# Arbetsförmedlingen kritiseras för att ha vägrat registrera en särskild postadress

JO 2022-12-20 dnr 764-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2022-12-20              764-2022               1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen kritiseras för att ha vägrat registrera en särskild
                        postadress


                          Beslutet i korthet: Arbetsförmedlingen fattade ett preliminärt beslut om sanktion och
                          skickade det till en arbetssökandes folkbokföringsadress. Han bad myndigheten om
                          att få beslutet skickat till en registrerad särskild postadress men fick till svar att det
                          inte var möjligt.
                          JO uttalar att den som har en särskild postadress har anledning att utgå från att den
                          adressen kan användas vid utskick från myndigheter, i synnerhet efter att den
                          enskilde framfört önskemål om det. Att registrera en korrekt adressuppgift för en
                          enskild är en grundläggande uppgift för en myndighet och JO anser att det är
                          anmärkningsvärt att Arbetsförmedlingen inte har lyckats registrera mannens särskilda
                          postadress och säkerställa att post skickades dit trots upprepade önskemål om detta.
                          Genom hanteringen har myndigheten även brustit i sin kommunicerings- och under-
                          rättelseskyldighet.
                          Arbetsförmedlingen får också kritik för att ha hänvisat mannen till andra aktörer för att
                          lösa problemet med sin adress samt för att ha lämnat felaktig information till honom.
                          Eftersom det är av grundläggande betydelse att korrekta adressuppgifter används har
                          JO svårt att förstå varför det dröjde nästan ett och ett halvt år från det att problemet
                          uppmärksammades till dess att Arbetsförmedlingen beslutade att särskilda
                          postadresser får användas. Vid tidpunkten för myndighetens remissvar var det
                          dessutom inte möjligt att använda särskilda postadresser i samtliga system. JO
                          framhåller därför att det är viktigt att Arbetsförmedlingen säkerställer att de system
                          som används inte begränsar möjligheten att uppfylla de krav som uppställs i
                          förvaltningslagen. Vidare anser JO att myndigheten behöver förbättra den interna
                          kommuniceringen av beslut för att säkerställa att viktig information når fram till
                          samtliga medarbetare.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Arbetsförmedlingen och förde fram bl.a.
                        följande. I november 2021 fick BB, som är arbetssökande, besked från
                        Försäkringskassan om att hans aktivitetsstöd skulle reduceras. Han hade dock
                        inte fått någon post om det från Arbetsförmedlingen. Myndigheten uppgav att
                        den inte använder särskilda postadresser, vilket innebär ett problem för honom.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 764-2022        Sid 2 (7)




Postnord har ingen utdelning till BB:s bostad, utan posten delas ut i en postbox.
Av det skälet har han en särskild postadress anmäld till Skatteverket.
Arbetsförmedlingen har dock adresserat all post till bostadsadressen och den har
därmed inte levererats. BB nås alltså inte av viktig post eftersom myndigheten
inte använder rätt adressuppgifter. Arbetsförmedlingen har inte rättat till detta
utan har i stället flyttat över ansvaret till BB genom att bl.a. hänvisa honom till
att ändra redan korrekta uppgifter hos Skatteverket.

Utredning
Inledningsvis hämtade JO in handlingar i BB:s ärende. Av dessa framgick bl.a.
att Arbetsförmedlingen hade fattat ett preliminärt beslut om sanktion den 12
november 2021 och att beslutet hade skickats till BB:s folkbokföringsadress.

Därefter begärde JO att Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över vad som förts
fram i anmälan. Arbetsförmedlingen skulle även ange vilket rättsligt stöd som
myndigheten hade för att inte använda den adress BB hade uppgett samt hur
handläggningen i sanktionsärendet förhöll sig till bestämmelserna i 25 och
33 §§ förvaltningslagen (2017:900), FL.

I sitt remissvar anförde Arbetsförmedlingen bl.a. följande (bilagor utelämnade).

      –––

## Arbetsförmedlingens utredning

–––
      Tidigare lade arbetsförmedlare manuellt in adresser till arbetssökande i system-
      stödet AIS [system som används bl.a. vid handläggningen av arbetsförmedlings-
      ärenden, JO:s anm.]. För ökad säkerhet i hanteringen av personuppgifter och för
      att säkerställa att Arbetsförmedlingen hade korrekta och aktuella adresser till
      arbetssökande fattades ett internt beslut den 7 november 2018 … om att
      folkbokföringsadresserna ska användas och hämtas via uppkoppling mot Navet.
      Efter sommaren 2020 uppmärksammades problemet att särskild postadress, dvs.
      sådan ändring av postadress som anmäls till Skatteverket utan att flyttning skett,
      inte inhämtades. Den 6 december 2021 ersattes därför beslutet med ett nytt
      internt beslut … om att även särskild postadress kan användas i
      kommunikationen. Beslutet skickades bl.a. ut till funktionsbrevlådorna för
      verksamhetsområdena Arbetssökande och Arbetsgivare, IT och Direkt.
      Arbetsförmedlingen Värmland har yttrat sig … och fört fram bl.a. följande. BB
      har varit i mejlkontakt med kontoret angående sin adress sedan i december 2021.
      Det fanns då två adresser i systemstödet AIS och den personen uppgav var en
      tredje adress. Arbetsförmedlingen svarade att en annan adress står som
      folkbokföringsadress och att det är den som skrivs i adressfältet vid utgående
      post och att BB fick ändra sin folkbokföringsadress eller ordna med
      eftersändning då enskilda handläggare inte kan sluta avtal om att annan adress
      ska skrivas på korrespondensen till en arbetssökande. BB svarade med mejl från
      Postnord och Skatteverket. Kontoret tog då kontakt med Rättsavdelningen som
      svarade att den adress som ska användas är den adress som angivits av
      Skatteverket som folkbokföringsadress, vilket meddelades BB. Sedan 28 februari
      2022 finns det möjlighet i AIS att använda särskild postadress som mottagande
      adress i korrespondensen med arbetssökande. Den adress BB angav i mejl i
      december 2021 är numera den adress som används vid korrespondens med
      honom.
                                                                    Dnr 764-2022         Sid 3 (7)




Enligt kompletterande information från Arbetsförmedlingen Värmland … fick
kontoret svar från Rättsavdelningen att det troligtvis rör sig om en särskild
postadress och att myndighetens rättschef fattat ett beslut om att särskild adress
får användas även vid Arbetsförmedlingen.
–––
Enheten Ersättningsprövning har yttrat sig … och fört fram bl.a. följande.
Enheten använder den information om kontaktuppgifter som hämtas automatiskt
av ABS [system som bl.a. enheten Ersättningsprövning använder i sin hand-
läggning, JO:s anm.] från AIS, vilket i sin tur är information om folkbokförings-
adress som hämtas från Skatteverket. Enheten gör även manuella kontroller om
en ny adress finns registrerad i Skatteverkets tjänst Navet i hanteringen av
returpost. Vid det aktuella tillfället saknades funktionalitet för att ta emot
uppgifter om särskild postadress från Skatteverket. Handläggaren hade därför
inte kännedom om att BB hade en särskild postadress registrerad och följde
beslutet om att använda folkbokföringsadressen, och be den arbetssökande att
uppdatera denna. Efter att brister kring uppgifter om särskild postadress
uppmärksammats internt inom myndigheten i juli 2021 har ett nytt beslut om att
myndigheten ska hämta och använda särskild postadress fattats men alla
systemstöd, däribland ABS, har ännu inte utvecklats för detta. Detta innebär att
beslut och information i sanktionsärenden fortfarande skickas till den
arbetssökandes folkbokföringsadress.
Gällande kommuniceringen och utskicket av beslutet i det aktuella ärendet har
enheten Ersättningsprövning fört fram bl.a. följande. Ärendet har handlagts
enligt ordinarie handläggningsprocess. Ärendehändelserna visar att besluts-
breven vid upprepade tillfällen skickats till den adress som var aktuell enligt
systemstödet (dvs. folkbokföringsadressen). Det preliminära beslutet kom i retur
den 23 november och samma dag hade enheten kontakt med den arbetssökande
per e-post om att beslutet skickas om. Det finns ingen notering om vilken adress
beslutet skickas till, men inget tyder på att det skickats till annan adress än
folkbokföringsadressen. Det har varit flera kontakter med BB, dels om adressen,
dels som visat att han fått kännedom om det preliminära beslutet. Det är dock
genom andrahandsuppgifter från Försäkringskassan samt genom muntlig och
skriftlig sammanfattning via e-post. Det framgår dock av ärendet att BB framför
att han velat ta del av det preliminära beslutet. Utifrån att det preliminära beslutet
skickats flera gånger, att BB sagt sig ha kännedom om beslutet och fått skriftlig
och muntlig sammanfattning av det, samt lämnat uppgifter om orsaken till den
sanktionsgrundande händelsen gjordes bedömningen i ärendet att det fanns skäl
att gå vidare. Därmed gjordes även bedömningen att kravet i 25 §
förvaltningslagen var uppfyllt. Ärendehändelserna visar att det slutliga beslutet
skickats till BB:s folkbokföringsadress. I efterhand kan enheten se att ytterligare
åtgärder hade kunnat vidtas för att säkerställa att BB fått ta del av hela det
preliminära beslutet innan handläggningen fortsatte samt det slutliga beslutet,
t.ex. via lokalkontor eller någon annan manuell lösning. [– – –]

Arbetsförmedlingens bedömning m.m.
–––

Arbetsförmedlingen gör följande bedömning
Särskild postadress och stödet för att inte använda adressen
Arbetsförmedlingen har inte haft rättsligt stöd att vägra använda den särskilda
postadressen BB uppgav för att bli kontaktad. Beslutet om att endast använda
folkbokföringsadressen ska ses mot bakgrund av att myndigheten tidigare haft
den adress den arbetssökande uppgivit registrerad och att denna inte kontrollerats
mot något register. Detta fick som konsekvens att det fanns inaktuella adresser
som användes på myndigheten och att myndighetens uppgifter om enskilda inte
var uppdaterade och korrekta. Den tidigare hanteringen innebar alltså risker
utifrån vikten av att myndigheten hanterar personuppgifter på ett korrekt och
                                                                         Dnr 764-2022        Sid 4 (7)




      säkert sätt samt i enlighet med regelverken. Därutöver fanns risken att
      myndigheten skulle röja sekretessbelagda uppgifter genom utskick till fel adress.
      Det framgår vidare av beslutet att folkbokföringsadressen skulle användas i
      första hand. Det finns dock skäl att i efterhand fundera över hur beslutet
      kommunicerats ut och tillämpats i verksamheten.
      Systemstödet AIS hämtar alltså numera in även uppgift om särskild postadress
      från Navet, och systemstödet ABS kommer få den funktionen, vilket är positivt
      eftersom en stor del av brevutskicken från myndigheterna sker per automatik till
      den adress som hämtas från Navet, om de inte går till en digital brevlåda.
      Kommunicering och beslutsunderrättelse
      Arbetsförmedlingen ska givetvis se till att kontakterna med enskilda är smidiga
      och enkla och att våra brev till enskilda skickas till den adress där den enskilde
      kan nås. Förvaltningslagen ställer i princip ett krav på att kommunicering och
      beslut inte bara skickas till utan också når mottagaren. Därför ankommer det på
      myndigheten att vidta lämpliga åtgärder när den får kännedom om att en
      kommunicering, eller ett preliminärt eller slutligt beslut, som tillsänts en enskild
      inte når mottagaren. I det aktuella ärendet gjordes, som framgår, bedömningen
      att BB tagit del av det som låg till grund för sanktionsbeslutet och fått möjlighet
      att bemöta detta. Mot bakgrund av att bestämmelsen i 33 § FL gäller även
      preliminära ställningstaganden har det dock endast varit möjligt att underlåta att
      underrätta BB om det fullständiga innehållet i beslutet om det varit uppenbart
      obehövligt. Det framgår även att enheten i efterhand anser att hanteringen hade
      kunnat göras annorlunda, tex. genom vissa manuella åtgärder.
AA fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Bedömning
Registrering av adress
Den som vill ha sin post till en annan adress än sin folkbokföringsadress kan
anmäla en särskild postadress till Skatteverket. En person som har en särskild
postadress har dubbla adressuppgifter i folkbokföringen: en folkbokförings-
adress (bostadsadress) och en särskild postadress. Den särskilda postadressen
sprids automatiskt från Skatteverket till de flesta myndigheter som hämtar sin
information från folkbokföringen (se 25 § andra stycket folkbokföringslagen
[1991:481] och Skatteverkets rättsliga vägledning om särskild postadress,
2022). Den som har en särskild postadress har därför anledning att utgå från att
den adressen kan användas vid utskick från myndigheter, i synnerhet efter att
den enskilde framfört önskemål om det. JO har dessutom betonat vikten av att
myndigheter använder korrekta och aktuella adresser vid utskick till enskilda.
Om en enskild underrättar myndigheten om vilken adress som är aktuell måste
myndigheten säkerställa att det är den adressen som kommer att användas i
fortsättningen. (Se t.ex. JO:s beslut den 8 december 2021, dnr 6964-2019.)

Av utredningen framgår att Arbetsförmedlingen fattade ett preliminärt beslut
om sanktion för BB den 12 november 2021. I beslutet angavs att han hade
möjlighet att lämna information innan ett slutligt beslut fattades och att han i så
fall behövde höra av sig senast den 29 november 2021.

Vidare framgår det att BB hade kontakt med Arbetsförmedlingen vid flera
tillfällen efter att det preliminära beslutet hade fattats och då uppmanade
myndigheten att skicka beslutet till hans särskilda postadress. Han fick dock till
                                                                    Dnr 764-2022       Sid 5 (7)




svar att beslutet enbart kunde skickas till folkbokföringsadressen och
hänvisades till att antingen ändra sin folkbokföringsadress hos Skatteverket eller
eftersända sin post.

Att registrera en korrekt adressuppgift för en enskild är en grundläggande
uppgift för en myndighet, och den borde vara enkel att utföra. Det är
anmärkningsvärt att Arbetsförmedlingen inte har lyckats registrera BB:s
särskilda postadress och säkerställa att post skickades dit trots upprepade
önskemål om detta. Jag har förståelse för att situationen måste ha upplevts som
frustrerande för BB.

Kommunicering och underrättelse om beslut
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppen-
bart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för
beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.
Det framgår av 25 § FL.

Enligt 33 § FL ska en myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende så snart
som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet,
om det inte är uppenbart obehövligt.

Skyldigheten att kommunicera inför ett beslut är en grundläggande rättsprincip
inom förvaltningsrätten. JO har tidigare uttalat att utgångspunkten är att en part
ska ha nåtts av underrättelsen om utredningsmaterialet för att kommunicerings-
skyldigheten ska anses vara uppfylld (se t.ex. JO:s beslut den 9 december 2014,
dnr 6563-2013).

När en myndighet inte skickar handlingar till en enskilds korrekta adress finns
det risk för att förvaltningslagens krav på kommunicering och underrättelse om
beslut inte uppfylls (se JO 2017/18 s. 48 och 55).

BB hade visserligen flera kontakter med Arbetsförmedlingen om det
preliminära beslutet under kommuniceringstiden. Han fick då viss information
om beslutet både muntligen och skriftligen och upplystes om när han senast
behövde yttra sig inför det slutliga beslutet. Arbetsförmedlingen har även tagit
in uppgifter som han lämnat under kommuniceringstiden i det slutliga beslutet.
Det framgår dock att BB tog kontakt med Arbetsförmedlingen efter att han hade
fått information från Försäkringskassan om att hans aktivitetsstöd hade
reducerats. Jag vill med anledning av det påpeka att en kommunicerings-
skyldighet inte kan uppfyllas genom att den enskilde får information från en
annan myndighet. Det är i stället den myndighet som överväger att fatta det
aktuella beslutet, i det här fallet Arbetsförmedlingen, som ansvarar för att kravet
på kommunicering är uppfyllt.

Det framgår även att BB återkommande uppgett att han inte fått det preliminära
beslutet och att han velat få detta skickat till den särskilda postadressen utan att
så skedde. Dessutom meddelade han i slutet av kommuniceringstiden att han
                                                                    Dnr 764-2022       Sid 6 (7)




inte kunde komplettera ärendet i tid utan underlag. En handläggare har förvisso
i anslutning till det frågat BB om han ville förlänga kommuniceringstiden och i
så fall hur länge. Efter att han svarat att han inte visste hur lång tid han behövde
eftersom han inte fått beslutet har han trots det inte fått något besked i fråga om
sin anståndsbegäran.

Utifrån vad som framkommit i ärendet anser jag att Arbetsförmedlingen har
brustit i sin kommuniceringsskyldighet.

Det är dessutom tydligt att Arbetsförmedlingen har brustit i att underrätta BB
om det preliminära beslutet i och med att han inte fick del av dess fullständiga
innehåll. Det är givetvis inte tillräckligt att sammanfatta ett beslut så som
myndigheten gjorde i ett e-postmeddelande till BB den 13 december 2021.

Serviceskyldighet
Enligt 6 § FL ska en myndighet se till att kontakterna med enskilda blir smidiga
och enkla. Myndigheten ska, utan onödigt dröjsmål, lämna den enskilde sådan
hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av
hjälp och myndighetens verksamhet.

I serviceskyldigheten ingår givetvis att myndigheten ska lämna korrekt
information till enskilda. En enskild måste kunna lita på och utgå från den
information som en myndighet lämnar (se t.ex. JO:s beslut den 11 april 2022,
dnr 4139-2020).

Det framgår av utredningen att BB vid flera av sina kontakter med
Arbetsförmedlingen blev hänvisad till att kontakta andra aktörer för att lösa det
aktuella problemet med sin adress. Om en fråga ligger utanför en myndighets
verksamhetsområde är det givetvis lämpligt att hänvisa den enskilde till rätt
aktör. Den aktuella frågan rörde dock Arbetsförmedlingens egen registrering av
en adress, och myndigheten borde därför ha utrett frågan ordentligt direkt i
stället för att hänvisa BB vidare.

BB har även fått felaktig information om att Arbetsförmedlingen inte kunde
använda den särskilda postadressen. Av myndighetens remissvar framgår att det
fattades ett internt beslut den 6 december 2021 om att särskild postadress kunde
användas i kommunikationen med arbetssökande. Även därefter uppgav dock
myndigheten för BB att handlingar enbart kunde skickas till hans
folkbokföringsadress. Ett sådant besked fick han bl.a. av en handläggare den 23
december 2021, trots att myndighetens rättsavdelning hade meddelat
handläggaren att särskild postadress fick användas. Det framstår för mig som att
handläggaren missuppfattade rättsavdelningens svar och jag vill med anledning
av det framhålla att det givetvis är viktigt att vara noggrann vid hanteringen av
ärenden som rör enskilda.
                                                                  Dnr 764-2022      Sid 7 (7)




Avslutande synpunkter
Arbetsförmedlingen har brustit på flera sätt i sin hantering av BB:s ärende och
myndigheten förtjänar kritik för detta.

Jag ser givetvis positivt på att Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att
säkerställa att myndigheten använder korrekta uppgifter om adresser till
enskilda. I Arbetsförmedlingens remissvar anges dock att problemet med
särskilda postadresser uppmärksammades redan sommaren 2020. Att korrekta
adressuppgifter används är av grundläggande betydelse. Jag har därför svårt att
förstå varför det dröjde nästan ett och ett halvt år från det att problemet
uppmärksammades till dess att det fattades ett tydligt beslut om att särskilda
postadresser fick användas.

Jag noterar dessutom att det så sent som vid tidpunkten för remissvaret inte var
möjligt att använda särskilda postadresser i Arbetsförmedlingens samtliga
system, vilket är bekymmersamt. Arbetsförmedlingen har tidigare fått kritik för
att myndigheten haft system som innebär att de anställda inte kunnat utföra sina
arbetsuppgifter i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser (se t.ex. JO:s
protokoll den 16 mars 2018, dnr 861-2018). Även detta ärende belyser vikten av
att Arbetsförmedlingen säkerställer att de system som används inte begränsar
möjligheten att uppfylla de krav som uppställs i förvaltningslagen.

Den felaktiga information som BB fick efter att Arbetsförmedlingen fattade ett
beslut om att använda särskilda postadresser tyder även på att myndigheten
behöver förbättra den interna kommuniceringen av beslut för att säkerställa att
viktig information når fram till samtliga medarbetare.

Ärendet avslutas.
