# Kronofogdemyndigheten har inte bifogat överklagandehänvisning till beslut om avvisning av mål om betalningsföreläggande

JO 2008-01-21 dnr 757-2007

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2008-01-21            757-2007               1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kronofogdemyndigheten har inte bifogat överklagandehänvisning till
                        beslut om avvisning av mål om betalningsföreläggande


                        JO Cecilia Nordenfelt meddelade den 21 januari 2008 ett beslut med följande
                        innehåll.

## Anmälan

AA har i en anmälan klagat på Kronofogdemyndighetens handläggning av
                        ansökningar om betalningsföreläggande. Han har anfört i huvudsak följande.
                        Alektum Inkasso AB (bolaget) lämnade in sex ansökningar om
                        betalningsföreläggande. Kronofogdemyndigheten beslutade beträffande samtliga
                        ansökningar att avvisa dessa i den del de rörde yrkad ränta på inkassokostnader
                        med motiveringen att respektive ansökan i den delen var så ofullständig att den inte
                        kunde läggas till grund för prövning. I respektive ansökan angav bolaget ett
                        bestämt yrkande om ränta på inkassokostnader och en rättslig grund härför samt
                        kompletterade dessutom ansökningarna i denna del. Kronofogdemyndigheten
                        angav inte någon överklagandehänvisning i två av avslagsbesluten (nr 01-166107-
                        06 och 01-189136-06).

                        AA bifogade bl.a. kopior av de aktuella besluten till sin anmälan.

## Utredning

Kronofogdemyndighetens akter lånades in och granskades här. Därefter anmodades
                        Kronofogdemyndigheten att yttra sig över vad som hade anförts i anmälan
                        beträffande underlåtenheten att meddela överklagandehänvisning i ärendena nr 01-
                        166107-06 och 01-189136-06.

                        I sitt remissvar hänvisade Kronofogdemyndigheten (huvudkontoret), genom
                        kronodirektören BB, inledningsvis till ett yttrande från enhetschefen CC, enheten
                        för summarisk process i Visby. Av det yttrandet framgår bl.a. följande.

                                  Kronofogdemyndighetens handläggning av målen
                                  Alektum ansökte, såsom ombud, om betalningsföreläggande. Vid granskningen av
                                  ansökningarna ansåg Kronofogdemyndigheten att delar var så bristfälliga att de inte
                                  kunde läggas till grund för handläggningen. Alektum förelades att avhjälpa
                                  bristerna. Efter inkomna kompletteringar ansågs bristerna ändock inte avhjälpta,
                                  varför de bristfälliga delarna av ansökningarna avvisades.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 757-2007     Sid 2 (3)




En ansökan, eller del av en ansökan, avvisas genom att ett avvisningsbeslut
registreras i betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen.
Besvärshänvisning tillförs automatiskt efter registrering. I de aktuella målen
registrerades avvisningarna felaktigt som ”valfritt meddelande” och inte rätteligen
som avvisningsbeslut, vilket medförde att besvärshänvisningar inte tillfördes.
När Kronofogdemyndigheten blev varse om det inträffade registrerades
avvisningsbeslut på rätt sätt, varpå beslut med besvärshänvisning tillsändes
Alektum. Samtidigt meddelades Alektum förklaring till det inträffade.
Berörda handläggare har sedermera informerats om skillnaden mellan meddelande
och beslut samt utbildats i hur dessa åtgärder registreras i databasen.

Tillämpade bestämmelser
Av 20 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL)
framgår att om en ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för
handläggning av målet, ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Följer
sökanden inte föreläggandet ska ansökningen avvisas. Enligt 59 § BfL ska
Kronofogdemyndigheten underrätta sökanden om att en ansökning avvisats.
Av 56 § BfL framgår att ett beslut, genom vilket ett mål har avgjorts på annat sätt än
genom utslag, får överklagas hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för beslutet.
Enligt 66 § BfL och 2 kap. 18 § 2 st. utsökningsbalken ska beslut som får överklagas
innehålla upplysning om vad den som vill föra talan mot beslutet ska iakttaga, om
det inte är uppenbart obehövligt.
Huvudkontoret anförde i sitt yttrande därutöver bl.a. följande.

Bedömning
Enligt 23 § 2 stycket lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
(BfL) skall ett yrkande om ersättning för åtgärder som avses i 2 eller 3 § lagen
(1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. alltid antas vara ogrundat eller
obefogat, i den mån ersättningen inte kan utgå enligt lagen. Kronofogdemyndigheten
skall göra denna prövning ex officio. Anspråk på inkassokostnader som går
därutöver skall behandlas som om svaranden i den delen bestritt ansökan, jfr prop.
1989/90:85 s. 117 och prop. 1980/81:10 s. 111 f. I lagen (1981:739) om ersättning
för inkassokostnader m.m. framgår vilka inkassokostnader en gäldenär är skyldig att
ersätta en borgenär med. I förordningen (1981:1057) om ersättning för
inkassokostnader m.m. anges de belopp med vilka ersättning högst lämnas. Enligt
myndighetens uppfattning torde detta innebära att ett yrkande på att utfå ränta på
inkassokostnader inom ramen för den summariska processen saknar laglig grund.
Rättsläget är dock inte helt klarlagt då frågan såvitt känt inte prövats av domstol.
Utifrån detta synsätt borde Kronofogdemyndigheten i dessa fall underrätta sökanden
om att ansökan i den del som avser ränta på inkassokostnader anses som bestridd
och kommer att avskrivas om det inte i rätt tid begärs att målet i den delen
överlämnas till tingsrätt, se 37 § BfL. Ett sådant avskrivningsbeslut kan inte
överklagas, se 56 § BfL.
I förevarande fall har dock Kronofogdemyndigheten inte avskrivit målen utan i
stället valt att avvisa yrkandena i den del som avsåg ränta på inkassokostnaderna då
ansökningarna i den delen ansågs vara bristfälliga. Dessförinnan hade dock Alektum
förelagts att inkomma med kompletterande uppgifter för att avhjälpa bristen. Ett
sådant avskrivningsbeslut (bör rätteligen stå avvisningsbeslut, JO:s anmärkning)
kan enligt 56 § BfL överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.
Det är ostridigt att en handläggare vid Kronofogdemyndigheten, Enheten för
summarisk process i Visby, av misstag inte inregistrerat de aktuella
avvisningsbesluten på rätt sätt vilket medförde att någon besvärshänvisning inte
tillsändes Alektum. Av handlingarna framgår vidare att så snart Kronofogde-
myndigheten blev varse detta så tillsändes Alektum ett nytt beslut med
                                                                      Dnr 757-2007       Sid 3 (3)




      besvärshänvisning. Alektum kan därigenom inte anses ha lidit någon rättsförlust.
      Det antecknas vidare att Alektum inte överklagat de aktuella besluten.
      Myndigheten beklagar dock givetvis det inträffade men konstaterar att åtgärder
      vidtagits för att förhindra att misstaget upprepas.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Av utredningen framgår att de två aktuella besluten inte kommit att registreras på
rätt sätt, vilket medförde att någon överklagandehänvisning inte fogades till
besluten. Kronofogdemyndigheten har anfört att myndigheten rätteligen borde ha
underrättat sökanden om att ansökningarna i den del de avsåg ränta på
inkassokostnader ansågs som bestridda och berett denne möjlighet att begära
målens överlämnade till tingsrätt, vid äventyr att ansökningarna skulle komma att
avvisas. Jag instämmer i den bedömningen. Det torde nämligen stå klart att
yrkandet om ränta inte skulle kunna bifallas inom ramen för målet för
betalningsföreläggandet, se 23 § lag (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning (BfL).

Den av Kronofogdemyndigheten tillämpade ordningen innebar därmed att den
rättsliga prövningen av sökandens anspråk i onödan kom att fördröjas. Därtill
kommer att Kronofogdemyndigheten efter beslutet att delvis avvisa ansökningarna,
försummade att, enligt 66 § BfL jämförd med 2 kap. 18 § utsökningsbalken, bifoga
överklagandehänvisning till besluten. När detta upptäcktes rättades det hela till
genom att Kronofogdemyndigheten utfärdade nya likalydande – men omdaterade –
beslut som denna gång var försedda med överklagandehänvisning. Härigenom kom
det alltså att i samma mål finna två likalydande beslut avseende samma sak men
med olika datering. Något sådant får naturligtvis inte förekomma. Härtill kan
anmärkas att överklagandehänvisningen snarast är att se som en information som
normalt lämnas men kan utelämnas om den är uppenbart obehövlig. I stället hade
Kronofogdemyndigheten enligt min mening bort rätta till saken genom att till
parterna översända överklagandehänvisning med ett förklarande brev.

Kronofogdemyndigheten förtjänar allvarlig kritik för bristerna i målens
handläggning.

Ärendet avslutas.
