# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Borås, för att inte tillgodose intagnas rätt att vistas i gemensamhet, m.m.

JO 2024-02-29 dnr 7437-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2024-02-29             7437-2022              1 (9)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Borås, för att inte
                        tillgodose intagnas rätt att vistas i gemensamhet, m.m.


                          Beslutet i korthet: En person som varit häktad men varken haft restriktioner eller
                          varit placerad i avskildhet har under sammanlagt drygt två månader endast fått vara
                          tillsammans med andra intagna i en gemensamhetslokal vid i genomsnitt ett tillfälle
                          per vecka och haft möjlighet till en timmes daglig promenad med en grupp
                          medintagna. JO konstaterar att dessa åtgärder inte innebär att den intagne har fått
                          vistas i gemensamhet i enlighet med häkteslagen. Häktet får allvarlig kritik för detta.
                          JO gör även vissa uttalanden om dubbelbeläggning som krav för samsittning och
                          framhåller att det är oroväckande om en intagen avstår från en sådan isolerings-
                          brytande åtgärd för att det kan leda till att han eller hon får dela cell med en annan
                          intagen.
                          I beslutet redogör JO för den grundläggande regleringen om intagnas rätt till
                          gemensamhet och om vad som gäller för dem som har restriktioner eller är placerade
                          i avskildhet.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 23 september 2022 klagade AA på att
                        häktet Borås vägrade att ge honom samsittning om han inte accepterade
                        dubbelbeläggning och anförde i huvudsak följande.

                        Han har inte några restriktioner men får endast träffa andra människor under en
                        timme per dag då han har promenad med en grupp intagna. Dygnets övriga
                        23 timmar är han inlåst på sitt rum. Han har kraftiga tillitsproblem till följd av
                        tidigare händelser och har diagnosen PTSD [posttraumatiskt stressyndrom,
                        JO:s anm.]. Det är därför svårt för honom att vara med någon som han knappt
                        känner dygnet runt. För hans psykiska välmående är det dock bra att bryta
                        isoleringen genom att ha samsittning ett par timmar per dag. Han upplever att
                        han blir utpressad till att gå med på framtida dubbelbeläggning för att kunna få
                        samsittning.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 7437-2022       Sid 2 (9)




Utredning
En av JO:s medarbetare hämtade inledningsvis in muntliga upplysningar från
häktet. Vid samtalen framkom i huvudsak följande:

      Det finns tre rum i häktet som kan dubbelbeläggas. Både intagna med
      restriktioner och intagna som får vistas i gemensamhet kan komma ifråga för
      dubbelbeläggning. Merparten av de intagna i häktet har restriktioner. Normalt
      har de som placeras i en dubbelbelagd cell haft samsittning med varandra en tid
      eller genomfört en gemensam aktivitet tillsammans med personal. Anledningen
      till det är att häktet ska kunna avgöra om de intagna fungerar ihop. Det ställs inte
      något krav på att de intagna måste godta dubbelbeläggning för att de ska få
      fortsätta att ha samsittning med varandra. Om häktet avbryter en samsittning
      beror det på att någon av de intagna har uttalat hot mot den andre.
      På grund av lokalernas utformning har inte häktet Borås möjlighet att erbjuda de
      intagna vistelse i gemensamhet i någon större omfattning. Alla intagna som har
      rätt att vistas i gemensamhet erbjuds promenad tillsammans med andra intagna
      en timme varje dag. Därutöver är målsättningen att de ska få möjlighet att vara
      tillsammans med andra i ett separat gemensamhetsutrymme en timme per vecka.
      Det görs en planering varje dag för hur detta utrymme ska användas. Vilka
      intagna som får vara där en viss dag beror på de intagnas behov, klientsamman-
      sättningen och vilka personalresurser som finns att tillgå. På grund av de
      begränsade möjligheterna till gemensamhet arbetar häktet för att intagna som
      inte har restriktioner och som inte har en pågående brottmålsprocess i Borås ska
      flyttas till andra häkten.
Därefter remitterades AA:s anmälan tillsammans med tjänsteanteckningarna till
Kriminalvården för yttrande. JO begärde dessutom att myndigheten skulle
besvara de frågor som framgår av remissvaret.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt yttrande anförde Kriminalvården, genom chefen för sektionen för
verksjuridik vid rättsavdelningen på huvudkontoret, följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Väst och häktet Borås.
      Därutöver har uppgifter hämtats in från det centrala kriminalvårdsregistret
      (KVR) och från Avdelningen för verksamhetsinnehåll vid Kriminalvårdens
      huvudkontor. Av utredningen framgår sammanfattningsvis följande.
      AA häktades med restriktioner den 25 februari 2022. Han placerades i häktet
      Borås den 12 mars 2022 och har huvudsakligen varit placerad där. Den 7–14 juli
      2022 och den 11–14 september 2022 vistades han dock i ett annat häkte.
      Den 13 juli 2022 beslutades att AA skulle kvarbli i häkte utan restriktioner.
      Under vistelsen i häktet Borås har AA uppehållit sig i den lokal som häktet
      använder för vistelse i gemensamhet (fortsättningsvis kallad gemensamhets-
      lokalen) vid 29 tillfällen. 12 av dessa tillfällen har varit efter att AA:s
      restriktioner hade hävts. AA har varit aktuell för samsittning vid flera tillfällen
      och har även haft samsittning med i vart fall två andra klienter.
      Efter att restriktionerna hävts har AA av häktet Borås erbjudits att gå i grupp,
      vilket han accepterat. Att gå i grupp innebär att häktet, efter genomförda
      säkerhets- och lämplighetsbedömningar, sammanför en grupp klienter som sedan
      får vistas tillsammans i gemensamhetslokalen. Om det fungerar väl får gruppen
      vistas där vid fler tillfällen. Om verksamheten tillåter det har klienterna som
      ingår i gruppen också möjlighet till daglig samsittning med varandra.
                                                                  Dnr 7437-2022        Sid 3 (9)




Eftersom häktet inte gör någon prövning inför sådana samsittningar antecknas det
dock inte om och när dessa sker.
AA var placerad i avskildhet den 25 augusti–12 september 2022. Under den tiden
hade han inte samsittning. Den 8 oktober 2022 förflyttades AA från häktet
Borås.

Rättslig reglering
Av 2 kap. 5 § häkteslagen (2010:611), HäL, framgår att en intagen ska ges
möjlighet att dagtid vistas tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om
inte
1. den intagne är placerad i annan förvaringslokal än i ett häkte och
   lokalförhållandena inte tillåter gemensamhet,
2. det av säkerhetsskäl är nödvändigt att hålla den intagne avskild från andra
   intagna, eller
3. det är nödvändigt för att genomföra kroppsbesiktning.
Av de allmänna råden till 2 kap. 5 § HäL i Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd om häkte (KVFS 2011:2), FARK Häkte, framgår bland annat
följande. När en intagen inte kan vistas i gemensamhet är det nödvändigt att
utreda förutsättningarna för isoleringsbrytande åtgärder. Exempel på en sådan
åtgärd är samsittning. Med samsittning avses att två intagna, med eller utan
restriktioner, under viss tid dagtid vistas tillsammans i ett bostadsrum eller annat
anvisat utrymme utan närvaro av personal.
Av Kriminalvårdens handbok för gemensamhet och avskildhet i häkte (2018:13)
framgår bland annat följande. Huvudregeln är att en intagen under dagtid ska få
vistas tillsammans med andra intagna om han eller hon önskar det. Att denne är
skötsam är inte en förutsättning för placering i gemensamhet. Det finns ingen
fastställd minimitid per dag som ska uppnås för att en intagen ska anses vara i
gemensamhet, men en allmän strävan för häktet bör vara att erbjuda intagna så
mycket tid i gemensamhet som möjligt. För intagna som inte kan vistas i
gemensamhet ska åtgärder för att bryta isolering vidtas i den utsträckning det
lämpligen kan ske.
Av Kriminalvårdens anvisning för samsittning och restriktionsgrupp (2018:1)
framgår bland annat följande. Kriminalvården kan besluta om inskränkningar i
den intagnes rätt till gemensamhet och gör alltid en egen bedömning av om
gemensamhet utifrån säkerhet och lämplighet kan genomföras. Samsittning kan
aktualiseras för klienter som av säkerhetsmässiga eller andra skäl inte medges
vistelse i gemensamhet. I sådana fall avgör Kriminalvården vilka klienter som
får vistas tillsammans. Kriminalvården ska som underlag för exempelvis beslut
om samsittning gå igenom de intagnas säkerhetsbedömningar samt övrig
tillgänglig information som t.ex. häktesplan eller personutredning för att
identifiera och bedöma lämplighet att placera de intagna tillsammans. I
bedömningen ska bland annat nuvarande och tidigare brottsmisstanke, ev.
gängtillhörighet eller annat umgänge, geografiska faktorer, ålder och psykisk
status beaktas.

Kriminalvårdens bedömning
1.    I vilken omfattning kan intagna som varken har restriktioner eller är
      placerade i avskildhet erbjudas vistelse i gemensamhet?
Kriminalvården har i flera yttranden till JO de senaste åren redogjort för det
löpande utvecklingsarbete som pågår inom myndigheten för att skapa bättre
förutsättningar för att i större utsträckning genomföra s.k. isoleringsbrytande
åtgärder. Detta utvecklingsarbete fortgår på såväl lokal som nationell nivå i
myndigheten.
Utgångspunkten är att en häktad som varken har restriktioner eller är placerad i
avskildhet och som vill vistas i gemensamhet ska få göra det i den utsträckning
                                                                   Dnr 7437-2022         Sid 4 (9)




det är möjligt i syfte att motverka isolering. Någon lagreglerad gräns för under
hur lång tid en klient ska erbjudas vistelse i gemensamhet per dag eller vecka
finns dock inte. En miniminivå som Kriminalvården arbetar för att uppnå och
överstiga är att klienterna ska ges meningsfulla kontakter med andra under två
timmar eller mer per dag genom olika isoleringsbrytande åtgärder. Arbetet med
isoleringsbrytande åtgärder påverkas dock även av lokalmässiga resurser,
tillgång till personal och klienters egna beteenden.
Sedan 2014 genomför Kriminalvården mätningar av den tid som lagts på
isoleringsbrytande åtgärder i häkten. Statistiken inhämtas vid sju tillfällen per år
och baseras på de isoleringsbrytande åtgärder som genomförts och inrapporterats
under aktuellt mättillfälle. Även om det är ett förhållandevis litet antal
mättillfällen per år som ligger till grund för statistiken utgör den en indikation på
förekomsten av isoleringsbrytande åtgärder på häktena.
För vuxna klienter som önskat få del av dessa åtgärder och som varken hade
restriktioner eller var placerade i avskildhet var 2022 års medelvärde för häktet
Borås 200 minuter, dvs. tre timmar och 20 minuter, per klient och dygn.
21 procent av tiden utgjordes av vistelse i gemensamhet och resterande del av
andra åtgärder såsom samsittning. Motsvarande medelvärde på nationell nivå var
385 minuter, dvs. sex timmar och 25 minuter, per klient och dygn. 64 procent av
tiden utgjordes av vistelse i gemensamhet.
2. Har det efter JO:s kritik mot häktet Borås för brister när det gällde häktets
   möjligheter att erbjuda intagna att vistas tillsammans med andra i beslut
   4026-2018 vidtagits några åtgärder för att förbättra situationen?
Häktet Borås har 48 häktesplatser och två utrymmen där klienter kan vistas i
gemensamhet. Det ena av dessa är promenadgården, där klienter som inte har
restriktioner har möjlighet att vistas tillsammans under en timme per dygn. Det
andra utrymmet utgörs av den tidigare nämnda gemensamhetslokalen. Den
består av sammanlagt tre rum där det är möjligt för en klient att vistas i
gemensamhet tillsammans med personal och ibland även med andra klienter.
Häktets lokaler är konstruerade på ett sådant sätt att vistelse i gemensamhet inte
är möjlig på andra ytor än de nu angivna. Möjligheten att erbjuda intagna sådan
vistelse är därför begränsad, vilket är en möjlig förklaring till det resultat som
redovisas i avsnittet ovan. Vidare kräver användning av gemensamhetslokalen
planering. I planeringen ingår att analysera klienternas behov av vistelse i
gemensamhet och om någon klient behöver prioriteras. Klienter som har
restriktioner behöver ofta prioriteras före klienter som inte har restriktioner
eftersom de tenderar att vara mer isolerade. Häktet Borås har av dessa skäl
kontinuerliga kontakter med regionens häktessamordnare för att få till stånd
förflyttningar av klienter utan restriktioner till häkten med bättre förutsättningar
att erbjuda vistelse i gemensamhet.
Vid tiden för AA:s vistelse i häktet Borås hade klienterna möjlighet att vistas i
gemensamhetslokalen vid ett tillfälle per vecka under i genomsnitt tre timmar per
tillfälle. För att förbättra arbetet med isoleringsbrytande åtgärder har häktet sedan
årsskiftet 2022–2023 ökat antalet årsarbetskrafter som på heltid arbetar med att
bryta de intagnas isolering i gemensamhetslokalen från tre till sex. Det genom-
snittliga antalet tillfällen som en klient får vistas i gemensamhetslokalen har
därigenom ökat från ett till närmare tre tillfällen per vecka.

Kriminalvårdens sammanfattande bedömning
Som framgår ovan har AA under sin vistelse i häktet Borås vistats i gemensam-
het vid i genomsnitt ett tillfälle per vecka. Vistelsen har då pågått i genomsnitt tre
timmar per tillfälle. Kriminalvården konstaterar att vistelse i gemensamhet
därmed har ägt rum i mindre omfattning än vad som eftersträvas inom
myndigheten.
                                                                      Dnr 7437-2022     Sid 5 (9)




      Utöver vistelse i gemensamhet har AA haft möjlighet till samsittning med andra
      klienter inom den grupp som han tillhört. Det saknas dock dokumentation om i
      vilken omfattning sådan samsittning har skett. Oavsett omfattning är det
      beklagligt att AA inte har kunnat erbjudas vistelse i gemensamhet eller andra
      isoleringsbrytande åtgärder i större utsträckning än vad som varit fallet under
      hans vistelse i häktet Borås.
      I sammanhanget bör framhållas region Västs uppgifter om att häktet Borås i
      närtid har vidtagit verkningsfulla åtgärder i syfte att förbättra klienternas
      möjlighet till vistelse i gemensamhet.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Den rättsliga regleringen
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för den centrala bestämmelsen i
2 kap. 5 § häkteslagen (2010:611), HäL, och för viss vägledning i myndighetens
egna styrande dokument. Jag återkommer i det följande även till andra rättsliga
utgångspunkter som har betydelse i ärendet.

Bedömning
Allmänt om rätten till gemensamhet för häktade personer m.m.
Kriminalvårdens yttrande ger inte riktigt svar på de frågor som ställdes i JO:s
remiss. Vidare anser jag att beskrivningen i remissvaret är otydlig ifråga om vad
som gäller för dels rätten till gemensamhet, dels isoleringsbrytande åtgärder.
Jag finner därför anledning att inledningsvis lämna en mer utförlig redogörelse
för den rättsliga regleringen och förutsättningarna för behandlingen av häktade i
de grundläggande avseenden som är aktuella i detta ärende.

Som utgångspunkt ska en intagen i häkte ges möjlighet att dagtid vistas
tillsammans med andra intagna, dvs. vara i gemensamhet. Denna rätt framgår
uttryckligen av 2 kap. 5 § HäL. Endast i vissa situationer har Kriminalvården
utrymme att avvika från huvudregeln. Undantagen regleras i den nämnda
bestämmelsen och i 6 kap. 1 och 2 §§ HäL. De i praktiken två vanligaste fallen
när en intagen inte får vara tillsammans med medintagna är antingen då
åklagaren, efter tillstånd från domstolen beträffande en intagen, har meddelat
restriktioner som inskränker rätten till gemensamhet eller det enskilda häktet
har fattat beslut om avskildhet. Några ytterligare möjligheter att begränsa rätten
till gemensamhet utöver vad som är särskilt reglerat har inte myndigheten.

Häkteslagen innehåller inte någon definition av begreppet gemensamhet, och
det saknas klargörande förarbetsuttalanden om det. JO har emellertid vid ett
flertal tillfällen framhållit som sin mening att gemensamhet får anses förutsätta
att en intagen vistas tillsammans med flera andra intagna. Min ståndpunkt är
densamma. Jag har noterat att detta synsätt återkommer i bl.a. Kriminalvårdens
handbok om gemensamhet och avskildhet i häkte (2018:13).

För att utgöra en verklig gemensamhet får förstås den tid som en intagen vistas
tillsammans med medintagna inte vara för kort. Det är enligt min mening en
brist att regleringen inte anger hur lång tiden behöver vara och att det inte heller
                                                                    Dnr 7437-2022      Sid 6 (9)




här finns någon egentlig ledning i förarbetena. Det kan noteras att den
europeiska tortyrkommittén har ansett att målsättningen är att alla intagna, dvs.
också de i häkte, ska ges möjlighet att tillbringa åtminstone åtta timmar per dag
utanför cell och i samband med det kunna delta i meningsfulla aktiviteter av
skiftande slag.1 I Kriminalvårdens nyss nämnda handbok framhålls att
huvudregeln är att den intagne under dagtid ska få vistas tillsammans med andra
intagna och att en allmän strävan är att erbjuda så mycket tid i gemensamhet
som möjligt. Jag vill understryka att en intagen sålunda som utgångspunkt har
rätt att tillbringa stor del av dagen i sällskap med medintagna.

Rätten till gemensamhet är alltså något som tillkommer varje intagen, så länge
det inte finns ett beslut som i det enskilda fallet medför ett undantag därifrån.
Det finns inte något rättsligt utrymme att pröva huruvida en intagen har behov
av gemensamhet. Den beskrivning av hur det går till vid planeringen av hur
gemensamhetslokalen i häktet Borås ska användas bygger på felaktiga
utgångspunkter och inger därför starka betänkligheter. Det som har förts fram i
remissyttrandet i den delen är enligt min mening helt enkelt inte förenligt med
häkteslagen.

En intagen som är föremål för restriktioner som inskränker hans eller hennes
rätt till gemensamhet eller är avskildhetsplacerad – och därmed inte får vara
tillsammans med andra intagna – måste erbjudas isoleringsbrytande åtgärder.
Dessa åtgärder är av grundläggande betydelse för att motverka de negativa
följderna av frihetsberövandet, annars riskerar den intagne att bli isolerad. En
frihetsberövad person anses vara isolerad om han eller hon är instängd i sin cell
och berövad all meningsfull mänsklig kontakt under mer än 22 timmar per dag
(se FN:s Standard Minimum Rules for the Treatment of Prisoners, Rule 44, de
s.k. Mandelareglerna, samt bl.a. JO 2020/21 s. 164, dnr O 7-2018, och mina
uttalanden efter en inspektion av häktet Kronoberg i september 2023,
dnr O 21-2023). I januari 2022 beslutade Kriminalvårdens generaldirektör om
en myndighetsgemensam definition av begreppen isolering respektive
isoleringsbrytande åtgärder med samma innebörd.2 Även om lagstiftningen i
huvudsak saknar reglering om detta innehåller Kriminalvårdens styrande
dokument flera anvisningar för det arbetet.

Som JO upprepade gånger har utvecklat kan isoleringsbrytande åtgärder handla
om att få ta emot besök, ha samsittning eller delta i aktiviteter tillsammans med
kriminalvårdspersonal eller andra intagna. Kriminalvården arbetar också för att
få till s.k. restriktionsgrupper. Oavsett åtgärd är det centralt att det är fråga om




1
  Se CPT/Inf (2016) 1 para. 53.
2
  Se Kriminalvårdens dnr 2020-18386. Såvitt jag kan se har handboken om gemensamhet och
avskildhet i häkte inte uppdaterats därefter medan myndighetens handbok för häktesplan (2016:3)
tycks ha blivit det.
                                                                      Dnr 7437-2022        Sid 7 (9)




en meningsfull mänsklig kontakt och att insatsen äger rum dagligen minst två
timmar eller, om det är fråga om ett häktat barn, fyra timmar (se 2 kap. 5 a §
HäL). Följaktligen kan det inte anses vara fråga om en isoleringsbrytande åtgärd
när t.ex. en intagen är ensam på en rastgård under sin utomhusvistelse.

Enligt remissyttrandet är en miniminivå som Kriminalvården arbetar ”för att
uppnå och överstiga” att klienterna ska ges meningsfulla kontakter med andra
två timmar eller mer per dag genom olika isoleringsbrytande åtgärder. Om
därmed avses insatser för sådana intagna som har restriktioner eller är
avskildhetsplacerade är det i och för sig tillfredsställande. Däremot har jag svårt
att ta till mig vad som menas med att ”utgångspunkten är att en häktad som
varken har restriktioner eller är placerad i avskildhet och som vill vistas i
gemensamhet ska få göra det i den utsträckning det är möjligt i syfte att
motverka isolering”. Inte heller kan jag förstå varför yttrandet innehåller en
redogörelse för den tid för isoleringsbrytande åtgärder som häktet Borås under
2022 erbjöd intagna som varken hade restriktioner eller var avskilda. Även
detta leder tankarna fel. Enligt min mening är det olämpligt både att de skilda
grupperna av intagna inte hållits isär och att mäta isoleringsbrytande åtgärder
för dem som egentligen har rätt till gemensamhet (se också det tidigare nämnda
beslutet i JO 2020/21 s. 164). Det är en annan sak att det kan finnas anledning
att dokumentera i vilken omfattning den senare rätten realiseras.

Som jag har redogjort för är utgångspunkten gemensamhet: en intagen som varken
är föremål för restriktioner eller placerad i avskildhet har enligt häkteslagen rätt att
vara tillsammans med medintagna. Det är när denna rätt i det enskilda fallet har
inskränkts som ett verksamhetsställe, i tillräcklig omfattning, ska vidta isolerings-
brytande åtgärder. Mot bakgrund av utformningen av remissvaret finner jag i detta
sammanhang vidare anledning att påminna om att gemensamhet förutsätter att en
intagen vistas tillsammans med flera andra intagna, vilket innebär att exempelvis
samsittning inte går att jämställa med en vistelse i gemensamhet.3 Det är
anmärkningsvärt att tillämpningsområdet för rätten till gemensamhet och för
isoleringsbrytande åtgärder har blandats ihop på det sätt som gjorts i
Kriminalvårdens yttrande.


Häktet Borås har inte iakttagit AA:s rätt till vistelse i gemensamhet
Det är utrett att AA, med ett par korta avbrott, var placerad i häktet Borås under
nästan sju månader. Den tid som han varken hade restriktioner eller var placerad
i avskildhet uppgick till sammanlagt drygt nio veckor. Trots att han då således
hade rätt att dagligen vistas i gemensamhet fick han endast vara tillsammans
med andra intagna i gemensamhetslokalen vid i genomsnitt ett tillfälle per
vecka. Utöver det hade han möjlighet till en timmes daglig promenad med en




3
    Se t.ex. JO 2018/19 s. 146, dnr 5969-2015.
                                                                    Dnr 7437-2022       Sid 8 (9)




grupp intagna. Hur många som ingick i den gruppen är oklart. Enligt min
mening innebär inte dessa åtgärder att AA har fått vistas i gemensamhet. I stället
har häktet under drygt två månader brustit i att tillgodose AA den rätt som
häkteslagen i det här avseendet ger honom. Häktet förtjänar allvarlig kritik för
detta. Det kan härutöver ifrågasättas om inte förhållandena åtminstone delvis
har varit sådana att han t.o.m. kan anses ha varit isolerad. Utredningen medger
dock inte några säkra slutsatser, varför jag inte uttalar någon kritik i den delen.

Möjligheten för intagna i häktet Borås att vistas i gemensamhet har även
tidigare varit föremål för JO:s granskning. I ett beslut den 21 maj 2019
konstaterade JO att häktet av bl.a. lokal- och resursmässiga skäl inte till fullo
hade uppfyllt kravet på vistelse i gemensamhet under en viss period och
uttalade kritik (dnr 4026-2018). Enligt remissyttrandet i det nu aktuella ärendet
ska lokalerna vara konstruerade på ett sådant sätt att vistelse i gemensamhet
endast är möjlig på två ställen, en större promenadgård och en gemensamhets-
lokal med tre rum. Även om det naturligtvis är positivt att häktet Borås ska ha
utökat personalresurserna för att förbättra möjligheten för intagna att vistas i
gemensamhetslokalen framstår därmed förutsättningarna för att tillgodose
intagnas rätt till gemensamhet fortfarande som klart otillräckliga. Det är djupt
otillfredsställande. Vidare är det ett allvarligt misslyckande att häktet – så som
utredningen tyder på – alltså erbjuder isoleringsbrytande åtgärder i stället för
vistelse i gemensamhet.

Jag har tagit del av uppgifter på Kriminalvårdens webbplats om att ett nytt häkte
håller på att uppföras i Borås och att det beräknas vara klart 2026. Jag utgår från
att myndigheten i samband med detta, liksom vid andra planerade om- och
nybyggnationer av häkten, säkerställer att det kommer att finnas såväl lokaler
som personal för att kunna tillgodose intagnas grundläggande rätt till
gemensamhet.

Dubbelbeläggning som krav för samsittning
Kriminalvården har inte kommenterat AA:s centrala klagomål, nämligen att
häktet skulle ha vägrat att ge honom samsittning om han inte accepterade
dubbelbeläggning. Däremot framgår det av remissvaret att AA har haft viss
samsittning. Enligt de muntliga upplysningarna som inledningsvis togs in i
ärendet ställer dock häktet inte något krav på att intagna måste godta
dubbelbeläggning för att de ska få fortsätta att ha samsittning med varandra. Jag
får i denna fråga därför konstatera att utredningen inte ger grund för kritik från
min sida.

Likväl vill jag framhålla att det är oroväckande om en intagen avstår från
samsittning för att det kan leda till att han eller hon tvingas dela cell. En intagen
som av det skälet inte tar emot en sådan isoleringsbrytande åtgärd riskerar i
förlängningen att bli isolerad (se vidare mina uttalanden efter en inspektion av
häktet Luleå i november 2022, dnr O 20-2022). Enligt min mening bör under
alla förhållanden samsittning inte automatiskt medföra, eller innebära en
                                                                Dnr 7437-2022      Sid 9 (9)




förväntan på att den enskilde ska acceptera, en dubbelbeläggning av cellen. Det
är således viktigt att det alltid görs en individuell lämplighetsbedömning i det
enskilda fallet om detta.

Övrigt
Upplysningsvis vill jag nämna att det i september 2022 kom in ytterligare två
anmälningar mot häktet Borås som innehöll liknande klagomål, dnr 7422-2022
och 7430-2022. Dessa ärenden skrevs av med hänvisning till att AA:s anmälan
utreddes.

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson



Ärendet har tidigare handlagts av områdesansvariga ämnessakkunniga Moa
Skerfving. Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
