# Försäkringskassan kritiseras för att ha lämnat ut sekretessbelagda uppgifter till förvaltningsrätten samt för att ha brustit i sin
dokumentations- och kommuniceringsskyldighet

JO 2012-01-26 dnr 754-2011

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2012-01-26            754-2011               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Försäkringskassan kritiseras för att ha lämnat ut sekretessbelagda
                        uppgifter till förvaltningsrätten samt för att ha brustit i sin
                        dokumentations- och kommuniceringsskyldighet


                          Beslutet i korthet: I detta beslut behandlas Försäkringskassans möjligheter att vid
                          handläggningen av en försäkrads ärende använda sig av och till domstol lämna ut
                          uppgifter ur en annan försäkrads ärende. I fråga om tillämpningen av den
                          sekretessbrytande regeln i 10 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen(2009:400),
                          OSL, uttalas bl.a. att då en domstol inte har specificerat sin begäran om uppgifter får det
                          ankomma på den utlämnande myndigheten att bedöma vilka uppgifter domstolen
                          behöver. I förevarande fall kritiseras Försäkringskassan bl.a. för att ha lämnat ut
                          obehövliga uppgifter till förvaltningsrätten.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade förbundsjuristen AA på Försäkringskassans
                        handläggning av ett ärende om sjukersättning som hon drev för klienten BB:s
                        räkning. AA anförde bl.a. att Försäkringskassan, i samband med sin prövning av
                        BB:s ansökan om hel sjukersättning, hämtat in och använt sig av uppgifter ur BB:s
                        vuxna dotters ärende om handikappersättning. Uppgifterna, bl.a. ett personligt brev
                        från dottern ställt till Försäkringskassan, lämnades sedan ut till förvaltningsrätten.
                        AA ställer sig frågande till om Försäkringskassan har lagstöd för att använda
                        uppgifter ur en myndig persons ärende och tillföra dem till en annan persons
                        ärende. Hon undrar särskilt om myndigheten har lagstöd för att till domstol lämna
                        ut känslig information om en person som inte är part i målet.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA hade anfört. Försäkringskassan anförde följande.

## Utredning

Anmälan avser vad som förekommit i handläggningen av BB:s sjukersättnings-
                                  ärende. I anmälan ifrågasätts om Försäkringskassan haft stöd för att använda
                                  uppgifter från en myndig persons handikappersättningsärende i en annan persons
                                  sjukersättningsärende.
                                  I BB:s sjukersättningsärende kom det bl.a. in ett läkarutlåtande daterat den 15
                                  oktober 2009. Av läkarutlåtandet framgick bl.a. ”Långvarig psykiatrisk behandling



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 754-2011     Sid 2 (6)




med individuell samtalsterapi, antidepr medicinering och familjesamtal utifrån den
sjuka dotterns behov”. Vidare framgick det att: ”Komplext tillstånd med långdragen
depressivitet och värk utlöst av förluster men vidmakthållet av mycket påfrestande
psykosocial situation där patienten inte kunnat få återhämtning och läkning”.
I samband med prövningen av rätten till sjukersättning bad Försäkringskassan BB
att redogöra för sina arbetsinsatser i hemmet. Den 16 december 2009 kom det in ett
brev från BB där hon bl.a. skrev ”. Är väldigt trött och vilar mycket. Jag skjutsar
min dotter till Norrköping på behandling varje vecka. Hon klarar inte att åka
kollektivt.”
Med anledning av dessa impulser hämtades uppgifter in från BB:s dotters
handikappersättningsärende. Vid detta tillfälle bifogades inte några dokument till
BB:s sjukersättningsärende och någon anteckning om att dessa uppgifter hämtats in
gjordes inte i ärendejournalen. Uppgifterna kommunicerades inte heller med BB.
I föredragningsmissivet daterat 2010-01-15 antecknades följande: ”Dotter född 1985
har behov av stöd vid resor till behandling då hon inte klarar av att åka kommunalt.
Det framkommer i dotterns handikappersättningsärende att BB är ett stöd till dottern
i externa kontakter och genom att hon är närvarande i hemmet som stöd. Det finns
en bundenhet mellan dottern och BB men hon ger henne ingen personlig omvårdnad,
det klarar dottern själv och hon hjälper även till i hemmet med vissa sysslor.”
Genom beslut den 15 januari 2010 beviljade Försäkringskassan BB halv
sjukersättning. BB begärde omprövning av beslutet.
Genom omprövningsbeslut den 8 april 2010 ändrades beslutet på så sätt att BB
beviljades halv sjukersättning under ytterligare sex månader, dvs. totalt 18 månader.
BB överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping. I överklagandet
ifrågasatte hon bl.a. att Försäkringskassan hämtat uppgifter från hennes vuxna
dotters ärende om handikappersättning. Hon menade att dessa uppgifter använts utan
närmare förklaring till vilken betydelse de ansågs ha för bedömningen av i vilken
omfattning hennes arbetsförmåga var nedsatt.
Försäkringskassan förelades att yttra sig över vad BB anfört.
I yttrande till Förvaltningsrätten den 8 september 2010 redogjorde Försäkrings-
kassan för betydelsen av uppgifterna från dotterns handikappersättningsärende vid
handläggningen av BB:s sjukersättningsärende. Till detta yttrande bifogades kopior
av följande handlingar från dotterns handikappersättningsärende.
En skrivelse från dottern där hon beskriver sin situation och vilken hjälp hon får av
modern.
Försäkringskassans beslut den 24 maj 2010 i dotterns handikappersättningsärende
där det anges vad dottern uppgett om moderns insatser för henne och att den hjälp
hon är beroende av att få från annan ges särskilt av modern.
Försäkringskassans journalanteckning den 16 augusti 2010 rörande ett telefonsamtal
från BB i dotterns ärende. BB beskriver i detta hur dottern är helt beroende av hjälp
från annan, särskilt modern.

Försäkringskassans slutsatser

Användning av uppgifter från ett annat ärende
Med undantag för statistiksekretess råder inte någon sekretess mellan olika delar av
Försäkringskassans organisation eller mellan olika ärendeslag.
Ärendehandläggningen inom Försäkringskassan är organiserad på olika sätt för olika
ärendeslag. För vissa ärendeslag är handläggningen koncentrerad till en eller några
få orter i landet. De flesta ärendeslag handläggs dock på kontor som är spridda över
hela landet. Både sjukersättning och handikappersättning är sådana förmåner som
handläggs inom avdelningen Lokala försäkringscenter och på kontor som finns över
hela landet. Omprövningen sker i regel på den omprövningsenhet som är geografiskt
närmast det kontor som ursprungligen ansvarade för handläggningen av ansökan.
                                                                  Dnr 754-2011     Sid 3 (6)




JO har tidigare uttalat sig om hur den bestämmelse som numera finns i 8 kap. 2 §
OSL, och som reglerar sekretess mellan olika verksamhetsgrenar är tillämplig inom
en allmän försäkringskassa (dnr 3159-1994). I det fallet handlade det om överföring
av uppgifter mellan olika kontor och i ärenden av olika slag (livränta och
underhållsbidrag). JO uttalade att olika kontor inom en allmän försäkringskassa inte
var att betrakta som självständiga i förhållande till varandra och att den ovan
nämnda bestämmelsen inte var tillämplig vid överföring av uppgifter om enskilda
mellan olika kontor.
De allmänna försäkringskassorna har därefter slagits ihop med Riksförsäkrings-
verket och bildat en ny myndighet, Försäkringskassan, med verksamhet och
kontorsnät över hela landet. Den omständigheten föranleder enligt
Försäkringskassan inte en annan bedömning än vad JO uttalade i det refererade
ärendet. Försäkringskassans verksamhet består således inte av olika verksamhets-
grenar i OSL:s mening och sekretessbestämmelserna utgör därför inte något hinder
för överföring av uppgifter mellan olika ärenden och olika kontor.
Vid en bedömning av om uppgifterna i dotterns handikappersättningsärende
behövdes vid handläggningen av BB:s ansökan om sjukersättning får en
utgångspunkt vara att utredningar i den typen av ärenden ska utgöra underlag för en
samlad bedömning om den sökandes arbetsförmåga. Det huvudsakliga underlaget
utgörs av den medicinska dokumentation som finns i ärendet. En diagnostiserad
sjukdom är oftast inte tillräckligt underlag för bedömningen. Enligt de bestämmelser
som var tillämpliga vid tiden för Försäkringskassans beslut (7 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring) skulle vid bedömningen av arbetsförmågan beaktas den
försäkrades förmåga att försörja sig genom ett sådant förvärvsarbete som är normalt
förekommande på arbetsmarknaden. Förmågan till och faktiskt utfört arbete i
hemmet kan bland annat beaktas vid bedömningen av arbetsförmågan
(Försäkringskassans allmänna råd 2002:17).
Under handläggningen av BB:s ansökan om sjukersättning framkom uppgifter som
tydde på att familjesituationen och dotterns behov av stöd skulle kunna ha betydelse
för bedömningen av BB:s arbetsförmåga. Av den anledningen hämtades uppgifterna
in från dotterns ärende om handikappersättning. Av de uppgifter som hämtades in
från dotterns ärende framgår att BB hjälper sin dotter framför allt genom
regelbundet samtalsstöd och genom att skjutsa henne eftersom dottern inte klarar av
att färdas kommunalt.
För att beviljas handikappersättning för hjälp i den dagliga livsföringen krävs enligt
praxis ett hjälpbehov av minst två timmars arbetstid per dygn. Enligt förarbetena till
aktuell lagstiftning anges vidare att utöver den effektiva arbetstiden ska även
vårdarens bundenhet samt eventuella behov av tillsyn beaktas (prop. 1977/78:100
bilaga 8 s. 53). Eftersom det framkommer i BB:s vuxna dotters
handikappersättningsärende att det är modern som utför den hjälp som den vuxna
dottern är i behov av innebär detta att det arbete som BB utför motsvarar minst 14
timmars arbete i veckan. Arbetet i sig måste anses vara av sådant slag att det anses
normalt förekommande då det hade kunnat utföras av annan stöd- eller
kontaktperson. Därför är uppgifter som inhämtats från dotterns
handikappersättningsärende enligt Försäkringskassans bedömning av betydelse för
bedömningen av BB:s arbetsförmåga.

Överföring av uppgifter till Förvaltningsrätten
I de handlingar som Försäkringskassan lämnade in till Förvaltningsrätten finns
uppgifter som normalt sett omfattas av sekretess enligt 28 kap. 1 § OSL. Enligt 10
kap. 16 § OSL hindrar dock inte sekretess att en uppgift lämnas till en myndighet,
om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet
där uppgiften förekommer. Bestämmelsen tillämpas bland annat vid överklagande
till förvaltningsdomstolar. Den sekretessbrytande bestämmelsen omfattar enligt sin
ordalydelse uppgifter som förekommer hos den myndighet vars beslut ska omprövas
och är inte begränsad till uppgifter som förekommer i ett visst ärende eller på annat
                                                                           Dnr 754-2011     Sid 4 (6)




      sätt. Det är således avgörande om uppgifterna behövs, i detta fall hos
      Förvaltningsrätten, för omprövning av beslut.
      I förevarande ärende hade Försäkringskassan förelagts att yttra sig över vad BB
      anfört i sitt överklagande i ett mål angående rätt till sjukersättning.
      Mot bakgrund av hur det överklagade beslutet var formulerat och vad BB anfört i
      sitt överklagande behövde Försäkringskassan inför Förvaltningsrätten utveckla på
      vilket sätt uppgifter i dotterns handikappersättningsärende hade betydelse i hennes
      sjukersättningsärende. Detta är i yttrandet beskrivet så att de faktiska förhållandena
      visar att arbetsförmågan inte är nedsatt till minst tre fjärdedelar eller mer vilket är en
      förutsättning för att sjukersättningen ska kunna beviljas till en högre grad. Mot
      denna bakgrund anser Försäkringskassan att de uppgifter från dotterns
      handikappersättningsärende som lämnats till Förvaltningsrätten behövs för
      Förvaltningsrättens omprövning av Försäkringskassans beslut rörande BB:s rätt till
      sjukersättning.
      Även om JO-anmälan i detta ärende inte avser frågan om dokumentations- och
      kommuniceringsskyldighet enligt 15 och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223), FL,
      kan Försäkringskassan konstatera att Försäkringskassans handläggning av BB:s
      sjukersättningsärende brustit i det avseendet. De uppgifter som inhämtats från
      dotterns handikappersättningsärende har inte dokumenterats på annat sätt än i
      föredragningsmissivet och uppgifterna har inte kommunicerats med BB.
      Försäkringskassan beklagar detta.
      Yttrandet har beretts i samråd med LFC Norrköping och Processjuridiska enheten i
      Stockholm.
AA kommenterade yttrandet och påpekade att det JO-ärende med dnr 3159-1994
(se JO 1996/97 s. 474) som Försäkringskassan hänvisar till, rörde uppgifter som
förekom i olika ärendeslag om en och samma försäkrad.

Bedömning
Överföring av uppgifter inom Försäkringskassan
En uppgift som omfattas av sekretess får som huvudregel inte röjas för enskilda
eller för andra myndigheter. Detsamma gäller mellan olika verksamhetsgrenar
inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till
varandra (8 kap. 1–2 §§ OSL).

JO har tidigare uttalat att en allmän försäkringskassas centralkontor inte kunde
anses ha en sådan självständig ställning i förhållande till ett lokalkontor inom
samma allmänna försäkringskassa att den regel som numera finns i 8 kap. 2 § OSL
skulle tillämpas i fråga om överföring av uppgifter om enskilda mellan
lokalkontoret och centralkontoret. JO fann vidare att det inte förelåg hinder för
utbyte av uppgifter om enskilda inom eller mellan de allmänna försäkrings-
kassorna (se JO 1996/97 s. 474).

Den 1 januari 2005 inrättades myndigheten Försäkringskassan och ersatte därmed
de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV). I frågan om det
skulle komma att finnas några sekretessgränser inom Försäkringskassan anfördes
följande i förarbetena.

      Den första förutsättningen som måste vara uppfylld för att en sekretessgräns skall
      uppstå inom en myndighet är således att det finns olika verksamhetsgrenar inom
      myndigheten. Först om så är fallet finns det anledning att pröva om de olika
                                                                        Dnr 754-2011    Sid 5 (6)




      verksamhetsgrenarna också är självständiga i förhållande till varandra. I den
      verksamhet som Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
      bedriver har myndigheterna i princip bara att tillämpa 7 kap. 7 § sekretesslagen
      (numera ersatt av 28 kap. 1–3 och 6 §§ OSL, JO:s anmärkning). Bestämmelsen i
      9 kap. 25 § sekretesslagen (numera ersatt av 28 kap. 5 och 7 §§, JO:s anmärkning)
      får anses ha marginell betydelse i detta sammanhang eftersom den bara innebär en
      förstärkning av sekretesskyddet för vissa uppgifter i ärenden enligt lagstiftningen om
      inkomstgrundad ålderspension. När nämnda myndigheter slås ihop till Försäkrings-
      kassan kommer 7 kap. 7 § och 9 kap. 25 § att bli tillämpliga hos den nya
      myndigheten. (- - -) Den generella utformningen av sekretessregleringen på
      socialförsäkringsområdet medför således att några olika verksamhetsgrenar i
      sekretesslagens mening inte kommer att uppkomma inom den nya myndigheten
      såvitt gäller sakfrågorna (prop. 2003/04:152 s. 250).
Sekretess gäller alltså inte inom Försäkringskassan såvitt gäller myndighetens
handläggning av försäkringsärenden. Detta innebär att den handläggare som
utreder ett ärende kan inhämta uppgifter från ett annat ärende som rör samma eller
en annan försäkrad om han eller hon behöver det i sitt arbete.

Uppgifterna ur dotterns ärende om handikappersättning får anses ha varit behövliga
vid Försäkringskassans bedömning av BB:s arbetsförmåga. Myndigheten har
därför varit oförhindrad att inhämta och använda sig av dessa.

Överlämnandet av uppgifter till Förvaltningsrätten
Nästa fråga att ta ställning till är om Försäkringskassan även har varit oförhindrad
att lämna uppgifterna ur dotterns ärende vidare till förvaltningsrätten.

Jag har tagit del av Försäkringskassans yttrande till förvaltningsrätten samt av de
där till bifogade bilagorna.

Av yttrandet framgår bl.a. att BB:s dotter, trots att hon klarar den personliga
omvårdnaden, har beviljats handikappersättning eftersom hon är helt beroende av
annan – särskilt av BB – för att klara av sin dagliga livsföring. Det framgår vidare
på vilket sätt och i vilken omfattning BB bistår sin dotter.

Till yttrandet bifogades Försäkringskassans beslut i dotterns ärende om
handikappersättning samt en journalanteckning ur det ärendet. Av journal-
anteckningen framgår att BB uppgivit att dottern är beroende av hennes hjälp.
Journalanteckningen innehåller inte några uppgifter om dotterns diagnos eller
personliga förhållanden i övrigt.

Till yttrandet bifogades även ett personligt brev som BB:s dotter gett in i samband
med sin ansökan om handikappersättning. I brevet ger hon en personlig
beskrivning av sina besvär och sin situation samt uppger att hon får daglig hjälp av
sin mamma.

Jag delar Försäkringskassans uppfattning att de i ärendet utlämnade uppgifterna om
BB:s dotter omfattas av sekretess.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs
där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndigheten där uppgiften
                                                                    Dnr 754-2011    Sid 6 (6)




förekommer (10 kap. 16 § OSL). Enligt förarbetena till motsvarande bestämmelse i
sekretesslagen (1980:100) avses med omprövning även överprövning i domstol (se
prop. 1979/80:2 s. 323).

Bestämmelsen ovan innebär inte att myndigheter har någon allmän befogenhet att
lämna sekretessbelagda uppgifter till en överordnad myndighet eller domstol. För
att den sekretessbrytande regeln ska bli tillämplig krävs att uppgifterna ifråga
behövs i den mottagande myndighetens verksamhet. I förarbetena uttalas att den
myndighet, där den sekretessbelagda uppgiften förekommer, i regel bör kunna utgå
från att den myndighet som begär att få uppgiften också behöver den i sin
verksamhet (a. prop. s. 323 f.). Detta uttalande talar för att lagstiftaren utgått från
att frågan om utlämnande uppkommit till följd av den mottagande myndighetens
begäran. Någon sådan begränsning föreskrivs emellertid inte i lagtexten.

I förevarande fall har uppgifterna ifråga lämnats i samband med kommuniceringen
efter den mottagande myndighetens, dvs. förvaltningsrättens, begäran om yttrande i
samband med en överprövning. Jag har i tidigare ärenden, där en länsrätt hade
begärt Försäkringskassans yttrande i ett hos domstolen pågående mål, uttalat att då
det inte är fråga om en begäran om specificerade uppgifter får den närmare
behovsprövningen ankomma på den utlämnande myndigheten (se bl.a. JO 2009/10
s. 352). Det är min uppfattning att myndigheten i samband med en sådan
behovsprövning bör hålla i minnet att det är fråga om tillämpning av en
undantagsbestämmelse. En viss försiktighet bör därmed iakttas.

Uppgifterna i Försäkringskassans yttrande får, enligt min bedömning, anses ha
varit behövliga hos förvaltningsrätten. Jag har heller inte några invändningar mot
att den journalanteckning, där BB uppger att hon hjälper sin dotter, bifogades.
Beträffande det bifogade beslutet får uppgifterna om dotterns diagnos anses ha
varit obehövliga för förvaltningsrättens prövning medan uppgifterna i det
personliga brevet får anses ha varit obehövliga i sin helhet. De borde därför inte ha
överlämnats till förvaltningsrätten.

Dokumentations- och kommuniceringsskyldigheten
Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan
ha betydelse för ärendet utgång ska antecknas (15 § FL). En god dokumentation
bör även omfatta sådant som anger och förklarar myndighetens ställnings-
taganden. Om ett ärende avser myndighetsutövning har den enskilde dessutom rätt
att ta del av och yttra sig över uppgifter som tillförts ärendet genom någon annan
än honom själv (17 § FL).

Som framgår av Försäkringskassans remissvar har myndigheten brustit i sin
dokumentations- och kommuniceringsskyldighet i förevarande fall. Självfallet
skulle de från dotterns ärende inhämtade uppgifterna ha dokumenterats i BB:s akt
och därefter ha kommunicerats med henne.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan sagda.
