# Uttalanden om en migrationsdomstols handläggningstider generellt

JO 2023-06-29 dnr 7504-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                          2023-06-29             7504-2022             1 (9)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Uttalanden om en migrationsdomstols handläggningstider generellt


                          Beslutet i korthet: I juni 2019 kritiserade JO Förvaltningsrätten i Göteborg,
                          migrationsdomstolen, för långsam handläggning av ett mål om uppehållstillstånd
                          enligt utlänningslagen. Vidare uttalade JO att domstolens generella handläggnings-
                          tider i mål om uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl samt besök eller bosättning
                          var betydligt längre än vad som var rimligt och acceptabelt. I juni 2021 riktade
                          dåvarande chefsJO åter kritik mot domstolen för långsam och passiv handläggning av
                          tre mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen och konstaterade även att de
                          generella handläggningstiderna hade försämrats ytterligare sedan den senaste
                          granskningen.
                          I detta beslut får domstolen på nytt kritik för långsam och passiv handläggning av ett
                          mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen som bl.a. gäller utvisning.
                          Handläggningstiden uppgick till nästan ett år och sju månader. ChefsJO kan
                          konstatera att det har skett en liten förbättring av domstolens handläggningstider i mål
                          om uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl samt besök eller bosättning men att de
                          fortfarande är långt ifrån rimliga eller acceptabla. ChefsJO är bekymrad över att
                          domstolen inte är i närheten av att nå regeringens mål och understryker att det är
                          viktigt att domstolen fortsätter att arbeta aktivt för att hitta arbetssätt och andra
                          lösningar som förkortar handläggningstiderna och förbättrar målbalanserna.
                          Beslutet lämnas över till riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

## Bakgrund

I ett beslut den 5 juni 2019 kritiserade dåvarande JO Lars Lindström
                        Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, för långsam handläggning
                        av ett mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). I beslutet
                        uttalade JO även att domstolens handläggningstider i migrationsmål generellt
                        var betydligt längre än vad som var rimligt och acceptabelt (se JO 2019/20 s.
                        108).

                        Dåvarande chefsJO Elisabeth Rynning riktade förnyad kritik mot domstolen för
                        långsam och passiv handläggning av mål om uppehållstillstånd enligt
                        utlänningslagen i ett beslut den 18 juni 2021. Även i detta beslut berördes
                        domstolens generella handläggningstider i migrationsmål. ChefsJO kunde
                        konstatera att handläggningstiderna hade försämrats ytterligare och att de



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 7504-2022       Sid 2 (9)




fortfarande var betydligt längre än vad som var rimligt och acceptabelt. Av
beslutet framgår bl.a. att domstolen i september 2020 bedömde att resurstillskott
och en omorganisation skulle kunna leda till kortare handläggningstider på sikt
(se JO 2021/22 s. 104).

Anmälan
I en anmälan och en kompletterande skrivelse som kom in till JO i september
2022 framförde AA klagomål mot Förvaltningsrätten i Göteborg, migrations-
domstolen, för långsam handläggning av ett mål om uppehållstillstånd enligt
utlänningslagen. Han anförde i huvudsak följande.

Det har gått ca 17 månader sedan han överklagade Migrationsverkets beslut att
avslå hans asylansökan. Han ansökte om förtursförklaring men fick avslag.
Domstolen avslog även hans begäran om muntlig förhandling. Domstolen
handlägger inte hans ärende utan målet ligger och väntar utan skälig motivering,
och han lider av väntetiden. JO har vid flera tillfällen granskat och riktat kritik
mot domstolens handläggningstider men det verkar inte som att domstolen tar
del av kritiken.

Utredning
JO hämtade inledningsvis in dagboksbladet i det aktuella målet.

Den 21 oktober 2022 tog JO del av den information som förvaltningsrätten lagt
ut på sin webbplats om hur lång tid det tog att handlägga ett mål vid domstolen.
I fråga om mål vid migrationsdomstolen framgick följande (samma uppgifter
anges på webbplatsen den 12 juni 2023):

   a) Mål om uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl:
      23–29 månader.

   b) Mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning: 15–19 månader.

   c) Viseringsmål: 2–8 veckor.

JO uppmanade Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, att yttra sig
över det som framförts i AA:s anmälan om långsam handläggning. Yttrandet
skulle också innehålla en redogörelse för handläggningstiderna generellt i
migrationsmål vid domstolen (bl.a. handläggningstiderna för mål om
uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl samt för mål om uppehållstillstånd
för besök eller bosättning), vilka åtgärder som vidtagits sedan domstolens
yttrande den 8 maj 2020 och en prognos för domstolens handläggningstider i
migrationsmål framöver.

I sitt remissvar den 13 december 2022 anförde förvaltningsrätten, genom
lagmannen BB, i huvudsak följande:
                                                                      Dnr 7504-2022        Sid 3 (9)




Handläggningen och handläggningstiden i det aktuella målet
Målets handläggning, handläggningstiden och domstolens bedömning
      Målet kom in till domstolen den 14 april 2021 och avgjordes den
      10 november 2022. Ansvarig domare har inledningsvis varit chefsrådmannen
      CC. Som ett led i domstolens arbete med att jämna ut målens åldersstruktur och
      arbetsbörda mellan avdelningarna har målet den 14 september 2022 omfördelats.
      Från och med den 23 september 2022 har ansvarig domare varit rådmannen DD.
      Handläggningstiden för målet har uppgått till drygt ett år och sju månader. Det
      kan konstateras att målet har avgjorts inom de ungefärliga handläggningstider
      som för närvarande anges på domstolens hemsida för den aktuella måltypen.
      Handläggningstiden har dock varit lång i förhållande till regeringens målsättning
      att 90 procent av asylmålen ska avgöras inom fyra månader. Domstolen beklagar
      den långa handläggningstiden. Anledningen till att det har tagit så lång tid att
      avgöra målet är enligt domstolens bedömning dels ett resultat av domstolens
      resurser, sett i förhållande till domstolens arbetsbelastning, dels kopplat till
      omständigheterna i det aktuella målet. Som framgår av berörda befattnings-
      havares yttranden har handläggningstiden i målet blivit något förlängd med
      hänsyn till den föränderliga och snabbt accelererande och försämrade säkerhets-
      situationen i klagandens hemland, vilken krävt kompletteringar i målet.
      Handläggningstiden har också förlängts på grund av i målet begärda anstånd och
      den nya bevisning samt det i övrigt nya material som åberopats vid domstolen.
      Enligt domstolens bedömning har målet drivits framåt och några längre perioder
      av inaktivitet har inte förelegat från domstolens sida. Enligt domstolens
      bedömning har handläggningstiden i målet inte fördröjts genom domstolens
      agerande.
Tillsammans med remissvaret lämnades yttranden från chefsrådmannen CC och
rådmannen DD om handläggningen av målet. Av yttrandena framgick i
huvudsak följande:

      Överklagande i målet kom in till migrationsdomstolen den 14 april 2021 och den
      20 april 2021 yrkade klaganden muntlig förhandling. Därefter följde
      kommunicering och domstolen tillförde målet kompletterande landinformation
      som Migrationsverket yttrade sig över den 10 september 2021. Klaganden inkom
      med kompletteringar och begärde förtursförklaring i december 2021. Begäran
      om förtursförklaring avslogs av domstolen. Den 17 januari inkom ett yttrande
      från Migrationsverket där myndigheten bl.a. hänvisade till ett nytt rättsligt
      ställningstagande, vilket det offentliga biträdet bereddes tillfälle att yttra sig
      över. Den 22 februari 2022 avslog domstolen begäran om muntlig förhandling.
      Den 17 mars 2022 inkom biträdet med yttrande i målet och åberopade ny
      landinformation. Migrationsverket yttrade sig över detta den 5 april 2022. Målet
      bedömdes den 6 april 2022 klart för avgörande. Klaganden kom in med
      ytterligare kompletteringar i augusti 2022 och i september överfördes målet till
      en annan avdelning för vidare handläggning. Föredraganden i målet började
      arbeta med målet i mitten av oktober 2022 och målet var uppsatt den 4 november
      2022. Målet föredrogs den 10 november 2022 och avslutades därefter senare
      samma dag.
      CC uppgav bl.a. även att målet har handlagts enligt gällande rutiner och förts
      fram mot avgörande i den turordning som gäller enligt domstolens arbetsordning
      och med beaktande av tillgängliga resurser. Handläggningstiden har dock blivit
      något förlängd med hänsyn till den föränderliga och snabbt accelererande och
      försämrade säkerhetssituationen i klagandens hemland, vilken krävt
      kompletteringar i målet. Handläggningstiden har också förlängts p.g.a. begärda
      anstånd och den nya bevisning samt det i övrigt nya material som åberopats vid
      domstolen.
                                                                       Dnr 7504-2022     Sid 4 (9)




Handläggningen och handläggningstiderna generellt i domstolens
migrationsmål
De generella handläggningstiderna i migrationsmål vid domstolen
     Angående domstolens handläggningstider efter den 8 maj 2020 kan följande
     konstateras.
      År 2020 kom det in totalt 10 920 migrationsmål till domstolen. År 2021 var
      samma siffra 6 583. Fram till och med den 31 oktober 2022 har det kommit in
      8 673 migrationsmål till domstolen. År 2020 avgjordes totalt 11 246
      migrationsmål, år 2021 avgjordes 8 151 migrationsmål och fram till och med den
      31 oktober 2022 har det avgjorts 9 715 migrationsmål.
      Domstolen arbetar systematiskt för att hantera en ökad målmängd och för att
      förbättra de långa omloppstiderna samt minska befintliga balanser. Det ska
      noteras att de handläggningstider som publiceras på hemsidan påverkas av att
      domstolen för närvarande aktivt arbetar med att avgöra äldre asylmål.
      Domstolen har från och med den 1 januari 2021 fått ett mindre inflöde av
      viseringsmål till följd av ändrade forumregler. Samtidigt har domstolen under år
      2021 i stället fått nya måltyper i form av medborgarskapsmål och mål avseende
      dröjsmålstalan. Omloppstiderna för migrationsmål under åren 2020, 2021 och
      2022 framgår av tabellen nedan (mått 90:e percentilen, avseende perioden 1 jan-
      31 okt).


        Måltyp                               År 2020         År 2021       År 2022*
        Medborgarskapsmål                         -                    0,1         4,6
        Mål om uppehållstillstånd pga
        skydds- eller asylskäl                        27,8           31,1              25,6
        Mål om uppehållstillstånd för
        besök eller bosättning                        18,2           17,5              18,8
        Viseringsmål                                     1            1,5               0,8

      Domstolens möjlighet att påverka handläggningstiderna är till stor grad beroende
      av möjligheten att anställa och behålla personal. Tabellen nedan visar
      domstolens tilldelade medel under åren 2020, 2021 och 2022.




      Till följd av att domstolen mellan åren 2021 och 2022 fått en kraftigt sänkt
      budget har domstolen de senaste åren dessvärre inte kunnat tillsvidareanställa
      personal i någon större utsträckning. Detta har medfört att domstolen inte har
      kunnat minska omloppstiderna i den utsträckning som varit önskvärd.
      Diagrammet nedan visar hur antalet årsarbetskrafter har minskat sedan år 2020.
      [Diagrammet har här utelämnats. Av diagrammet framgår bl.a. att antalet
      årsarbetskrafter 2020 var 269,4 och 2023 223,1, JO:s anm.]
      Trots att de tilldelade medlen i stort sett var oförändrade mellan åren 2020 och
      2021 minskade antalet årsarbetskrafter år 2021. Detta berodde på att domstolen
      var tvungen att bromsa för att klara omställningen inför år 2022, när tilldelade
      medel sänktes med 35 miljoner kronor.
      Regeringen har dock nyligen lämnat besked om bland annat ökade anslag till
      migrationsdomstolarna under åren 2023–2025. Det är ett positivt besked som
                                                                       Dnr 7504-2022        Sid 5 (9)




     signalerar att domstolen får bättre förutsättningar för att planera och bemanna
     verksamheten. Domstolen har under flera års tid arbetat utifrån snabba och
     kortsiktiga budgetbesked vilket gjort det svårt att få kontinuitet i organisationen.
     Nu finns det förhoppningsvis bättre förutsättningar för att kunna rekrytera i något
     större utsträckning än planerat.
     Domstolen har även haft stora balanser av mål där det ska hållas muntlig
     förhandling. Domstolen har haft för få förhandlingssalar och Domstolsverket har
     drivit ett projekt om att bygga ut antalet salar i flera år. Domstolen har under
     tiden inte kunnat hålla muntliga förhandlingar i önskvärd utsträckning, vilket har
     påverkat omloppstiderna.
     Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asylmål är
     effektiv samt om Domstolsverket och regeringen har givit domstolarna
     förutsättningar för en effektiv verksamhet, se bilaga 3 [bilagan har här
     utelämnats, JO:s anm.]. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport bland annat att
     domstolen slagit i taket vad gäller det antal muntliga förhandlingar domstolen
     mäktat med att hålla, sett till resurser i form av personal och lokaler. När det
     gäller mål med muntlig förhandling konstaterar Riksrevisionen också att de
     långa liggtiderna till trots, visar inte undersökningens resultat på tydliga
     effektivitetsbrister vid domstolen. Snarare bedöms i rapporten att liggtiderna
     beror på bristande förutsättningar för domstolen.
     Det framgår vidare av Riksrevisionens rapport att Domstolsverket har
     underskattat antalet inkommande asylmål till domstolen från år 2017 och framåt.
     En bidragande orsak till differens mellan prognos och utfall är att
     Migrationsverket flyttar handläggningen av asylärenden mellan olika regioner.
     Migrationsverkets omfördelning av ärenden anges vara ett skäl till att domstolen
     har fått särdeles stor tillströmning av mål, och som följd av detta längre
     handläggningstider. I granskningen har det även framkommit att Domstolsverket
     saknar information om fördelningen av asylsökande från olika länder i
     domstolarnas respektive asylmål och att sådan information är viktig i
     prognosarbetet.
Domstolens åtgärder efter den 8 maj 2020
     Domstolen har under år 2020 påbörjat ett arbete med en översyn av domstolens
     dömande organisation. Målet med översynen har varit att domstolen ska ha en
     robust och flexibel organisation för den dömande verksamheten som är anpassad
     till domstolens målinflöde och ekonomiska förutsättningar. Domstolens nya
     organisation trädde i kraft under november 2021. Den nya organisationen har
     bl.a. inneburit att domstolen lättare kan anpassa verksamheten efter svängningar
     i måltillströmningen. Exempelvis hanteras migrationsmålen numera av alla
     domstolens dömande avdelningar.
     Domstolen har, för att förbättra handläggningstiderna, löpande sedan år 2020
     lämnat över migrationsmål till andra domstolar. Under år 2020 lämnades totalt
     1 097 migrationsmål över till andra domstolar och under år 2021 totalt 664.
     Under år 2022, fram till och med den 31 oktober, har domstolen lämnat över
     totalt 84 migrationsmål till andra domstolar. Domstolen har därutöver även
     förordnat annan förvaltningsrätt att döma i ett mindre antal allmänna mål.
     Domstolen har också haft övertidsprojekt i olika omgångar. Domstolen har under
     åren 2020–2022 även tagit del av resurser från Domstolsverkets så kallade
     förstärkningsstyrka. Under år 2022 inledde domstolen ett avarbetningsprojekt av
     domstolens äldre asylmål tillsammans med förstärkningsstyrkan och
     Förvaltningsrätten i Stockholm.
     De åtgärder som domstolen hittills har vidtagit har resulterat i att domstolen nu
     avgör fler mål än vad som kommer in och att domstolens migrationsbalanser har
     minskat, främst avseende mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller
     asylskäl. Bilaga 4 visar domstolens balansutveckling avseende migrationsmål
     från maj 2020 till oktober 2022. [Bilagan har här utelämnats. Av bilagan
                                                                        Dnr 7504-2022        Sid 6 (9)




      framgår bl.a. att antalet balanserade migrationsmål i oktober 2020 var 5 660, i
      oktober 2021 5 002 och i oktober 2022 3 250, JO:s anm.]
      Domstolen arbetar också aktivt med att jämna ut åldersstrukturen mellan
      avdelningarna. Enligt förvaltningsrättens verksamhetsplan för 2022 är ett av
      målen för domstolen innevarande år att fokusera på att avgöra mål och arbeta för
      att få en bättre åldersstruktur och minska balanserna. Detta innebär bl.a. att äldre
      migrationsmåls prioritet ska beaktas vid fördelning av mål och resurser. På grund
      av domstolens fokus på att avgöra äldre asylmål påverkas omloppstiderna för
      närvarande negativt, men allt eftersom de äldsta målen avgörs kommer
      omloppstiderna successivt att förbättras. Bilaga 5 visar hur de balanserade
      migrationsmålens åldersstruktur har förbättrats samt att balanserna har minskat.
      [Bilagan har här utelämnats. I bilagan anges bl.a. att antalet balanserade
      migrationsmål vid domstolen minskade med drygt 1 750 mål den 31 oktober
      2021–31 oktober 2022. Även åldersstrukturen har förbättrats sett till andelen
      mål som är 12 månader eller äldre, JO:s anm.]
      Vidare är arbetet med nya förhandlingssalar påbörjat och byggstart är för
      närvarande beräknad till senast augusti 2023. Nya förhandlingssalar kommer
      innebära större flexibilitet för domstolen.
      Domstolen följer även löpande upp verksamheten vad gäller omloppstider,
      balanser och åldersstruktur både på avdelningsnivå och på övergripande
      domstolsnivå.
Prognos
      Som framhållits i tidigare remissvar till JO angående domstolens
      handläggningstider (dnr 1030-2020 m.fl.) är en förutsättning för att kunna
      hantera den stora målmängden, förbättra omloppstiderna och minska balanserna
      att det finns tillräckliga resurser för verksamheten.
      En prognos av handläggningstiderna i migrationsdomstolen är beroende av ett
      antal externa faktorer, såsom tillgången till personal och domstolens
      måltillströmning. Domstolens förutsättningar och möjligheter att planera för
      kommande år påverkas av flera för närvarande osäkra faktorer. Som påpekats
      ovan medför Migrationsverkets omfördelning av ärenden att det är svårt att
      förutse hur måltillströmningen till domstolen kommer att utvecklas. Antalet
      inkomna mål till domstolen kan även påverkas av eventuella förändringar i
      migrationspolitiken och av omvärldsläget, såsom kriget i Ukraina.
      Om måltillströmningen ligger kvar på den nuvarande nivån är emellertid
      domstolens prognos att handläggningstider och balanser förväntas förbättras
      under år 2023. Detta med beaktande av domstolens fokus på att aktivt arbeta för
      att förkorta handläggningstiderna och minska balanserna samt det besked om
      ökade anslag till migrationsdomstolarna som föreslagits i budgetpropositionen
      för år 2023.
AA fick tillfälle att yttra sig över remissvaret. JO inhämtade sedan det slutliga
avgörandet i målet.

Rättsliga utgångspunkter
I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen anges att en rättegång ska
genomföras inom skälig tid.

Av 17 § förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion framgår att
ett mål ska avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit
upp i ett mål ska handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild
anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i
arbetsordningen.
                                                                    Dnr 7504-2022      Sid 7 (9)




Av 16 kap. 4 § utlänningslagen följer bl.a. att mål om avvisning eller utvisning
ska handläggas skyndsamt. Skyndsamhetskravet innebär att målen bör
handläggas som förtursmål.

Genom regleringsbreven för budgetåren 2021 och 2022 för Sveriges Domstolar
beslutade regeringen som mål att 90 procent av avlägsnandemålen som inte
avser ensamkommande barn i migrationsdomstolarna ska ta högst fyra månader
att avgöra.

Bedömning
Handläggningen av det aktuella målet
Det aktuella målet gäller bl.a. utvisning och ska enligt utlänningslagen
handläggas skyndsamt. AA:s överklagande kom in till förvaltningsrätten den
14 april 2021, och sex dagar senare yrkade han muntlig förhandling. Yrkandet
avslogs den 22 februari 2022 efter skriftväxling, och målet ansågs klart för
avgörande den 6 april 2022. Den jurist som föredrog målet började att arbeta
med det i mitten av oktober 2022 och målet avslutades den 10 november 2022.

Målets handläggningstid uppgick således till nästan ett år och sju månader,
vilket inte är acceptabelt. Förvaltningsrätten har som skäl för dröjsmålet bl.a.
fört fram begärda anstånd, den nya bevisningen samt övrigt nytt material som
åberopats. Jag har tidigare, i linje med tidigare uttalanden från JO, framhållit att
en part inte förfogar över en process utan att det är domstolen som under alla
förhållanden har skyldighet att verka för att målet förs fram till ett slutligt
avgörande (se protokoll från min inspektion av Förvaltningsrätten i Jönköping,
dnr 7336-2022). Detta ansvar gäller även om den som är part i ärendet själv har
bidragit till att handläggningen blivit utdragen (jfr JO 2000/01 s. 409). Jag kan
vidare konstatera att domstolen såvitt framgår inte har vidtagit några aktiva
handläggningsåtgärder i målet under en period om drygt sju månader.
Domstolen förtjänar kritik för den långsamma och passiva handläggningen.

Handläggningstiderna generellt i migrationsmål vid domstolen
JO har vid två tidigare tillfällen granskat domstolens generella
handläggningstider i migrationsmål. Vid den första granskningen i juni 2019 tog
domstolens mål om uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl normalt 17–21
månader att avgöra och mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning 12–
16 månader. Vid JO:s förnyade granskning kunde det konstateras att
handläggningstiderna hade försämrats ytterligare. I maj 2021 handlades mål om
uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl normalt i 26–32 månader och mål
om uppehållstillstånd för besök eller bosättning i 14–18 månader.

Nu uppgår domstolens handläggningstider för mål om uppehållstillstånd av
skydds- eller asylskäl normalt till 23–29 månader och för mål om
uppehållstillstånd för besök eller bosättning till 15–19 månader. Domstolen har
i sitt remissvar framhållit att handläggningstiderna påverkas av att domstolen
aktivt arbetar med att avgöra äldre asylmål. Domstolen har redogjort för sina
                                                                     Dnr 7504-2022      Sid 8 (9)




omloppstider enligt 90:e percentilen för perioden den 1 januari–31 oktober
2022. Det framgår att under den perioden tog 90 procent av målen om
uppehållstillstånd av asyl- eller skyddsskäl 25,6 månader att avgöra. För mål om
uppehållstillstånd för besök eller bosättning var motsvarande siffra 18,8
månader. Antalet balanserade mål har minskat med drygt 1 750 mål mellan den
31 oktober 2021 och 31 oktober 2022. Domstolen har även framhållit att
åldersstrukturen har förbättrats sett till andelen mål som är 12 månader eller
äldre. Domstolen har vidare redovisat de åtgärder som vidtagits för att minska
handläggningstiderna.

Jag kan konstatera att det har skett en liten förbättring av domstolens
handläggningstider i mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen sedan
JO:s senaste granskning. Även de balanserade målens antal och åldersstruktur
har förbättrats. Detta är givetvis positivt, och jag är även positiv till att
domstolen aktivt arbetar med att avgöra de äldsta asylmålen. Handläggnings-
tiderna är dock fortfarande långt ifrån acceptabla eller rimliga. Domstolen har
under flera år haft för långa handläggningstider, och omloppstiderna har varit
längre än vid övriga migrationsdomstolar. Jag är bekymrad över att domstolen
fortfarande inte är i närheten av att nå regeringens mål. Detta kan påverka
förtroendet för domstolens verksamhet och för rättssystemet i stort.

I likhet med tidigare har domstolen sedan den senaste granskningen haft
svårigheter att behålla och anställa ny personal. Jag har förståelse för att den
minskade tilldelningen av medel för 2022 försämrade förutsättningarna för
domstolen att minska sina handläggningstider. Det besked som domstolen har
fått om tilldelning av medel för kommande år är därför glädjande eftersom det
förhoppningsvis ger förutsättningar för att långsiktigt planera verksamheten.

Domstolens prognos för 2023 är att handläggningstider och balanser av
migrationsmål förväntas förbättras under förutsättning att det finns tillräckliga
resurser för verksamheten och att måltillströmningen ligger kvar på den
nuvarande nivån. Domstolen för även fram ett antal andra externa
omständigheter som kan komma att påverka domstolens förutsättningar
negativt.

Det är bekymmersamt att domstolens prognos för 2023 i stor utsträckning är
beroende av yttre faktorer. Det är även otillfredsställande att domstolen såvitt
framgår inte inom en snar framtid kommer att ha tillgång till tillräckligt många
förhandlingssalar för att täcka sitt behov. Jag vill därför understryka att det är
viktigt att domstolen fortsätter att arbeta aktivt för att hitta arbetssätt och andra
lösningar som förkortar handläggningstiderna och förbättrar målbalanserna.

Som JO tidigare har konstaterat är det ytterst riksdagen och regeringen som har
ansvaret för att domstolarna klarar sina uppgifter och att de kan uppfylla de krav
som ställs i 2 kap. 11 § regeringsformen. Domstolsverket har även ett ansvar för
att säkerställa att domstolen får bästa möjliga förutsättningar för att uppfylla sitt
                                                                 Dnr 7504-2022   Sid 9 (9)




uppdrag. Jag lämnar därför över beslutet till riksdagen, regeringen och
Domstolsverket för kännedom.

Ärendet avslutas.




Erik Nymansson



Ärendet har föredragits av Maria Jacobsson. Byråchefen Dan Johansson har
deltagit i beredningen.
