# Allvarlig kritik mot Norrköpings kommun för att utan stöd i lag ha övervakat och kartlagt enskildas personliga förhållanden i utredningar av misstänkt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

JO 2023-05-31 dnr 7507-2022

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr
                                                                          2023-05-31            7507-2022           Sid 1 (11)
Justitieombudsmannen                                                                            7508-2022
Per Lennerbrant




                        Allvarlig kritik mot Norrköpings kommun för att utan stöd i lag ha
                        övervakat och kartlagt enskildas personliga förhållanden i
                        utredningar av misstänkt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt
                        bistånd enligt socialtjänstlagen


                          Beslutet i korthet: JO har granskat hur Norrköpings kommun i vissa fall utreder
                          misstänkt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. De
                          granskade utredningsmetoderna har bestått bl.a. i att enskilda biståndstagare i det
                          dolda har observerats av en anställd säkerhetsutredare. Säkerhetsutredarens
                          observationer dokumenterades i text och i flera fall också med bild. JO:s utredning har
                          riktat sig mot kommunstyrelsen och mot den nämnd som använt sig av utredarens
                          tjänster.
                          JO har i granskningen kunnat konstatera att levnadsmönstret hos de observerade
                          personerna har dokumenterats på ett detaljerat sätt. Observationerna har i flera fall
                          ägt rum under en längre tidsperiod. Enligt JO kan detta inte uppfattas som något
                          annat än vad som med normalt språkbruk kan benämnas som spaningsmetoder, som
                          i princip är förbehållna de brottsutredande myndigheterna.
                          JO anser att utredningsmetoderna i form av dolda observationer och
                          dokumentationen av dem har inneburit övervakning och kartläggning av enskildas
                          personliga förhållanden och utgjort ett sådant betydande intrång i den personliga
                          integriteten som enligt regeringsformen kräver lagstöd. De vidtagna åtgärderna har
                          också kränkt det skydd för privatlivet som garanteras i artikel 8 i Europakonventionen.
                          Med beaktande av det sätt på vilket uppgifterna har samlats in har det saknats
                          lagstöd för åtgärderna. De har därför inte varit lagliga.
                          Vidare är JO tveksam till om den personuppgiftsbehandling som förekommit haft det
                          stöd i rättsordningen som dataskyddsregleringen kräver.
                          Granskningen visar att det inte gjordes några egentliga överväganden om de rättsliga
                          förutsättningarna innan utredningsmetoderna började användas. Enligt JO är det
                          mycket anmärkningsvärt.
                          Sammantaget är JO mycket kritisk till vad som kommit fram i granskningen.
                          Kommunstyrelsen och den berörda nämnden får därför allvarlig kritik. I den del
                          beslutet rör personuppgiftsbehandling översänds beslutet till
                          Integritetsskyddsmyndigheten för kännedom.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                     Dnr 7507-2022 och 7508-2022    Sid 2 (11)




Bakgrund och initiativ
I juni 2022 fick JO in två klagomål mot Norrköpings kommun (JO:s ärenden
med dnr 4698-2022 och 4748-2022). Av klagomålen och JO:s inledande
utredning i ärendena framgick att säkerhetsenheten (numera
säkerhetsavdelningen) vid kommunstyrelsens kontor hade anställt en
säkerhetsutredare för att bl.a. utveckla metoder för att motverka och upptäcka
brott mot välfärdssystemen. I säkerhetsutredarens arbetsuppgifter ingick också
att göra observationer av biståndstagare. Detta skedde bl.a. efter kontakt med
arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret, som arbetar på uppdrag av
arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (numera
kompetensförsörjningskontoret respektive kompetensförsörjningsnämnden).
Inom Norrköpings kommun ansvarar denna nämnd för bl.a. ekonomiskt bistånd
enligt socialtjänstlagen. Kommunen lämnade till JO dokumentation över
säkerhetsutredarens observationer i sju enskilda ärenden om ekonomiskt
bistånd.

Med anledning av det som kom fram beslutade jag att i två initiativärenden, ett
mot Kommunstyrelsen i Norrköpings kommun (JO:s ärende med dnr 7507-
2022) och ett mot Kompetensförsörjningsnämnden i Norrköpings kommun
(JO:s ärende med dnr 7508-2022), utreda frågor med koppling till detta.

Utredning
JO uppmanade kommunstyrelsen och kompetensförsörjningsnämnden att göra
en utredning och yttra sig.

Av yttrandena skulle framgå bl.a. vilket rättsligt stöd det finns för att bedriva
utredningsarbetet samt hur arbetsformerna förhåller sig till bestämmelsen i
2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen om skydd för den personliga
integriteten och artikel 8 i Europakonventionen om rätten till skydd för privat-
och familjeliv. I yttrandena skulle också anges hur utredningsarbetet förhåller
sig till bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning och offentlighets- och
sekretesslagen.

Kommunstyrelsen och nämnden yttrade sig till JO under slutet av 2022 och
början av 2023. Yttrandena är relativt omfångsrika och redovisas i det följande
endast i sammanfattning.

Av utredningen framgår bl.a. följande.

Anställningen av säkerhetsutredaren och utformningen av uppdraget
I april 2020 fattade kommunstyrelsen beslut om att intensifiera arbetet mot fusk
och bedrägerier i de kommunala välfärdssystemen. Kommundirektören fick i
uppdrag att organisera och genomföra detta arbete.

På uppdrag av kommundirektören rekryterade säkerhetsavdelningen en
säkerhetsutredare. Denne skulle användas som resurs av kommunens
verksamheter där det fanns behov av kvalificerat utredningsarbete.
                                                    Dnr 7507-2022 och 7508-2022    Sid 3 (11)




Utredningsarbetet skulle regleras inom ramen för varje enskilt uppdrag. Vid
tidpunkten för yttrandena till JO var kompetensförsörjningskontoret den enda
verksamhet som hade efterfrågat utredarens tjänster. Kontoret använde sig av
säkerhetsutredaren i arbetet med att upptäcka och ingripa mot felaktiga
utbetalningar av ekonomiskt bistånd.

Kommunstyrelsen informerades av kommunens säkerhetsdirektör om
säkerhetsutredarens arbetssätt och metoder. Av den information som lämnades
framgick bl.a. att säkerhetsutredaren skulle bedriva vad som benämndes som
fysisk spaning.

Säkerhetsutredarens arbete och hanteringen av inhämtad information
Säkerhetsutredaren inledde arbetet med observationer på uppdrag av
kompetensförsörjningskontoret i maj 2021.

Säkerhetsutredaren kunde anlitas av kontoret för att utreda misstankar om att
uppgifter som en enskild lämnat i samband med en ansökan om ekonomiskt
bistånd var oriktiga. Det kunde exempelvis röra sig om en misstanke om
felaktigt redovisade familjeförhållanden eller om att sökanden hade inkomster
från arbete som inte redovisats. Säkerhetsutredaren involverades i
utredningsarbetet i de fall där misstanken inte kunnat styrkas eller motbevisas
genom underlag från biståndstagaren själv eller genom offentliga register eller
andra öppna källor.

Utöver biståndstagaren kunde observationerna omfatta den som ingick i samma
hushåll som biståndstagaren samt den som besökte hushållet. I undantagsfall
kunde även den som befann sig i närheten av en biståndstagare komma att
omfattas av observationen.

Säkerhetsutredarens uppdrag utfördes genom att denne tog sig till en allmän
plats där man kunde förväntas göra observationer av avgörande betydelse för
ärendet. Vanligtvis handlade det om entréporten och/eller parkeringsplatsen vid
den observerades bostad. Iakttagelser som säkerhetsutredaren bedömde vara
relevanta för ärendet antecknades. I de fall det bedömdes som skäligt
fotodokumenterades också iakttagelsen. Det förekom även att
säkerhetsutredaren från allmän plats fotograferade personer när de var synliga i
ett fönster eller på en balkong.

Den information som säkerhetsutredaren hämtade in och som kunde omfattas av
sekretess eller på annat sätt var känslig fick på säkerhetsavdelningen hanteras
endast av säkerhetsutredaren själv. Informationen förvarades på ett säkert sätt.
Säkerhetsutredaren sammanställde sedan observationerna och lämnade
materialet till handläggaren vid kontoret.

Om misstanken om felaktiga uppgifter kvarstod eller stärktes efter
säkerhetsutredarens observationer kallades den enskilde till ett möte för att
informeras om vad som kommit fram vid observationerna. Detta skedde innan
                                                       Dnr 7507-2022 och 7508-2022       Sid 4 (11)




observationerna lades till grund för en bedömning av rätten till ekonomiskt
bistånd. Vid behov av att visa varifrån uppgifterna kom redovisades
observationerna och eventuellt bildmaterial vid mötet.

Om biståndstagaren inte kom till mötet lämnades som regel ingen information
om observationerna. Detsamma gällde om observationerna ledde till att
misstanken om oriktiga uppgifter skrevs av. Information om genomförda
observationer lämnades inte till någon annan än den som varit föremål för
utredningen.

Totalt har observationer förekommit i 33 ärenden. Eftersom observationer i
vissa fall har riktats mot sökandens familjemedlemmar är antalet personer som
observerats något fler än så. Vid tidpunkten för yttrandena till JO hade
säkerhetsutredarens observationer bidragit till hel- eller delavslag på
biståndsansökan i åtta ärenden samt till återkrav av ekonomiskt bistånd i sex
ärenden. Observationerna ingick vidare i beslutsunderlaget vid sex beslut att
polisanmäla misstänkt bidragsbrott.

Kommunens bedömning av utredningsmetodernas stöd i lag
Anledningen till att utredningsmetoderna började användas var att felaktiga
utbetalningar av bidrag, ersättningar och andra förmåner är ett omfattande
samhällsproblem. Riksdagen har nyligen antagit ett mål om att andelen felaktiga
utbetalningar från välfärdssystemen ska minska och att fel ska motverkas.
Kommunen har ett ansvar för att utbetalningar sker på ett rättssäkert sätt och
med stöd av tillämplig lagstiftning. Vidare är kommunen skyldig att
polisanmäla misstänkta bidragsbrott. Observationer av enskilda som misstänks
söka ekonomiskt bistånd på felaktiga grunder har genomförts som ett led i
kommunens arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar från
välfärdssystemen och bidragsbrott.

Någon analys av utredningsmetodernas förenlighet med 2 kap. 6 § andra stycket
regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen genomfördes inte innan
säkerhetsutredaren påbörjade sitt arbete. I efterhand gör kommunstyrelsen och
nämnden bedömningen att det – enligt den utredningsskyldighet som följer av
förvaltningslagen och socialtjänstlagen – har funnits ett visst rättsligt stöd för att
inskränka skyddet för den personliga integriteten enligt regeringsformen och
Europakonventionen. Det har funnits rättslig grund i EU:s dataskyddsförordning
för behandlingen av personuppgifter.

Det bedöms dock inte ha funnits något uttryckligt rättsligt stöd för att använda
fotografering i utredningssyfte. Av den anledningen har fotografering av
enskilda upphört som utredningsmetod vid misstanke om felaktiga
utbetalningar. Av yttrandena till JO framgår också att det beslutats att inga nya
uppdrag som innebär observationer av enskilda ska lämnas till
säkerhetsavdelningen under den tid som JO:s utredning pågår.
                                                      Dnr 7507-2022 och 7508-2022     Sid 5 (11)




Det har i yttrandena framhållits att någon spaning mot enskilda inte har
bedrivits, eftersom spaning är en polisiär term som innefattar systematisk
kartläggning av personers vardag i syfte att utreda och motverka brott. I stället
för spaning har i yttrandena använts begreppet observation.

Rättslig reglering
Grundläggande regler om skydd för den enskildes integritet och privatliv
Regeringsformen
All maktutövning ska vara grundad på lag eller annan föreskrift (se 1 kap. 1 §
tredje stycket regeringsformen). En myndighet får alltså endast vidta åtgärder
som har stöd i rättsordningen (se även 5 § första stycket förvaltningslagen).

Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen gäller att den offentliga makten ska utövas
med respekt för bl.a. den enskilda människans värdighet och att det allmänna
ska värna den enskildes privatliv.

Av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen följer att var och en gentemot det
allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten som
sker utan samtycke och som innebär övervakning eller kartläggning av den
enskildes personliga förhållanden. Avgörande för om en åtgärd ska anses
innebära övervakning eller kartläggning är inte dess huvudsakliga syfte utan
vilken effekt som åtgärden har. Vad som avses med övervakning eller
kartläggning får bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt
språkbruk läggs i dessa begrepp. (Se prop. 2009/10:80 s. 250.)

När det gäller kartläggning kan även en åtgärd från det allmännas sida som
vidtas primärt i syfte att ge myndigheterna underlag för beslutsfattande i
enskilda fall, exempelvis insamling av uppgifter av visst slag för beslut om t.ex.
beskattning eller liknande, i många fall anses innebära kartläggning av enskildas
förhållanden även om avsikten inte varit detta (se a. prop. s. 180).

Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett betydande intrång
ska både åtgärdens omfattning och arten av det intrång som åtgärden innebär
beaktas. Även åtgärdens ändamål och andra omständigheter kan ha betydelse
för bedömningen. Bestämmelsen omfattar endast sådana intrång som på grund
av åtgärdens intensitet eller omfattning eller av hänsyn till uppgifternas
integritetskänsliga natur eller andra omständigheter innebär ett betydande
ingrepp i den enskildes privata sfär. (Se a. prop. s. 250.)

Europakonventionen
Utöver nämnda bestämmelser i regeringsformen följer av artikel 8 i
Europakonventionen att var och en har rätt till respekt för bl.a. sitt privat- och
familjeliv (se även artikel 7 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna).

Övervakning av enskilda och insamling av uppgifter om enskildas personliga
förhållanden från statens sida har – då detta skett systematiskt – ansetts omfattas
av skyddet för privatliv enligt artikel 8 i konventionen. Vid bedömning av om
                                                      Dnr 7507-2022 och 7508-2022      Sid 6 (11)




det har varit fråga om en kränkning av privatlivet har det ansetts ha betydelse
bl.a. om det funnits ett tydligt lagstöd för åtgärden, om den enskilde hade
kunnat förvänta sig att en sådan åtgärd skulle komma att vidtas samt om det
funnits kontrollmekanismer till skydd för den enskilde. (Se t.ex.
Europadomstolens domar Rotaru v. Romania, no. 28341/95, § 43, 4 May 2000,
och Benedik v. Slovenia, no. 62357/14, §§ 101–103, 24 April 2018, samt
Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 6 uppl. s. 465 f.)

Rättigheterna kan begränsas genom lag
Skyddet som följer av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och artikel 8 i
Europakonventionen får endast – under vissa närmare angivna förutsättningar –
begränsas genom lag (se 2 kap. 20 och 21 §§ regeringsformen samt artikel 8.2 i
Europakonventionen).

EU:s dataskyddsförordning
Även EU:s dataskyddsförordning ger ett skydd för den enskildes grundläggande
fri- och rättigheter, särskilt när det gäller rätt till skydd av personuppgifter (se
också artikel 8 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna). Enligt
dataskyddsförordningen ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt
angivna och berättigade ändamål (se artikel 5.1 b). I artikel 6 anges
förutsättningarna för att en behandling av personuppgifter ska vara laglig.
Behandlingen kan vara laglig bl.a. om den är nödvändig för att utföra en uppgift
av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövningen (se artikel 6.1 e
och även 6 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter inom
socialtjänsten). Den personuppgiftsansvarige ska enligt EU:s
dataskyddsförordning ansvara för och kunna visa att uppgifterna behandlas
lagligt och korrekt (se artikel 5.2).

Grunden för behandlingen som avses i artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning
ska fastställas i enlighet med unionsrätten eller medlemsstatens nationella rätt
(se artikel 6.3 första stycket). Detta innebär att grunden för behandlingen ska ha
stöd i rättsordningen (se 2 kap. 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till
EU:s dataskyddsförordning och prop. 2017/18:105 s. 48 f.). Med behandling av
en personuppgift avses bl.a. insamling, registrering och lagring (se artikel 4.2).

Offentlighets- och sekretesslagen
Uppgifter om enskildas personliga förhållanden kan också skyddas enligt
offentlighets- och sekretesslagen. Den grundläggande bestämmelsen för
sekretess inom socialtjänsten finns i 26 kap. 1 §. Enligt denna bestämmelse
gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men.

Sekretessen gäller som huvudregel både mellan myndigheter och mellan olika
verksamhetsgrenar inom en myndighet – t.ex. en kommun – när de är att
                                                      Dnr 7507-2022 och 7508-2022     Sid 7 (11)




betrakta som självständiga i förhållande till varandra (se 8 kap. 1 och 2 §§
offentlighets- och sekretesslagen).

Regler om en myndighets utredningsåtgärder
En myndighet har ett utredningsansvar
Förvaltningsmyndigheter, däribland kommunala nämnder, har ett ansvar att se
till att de ärenden som de handlägger blir tillräckligt utredda. Denna princip,
som brukar kallas officialprincipen och kommer till uttryck i 23 §
förvaltningslagen, innebär att det är myndigheten som har det yttersta ansvaret
för att underlaget i ett ärende är sådant att det leder till ett materiellt riktigt
beslut. Kravet på omfattningen av myndighetens utredningsåtgärder kan variera
med hänsyn till ärendets karaktär. (Se Lundmark & Säfsten, Förvaltningslagen,
6 maj 2022, version 1A, JUNO, kommentaren till 23 §.)

Ärenden om ekonomiskt bistånd
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden – eller den eller de nämnder
som kommunfullmäktige bestämmer – för sin försörjning och för sin livsföring i
övrigt (se 2 kap. 4 § och 4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen). Bistånd kan
ges genom ekonomiskt bistånd. Nämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning
när någon har ansökt om bistånd (se 11 kap. 1 § första stycket
socialtjänstlagen).

En utredning om bistånd ska genomföras med respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkten är att den sökande
medverkar i utredningen och att den genomförs tillsammans med den enskilde.
(Se 1 kap. 1 § tredje stycket och 3 kap. 5 § socialtjänstlagen.) Dessa principer är
av grundläggande betydelse för socialtjänstens arbete. I utredningen ska
kontinuerligt vägas det intrång i den personliga integriteten som en utredning
medför för den enskilde mot de intressen som myndigheten ska tillgodose.
Uppgifter till grund för beslutet bör därför främst hämtas in från den enskilde
själv. Information från utomstående – en enskild eller en myndighet – bör
primärt inte hämtas in om inte sökanden samtycker till det. (Se prop. 1979/80:1
del A s. 400 f. och t.ex. JO 2015/16 s. 403, dnr 2611-2013.)

I viss utsträckning kan dock uppgifter som den enskilde lämnat kontrolleras
genom att uppgifter hämtas ur offentliga register. Sådana uppgifter har ansetts
kunna hämtas in utan den enskildes samtycke. Vidare finns lagregler som gör
det möjligt att under vissa förutsättningar hämta in uppgifter från andra
myndigheter om en enskild. I de fall där samtycke inte krävs bör socialtjänsten
ändå informera den enskilde om att man avser eller kan komma att hämta in
eller kontrollera uppgifter och om varifrån det i sådana fall kan komma att sökas
eller hämtas information. (Se t.ex. JO 2015/16 s. 403.)

Enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen ska handläggning av ärenden som rör
enskilda samt genomförande av beslut om bl.a. stödinsatser dokumenteras.
                                                      Dnr 7507-2022 och 7508-2022      Sid 8 (11)




Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt
faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Återkrav av ekonomiskt bistånd
Av 9 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen följer att om någon genom oriktiga
uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt har
förorsakat att ekonomiskt bistånd betalats ut obehörigen eller med för högt
belopp, får nämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om sådana
förhållanden kommer till nämndens kännedom ska en utredning inledas (se
11 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen). Även en sådan utredning ska
bedrivas enligt de tidigare behandlade principerna för socialtjänstens arbete.

Skyldighet att polisanmäla ett misstänkt bidragsbrott
En kommun är enligt 6 § bidragsbrottslagen skyldig att anmäla till
Polismyndigheten om det kan misstänkas att det har begåtts brott enligt lagen.
Kommunen måste göra en preliminär bedömning av om brottsrekvisiten är
uppfyllda. Anmälan bör göras när det finns en välgrundad anledning att anta att
brott har begåtts. (Se prop. 2006/07:80 s. 90.)

Bedömning
Granskningens inriktning
Min granskning har avsett kommunens utredningsmetoder i form av
observationer av enskilda, hur observationerna har dokumenterats och hur detta
förhåller sig till grundläggande bestämmelser om skydd för den enskildes
integritet och privatliv.

Mina uttalanden är inriktade på det sammantagna utredningsarbetet och jag gör
ingen bedömning av varje enskilt ärende för sig. Det har i samtliga fall gällt
ärenden om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Enligt en uppgift från
kommunen har någon ytterligare dokumentation om vidtagna
utredningsåtgärder inte funnits än den som inledningsvis lämnades till JO.

Allmänna utgångspunkter
För att lagstiftarens intentioner ska få genomslag och välfärdssystemen
användas på det sätt som är avsett, är det viktigt att beslut om ekonomiskt
bistånd enligt socialtjänstlagen är korrekta. Beslutsmyndigheten ska därför se
till att ha ett så bra underlag som möjligt. På motsvarande sätt är det viktigt att
ett beslut om ekonomiskt bistånd som vilar på ett oriktigt eller ofullständigt
underlag kan rättas till i efterhand, enligt vad som föreskrivs i socialtjänstlagen.
En myndighets utredningsåtgärder måste alltid ha stöd i rättsordningen och vara
förenliga med bl.a. regler till skydd för enskildas integritet och privatliv och
tillämpliga bestämmelser om behandling av personuppgifter.

För brottsutredande verksamhet gäller straffprocessuella regler, som bl.a. syftar
till att säkerställa den enskildes rättssäkerhet och integritetsskydd. Det får inte
förekomma att bidragsbeviljande myndigheter kringgår dessa regler genom att
                                                      Dnr 7507-2022 och 7508-2022      Sid 9 (11)




på egen hand bedriva brottsutredningsliknande verksamhet. (Se JO 2009/10
s. 398, dnr 1143-2008, samt även JO 2014/15 s. 373, dnr 6798-2012, och
JO 1985/86 s. 359.)

Utredningsmetoderna har inte varit lagliga
Av utredningen framgår att säkerhetsutredaren, som varit anställd vid
kommunstyrelsens kontor men arbetat på uppdrag av
kompetensförsörjningsnämnden, genomfört observationer i det dolda av
enskilda. Observationerna har skett när det funnits en misstanke om att en
enskild lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan om ekonomiskt bistånd, men
misstanken inte kunnat styrkas eller motbevisas genom underlag från
biståndstagaren själv eller genom offentliga register eller andra öppna källor.
Syftet har varit att ge underlag inför ett beslut om en ansökan eller i ett ärende
om återkrav. Observationerna har också utgjort underlag vid beslut om att
polisanmäla bidragsbrott.

Säkerhetsutredaren har bedrivit sitt arbete från maj 2021 till i vart fall oktober
2022, då JO inledde sin utredning. Totalt har det rört sig om 33 ärenden.

Observationerna har huvudsakligen skett vid eller i närheten av de enskildas
hem och har i flera fall ägt rum under en längre tidsperiod. I JO:s granskning
förekommer exempelvis ett fall där utredningen pågick i fem månader.
Observationerna har dokumenterats i text och i ett antal fall även med bild.
Levnadsmönstret hos de berörda personerna, och i vissa fall också hos deras
anhöriga, har dokumenterats på ett detaljerat sätt. Det förekommer fotografier
på minderåriga barn och fotografier som visar enskilda kroppsdelar, t.ex. för att
dokumentera att den berörda personen har en vigselring. Personerna har inte på
förhand informerats om att utredningsmetoderna skulle kunna komma att
användas. Observationerna har som nämnts i stället skett i det dolda.
Information om observationerna har lämnats först i efterhand, och endast om de
kommit att läggas till grund för en bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd.
Jag kan sammantaget inte uppfatta tillvägagångssättet som annat än vad som
med normalt språkbruk kan benämnas som spaningsmetoder, som i princip är
förbehållna de brottsutredande myndigheterna.

Det uttalade syftet med observationerna har varit att ifrågasätta det underlag
som enskilda har lämnat inom ramen för en utredning om rätten till bistånd.
Uppgifterna om biståndstagarna som säkerhetsutredaren dokumenterat har varit
av integritetskänslig karaktär. Särskilt integritetskänslig har fotograferingen av
enskilda varit men även de observationer som dokumenterats i skrift har varit av
integritetskänslig karaktär. Vidare framgår av utredningen att
säkerhetsutredaren inte har fått några särskilda direktiv eller begränsningar i sitt
uppdrag som syftat till att skydda de enskildas integritet och privatliv. Det har
inte heller funnits några särskilda kontrollmekanismer som kommunen ställt
upp för att tillgodose ett sådant syfte.
                                                      Dnr 7507-2022 och 7508-2022     Sid 10 (11)




Vid en samlad bedömning av det som kommit fram genom utredningen anser
jag att utredningsmetoderna i form av dolda observationer och dokumentationen
av dem har inneburit en övervakning och kartläggning av enskildas personliga
förhållanden som varit av en sådan art och omfattning att det varit fråga om ett
betydande intrång i den personliga integriteten i regeringsformens mening.
Något samtycke från de berörda personerna har inte funnits. De vidtagna
åtgärderna har också kränkt det skydd för privatlivet som garanteras i artikel 8 i
Europakonventionen. Med beaktande av det sätt på vilket uppgifterna samlats in
har lagstöd för åtgärderna inte kunnat hämtas i vare sig förvaltningslagen eller
socialtjänstlagen, eller i rättsordningen i övrigt. Utredningsmetoderna har alltså
inte varit lagliga.

Utredningsmetoderna och dokumentationen av dem har också inneburit att
personuppgifter om enskilda har behandlats, både i fråga om personer som mer
direkt omfattats av utredningen och om utomstående. Jag är tveksam till om
personuppgiftsbehandlingen haft det stöd i rättsordningen som
dataskyddsregleringen kräver. JO:s tillsyn är extraordinär. Ordinarie
tillsynsmyndighet enligt EU:s dataskyddsförordning är
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Jag gör därför inga ytterligare uttalanden
om personuppgiftsbehandlingen utan skickar en kopia av detta beslut till IMY
för kännedom.

En avslutande fråga gäller om bestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen har följts när det gäller hanteringen av uppgifter om enskilda.
Jag får dock konstatera att utredningen inte är tillräcklig för att jag ska kunna
göra några uttalanden i den delen. Jag vill emellertid rent allmänt understryka
att det alltid måste göras noggranna överväganden av sekretessaspekterna innan
uppgifter lämnas ut av en nämnd till en annan nämnd och att övervägandena
kan behöva dokumenteras.

Avslutande synpunkter och kritik
De utredningsmetoder som använts har således stått i strid med det
grundlagsfästa skyddet för den personliga integriteten och rätten till privatliv.
Det är mycket anmärkningsvärt att det inte gjordes några egentliga
överväganden om de rättsliga förutsättningarna innan metoderna började
användas.

Jag är naturligtvis medveten om den belastning för samhället som felaktiga
utbetalningar från välfärdssystemen innebär och att kommunerna har ett ansvar
att motverka detta. Ett beslut om ekonomiskt bistånd ska självfallet vila på ett så
korrekt underlag som möjligt. Detsamma gäller underlaget inför ett
ställningstagande om ett återkrav respektive brottsanmälan enligt
bidragsbrottslagen. Det är också väl känt för mig att det i olika sammanhang har
påtalats att Polismyndigheten saknar resurser för att prioritera bidragsbrott i den
omfattning som de beslutsfattande aktörerna förväntar sig (se t.ex. SOU
2022:37 s. 23 och även mitt beslut den 7 mars 2023, dnr 1994-2022).
                                                       Dnr 7507-2022 och 7508-2022    Sid 11 (11)




Det sagda får dock naturligtvis inte medföra att skyddet för den enskildes
integritet och rätten till privatliv, så som de rättigheterna kommer till uttryck i
regeringsformen respektive Europakonventionen, inte respekteras.

Kommunstyrelsen och kompetensförsörjningsnämnden förtjänar allvarlig kritik
för det som har kommit fram i min granskning.

Ärendet avslutas.




Per Lennerbrant



Ärendet har föredragits av Lovisa Svenaeus. Byråchefen Stefan Nyman har
deltagit i beredningen.
