# Uttalanden med anledning av en ny funktion i Kriminalvårdens telefonisystem INTIK-systemet

JO 2018-06-14 dnr 7618-2016

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2018-06-14               7618-2016              1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Uttalanden med anledning av en ny funktion i Kriminalvårdens
                        telefonisystem INTIK-systemet


                          Beslutet i korthet: Den 6 december 2016 införde Kriminalvården en ny funktion, en
                          s.k. röstprompt, i telefonisystemet INTIK. Den nya funktionen innebär att den som tar
                          emot ett telefonsamtal från en intagen vid varje samtal möts av ett röstmeddelande
                          som lyder: ”Detta är ett samtal från en intagen inom Kriminalvården, för att acceptera
                          tryck fyrkant (#).” JO har tagit emot flera klagomål från intagna som framför allt gäller
                          Kriminalvårdens bristande information till de intagna om röstprompten samt att den
                          medför att sekretessen bryts i och med att uppgiften att den intagne sitter i fängelse
                          röjs. Flera anmälare har också berört att anhöriga som är gamla eller mycket unga
                          kan bli rädda eller förvirrade av röstmeddelandet och att det finns en risk för att
                          anhöriga som inte behärskar svenska eller engelska inte förstår röstmeddelandet. I
                          sitt beslut kritiserar JO Kriminalvården för att några anstalter helt missat att informera
                          de intagna eller informerat de intagna först någon dag innan funktionen togs i bruk.
                          Det är inte JO:s uppgift att ta ställning till om olägenheterna för de intagna med att
                          införa röstprompten uppvägs av de säkerhetsmässiga fördelarna. JO uttalar dock att
                          hon fått intrycket av att Kriminalvården inte i tillräcklig utsträckning tycks ha förutsett
                          och vägt in de negativa konsekvenser som röstprompten kunde få för de intagna.
                          Enligt JO kan systemets lämplighet också ifrågasättas, eftersom det innebär att de
                          intagna i praktiken tvingas godta att sekretessen kan komma att brytas. JO finner
                          vidare att det är bekymmersamt att Kriminalvården har infört ett system som försvårar
                          intagnas kontakt med anhöriga.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 7 december 2016 och i en senare inkom-
                        men komplettering klagade AA bl.a. på att Kriminalvården den 6 december
                        2016 infört en ny funktion i telefonisystemet INTIK. Han anförde i huvudsak
                        följande:

                        Den nya funktionen i Kriminalvårdens telefonisystem INTIK innebär att den
                        som tar emot ett telefonsamtal från en intagen vid varje samtal möts av ett röst-
                        meddelande. Meddelandet lyder: ”Detta är ett samtal från en intagen inom
                        Kriminalvården, för att acceptera tryck fyrkant (#).” Det finns en risk för att den
                        sekretesskyddade uppgiften att en viss person är intagen i anstalt röjs genom
                        röstfunktionen. Många intagna som är föräldrar berättar inte för sina barn att de


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 7618-2016       Sid 2 (10)




sitter i fängelse. Om den intagnes barn svarar i telefonen blir barnet genom röst-
funktionen upplyst om att dess förälder sitter i fängelse. Om tillståndet gäller ett
s.k. hemnummer är det orealistiskt att kräva att endast den som telefontillståndet
gäller ska svara i telefon. Det förekommer också att någon som är på besök
svarar i telefon, t.ex. den intagnes svärmor. När AA ringde hem till en vän
svarade vännens minderåriga barn i telefon. Barnet visste inte att AA sitter i
fängelse, och uppgiften om det röjdes genom röstmeddelandet. Barnet blev upp-
rört över att dess förälder kände någon som sitter i fängelse.

Den anhörige har redan i samband med ansökan om telefontillstånd lämnat sitt
samtycke till telefonkontakt med den intagne. Det kan därför inte krävas att
samtycke lämnas inför varje enskilt samtal. Det går inte heller att lämna med-
delanden på samtalsmottagarens telefonsvarare. Införandet av den nya röst-
funktionen kan inte anses vara en proportionerlig åtgärd. Information om den
nya rutinen anslogs först den 5 december 2016, dvs. först dagen innan funk-
tionen driftsattes. De intagna gavs därmed inte rimlig tid att informera sina
anhöriga om förändringen.

AA anförde vidare att anstalten Västervik Norra avlyssnat intagnas samtal utan
stöd i lag. Han har fått uppgifter om att ett flertal intagna fått sina telefon-
tillstånd återkallade med motiveringen att de pratat med någon annan än den de
haft tillstånd till. I ett fall hade den intagne pratat med sina tonåriga styvbarn
trots att telefontillståndet endast gällde den intagnes sambo. Eftersom samtal
genom INTIK genomförs av den intagne själv utan personalens medverkan
måste det ha skett en olaglig avlyssning.

Till sin anmälan bifogade AA en kopia av ett informationsblad från Kriminal-
vården om den nya röstfunktionen. Av bladet framgår bl.a. att den nya funk-
tionen är till för att säkerställa att det finns en fysisk mottagare av ett samtal
från en intagen.

Utredning
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA anfört. JO
begärde också att Kriminalvården skulle redogöra för hur och när de intagna i
de anstalter som berörs av den nya rutinen informerades om förändringen.
Därutöver begärdes att Kriminalvården skulle redovisa hur myndigheten ser på
möjligheten att telefonmeddelandet medför att uppgiften röjs om att den som
ringer är intagen i anstalt.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt remissvar anförde Kriminalvårdens huvudkontor, genom chefen för
sektionen för verksjuridik, följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från säkerhetsavdelningen,
      sektionen för allmän klientjuridik, sektionen för verkställighetsinnehåll i anstalt
                                                                 Dnr 7618-2016        Sid 3 (10)




och häkte samt från myndighetens sex regioner som i sin tur inhämtat uppgifter
från landets samtliga anstalter. Av uppgifterna framgår i huvudsak följande:

Kort om den nya röstfunktionen
Den nya röstprompten innebär att när en intagen ringer via INTIK kommer
mottagaren av samtalet nås av en röst som informerar om att det inkommande
samtalet kommer från en person som är intagen i Kriminalvården och att motta-
garen måste trycka på fyrkant (#) för att acceptera och koppla igenom samtalet.
Syftet med funktionen är att, genom att säkerställa att det finns en fysisk motta-
gare till samtalen från en intagen inom kriminalvården, minska möjligheten att
kringgå säkerhetstekniken inom systemet. Utöver detta ger även den nya funk-
tionen mottagaren av samtalet en möjlighet att välja om samtalet ska accepteras
innan det kopplas upp. Funktionen driftsattes på samtliga anstalter i landet den
6 december 2016.

Informationen till de intagna
Den 22 november 2016 skickade säkerhetsavdelningen ut ett mail med en bifo-
gad beskrivning av den nya röstfunktionen inom INTIK och information om att
funktionen skulle aktiveras den 6 december 2016. Mailet skickades till det s.k.
nya centrala säkerhetsnätverket som består av representanter för alla delar av
myndigheten, bl.a. från samtliga verksamhetsställen i landet.
Den 30 november 2016 skickades ytterligare ett mail från säkerhetsavdelningen
till samma mottagare. Till det nya mailet bifogades ett dokument med inform-
ation om den nya funktionen riktad till intagna och intagnas anhöriga (bilaga 1).
Informationen publicerades även nästföljande dag på Kriminalvårdens intranät
samt lades ut på INTIK:s inloggningssida.
Med undantag av fyra anstalter informerade samtliga anstalter sina intagna om
den nya röstfunktionen innan den aktiverades den 6 december 2016. I de allra
flesta fallen skedde detta cirka en vecka innan aktiveringen, i samband med
säkerhetsavdelningens andra utskick som riktades till de intagna. Några anstalter
informerade emellertid de intagna redan vid det första utskicket, dvs. cirka två
veckor innan. På ett fåtal anstalter gick dock informationen om den nya
funktionen ut till de intagna endast någon dag innan den aktiverades.
I majoriteten av fallen informerades de intagna skriftligen, antigen genom att
informationen överlämnades personligen eller genom ett eller flera anslag på
respektive avdelningar. På de anstalter och avdelningar där det finns förtroende-
råd lämnades informationen även via dessa. Övriga anstalter informerade de
intagna muntligt.
Som nämnts ovan fick de intagna på fyra av landets anstalter ingen information
om den nya funktionen innan denna aktiverades. På två av dessa anstalter hade
de intagna dock inte några synpunkter på förfarandet medan det på de två andra
anstalterna föranledde att dagen för driftsättningen av funktionen sköts upp så att
de intagna och de intagnas anhöriga fick tillfredsställande information om
förändringen. Alla fyra anstalter uppger att orsaken till den för sent lämnade
informationen är enskilda förbiseenden och missförstånd.

Särskilt om anstalten Skänninge
De intagna på anstalten Skänninge fick skriftlig och muntlig information om den
nya funktionen den 1 december 2016, dagen efter säkerhetsutskicket riktat till de
intagna och anhöriga ankommit till anstalten, eller någon dag därefter. Det
konstateras dock att informationen, vid två av anstaltens 25 avdelningar, gick ut
först dagen innan driftsättningen dvs. den 5 december 2016. Det är således riktigt
att AA inte fick kännedom om den nya funktionen förrän dagen innan den akti-
verades.
                                                                 Dnr 7618-2016        Sid 4 (10)




Olaglig telefonavlyssning vid anstalten Västervik mm
Anstalten Västervik Norra tillbakavisar AA:s påstående om olaglig telefon-
avlyssning. På anstalten finns inga tekniska möjligheter till varken medlyssning
av eller inspelning av samtal inom INTIK. AA:s påstående om indragna telefon-
tillstånd har inte kunnat utredas då AA inte närmare preciserat vem eller vilka
som avses.

Rättslig reglering
Enligt 7 kap. 4 § fängelselagen (2010:610) får en intagen stå i förbindelse med
en annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämp-
ligen kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den kan äventyra
säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt 5 §, kan
motverka den intagnes anpassning i samhället eller på annat sätt kan vara till
skada för den intagne eller någon annan. Enligt 5 § får kommunikationen avlyss-
nas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. De som ska kommunicera med
varandra ska i förväg informeras om kontrollen. Av 7 kap. 12 § och efterföljande
allmänna råd i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse
(KVFS 2011:1) framgår att avlyssning av telefonsamtal inom INTIK-systemet
endast får ske vid säkerhetsavdelning.
Enligt 20 § fängelseförordningen (2010:2010) får den elektroniska kommunikat-
ionen endast äga rum med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av
Kriminalvården.
Enligt 35 kap. 15 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess
för uppgift om en enskilds personliga förhållanden inom kriminalvården, om det
kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att
fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om
uppgiften röjs.

Kriminalvårdens bedömning
De intagna ges tillgång till elektronisk kommunikation med andra genom
möjligheten att, inom vissa ramar, ringa till personer utanför anstalten. Det är
Kriminalvården som bestämmer med vilken utrustning samtalen ska ske. Med ett
tillstånd att ringa inom INTIK-systemet kan den intagne ringa fritt i jämförelse
med det mer resurskrävande medlyssningsförfarandet. För att möta de högt
ställda säkerhetskraven så sker, i takt med den allmänna teknikutvecklingen, en
kontinuerlig utveckling av INTIK-systemet. Användarna av systemet blir långt
ifrån alltid varse förändringarna. Förändringen i förevarande fall – den nya
röstfunktionen – får dock anses vara påtaglig för användaren.
Som redogjorts för innebär den nya funktionen att ett röstmeddelande avslöjar
för mottagaren av ett samtal inom INTIK-systemet att den som ringer är intagen i
anstalt, en uppgift som är sekretessbelagd. Det är dock inte förrän mottagaren
aktivt accepterar samtalet som han eller hon får veta påringarens identitet.
Utredningen visar att anstalterna fått kännedom om den nya röstfunktionen två
veckor innan driftsättandet den 6 december 2016. Anstalterna har i de allra flesta
fall lyckats informera samtliga intagna om förändringen innan funktionen aktive-
rades. Det har i allt väsentligt skett genom skriftliga anslag på avdelningarna och
på flera anstalter genom muntlig information och möten med förtroenderåden.
Det kan konstateras att, i de undantagsfall där de intagna inte fick någon inform-
ation alls innan funktionen aktiverades så berodde detta på enskilda förbiseenden
och missförstånd. På dessa anstalter vidtog dock personalen omedelbara åtgärder
för att misstagen inte skulle orsaka men för någon enskild intagen.
Mot denna bakgrund har, enligt Kriminalvårdens mening, den som valt att efter
den 6 december 2016 ringa inom INTIK-systemet således haft kännedom om att
mottagaren av samtalet, vem denne än varit, omedelbart fått veta att den påring-
ande parten är en person som är intagen inom Kriminalvården. Den sekretess
                                                                       Dnr 7618-2016         Sid 5 (10)




      som gäller för den uppgiften har därför inte brutits av annan än den som sekre-
      tessen avser skydda.
      Kriminalvården konstaterar dock att implementeringen av denna förändring av
      INTIK-systemet kunde ha fungerat mer tillfredsställande. Genom utredningen
      står det klart att de enskilda verksamhetsställena inte fullt ut har getts möjlighet
      att säkerställa att samtliga intagna i tid erhållit relevant information och rimliga
      möjligheter att i sin tur själv informera anhöriga. Det är Kriminalvårdens upp-
      fattning att, när en förändring som har förhållandevis stor betydelse för de
      intagna ska genomföras, det är av stor vikt – inte minst av säkerhetsskäl – att de
      intagna är införstådda med bakgrunden till förändringen och vilka konsekvenser
      den faktiskt innebär. Tydlig information om kommande förändringar och vilka
      åtgärder som förväntas från de enskilda verksamhetsställena måste därför i god
      tid innan ikraftträdande, lämnas från nationell till lokal nivå. Kriminalvården kan
      i efterhand endast beklaga att myndigheten i fråga om införandet av den nya röst-
      funktionen inte helt levt upp till denna ambition.

      Telefonavlyssning m m
      AA:s påstående om olaglig avlyssning av INTIK-samtal på anstalten Västervik
      Norra tillbakavisas av anstalten. Utredningen visar att det saknas möjligheter till
      medlyssning eller inspelning av samtal inom INTIK-systemet på anstalten
      Västervik Norra. AA:s påståenden om indragna telefontillstånd i övrigt är så pass
      löst hållna att Kriminalvården inte har möjlighet att bemöta dem närmare.
AA kommenterade remissvaret.

Därefter har JO bett Kriminalvården att förtydliga vad syftet med den nya
funktionen är. Kriminalvården har då anfört följande:

      Säkerhetssystemet bygger på att det inte går att vidarekoppla ett samtal. Det
      aktiva valet som krävs med den nya prompten säkerställer att det är en fysisk
      person i andra änden. Det ska utesluta att samtalet hamnar i en växel eller
      liknande tekniskt system med risk för automatiserade vidarekopplingar.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för de bestämmelser som har bety-
delse i ärendet. För egen del finner jag anledning att redogöra för två bestäm-
melser som är av central betydelse för Kriminalvårdens verksamhet.

Enligt 1 kap. 5 § första stycket fängelselagen (2010:610) ska verkställigheten
utformas så att den intagnes anpassning i samhället underlättas och så att nega-
tiva följder av frihetsberövandet motverkas. I 1 kap. 6 § fängelselagen regleras
den s.k. proportionalitetsprincipen (2010:610). Enligt nämnda bestämmelse får
verkställigheten inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som
följer av denna lag eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten
ska kunna upprätthållas. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om
den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande
åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Bedömning
Bakgrund
Under perioden december 2016–mars 2017 tog JO emot flera anmälningar om
att Kriminalvården infört en ny funktion i INTIK-systemet, en s.k. röstprompt.
                                                                   Dnr 7618-2016       Sid 6 (10)




Anmälningarna kom från ca 15 intagna i flera olika anstalter (Skänninge,
Österåker, Tillberga, Saltvik och Tidaholm). Som Kriminalvården beskrivit
innebär funktionen att mottagaren av samtalet nås av en röst när en intagen
ringer via INTIK. Rösten informerar om att det inkommande samtalet kommer
från en person som är intagen i Kriminalvården och att mottagaren måste trycka
på fyrkant (#) för att acceptera och ta emot samtalet. Klagomålen från de
intagna rörde främst Kriminalvårdens bristande information till de intagna om
röstprompten samt att den medför att sekretessen bryts i och med att uppgiften
att den intagne sitter i fängelse röjs. Flera anmälare berörde också att anhöriga
som är gamla eller mycket unga kan bli rädda eller förvirrade av röstmed-
delandet och därmed avstå från att acceptera samtalet. En anmälare anförde att
det finns en risk för att anhöriga som inte behärskar svenska eller engelska inte
kan ta emot samtalen för att de inte förstår röstmeddelandet.

Kravet på proportionalitet
Kriminalvården har i sitt yttrande anfört att syftet med funktionen är att minska
de intagnas möjligheter att kringgå säkerhetstekniken inom telefonisystemet.
Det är naturligtvis viktigt att intagna inte kan manipulera det telefonisystem
som de har tillgång till. Kriminalvården har ett ansvar för att förhindra att
intagna genom kontakter över telefon bl.a. fortsätter att begå brott, utsätter
andra för skada eller förmår andra att föra in otillåtna föremål i anstalter eller
häkten. Jag har därför förståelse för Kriminalvårdens önskan att genom tekniska
lösningar i möjligaste mån kunna kontrollera vem den intagne talar med.

För den som är intagen i anstalt eller häkte är det emellertid av stor betydelse att
kunna hålla kontakten med bl.a. sina anhöriga via telefon. Det har ofta betydelse
både för deras återanpassning i samhället och för att motverka de negativa
följderna av frihetsberövandet under anstaltsvistelsen. Många anhöriga har av
olika skäl mycket begränsade möjligheter eller inga möjligheter alls att besöka
den intagne i anstalten. Det är dessutom många intagna som av olika anled-
ningar inte har möjlighet att träffa sina anhöriga under permissioner. Det är
sammantaget viktigt att Kriminalvården tillhandahåller ett telefonisystem som
inte onödigt försvårar intagnas kontakt med sina anhöriga eller äventyrar det
sekretesskydd som gäller för uppgifter om enskilda enligt den s.k. kriminal-
vårdssekretessen.

När Kriminalvården beslutar att införa en teknisk funktion i det telefonisystem
som de intagna använder måste det göras en intresseavvägning i enlighet med
1 kap. 6 § fängelselagen. I det här fallet är det flera intressen som måste vägas
mot varandra. Den intagnes intresse av att uppgiften om att han eller hon är
intagen i anstalt inte röjs måste ställas mot Kriminalvårdens intresse av att
minska de intagnas möjligheter att kringgå säkerhetstekniken inom INTIK-
systemet. Kriminalvården måste också väga in om de intagnas möjlighet att
hålla kontakt med sina anhöriga begränsas eller försvåras. Jag kommer nedan
att utveckla mina tankar kring detta.
                                                                  Dnr 7618-2016       Sid 7 (10)




Sekretessen bryts när uppgifter om den intagne röjs
Av utredningen framgår att den nya funktionen innebär att ett röstmeddelande
avslöjar för mottagaren av ett samtal inom INTIK-systemet att den som ringer
är intagen i anstalt. Som Kriminalvården konstaterat är den uppgiften sekretess-
belagd. AA och andra intagna har i sina anmälningar beskrivit vilka problem
detta kan medföra för den intagne och hans eller hennes anhöriga. Kriminal-
vården har anfört att den som valt att ringa inom INTIK-systemet efter den
6 december 2016 har haft kännedom om att mottagaren av samtalet omedelbart
fått veta att den påringande parten är en person som är intagen inom Kriminal-
vården. Den sekretess som gäller för den uppgiften bryts därför – menar Krimi-
nalvården – inte av Kriminalvården utan av den som sekretessen avser att
skydda. Kriminalvården har också anfört att det inte är förrän mottagaren aktivt
accepterar samtalet som han eller hon får veta påringarens identitet.

Jag har förståelse för Kriminalvårdens resonemang om att det rent faktiskt är
den intagne själv som genom att ringa till någon genom INTIK-systemet åstad-
kommer att sekretessen bryts. En intagen som vill kunna hålla kontakt med sina
anhöriga via telefon, i den omfattning och på de tider han eller hon själv väljer
och utan att en vårdare sitter med och lyssnar, är emellertid hänvisad till det
system som Kriminalvården tillhandahåller, dvs. INTIK-systemet. Det innebär
att de intagna i praktiken tvingas godta att sekretessen kan komma att brytas.
Enligt min uppfattning kan lämpligheten av ett sådant system ifrågasättas. Att
det inte är förrän mottagaren aktivt accepterar samtalet som han eller hon får
veta den uppringandes identitet saknar enligt min mening helt betydelse. Den
intagne kan inte påverka vem som svarar i telefon när han eller hon ringer till ett
godkänt nummer. När det godkända numret går till en fast telefon kan det finnas
en risk för att det är någon annan än den anhörige som svarar, t.ex. minderåriga
barn, barnvakter, besökande vänner eller släktingar. Eftersom det i anstalter av
högre säkerhetsklass råder stor restriktivitet när det gäller telefontillstånd till
mobiltelefoner är det rimligtvis fortfarande många intagna som har telefontill-
stånd till fasta abonnemang. Risken för att uppgiften om att den intagne befin-
ner sig i fängelse når någon annan än den som står för det godkända telefon-
numret måste alltså vara uppenbar.

Kontakt mellan intagna och deras anhöriga försvåras
Flera anmälare har beskrivit att anhöriga som är gamla eller mycket unga kan
bli rädda eller förvirrade av röstmeddelandet och därmed avstå från att ta emot
samtalet. En anmälare har anfört att det finns risk för att anhöriga som inte
behärskar svenska eller engelska inte kan ta emot samtalen för att de inte förstår
röstmeddelandet.

För mig framstår det som att röstprompten har gjort det svårt för den som inte
behärskar svenska eller engelska att ta emot telefonsamtal från intagna eftersom
de inte förstår hur de ska gå till väga. Det kan också antas att vissa anhöriga
avstår från att acceptera telefonsamtal från intagna för att röstmeddelandet
skrämmer eller förvirrar dem. Förhoppningsvis är detta svårigheter som i viss
                                                                  Dnr 7618-2016       Sid 8 (10)




utsträckning kan avhjälpas med korrekt information. Jag vill ändå uttrycka att
det är bekymmersamt att Kriminalvården har infört ett system som försvårar
intagnas kontakt med sina anhöriga.

Kriminalvårdens intresseavvägning
Som jag konstaterat ovan innebär införandet av röstfunktionen i telefoni-
systemet en risk för att intagnas kontakt med anhöriga försvåras och att det
sekretesskydd som gäller för uppgifter om enskilda enligt den s.k. kriminal-
vårdssekretessen äventyras. De anmälningar som JO tog emot i samband med
införandet av röstfunktionen vittnar om att de intagna åtminstone initialt upp-
levde att funktionen fick negativa konsekvenser för dem och deras anhöriga.
Enligt Kriminalvården var syftet med införandet av röstprompten att utesluta att
samtalet hamnar i en växel eller liknande tekniskt system med risk för automati-
serade vidarekopplingar.

Kriminalvården har ett ansvar för att upprätthålla ordningen och säkerheten i
landets anstalter och för att förebygga återfall i brott. Samtidigt ska de intagnas
verkställighet utformas så att deras anpassning i samhället underlättas och så att
de negativa följderna av frihetsberövandet motverkas. Verkställigheten får inte
innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av fängelse-
lagen eller som är nödvändiga för att ordningen och säkerheten ska kunna upp-
rätthållas. I arbetet med intagnas telefoni gör sig alla dessa aspekter av Krimi-
nalvårdens uppdrag gällande. Jag inser att det inte är en enkel sak för Kriminal-
vården att tillgodose behovet av kontroll över intagnas telefoni och samtidigt
erbjuda ett telefonisystem som inte onödigt försvårar intagnas kontakt med sina
anhöriga eller äventyrar det sekretesskydd som gäller för uppgifter om enskilda
enligt den s.k. kriminalvårdssekretessen.

Av det som framkommit i ärendet får jag dock intrycket av att Kriminalvården
inte i tillräcklig utsträckning tycks ha förutsett och vägt in de negativa konse-
kvenser som röstprompten kunde få för de intagna. Jag kan dock inte avgöra hur
angeläget det var att införa röstfunktionen eller uttala mig om ifall det funnits
några alternativa möjligheter. Det är inte heller min uppgift att ta ställning till
om olägenheterna för de intagna uppvägs av de säkerhetsmässiga fördelarna.

Vissa av de olägenheter som de intagna och deras anhöriga åtminstone inled-
ningsvis upplevde bör dock vara möjliga att komma till rätta med genom
korrekt och tillräcklig information.

Kritik för den bristfälliga informationen till intagna
Som Kriminalvården konstaterat utgjorde införandet av röstfunktionen en
påtaglig förändring för användarna. Det är uppenbart att det fanns ett behov av
att informera de intagna om den förestående förändringen och dess effekter. Det
är också självklart att de intagna hade ett behov av att kunna informera de
personer som de hade telefontillstånd till, om förändringen och dess konse-
kvenser.
                                                                   Dnr 7618-2016       Sid 9 (10)




Av utredningen framgår att de intagna i de flesta av landets anstalter informe-
rades om förändringen ungefär en vecka innan funktionen började användas.
Några anstalter informerade de intagna redan ungefär två veckor innan. Ett fåtal
anstalter informerade de intagna endast någon dag innan den nya funktionen
togs i bruk. I fyra av landets anstalter fick de intagna ingen information om den
nya funktionen innan den började användas. I två av dessa anstalter gjorde
detta att dagen för driftsättningen av funktionen sköts upp så att de intagna och
deras anhöriga kunde få information om förändringen. Enligt Kriminalvården
var orsaken till att informationen lämnades för sent enskilda förbiseenden och
missförstånd.

Av utredningen framgår att de intagna i anstalten Skänninge fick skriftlig och
muntlig information om den nya funktionen den 1 december 2016, dvs. fem
dagar innan den började användas. Vid två av anstaltens 25 avdelningar infor-
merades de intagna dock först dagen innan funktionen togs i bruk. Kriminalvår-
den har således bekräftat AA:s uppgift om att han inte fick kännedom om den
nya funktionen förrän dagen innan den aktiverades. Som jag uttalat ovan är det
inte acceptabelt att de intagna inte gavs rimlig tid för att underrätta de personer
som de hade telefontillstånd till. Anstalten Skänninge förtjänar kritik för att
informationen till de intagna lämnades så sent.

Sammanfattningsvis verkar informationen till de intagna ha skötts på ett god-
tagbart sätt i de flesta av landets anstalter. Det är dock inte acceptabelt att de
intagna i vissa anstalter inte gavs rimlig tid för att underrätta de personer som de
hade telefontillstånd till. Jag är kritisk till att några anstalter helt missat att
informera de intagna eller informerat de intagna först någon dag innan
funktionen togs i bruk.

Jag har noterat att Kriminalvården numera har tagit fram en blankett med
information om röstprompten som kan överlämnas till intagna eller anslås
(se s. 20 i Kriminalvårdens Handbok om besök och elektronisk kommunikation
i anstalt och häkte [2014:3]). Det är naturligtvis positivt.

Olaglig telefonavlyssning
Kriminalvården har tillbakavisat AA:s påstående om att det förekommer olaglig
telefonavlyssning i anstalten Västervik Norra. Enligt Kriminalvården har
anstalten inte några tekniska möjligheter att genomföra medlyssning eller
inspelning av samtal inom INTIK. Jag får därför konstatera att det som har
kommit fram inte ger anledning till kritik eller någon annan åtgärd från min
sida.

Övrigt
Avslutningsvis vill jag upplysa om att jag i dag fattat beslut i ytterligare två
ärenden som berör INTIK-systemet, dnr 2689-2015 och 3682-2016. Under
handläggningen av ärendet 2689-2015 har jag fått veta att Kriminalvården gjort
en översyn över intagnas möjligheter till elektronisk kommunikation. Arbetet
har bl.a. innefattat en översyn av de tekniska möjligheterna för mobilpo-
                                                                 Dnr 7618-2016      Sid 10 (10)




sitionering och avlyssning i efterhand samt en rättslig analys som avser dessa
åtgärder. Jag har också fått veta att Kriminalvården kommer att fortsätta arbetet
med frågor om intagnas telefoni inom ramen för det utvecklingsuppdrag om
modern kommunikation mellan klienter och omvärld som tagits in i myndig-
hetens nationella verksamhetsplan för 2018–2020. Jag har för avsikt att följa
utvecklingen på området.

Ärendet avslutas.
