# Uttalanden om bl.a. befordran av myndighetspost till intagna och deras kommunikation med advokater

JO 2023-03-23 dnr 7551-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2023-03-23             7551-2021             1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Uttalanden om bl.a. befordran av myndighetspost till intagna och
                        deras kommunikation med advokater


                          Beslutet i korthet: Anstalten Hall har en rutin som går ut på att intagna öppnar
                          myndighetspost i närvaro av personal på en särskilt anvisad plats. Enligt Kriminal-
                          vården står dock anstaltspersonalen på andra sidan om det bord där den intagne
                          sitter och öppnar posten och kan därför inte se innehållet.
                          JO anser att ett sådant förfarande strider mot syftet med reglerna om skydd för
                          myndighetspost, även om det i och för sig inte utgör brevgranskning. Enligt henne kan
                          det visserligen vara en fördel ur proportionalitetshänseende om en intagen, som kan
                          antas vidta otillåtna åtgärder, tar del av sin myndighetspost på ett sådant sätt att en
                          tvångsåtgärd i form av t.ex. kroppsvisitation därefter kan undvikas. JO uttalar dock att
                          den beskrivna ordningen skulle kunna medföra att personalen faktiskt har en
                          möjlighet att se innehållet eller få en uppfattning om det och att förfarandet då inte är
                          förenligt med skyddet för den förtroliga kommunikationen och regleringen om
                          befordran av myndighetspost. Ordningen för befordran av myndighetspost vid Hall
                          kan enligt JO ifrågasättas.
                          I beslutet påminner JO också om att ett okontrollerat advokatbesök inte får övervakas
                          med övervakningskamera. Vidare framhålls att det inte finns utrymme för någon form
                          av avlyssning av elektronisk kommunikation mellan en intagen och en advokat när det
                          rör sig om en rättslig angelägenhet.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 28 september 2021 framförde AA
                        klagomål mot Kriminalvården, anstalten Hall. AA anförde bl.a. följande.

                        Han är placerad på anstaltens säkerhetsavdelning. På denna avdelning är
                        samtliga utrymmen förutom cellerna övervakade med ljud och bild. Övervak-
                        ningsutrustningen är ständigt aktiverad, vilket innebär att telefonsamtal mellan
                        intagna och advokater avlyssnas. Dessutom granskar anstalten s.k. myndighets-
                        post trots att den intagne inte har begärt en innehavsprövning. Vid ett tillfälle
                        fick han öppna och gå igenom handlingar från Svea hovrätt övervakad av tre
                        kriminalvårdare. Han utlovades att få tillgång till dessa i enrum dagen därpå,
                        men han har ännu inte fått någon möjlighet till det. När han påpekade att han
                        måste få läsa handlingarna fick han till svar att de skulle granskas och att en



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                       Dnr 7551-2021        Sid 2 (5)




intagen under inga omständigheter får vistas ensam med myndighetspost.
Eftersom han är åtalad och har ett pågående resningsärende är det särskilt
angeläget för honom att utan övervakning kunna samtala med sina juridiska
ombud och ta emot besök av dem samt gå igenom myndighetspost.

AA kompletterade därefter sin anmälan.

Utredning m.m.
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över AA:s klagomål. I remissvaret
anförde Kriminalvården, Region Stockholm, genom regionchefen i huvudsak
följande:

      Kriminalvården har inhämtat uppgifter från ledningen vid anstalten Hall.
      Rutinen vid säkerhetsavdelningen är sådan att myndighetspost befordras till den
      intagne i ett studierum. Personal är närvarande i rummet men på ett sådant
      avstånd att de absolut inte kan se vad brevet innehåller. Den intagne tar del av
      brevet på ena sidan ett stort bord och personalen står på andra sidan bordet, flera
      meter ifrån. Om den intagne begär att få inneha försändelsen så sker en prövning.
      Nekas den intagne meddelas ett motiverat skriftligt beslut. Om den intagne inte
      önskar inneha handlingen går den okontrollerad till förrådet.
      Anmälarens beskrivning kring befordran av handlingar från Svea hovrätt den
      24 september 2021 överensstämmer inte med anstaltens rutin. Då den personal
      som anmälaren namnger inte varit i tjänst sedan flera månader har anmälarens
      påståenden inte kunnat följas upp. Handlingar som rör den intagnes egna ärenden
      i domstol nekas aldrig. Däremot medges normalt endast innehav av sådana
      handlingar under tid när den intagne vistas ensam.
      På säkerhetsenheten är samtalsrummen försedda med kameraövervakning.
      Kameran täcks över vid besök som inte kontrolleras. Någon ljudupptagning eller
      avlyssning äger inte rum. Anmälaren har varit placerad i anstalten Hall sedan
      8 september 2021 och har under den tiden inte haft några besök av advokat. Han
      har endast haft ett besök av en närstående, besöket genomfördes i ett glasruterum
      och inte i rum avsedda för okontrollerade besök.

## Rättslig reglering

Av 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) följer att verkställigheten inte får
      innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag
      eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätt-
      hållas. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig
      proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig
      ska den användas.
      Av 5 kap. 1 § fängelselagen följer att en intagen får ta emot och inneha de
      personliga tillhörigheter som är motiverade med hänsyn till att verkställigheten
      ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Med personliga tillhörigheter
      avses all den egendom som tillhör en intagen, inklusive försändelser (prop.
      2009/10:135 s. 134). I 5 kap. 2 § fängelselagen anges bl.a. att tillhörigheter som
      en intagen inte får ta emot och inneha får omhändertas och förvaras för den
      intagnes räkning.
      Enligt 7 kap. 2 § får ett besök, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, kontrol-
      leras genom att personal övervakar besöket eller att besöket äger rum i ett
      besöksrum som är så utformat att det omöjliggör att föremål överlämnas. Ett
      besök av en advokat som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet får
      kontrolleras endast om advokaten eller den intagne begär det.
                                                                        Dnr 7551-2021        Sid 3 (5)




      Enligt 7 kap. 6 § fängelselagen ska en försändelse mellan en intagen och en
      advokat, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige
      erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda vidarebefordras utan
      granskning. I samma bestämmelse föreskrivs att om det finns anledning att anta
      att uppgiften om avsändare av en sådan försändelse till en intagen är oriktig, får
      försändelsen granskas i syfte att utreda vem avsändaren är.

## Kriminalvårdens bedömning

Innehållet i myndighetspost kan ibland vara sådant att den intagne inte får inneha
      det på bostadsrummet. Det kan t.ex. i anstalt röra sig om domar, förundersök-
      ningsprotokoll eller liknande som i vissa fall inte får innehas av säkerhetsskäl.
      Kriminalvården måste ändå befordra myndighetsposten, dvs. låta den intagne ta
      del av den. Praktiskt löses denna befordran genom att den intagne får ta del av
      innehållet i försändelsen på en särskilt anvisad plats. JO har i flera beslut (t.ex.
      den 6 december 2013, dnr 4465-2012 m.fl. [beslutet är även redovisat i JO:s
      ämbetsberättelse, se JO 2014/15 s. 193, JO:s anm.]) inte haft några invändningar
      mot en sådan rutin. Ett förfarande där en intagen uppmanas att öppna
      myndighetspost i närvaro av anstaltspersonal strider mot syftet med reglerna om
      skydd för myndighetspost och får därför inte användas. (Se exempelvis JO
      1994/95 s. 175.)
      Som framgår av anmälan så övervakas den intagne när denne tar del av myndig-
      hetspost. Personalen är dock placerad så att det är uppenbart att skyddet för
      förtrolig kommunikation upprätthålls. Den intagne övervakas endast för att
      kunna uppmärksamma om denne gömmer delar av innehållet i försändelsen.
      Detta hanteringssätt bedöms vara betydligt mindre ingripande än att den intagne
      tar del av försändelserna i enrum och därefter, om bedömningen görs att det
      finns anledning att anta att otillåtna föremål anträffas, genomgår en ytlig kropps-
      besiktning. Just vid säkerhetsavdelningen finns det ofta anledning att anta att
      otillåtna föremål skulle anträffas om den intagne inte övervakas när denna tar del
      av myndighetspost. Exempelvis beställer anmälaren många domshandlingar från
      landets domstolar som gäller andra intagna.
      Okontrollerade besök avlyssnas inte vid säkerhetsavdelningen, anstalten Hall.


AA kommenterade remissvaret. Han inkom därefter, den 3 maj 2022, med en ny
anmälan. AA klagade då på att anstalten hade granskat post som han lämnat in
för befordran till Kriminalvårdens huvudkontor. Den anmälan lades upp som ett
nytt ärende, JO:s dnr 3769-2022, och efter remiss till myndigheten meddelades
ett kritikbeslut den 14 november 2022.

Bedömning
Kriminalvården har i huvudsak redogjort för de bestämmelser i fängelselagen
(2010:610) som är av betydelse i ärendet. Jag kan tillägga att elektronisk
kommunikation mellan en intagen och en advokat som biträder den intagne i en
rättslig angelägenhet enligt 7 kap. 5 § andra stycket fängelselagen inte får
avlyssnas.

AA:s uppgifter om ljud- och bildövervakning i anstalten av förhållandena vid
intagnas kontakter med advokater har bemötts av Kriminalvården. Remissvaret
är något oklart men jag utgår från att anstalten är väl medveten om vad som
gäller. Likväl vill jag påminna om följande. Om ett besök av en advokat inte
ska kontrolleras enligt 7 kap. 2 § andra stycket fängelselagen, dvs. varken
                                                                   Dnr 7551-2021       Sid 4 (5)




advokaten eller den intagne begärt det, får samtalsrummet givetvis inte
övervakas med övervakningskamera. Detta gäller även om övervaknings-
kameran inte spelar in ljud och oavsett om inspelningen sparas eller raderas
(jfr JO 2020/21 s. 385). När det sedan gäller elektronisk kommunikation lämnar
som nyss framgått bestämmelsen i 7 kap. 5 § andra stycket fängelselagen inget
utrymme för någon form av avlyssning av sådan kommunikation mellan en
intagen och en advokat när det rör sig om biträde i en rättslig angelägenhet. Jag
har tidigare uttalat allvarlig respektive mycket allvarlig kritik mot anstalter när
avlyssningsförbudet överträtts genom att personal närvarade i rummet utan att
den intagne begärt personalens bistånd under samtalet (se beslut den 8 mars
2022, dnr 3272-2021, och den 28 september 2022, dnr 2282-2022).

Kriminalvården har i remissvaret förklarat att det som AA anfört om
hanteringen av handlingar från Svea hovrätt inte har kunnat följas upp av
myndigheten, men att förfarandet inte överensstämmer med anstaltens rutin. Jag
uppfattar att myndigheten menar att en innehavsprövning görs först sedan en
intagen begärt att få inneha en tillhörighet och att det inte gått att klarlägga hur
det förhållit sig med ett eventuellt löfte till AA om hur han skulle få läsa de
aktuella domstolsdokumenten. Enligt min bedömning är det inte meningsfullt
med ytterligare utredningsåtgärder för att försöka få klarhet i det sistnämnda
avseendet. Jag får därför konstatera att det som har kommit fram i denna del
inte ger skäl till någon kritik från min sida.

Myndighetspost ska vidarebefordras utan granskning. Om det finns anledning
att anta att uppgiften om avsändare av en sådan försändelse till en intagen är
oriktig, får dock försändelsen granskas i syfte att utreda vem avsändaren är.
Som Kriminalvården har redogjort för framgår detta av 7 kap. 6 § fängelse-
lagen. Bestämmelsen kan ses som en anpassad form för de intagna av det
grundlagsskydd mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse som
gäller för var och en enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (se prop. 2009/10:135
s. 110 f.).

I det nu aktuella fallet har Kriminalvården bekräftat att anstaltspersonal är
närvarande när intagna öppnar myndighetspost. Av JO:s tidigare uttalanden
framgår att ett sådant förfarande har ansetts strida mot syftet med reglerna om
skydd för myndighetspost, även om det i och för sig inte utgör brevgranskning
(se JO 2009/10 s. 188 och 1994/95 s. 175). Jag har samma uppfattning. Det kan
noteras att myndighetens handbok om intagnas försändelser (2015:2) redogör
för de tidigare JO-uttalandena. Den ordning som gäller vid anstalten Hall kan
redan mot denna bakgrund ifrågasättas.

Kriminalvården har anfört att personalen är placerad så att det är uppenbart att
skyddet för förtrolig kommunikation upprätthålls och att personalnärvaron
enbart syftar till att säkerställa att den intagne inte gömmer delar av
försändelsens innehåll. Jag kan instämma i att det i och för sig är en fördel om
arrangemanget när en intagen, som kan antas vidta otillåtna åtgärder, tar del av
sin myndighetspost i praktiken kan ordnas på ett sådant sätt att en tvångsåtgärd i
                                                                 Dnr 7551-2021      Sid 5 (5)




form av t.ex. kroppsvisitation därefter så långt möjligt kan undvikas. Det är för
övrigt väl i linje med att en kontroll- eller tvångsåtgärd endast får användas om
den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden, och att om en mindre
ingripande åtgärd är tillräcklig så ska den användas (1 kap. 6 § fängelselagen).
I det aktuella utrymmet står dock kriminalvårdspersonalen på andra sidan om
det bord där den intagne sitter när han öppnar sin myndighetspost. Det skulle
kunna medföra att personalen faktiskt har en möjlighet att se innehållet eller i
vart fall kan få en uppfattning om detta. Jag vill understryka att ett sådant
förfarande inte är förenligt med skyddet för den förtroliga kommunikationen
och regleringen om befordran av myndighetspost. Vidare finns det anledning att
påminna om de kritiska synpunkter som JO efter en inspektion av anstalten Hall
våren 2018 framförde på delar av rutinerna vid befordran av myndighetspost till
intagna, som medförde att viss granskning då ägde rum (se JO:s protokoll i
dnr 2416-2018).

Jag hyser alltså flera tveksamheter kring ordningen i detta avseende vid
anstalten Hall, och det finns enligt min mening skäl för anstalten att överväga
den samt att se över rutinerna. I sammanhanget vill jag uppmärksamma att
andra verksamhetsställen, såsom anstalten Ystad, har en rutin enligt vilken
intagna ska få ta del av myndighetspost enskilt i ett rum men att sådan post i
vissa fall vägs före och efter befordran (se Kriminalvårdens Tillsynsrapport
VO Ystad 2022:2, s. 21 f.).

Det som framkommit i övrigt motiverar inte något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
