# Anmälan mot Socialnämnden i Ovanåkers kommun för att nämnden genomfört ett samtal med en tioårig flicka i hennes skola på ett sätt som gjorde att bl.a. andra elever kunde se henne under samtalet

JO 2021-04-08 dnr 7575-2019

[P]
                                                                           BESLUT
                                                                   Datum                       Dnr                    Sid
                                                                   2021-04-08                  7575-2019             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Anmälan mot Socialnämnden i Ovanåkers kommun för
                        att nämnden genomfört ett samtal med en tioårig flicka i
                        hennes skola på ett sätt som gjorde att bl.a. andra elever
                        kunde se henne under samtalet

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Ovanåkers kommun. Hon
                        var missnöjd med att socialtjänsten hade samtalat med hennes tioåriga dotter
                        BB i dotterns skola. AA uppgav bl.a. att en assistent vid skolan hade kommit in
                        i det rum där samtalet hölls och att andra elever hade sett BB genom rummets
                        fönster. Efter samtalet var BB ledsen och uttryckte att händelsen var pinsam.
                        Genom sin hantering kränkte socialtjänsten BB:s personliga integritet.

## Utredning

JO begärde att Socialnämnden i Ovanåkers kommun skulle yttra sig över vad
                        som framfördes i AA:s anmälan.

                        Nämnden anförde i ett remissvar bl.a. följande:

                                BB:s ärende aktualiserades vid socialtjänstens barn-och ungdomsenhet 191001
                                genom att BB:s pappa gjorde en orosanmälan om oro för BB. Han ringde till
                                socialtjänsten och uppgav att BB vid 14.20-tiden samma dag hade ringt honom
                                och skrikit och gråtit och uppgivit att hennes mamma slår henne. BB:s pappa
                                uppgav att han var orolig för henne och att hon verkade må mycket dåligt.
                                Pappan befann sig på jobb på annan ort, men valde att åka hem efter BB:s
                                telefonsamtal. Under återstoden av eftermiddagen hade socialtjänsten ytterligare
                                kontakt med anmälaren, BB:s pappa, som kompletterade anmälan [---]. Pappan
                                uppgav också att han kunde ordna så att BB kunde vara hos sin farmor under
                                kvällen och natten och att han skulle informera BB och hennes mamma om
                                denna möjlighet. Med anledning av att BB:s pappa kunde ordna för BB att
                                övernatta hos sin farmor gjorde socialtjänsten bedömningen att BB inte var i
                                behov av omedelbart skydd från socialtjänstens sida under återstoden av
                                eftermiddagen, kvällen och natten, 191001. Utredning inleddes omedelbart då
                                det framkommit misstankar om att BB var utsatt för våld av sin mamma tillika
                                vårdnadshavare.
                                Dagen efter, 191002, gjordes bedömningen att kontakt behövde tas med BB för
                                ny skyddsbedömning, då de uppgifter som framkommit via fadern bedömdes
                                vara allvarliga. I detta läge konsulterades även Barnahus.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                 Dnr 7575-2019       Sid 2 (5)




Handläggarna vid socialtjänsten i Ovanåker samt enhetschef CC hade en dialog
om vilket som var det bästa sättet att närma sig BB för att prata med henne om
det som framkommit i orosanmälan. Den bedömning som gjordes finns
dokumenterad i BB:s journaler.
Bedömningen som gjordes var att det inte var lämpligt att kontakta BB:s mamma
innan samtalet, dels utifrån att BB eventuellt hade ett skyddsbehov och dels
utifrån att mamman kunde komma att bli föremål för en polisutredning. BB:s
pappa, som inte är hennes vårdnadshavare och som hon efter avtal har umgänge
med endast varannan helg, befann sig återigen på jobbet på annan ort och det
bedömdes svårt att med kort varsel ordna ett möte med hjälp av honom. Det som
bedömdes som minst integritetskränkande utifrån de praktiska möjligheter som
fanns till förfogande var att ordna ett samtal med BB i skolan under förutsättning
av det kunde ske på ett smidigt och ej utmärkande sätt för BB. Bedömning
gjordes också att det skulle vara mer utmärkande för BB att lämna skolans
område inför de andra eleverna för att komma till socialtjänstens lokaler.
I ytterligare en journalanteckning daterad 191002 framkommer att handläggarna
samtalade med skolans biträdande rektor samma dag för att undersöka
möjligheten att hålla samtalet med BB i skolans lokaler. I detta samtal
förtydligade handläggarna vikten av att samtalsrummet skulle vara beläget så att
det inte skulle vara utmärkande för BB att gå dit och att det behövde vara fritt
från insyn och fick till svar att det gick att ordna.
I samband med att samtalet med BB genomfördes på skolan 191002 så försökte
handläggarna återigen försäkra sig om att samtalsrummet var insynsskyddat och
att ingen annan kunde ha tillgång till rummet medan samtalet pågick och fick till
svar från BB:s lärare att det var ordnat på ett tillfredsställande sätt.
Dock inträffade det att under tiden som samtalet med BB pågick att andra elever
kom in en angränsande korridor för att hämta några saker och de hade då
möjlighet att, genom glasrutor, se in till det rum där BB satt med handläggarna
från socialtjänsten. En ur personalen kom också in i rummet där samtalet ägde
rum för att hämta en sak. Ingenting sades när mannen var inne i rummet, men
han såg att BB satt där med två kvinnor som inte jobbade på skolan.
Under samtalet nekade BB till att ha varit utsatt för våld av sin mamma och en
ny skyddsbedömning gjordes om att M. inte var i behov av omedelbart skydd
från socialtjänstens sida. Samma dag kontaktade handläggarna BB:s mamma för
att informera om orosanmälan samt det samtal som hade ägt rum med BB.
Handläggarna som var ansvariga för ärendet upprättade samma dag, 191002, en
avvikelserapport om det inträffade. I den utredning som gjordes av enhetschef
efter avvikelserapporteringen gjordes bedömningen att det inte ansågs vara
felaktigt att samtalet med BB hölls i skolans lokaler, då det med hänsyn till BB:s
eventuella behov av skydd bedömdes vara olämpligt att ordna med ett möte
genom hennes vårdnadshavare. Handläggarna hade också övervägt andra
alternativ, men kommit fram till att detta ändå skulle vara det bästa för BB under
förutsättning av att skolan kunde ordna lokaler fria från insyn av obehöriga.
Dock gjordes bedömningen att socialtjänsten behövde förtydliga sina rutiner i
samband med samtal utanför socialtjänstens lokaler och resultatet av detta är att
ett handläggarstöd vid bedömning av samtal i skolmiljö har utformats för att
undvika att liknande situationer uppstår i framtiden. I detta handläggarstöd står
bl.a. att huvudregeln är att samtal med barn i skolans miljö i största möjligaste
mån ska undvikas och om man gör avsteg från detta så ska man ha övervägt
andra alternativ. Handläggarstödet gjordes känt för hela personalgruppen vid
socialtjänstens barn- och ungdomsenhet vid APT i december 2019 och
efterföljdes av en dialog om etik och lagstiftning.
Berörd skolas rektor har också fått återkoppling från socialtjänsten om de brister
som har identifierats i samband med samtalet på skolan.
                                                                       Dnr 7575-2019      Sid 3 (5)




      Förutom detta blev resultatet av avvikelsehanteringen att ett avsnitt som handlar
      om socialtjänstens samtal med barn i skolmiljö lades till den handlingsplan när
      barn far illa som skolan och socialtjänsten i Ovanåkers kommun har utformat
      tillsammans. Detta för att säkerställa att liknande situationer inte uppstår i
      framtiden.
      Sammanfattningsvis kan tilläggas att det är mycket olyckligt att samtalet med
      handläggarna vid socialtjänstens barn- och ungdomsenhet har varit en negativ
      upplevelse för BB. Dokumentationen i BB:s ärende visar dock att handläggarna
      har försökt hitta andra sätt att genomföra samtalet, väl medvetna om att skolan
      inte är någon lämplig arena för socialtjänsten att hålla samtal med barn. I detta
      fall var det dock BB:s eventuella behov av skydd som var avgörande och som
      gjorde att undantag gjordes från den regeln. Efter det inträffade har
      socialnämnden i Ovanåker genom information och utbildning till personal samt
      upprättande av handläggarstöd och revidering av den gemensamma
      handlingsplanen med skolan försökt jobba för att undvika att en liknande
      situation uppstår igen.
      Berörda befattningshavare har fått tillfälle att lämna synpunkter men har inget
      ytterligare att tillföra till detta yttrande.
AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors själv-
bestämmande och integritet (1 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). När
åtgärder från nämndens sida rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (1 kap.
2 § SoL). Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och
genomföras tillsammans med honom eller henne (3 kap. 5 § SoL).

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning av vad som genom
ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). Vid en
utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd
får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga
samt i övrigt ta de kontakter som behövs (11 kap. 2 § SoL). Utredningen ska
bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet.

När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information (11 kap. 10 § SoL).
Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om
barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är
möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas
betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Vid en
utredning med stöd av 11 kap. 2 § SoL får barnet höras utan vårdnadshavarens
samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Bedömning
Min granskning är inriktad på frågan om socialnämndens samtal med BB i
hennes skola.

JO har i tidigare beslut behandlat frågan om att vidta utredningsåtgärder i ett
barns skola och då uttalat bl.a. att socialtjänsten så långt det är möjligt bör
                                                                          Dnr 7575-2019        Sid 4 (5)




undvika att kontakta barn när de är i skolan eftersom en sådan kontakt som
regel inte kan ske utan att en större krets av människor får information som går
utöver vad sekretesslagstiftningen medger och därför är allmänt
integritetskränkande för de berörda barnen (JO:s beslut den 27 november 2013,
dnr 2066-2012).

I ett senare beslut uttalade JO sig om ett fall där en nämnd hade hållit samtal
med barn i skolan (JO 2016/17 s. 506). JO uttalade då bl.a. följande:

      När socialnämndens handläggare kontaktar ett barn i skolan är det nämligen
      oundvikligt att även andra personer än det berörda barnet får vetskap om det
      inträffade. Det rör sig i första hand om skolans personal, men även andra elever
      kan lägga märke till händelsen. Barnets egen reaktion på samtalet kan även den
      vara svår att dölja, vilket i sin tur riskerar att leda till ytterligare uppmärksamhet
      från omgivningen. Information om barnets kontakter med socialtjänsten,
      uppgifter som typiskt sett är skyddade av sekretess, riskerar att bli kända utanför
      kretsen av de närmast berörda. Tillsammans med omgivningens reaktioner och
      det obehag detta kan orsaka barnet riskerar alltså kontakten i skolan att kränka
      barnets integritet (…)
      –––
      När socialtjänsten överväger att höra ett barn i barnets skola måste intresset av
      att få tala med barnet ställas mot barnets behov av skydd för sin integritet. Det är
      därför viktigt att socialtjänsten i varje enskilt fall gör en bedömning av om
      socialtjänstens behov av att höra barnet i utredningen överväger risken för att
      barnet skadas av den uppmärksamhet som socialtjänstens besök i skolan kan
      medföra.
Av utredningen framgår att socialnämndens handläggare samtalade med BB,
som var tio år gammal, i hennes skola. Socialnämnden har i sitt remissvar
redogjort för den bedömning som gjordes när nämnden tog ställning till om ett
samtal med BB skulle äga rum i skolan. Nämnden övervägde därvid risken för
att BB:s integritet skulle kränkas genom ett sådant samtal. Jag har utifrån det
som kommit fram inte några synpunkter på nämndens bedömning att ett samtal
med BB behövde hållas i skolan.

Jag övergår nu till att behandla frågan om hur det aktuella samtalet planerades
och genomfördes av nämnden.

Handläggarna genomförde samtalet med BB i det rum som skolan hade ställt till
förfogande. I remissvaret har nämnden redogjort för de kontakter som
handläggarna hade med skolans rektor och en lärare innan de genomförde
samtalet med BB i skolan. Nämnden har uppgett att handläggarna bl.a. förde
fram att rummet där samtalet skulle hållas behövde vara fritt från insyn och fick
beskedet att det var ordnat. Under samtalet kom emellertid en ur skolpersonalen
in i rummet och andra elever såg BB genom rummets fönster.

Jag instämmer i JO:s tidigare uttalanden om att nämnden så långt det är möjligt
bör undvika att ta kontakt med ett barn i skolan av hänsyn till barnets integritet.
Det som inträffade under samtalet med BB illustrerar väl det förhållandet att en
kontakt i skolan riskerar att kränka barnets integritet. Jag har givetvis förståelse
för att BB upplevde det inträffade som pinsamt. Vidare delar jag AA:s
                                                                 Dnr 7575-2019      Sid 5 (5)




uppfattning att BB:s integritet kränktes genom att utomstående kunde se henne
under samtalet.

Frågan är om nämnden förtjänar kritik för det inträffade. Nämnden hade kontakt
med skolan innan samtalet genomfördes och fick såvitt kommit fram från både
skolans rektor och en lärare besked om att rummet som skolan tillhandahöll för
samtal skulle vara skyddat från insyn. Enligt min mening hade handläggarna
fog för att utgå från att den informationen var korrekt och att de skulle kunna
genomföra samtalet med BB utan att riskera att andra personer fick kännedom
om detta. Jag finner därför inte anledning att kritisera nämnden för det som
inträffade under samtalet med BB. Jag vill dock i sammanhanget framhålla att
det är nämnden som ansvarar för hur ett samtal med ett barn genomförs även
om det sker i en skola. När skolan erbjuder nämnden en viss plats för ett samtal
måste nämnden ta ställning till om platsen lämpar sig för ett samtal med barnet.
Nämnden ska ha barnets bästa för ögonen när den genomför ett samtal och
säkerställa att barnets integritet skyddas i en sådan situation. Det får givetvis
inte förekomma att sekretesskyddade uppgifter om barnet röjs genom sådant
samtal.

Jag ser positivt på att nämnden vidtagit åtgärder med anledning av det inträffade
och noterar att nämnden bl.a. förtydligat sina rutiner på så sätt att samtal med
barn i skolan ska så långt det är möjligt undvikas. Mot den bakgrunden anser
jag mig kunna lämna saken med de uttalanden som gjorts ovan.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Thomas Norling




Ärendet har föredragits av Johan Hedström.

Tf. byråchefen Sandra Lundgren har deltagit i beredningen.
