoL (2025:400) följer att handläggning av ärenden som rör enskilda
samt genomförande av insatser som huvudregel ska dokumenteras. Dokumentations-
skyldigheten gäller även beslut och åtgärder i ärendet samt faktiska omständigheter och
händelser av betydelse. Se även 11 kap. 5 § i den numera upphävda socialtjänstlagen
(2001:453). Socialnämndens skyldighet att dokumentera följer även av Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av
SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5). I 4 kap. 9 § i föreskrifterna anges bl.a. att
åtgärder som vidtas vid handläggning av ett ärende eller vid genomförande eller
uppföljning av en insats fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål ska dokumenteras i
journalen. Detsamma gäller faktiska omständigheter och händelser av betydelse för
handläggningen av ett ärende eller för genomförandet eller uppföljningen av en insats.
                                                                   Dnr 7391-2024     Sid 6 (7)




Nämnden borde ha informerat AA om hans rätt att få ett överklagbart
beslut vid prövningen enligt TF
Det framgår inte av utredningen om AA angav med stöd av vilket regelverk
som han begärde att få ta del av handlingarna. Nämnden har heller inte berört
den frågan i sitt yttrande till JO men har hänvisat till att arbetsmaterial, t.ex.
anteckningar, koncept och utkast, inte är allmänna handlingar så länge arbetet
eller ärendet pågår. Det ligger därför närmast till hands att förstå nämnden på så
sätt att den vid en tillämpning av 2 kap. 12 § andra stycket TF ansåg att några
handlingar inte kunde lämnas ut eftersom de inte var allmänna.

Som jag har redovisat ovan har en enskild rätt att få ett överklagbart beslut om
en begärd handling inte lämnas ut på grund av att den inte är allmän. AA borde
alltså ha fått information om möjligheten att enligt 6 kap. 3 § OSL begära
myndighetens prövning och få ett beslut. Det har inte framkommit att AA fick
någon sådan information och jag utgår därmed från att så inte heller skedde. Jag
är kritisk till nämndens bristfälliga handläggning i det avseendet.

Nämnden borde även ha prövat AA:s begäran enligt FL:s bestämmelse
om partsinsyn
Jag har ovan konstaterat att AA i egenskap av vårdnadshavare var part i det
ärende som hans begäran avsåg. Under sådana omständigheter har det enligt
min mening ålegat nämnden att pröva AA:s begäran utifrån båda regelverken,
dvs. även enligt bestämmelsen i 10 § FL om rätt till partsinsyn. Det finns inte
något som tyder på att nämnden gjorde det. Nämnden borde ha gjort en sådan
prövning och jag är kritisk till att så inte skedde.

Jag kommer inte att göra några uttalanden om vad en prövning enligt 10 § FL
borde ha resulterat i. Som jag har redovisat har jag idag fattat ytterligare ett
beslut om en socialnämnds hantering av en begäran om utlämnande av
handlingar (dnr 6184-2024). I det beslutet har jag även utvecklat min syn på vad
som bör beaktas när en nämnd, som i detta fall, har att pröva en begäran enligt
bestämmelsen om partsinsyn i FL.

Jag vill dock i detta sammanhang framföra följande. I sin anmälan till JO har
AA uppgett att han begärde att få ta del av journal- och mötesanteckningar.
Partsinsynen är obegränsad och omfattar allt beslutsunderlag i form av
handlingar och annat utredningsmaterial. Den omfattar även handlingar som
inte är allmänna enligt TF:s bestämmelser. Sådana handlingar som AA har
uppgett att han begärde att få ta del av skulle alltså kunna vara sådant material
som omfattas av rätten till partsinsyn.

Nämnden har också anfört att den vid mötet informerade AA om att
utredningen inte var klar och att den vid ett senare tillfälle kommunicerades till
honom. Det finns med anledning av det skäl för mig att upplysa nämnden om
följande.
                                                                 Dnr 7391-2024     Sid 7 (7)




Enligt 25 § FL ska en myndighet innan den fattar ett beslut i ett ärende, om det
inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av
betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig
över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation i vissa
fall. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av
10 kap. 3 § OSL.

Bestämmelsen om partsinsyn enligt 10 § FL innebär att den som är part har rätt
att ta del av allt material som har tillförts ett ärende. Regeln i 25 § FL om
kommunikation tar i stället sikte på allt material som är av betydelse för
beslutet. Partsinsynen gäller således ett mer omfattande material än vad
myndighetens skyldighet att kommunicera beslutsunderlaget gör. En myndighet
kan därför inte underlåta att pröva en parts begäran om att ta del av handlingar
enbart på grund av att beslutsunderlaget i ärendet ska kommuniceras.

Avslutning
I sitt yttrande har nämnden redogjort för sin handläggning och bedömning enligt
vissa bestämmelser i TF och OSL. Det framstår som att nämnden över huvud
taget inte har reflekterat över hur en enskilds begäran om att ta del av
handlingar ska hanteras i de fall han eller hon också är part i det ärende som
begäran rör. Nämndens handläggning och den bedömning som redovisats i
yttrandet visar på en bristande kunskap om hur en begäran om utlämnande ska
hanteras. Detta måste nämnden komma till rätta med. Jag förutsätter därför att
nämnden vidtar åtgärder för att se till att det finns tillräcklig kunskap inom
förvaltningen både vad gäller utlämnande av allmänna handlingar enligt TF och
rätten till partsinsyn enligt FL.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Malin Jonasson har föredragit ärendet och tf. byråchefen Maria
Karlströms har deltagit i beredningen.
