# Pensionsmyndigheten kritiseras för brister vid ett partsbesked om felaktigt utbetald ersättning

JO 2022-05-10 dnr 7494-2020

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                           2022-05-10               7494-2020              1 (7)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Pensionsmyndigheten kritiseras för brister vid ett
                        partsbesked om felaktigt utbetald ersättning


                          Beslutet i korthet: Pensionsmyndigheten hade i ett meddelande till en enskild begärt
                          att den enskilde skulle betala tillbaka ett större belopp som betalats ut av misstag.
                          JO konstaterar att meddelandet var ett partsbesked, dvs. ett beslut där myndigheten
                          redovisar sitt ställningstagande i en fråga av civilrättslig karaktär. Ett partbesked är
                          inte rättsligt bindande och den enskilde är heller inte att betrakta som part i ärendet.
                          Detta medför att förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. kommunikation inför beslut
                          respektive motivering av beslut inte är tillämpliga.
                          En utgångspunkt för förvaltningslagen är att den moderna förvaltningen bör präglas
                          av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service. JO uttalar att
                          serviceskyldigheten i förvaltningslagen kan ställa krav på kommunikation och
                          motivering även vid ett partsbesked.
                          JO kritiserar Pensionsmyndigheten för att flera relevanta uppgifter saknades i
                          meddelandet som skickades till den enskilde, bl.a. en tillräckligt tydlig motivering till
                          kravet på återbetalning och namnet på beslutsfattaren, och för att myndigheten inte
                          kommunicerade några uppgifter innan beslutet fattades.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram bl.a. att BB hade fått ett meddelande om att
                        hon skulle betala tillbaka sammanlagt 113 216 kronor till Pensionsmyndigheten
                        eftersom hon fått pengarna av misstag. Meddelandet innehöll inte någon
                        information om varför de felaktiga utbetalningarna gjorts och det gick inte
                        heller att härleda dem till BB:s konto. Det saknades dessutom information om
                        vem som hade fattat beslutet om återbetalning. Meddelandet från
                        Pensionsmyndigheten hade föregåtts av ett telefonsamtal som BB närmast hade
                        uppfattat som ett försök till bedrägeri.

## Utredning

JO begärde in Pensionsmyndighetens handlingar i ärendet. Av handlingarna
                        framgick bl.a. att Pensionsmyndigheten i en journalanteckning den 14 augusti
                        2020 antecknat att det upptäckts att BB fått felaktiga utbetalningar eftersom




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 7494-2020       Sid 2 (7)




hennes konto av misstag registrerats på en annan kund och att barnpension hade
betalats ut från juni 2014 till augusti 2020. Det framgick också vem som skapat
anteckningen och att ett meddelande skickats till BB den 15 september 2020.
Av meddelandet framgick bl.a. följande:

      Du får det här meddelandet därför att du har fått felaktiga utbetalningar från
      Pensionsmyndigheten.

      Pensionsmyndigheten har av misstag betalat ut sammanlagt 113 216 kronor till
      dig. Utbetalningarna har gjorts under perioden juni 2014 till augusti 2020.
      Utbetalningen har skett till ditt bankkonto […]. Vi uppmanar dig att betala
      tillbaka pengarna senast den 15 oktober 2020 eftersom du inte hade rätt till
      ersättningen.
Meddelandet innehöll vidare en upplysning om att fordringen lämnats till
fordringshanteringen hos Försäkringskassan. Det var undertecknat ”Med vänlig
hälsning Pensionsmyndigheten” och saknade således uppgift om vem som varit
beslutsfattare. Därefter följde uppgifter om till vilket konto pengarna skulle
betalas tillbaka, hur BB kunde göra om hon ville dela upp betalningen samt
kontaktuppgifter till Pensionsmyndighetens kundservice och till
Försäkringskassans fordringsenhet.

JO uppmanade Pensionsmyndigheten att yttra sig över anmälan. I sitt
remissyttrande uppgav Pensionsmyndigheten att orsaken till att efterlevandestöd
och pension felaktigt betalats ut till BB:s bankkonto var att två konton hade
blandats ihop och att BB:s kontonummer hade registrerats för en annan person.
Pensionsmyndigheten angav vidare att myndigheten kontaktade BB per telefon
den 11 september 2020 för att förbereda henne på det brev som skulle skickas
till henne med en begäran om återbetalning. Myndigheten anförde därutöver i
huvudsak följande:

      Återbetalningen
      Det rör sig i det aktuella ärendet om en så kallad misstagsutbetalning som gått
      till ett konto som innehades av annan än den som skulle få utbetalningarna. Det
      finns därför inget samband mellan Pensionsmyndighetens beslut om utbetalning
      och den som fått utbetalningarna. Socialförsäkringsbalkens regler kring återkrav
      är därför inte tillämpliga. Istället har Pensionsmyndigheten tillämpat den
      civilrättsliga principen om condictio indebiti. Vi menar därför att det inte finns
      någon skyldighet för Pensionsmyndigheten att upprätta ett förvaltningsbeslut
      eller att kommunicera vårt kommande krav på återbetalning med BB i enlighet
      med förvaltningslagens regler om detta. Beslutet om begäran är dock
      dokumenterat i ärendejournalen. Vi valde också att ringa till BB några dagar
      innan vi skickade brevet, för att förbereda henne.
      Eftersom det krav vi hade på BB var civilrättsligt fanns inget förvaltningsbeslut
      som hon kunde begära omprövning av eller överklaga till förvaltningsdomstol
      enligt socialförsäkringsbalkens eller förvaltningslagens regler.
      Pensionsmyndigheten lämnade därför inte heller någon omprövnings- eller
      överklagandehänvisning.
      Pensionsmyndigheten anser att vi har följt gällande regler och att handläggarna i
      ärendet har följt våra interna regler när det gäller bedömning av grunden för
      begäran om återbetalning.
                                                                       Dnr 7494-2020         Sid 3 (7)




      I förhållande till Pensionsmyndighetens allmänna serviceskyldighet finns det
      däremot anledning för oss att vara självkritiska när det gäller hur vi förklarade
      bakgrunden till vårt krav och hur vi informerade BB om omständigheterna kring
      kravet. Av det brev som vi skickade till BB går det inte att utläsa varför vi ville
      att pengarna skulle återbetalas. Pensionsmyndigheten kan också konstatera att
      den tjänsteanteckning som handläggaren har gjort i samband med vårt
      ställningstagande är bristfällig. Vi beklagar att det brev som vi skickade till
      BB inte var tillräckligt tydligt.

      Brevets underskrift
      Det stämmer att Pensionsmyndighetens brev till BB inte är undertecknat av en
      handläggare. Vi vill här hänvisa till vårt yttrande i JO:s ärende med dnr 3869-
      2019. Det ärendet rörde underskrift av förvaltningsbeslut, men vi menar att
      resonemanget kring sådan underskrift har bäring även på den typ av brev som vi
      skickat till BB I yttrandet anförde vi bland annat följande:
           […]
           Den 29 mars 2016 beslutade Pensionsmyndigheten dåvarande
           generaldirektör Riktlinjer för kommuniceringsbrev och beslutsbrev i
           Pensionsmyndighetens försäkringsärenden, i dagligt tal Beslutsmodellen.
           Syftet med Beslutsmodellen är bland annat att skapa förutsättningar för att
           Pensionsmyndighetens kommuniceringsbrev och beslutsbrev ska vara lätta
           att läsa och förstå för mottagare. De ska också hålla en hög rättslig kvalitet
           och uppfylla kraven på god förvaltningsstandard. Slutligen ska modellen
           skapa enhetliga och likformiga beslutsbrev.
           Pensionsmyndigheten har under en längre tid haft problem med långa
           handläggningstider. Framför allt gäller det i våra ärenden om bostadstillägg
           samt återkrav. Vi har därför arbetat med att ta fram olika metoder för att
           underlätta och förkorta handläggningen av dessa ärenden. Vi försöker bland
           annat i görligaste mån att automatisera handläggningen. För att inte ett
           ärende ska vara beroende av en särskild person, kan även fler än en
           handläggare vara del av handläggningen av ett ärende.
           Det är viktigt att den enskilde har möjlighet att ta kontakt med
           beslutsfattaren i ett ärende. Den enskilde har därför alltid rätt att få del av
           uppgiften om vem som har beslutat i hens ärende samt vilka andra som har
           haft ett avgörande inflytande i ärendet. Pensionsmyndigheten har dock
           tolkat lagstiftningen så att vi inte alltid behöver ange beslutsfattaren i det
           beslut som vi skickar till den enskilde. Beslutsfattaren kan istället antecknas
           digitalt i journalen, vilket har skett i det nu aktuella ärendet.
      Pensionsmyndigheten menar även i det här ärendet att vi har följt gällande
      lagstiftning vad gäller underskrift av beslut och andra handlingar. BB har alltså
      möjlighet att få del av vem som har gjort ställningstagandet om krav på
      återbetalning i hennes ärende genom att kontakta vår kundservice.
AA kommenterade yttrandet och framförde bl.a. uppfattningen att
bestämmelserna om återkrav i socialförsäkringsbalken inte kan väljas bort när
det är fråga om återbetalning av ersättning enligt balken. AA anförde vidare att
beslutet borde ha innehållit en klargörande motivering eftersom det påverkade
BB:s situation på ett inte obetydligt sätt.

Rättslig reglering
Förvaltningslagen
Av 1 § förvaltningslagen (FL) framgår att lagen gäller för handläggning av
ärenden hos förvaltningsmyndigheterna. Bestämmelserna i 5–8 §§ FL, som
utgör grunderna för god förvaltning, gäller även i annan förvaltningsverksamhet
                                                                   Dnr 7494-2020     Sid 4 (7)




hos myndigheterna. En myndighet ska vara saklig och opartisk i sin verksamhet
(5 §). En myndighet ska också se till att kontakterna med enskilda blir smidiga
och lämna den enskilde sådan hjälp som han eller hon behöver för att ta till vara
sin rätt (6 §). Myndigheten ska vidare vara tillgänglig för kontakter med
enskilda (7 §).

Enligt 25 § FL ska en myndighet, innan den fattar ett beslut i ett ärende,
underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge
parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet, om det inte är
uppenbart obehövligt. Myndigheten får i vissa fall avstå från sådan
kommunikation.

Enligt 31 § FL ska det för varje skriftligt beslut finnas en handling som visar
dagen för beslutet, vad beslutet innehåller, vem eller vilka som har fattat
beslutet, vem eller vilka som har varit föredragande och vem eller vilka som har
medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Av 32 § första stycket FL framgår att ett beslut som kan antas påverka någons
situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om
det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter
om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande.

Enligt 33 § första stycket FL ska en myndighet som meddelar ett beslut i ett
ärende så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga
innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Av andra stycket
framgår bl.a. att en part som får överklaga beslutet även ska underrättas om hur
det går till. Det är, enligt tredje stycket, myndigheten som bestämmer hur
underrättelsen ska ske. Den ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det.

Bedömning
Det var inte fel att kräva återbetalning på civilrättslig grund
Av utredningen i ärendet framgår att Pensionsmyndigheten blandat ihop två
kontonummer och av misstag betalat ut en annan persons ersättning till BB I
108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken regleras myndighetens möjligheter att
besluta om återbetalning av ersättning om utbetalningen har orsakats av att den
enskilde bl.a. har lämnat felaktiga uppgifter. Myndigheten har dock i det här
fallet bedömt att återkravsreglerna i socialförsäkringsbalken inte var tillämpliga
och har i stället fört fram återkravet på civilrättslig grund enligt läran om
condictio indebitit (betalning utan rättsgrund).

Huruvida ett krav på återbetalning kan grundas på socialförsäkringsbalkens
regler är en bedömningsfråga där det kan finnas utrymme för olika slutsatser.
När de reglerna inte bedöms tillämpliga kan det i vissa fall vara möjligt att
begära återbetalning på civilrättslig grund. Den bedömning som Pensions-
myndigheten gjorde i det här fallet framstår inte som felaktig och ger därför inte
anledning till någon kritik från min sida.
                                                                   Dnr 7494-2020      Sid 5 (7)




Meddelandet var inte bindande men avsett att påverka den enskilde
Det meddelande om återbetalning som Pensionsmyndigheten skickade till BB
var ett partsbesked, dvs. ett beslut där myndigheten redovisar sitt
ställningstagande i en fråga av civilrättslig karaktär (se prop. 2016/17:180
s. 260).

Partsbesked är en särskild beslutstyp och det har i flera avseenden betydelse om
myndighetens ställningstagande ska anses utgöra ett sådant besked. Ett
partsbesked har inte en rättsligt bindande karaktär och den som angelägenheten
rör är inte att betrakta som part i ett sådant ärende (se samma proposition s. 55).
Det innebär att flera av förvaltningslagens bestämmelser inte är tillämpliga. Det
gäller exempelvis bestämmelsen i 25 § om att myndigheten som huvudregel är
skyldig att underrätta en part om allt material av betydelse för beslutet och ge
parten tillfälle att yttra sig över materialet (kommunikationsskyldighet). Ett
partsbesked omfattas t.ex. inte heller av bestämmelsen om motivering av beslut
i 32 § FL (se samma proposition s. 321).

I beskedet om återbetalning underrättades BB om att hon hade fått utbetalningar
som hon inte hade rätt till och hon uppmanades att betala tillbaka ett betydande
belopp. Formellt sett var meddelandet inte bindande utan rörde endast
Pensionsmyndighetens hållning i den bakomliggande civilrättsliga frågan.
Syftet var dock att påverka BB:s handlande på ett sådant sätt att hon betalade
tillbaka de aktuella medlen.

Serviceskyldigheten ställer krav även vid partsbesked
En utgångspunkt för förvaltningslagen är att den moderna förvaltningen bör
präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service.
Ett effektivt och rättssäkert förfarande tillsammans med myndigheternas
förmåga att även i övrigt ge god service till enskilda är av avgörande betydelse
för allmänhetens tilltro till förvaltningen. (Se samma proposition s. 20 f.) Detta
ska alltså genomsyra myndigheternas handläggning i förhållande till enskilda.

Det har i anmälan inte förts fram något klagomål mot att Pensionsmyndigheten
inte kommunicerade med BB innan beslutet om återbetalning fattades. Jag vill
ändå uttala mig om detta.

Beslutet om återbetalning var visserligen inte rättsligt bindande, men det var
ändå betydelsefullt för BB Mot bakgrund av den allmänna serviceskyldigheten i
6 § förvaltningslagen, som är tillämplig också vid partsbesked, borde
Pensionsmyndigheten ha gett BB information om relevanta uppgifter och
möjlighet att yttra sig över dem innan myndigheten slutligt tog ställning till
frågan om återbetalning.

Det förhållandet att förvaltningslagens bestämmelse om motivering av beslut
inte gäller i fråga om partsbesked innebär givetvis inte att det inte ställs några
krav på en myndighet att förklara sitt ställningstagande. Av den allmänna
serviceskyldigheten följde även ett krav på Pensionsmyndigheten att tydligt
                                                                  Dnr 7494-2020       Sid 6 (7)




motivera varför myndigheten ansåg att BB var återbetalningsskyldig.
Motiveringen har betydelse inte bara för att BB skulle förstå vad som hänt utan
också för att hon skulle kunna göra en egen bedömning av bärkraften i
argumenten och i förlängningen förutsättningarna för en rättegång i allmän
domstol. En fullgod motivering har också betydelse för tilltron till myndigheten.

Beslutsfattarens namn borde ha framgått av partsbeskedet
En ytterligare fråga som aktualiserats i ärendet är om namnet på den tjänsteman
som enligt tjänsteanteckningen beslutade att begära återbetalning från BB skulle
ha framgått av meddelandet. Ställningstagandet att myndigheten skulle begära
att pengarna betalades tillbaka är ett beslut i förvaltningslagens mening.

Jag har i ett annat beslut denna dag funnit att varken 31 eller 33 § FL, och inte
heller förarbetena till dessa bestämmelser, innehåller något uttryckligt krav på
att beslutsfattarens namn ska framgå av en beslutsunderrättelse som skickas till
den enskilde men att det ändå kan finnas goda skäl för en sådan ordning (se
JO:s ärende med dnr 3869-2019). Förvaltningslagens bestämmelser utgör
nämligen en miniminivå som det ibland är lämpligt att myndigheter går utöver.

Som jag framhöll i beslutet bör vid bedömningen av om beslutfattarens namn
ska anges i beslutsunderrättelsen vikt läggas vid förvaltningslagens primära
syfte att värna den enskilde och vad som följer av principen om god förvaltning.
Jag gjorde bedömningen att det inte är förenligt med förvaltningslagen att
utelämna beslutfattarens namn i ett återkravsbeslut som fattats med tillämpning
av socialförsäkringsbalkens regler. Jag betonade flera faktorer som är
karaktäristiska för ett sådant beslut, såsom att det är betungande för den
enskilde, att det förutsätter en individuell prövning i det enskilda fallet och att
det innehåller en bedömning bl.a. av vad den enskilde insett eller borde ha insett
om den ursprungliga utbetalningen.

Även ett meddelande om krav på återbetalning på civilrättslig grund föregås av
en prövning i det enskilda fallet och syftar också till att påverka den enskildes
agerande i förhållande till myndigheten. För BB:s del innebar meddelandet en
uppmaning att återbetala ett betydande belopp.

Med utgångspunkt i den enskildes perspektiv gör sig väsentligen samma
intressen gällande oavsett om det rör sig om ett krav på återbetalning på
civilrättslig grund eller om ett formellt återkravsbeslut enligt
socialförsäkringsbalkens regler. Det är mot bakgrund av det
medborgarperspektiv som ska prägla den offentliga förvaltningen inte förenligt
med förvaltningslagen att utelämna namnet på beslutsfattaren i ett partsbesked
med krav på återbetalning.

Pensionsmyndigheten kritiseras
Det aktuella meddelandet till BB innehöll uppgifter om vilket totalbelopp
Pensionsmyndigheten ansåg att hon skulle betala tillbaka samt under vilken
tidsperiod de felaktiga utbetalningarna gjorts. Det saknades dock preciserade
                                                                 Dnr 7494-2020     Sid 7 (7)




uppgifter om utbetalningsdatum och delbelopp och vad felaktigheten bestått i.
Meddelandet saknade också en tillräckligt tydlig motivering till varför
myndigheten ansåg att BB var återbetalningsskyldig. Det fanns inte någon
information om vad BB kunde göra om hon inte delade Pensionsmyndighetens
bedömning om återbetalningsskyldighet. Pensionsmyndighetens krav på
återbetalning borde ha innehållit åtminstone dessa uppgifter liksom namnet på
beslutsfattaren. Pensionsmyndigheten kritiseras för att uppgifterna saknades och
för att myndigheten inte kommunicerade några uppgifter med BB innan beslutet
att kräva tillbaka de felaktigt utbetalda medlen fattades.

Vad AA anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
