# Granskning av Skolinspektionens användning av möjligheten att ansöka om utdömande av vite när en huvudman inte följer ett vitesföreläggande som myndigheten har beslutat

JO 2025-08-28 dnr 765-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                  2025-08-28               765-2025               1 (9)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Granskning av Skolinspektionens användning av möjligheten att
                   ansöka om utdömande av vite när en huvudman inte följer ett
                   vitesföreläggande som myndigheten har beslutat


                     Beslutet i korthet: I december 2024 framkom det i flera radioinslag att
                     Skolinspektionen sällan ansöker om utdömande av vite i de fall myndigheten har
                     beslutat att förelägga en skolhuvudman vid vite att åtgärda brister. Mot bakgrund av
                     dessa uppgifter samt statistik från Skolinspektionens webbplats beslutade chefsJO att
                     utreda frågan. Handlingar i ett antal ärenden hämtades in och granskades.
                     ChefsJO finner inte skäl att rikta någon kritik mot Skolinspektionen vad gäller
                     användningen av möjligheten att ansöka om utdömande av vite i de granskade
                     ärendena. Samtidigt framhåller han att det är angeläget att Skolinspektionen
                     använder sig av hela den palett av sanktioner som står till buds genom skollagens
                     reglering. Häri ingår som en viktig del möjligheten att utfärda vitesförelägganden och
                     att konsekvent ansöka om utdömande av vite i situationer då huvudmannen inte har
                     följt ett vitesföreläggande, förutsatt att myndigheten bedömer att det i övrigt finns
                     förutsättningar för att ansöka. ChefsJO ser vissa risker om Skolinspektionen inte
                     ansöker om utdömande av vite i de fall ett vitesföreläggande inte följs. En sådan risk
                     är att skolhuvudmäns incitament att följa ett vitesföreläggande kan minska om de har
                     intrycket av att Skolinspektionen endast i mycket liten utsträckning fullföljer ett
                     viteshot genom att ansöka om vitets utdömande. I förlängningen kan detta leda till att
                     förtroendet för Skolinspektionens tillsynsarbete minskar.

## Bakgrund

Statens skolinspektion (Skolinspektionen) utövar tillsyn över skolor och vissa
                   andra utbildningsverksamheter. Myndighetens uppdrag är bl.a. att se till att
                   skolhuvudmän bedriver sina verksamheter enligt gällande regler. Om en
                   verksamhet inte uppfyller de krav som gäller kan Skolinspektionen förelägga
                   huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande får förenas
                   med vite och i vissa fall är det obligatoriskt att förena föreläggandet med vite.
                   För det fall att ett vitesföreläggande inte följs kan Skolinspektionen ansöka hos
                   allmän förvaltningsdomstol om att vitet ska dömas ut.

                   I december 2024 framkom det i flera nyhetsinslag i Sveriges Radio att
                   Skolinspektionen sällan ansöker om utdömande av vite i de fall myndigheten
                   har beslutat att förelägga en huvudman vid vite att åtgärda brister i sin


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 765-2025       Sid 2 (9)




verksamhet. Vid en kontroll av uppgifter på Skolinspektionens webbplats
framkom att myndigheten inte hade ansökt om utdömande av vite i något fall
under åren 2021–2023. När det gällde 2024 hade Skolinspektionen ansökt om
utdömande av vite i två fall. Vidare framgick det att myndigheten under 2021–
2023 hade beslutat om vitesföreläggande i 37 fall. 1

Beslut om initiativ
Mot bakgrund av uppgifterna i nyhetsinslagen och informationen på Skol-
inspektionens webbplats beslutade jag den 24 januari 2025 att inleda detta
initiativärende. Syftet var att utreda Skolinspektionens användning av
möjligheten att ansöka om utdömande av vite när en huvudman inte följer ett
vitesföreläggande som myndigheten har beslutat med stöd av bestämmelserna i
26 kap. 10 och 27 §§ skollagen.

Utredning
JO:s begäran om yttrande
JO begärde att Skolinspektionen – för vart och ett av de ärenden där
myndigheten hade beslutat om vitesföreläggande under perioden den 1 juli 2020
till den 31 december 2023 – skulle redogöra för om myndigheten hade ansökt
hos domstol om utdömande av vite eller inte. För det fall att Skolinspektionen
inte hade ansökt om utdömande av vite skulle myndigheten i varje enskilt fall
redogöra för anledningen till varför det inte hade skett.

Skolinspektionen ombads att bifoga samtliga vitesförelägganden som hade
beslutats under den ovan angivna tidsperioden. I förekommande fall skulle
myndigheten även bifoga det svar som huvudmannen gett in till myndigheten.

Skolinspektionens svar till JO
Skolinspektionen yttrade sig den 19 mars 2025 och bifogade de handlingar som
JO hade begärt. Myndigheten bifogade även de uppföljningsbeslut som hade
meddelats avseende vitesföreläggandena. Av handlingarna framgick att
Skolinspektionen under den aktuella perioden hade beslutat om
vitesförelägganden i 37 fall.

Skolinspektionen lämnade en redogörelse för vart och ett av de aktuella
ärendena. Därutöver anförde myndigheten i huvudsak följande.




1
  Vid kontroll av uppgifter på Skolinspektionens webbplats den 26 augusti 2025
framgick att myndigheten under 2021 beslutat om vitesföreläggande i 5 fall, under 2022
i 10 fall och under 2023 i 22 fall. Under 2024 har myndigheten beslutat om
vitesföreläggande i 25 fall.
                                                                    Dnr 765-2025      Sid 3 (9)




Allmänt om Skolinspektionens tillsynsverksamhet och Högsta
förvaltningsdomstolens (HFD) praxis
Tillsynen är en del av Skolinspektionens kärnverksamhet och den genomförs på
flera olika sätt. En tillsyn kan resultera i flera olika ingripanden. Ofta kräver
arbetet en utredning på plats i skolan med lektionsobservationer och intervjuer.
Detta är också fallet med uppföljningar av vitesförelägganden, där huvud-
mannens redovisning behöver kompletteras med ett besök för att kunna avgöra
om föreläggandet har följts eller inte.

Om det vid uppföljningen av ett vitesföreläggande framgår att huvudmannen
inte har följt föreläggandet kan Skolinspektionen ansöka om att vitet ska dömas
ut. De senaste åren har myndigheten gjort en hel del förändringar i tillsynen
med anledning av en dom som HFD meddelade i maj 2020 (HFD 2020 ref. 28).
Förändringarna har bl.a. bestått i att tillsynsutredningarna har fördjupats och att
myndighetens beslut om vitesförelägganden skrivs på ett annat sätt än tidigare.

I HFD 2020 ref. 28 tog domstolen ställning till om ett av Skolinspektionen
beslutat vitesföreläggande var tillräckligt preciserat. HFD:s bedömning var att
föreläggandet inte uppfyllde kraven på att ange tydliga och konkreta åtgärder.
Domstolen uttalade bl.a. att ett vitesföreläggande i princip inte får utformas på
så sätt att det endast upprepar regleringens lydelse. För att ett föreläggande som
är utformat på ett sådant sätt ska tillgodose kravet på precision krävs att
bestämmelserna är så precisa att det inte kan råda något tvivel om vilka åtgärder
som ska vidtas eller underlåtas i det enskilda fallet. Normalt får ett föreläggande
inte heller utformas så att det endast anger vilket resultat som ska uppnås.
I stället måste det tydligt anges vilka konkreta åtgärder som adressaten ska
vidta. I vilken utsträckning det är möjligt för en myndighet att formulera sådana
konkreta åtgärder beror på hur regleringen är utformad. HFD konstaterade att
om regleringen är allmänt hållen, begränsas myndighetens möjligheter att
använda vitesförelägganden för att komma till rätta med brister.

Efter att HFD hade meddelat sin dom tillsatte Skolinspektionen en projektgrupp
som analyserade inom vilka delar av skollagstiftningen som det går att utforma
förelägganden som uppfyller kraven i HFD:s praxis. Projektgruppen bedömde
att det var möjligt att formulera förelägganden avseende de flesta delar av
regleringen, men att det fanns svårigheter inom vissa områden. Projektgruppen
bedömde också att Skolinspektionen behövde göra ett flertal förändringar, t.ex.
vad gäller sättet att skriva beslut. Vidare bedömde gruppen att myndigheten
borde använda vitesförelägganden mer sparsamt och i rätt ärenden samt att
myndigheten i större utsträckning borde använda ingripandet anmärkning och
avstående från att ingripa. Inom ramen för projektet skickade Skolinspektionen
en hemställan till regeringen om att överväga att förtydliga vissa bestämmelser
och/eller införa ett bemyndigande i skollagen för att möjliggöra meddelandet av
föreskrifter.
                                                                    Dnr 765-2025     Sid 4 (9)




Under den period som JO:s granskning omfattar har Skolinspektionen bedrivit
ett ständigt pågående arbete med att utveckla sina beslut så att de uppfyller
kraven i HFD:s praxis. Arbetet har resulterat i att besluten successivt har blivit
mer precisa. Vissa författningsändringar har skett vilket har underlättat arbetet,
även om Skolinspektionen fortsatt ser ett behov av kompletterande föreskrifter
inom t.ex. systematiskt kvalitetsarbete samt trygghet och studiero.

Före HFD:s dom var Skolinspektionens uppfattning att myndighetens vites-
förelägganden uppfyllde kraven på tydlighet och myndighetens ansökningar om
utdömande av vite bifölls i regel också av förvaltningsdomstol. Under 2019
ansökte myndigheten t.ex. om utdömande av vite i 22 ärenden. Av dessa bifölls
19, varav i ett fall delvis. Efter HFD:s dom har Skolinspektionens ansökningar i
några fall avslagits. Myndighetens beslut om vitesförelägganden har i stort sett
inte överklagats efter att myndigheten genomfört sitt utvecklingsarbete och
förvaltningsrätten har ännu inte prövat de ansökningar om utdömande av vite
som har getts in efter utvecklingsarbetet. Skolinspektionen har därför ännu inte
fått någon domstolsprövning av de tydligare och mer precisa åtgärder som
numera anges i vitesföreläggandena.

Allmänt om att ansöka om utdömande av vite
I lagen (1985:206) om viten (viteslagen) finns inte något krav på att en
myndighet ska ansöka om utdömande av vite, utan myndigheten måste själv
göra en bedömning av om en ansökan ska göras eller inte. Av lagkommentaren
till bestämmelserna framgår att en faktor som kan ha betydelse är sannolikheten
för att förvaltningsrätten skulle bifalla ansökan. Även i andra fall kan det
bedömas som olämpligt eller oskäligt att ansöka om utdömande av vitet, t.ex.
om adressaten har gjort vissa ansträngningar för att följa föreläggandet. Då blir
benägenheten att ansöka om utdömande i allmänhet mindre. Vidare saknas det
ofta anledning att begära att ett vite ska dömas ut om adressaten har uppnått
resultatet på annat sätt än genom de åtgärder som anges i föreläggandet. (Lavin,
Viteslagstiftningen [8 januari 2025, Version 3D, JUNO], kommentaren till 6 §)

Om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse ska vitet inte dömas ut (9 §
viteslagen). Vilken praktisk betydelse man tillerkänner regeln beror på om man
ser vitet främst som ett straff eller tvångsmedel. Av förarbetena till skollagen
framgår att möjligheten att vitesförelägga i första hand syftar till att vara
förebyggande. Redan förekomsten av en sådan möjlighet torde i de flesta fall
vara ett tillräckligt påtryckningsmedel för att förmå huvudmannen att rätta till
bristerna (prop. 2009/10:165 s. 550).

Skolinspektionens slutsatser kring handläggningen av de ärenden som omfattas
av JO:s granskning
Under den tidsperiod som JO:s granskning avser har Skolinspektionen fattat
beslut om vitesföreläggande i 37 fall. Av dessa har myndigheten ansökt om
utdömande av vitet i 3 fall. I de resterande ärendena har det funnits olika skäl
                                                                    Dnr 765-2025      Sid 5 (9)




till att Skolinspektionen inte har ansökt om utdömande av vite. Nedan följer en
redogörelse för dessa skäl.

I tretton ärenden har huvudmannen följt föreläggandet i dess helhet och det har
därmed inte funnits skäl för en ansökan. Bland dessa finns det enstaka fall där
föreläggandet inte fullt ut har följts vid den i föreläggandet angivna redovis-
ningstidpunkten, men i vart fall innan uppföljningsbeslutet fattats. I sex ärenden
har huvudmannen till allra största del följt föreläggandet. Det har därmed haft
avsedd effekt som påtryckningsmedel, varför någon ansökan inte har gjorts.
Detta är exempel på när myndigheten har gjort en sådan lämplighets- och
skälighetsbedömning som myndigheten ska göra när den överväger om en
ansökan ska göras eller inte. Skolinspektionens uppfattning är att dessa
bedömningar har varit korrekta utifrån omständigheterna i de enskilda fallen
och mot bakgrund av det omfattande utvecklingsarbete som Skolinspektionen
då genomförde, bl.a. genom att göra föreläggandena tydligare.

I sex fall har Skolinspektionen på grund av allvarliga brister återkallat
huvudmännens godkännande helt eller delvis, dvs. myndigheten har använt ett
ännu skarpare ingripande. Därutöver har huvudmannen i ett ärende begärt att
dess godkännande ska återkallas. I två fall har huvudmännen slutat bedriva
verksamheten vid de aktuella skolenheterna. I dessa situationer har vitet inte
behövts eftersom det inte har funnits, alternativt inte i närtid skulle finnas,
någon verksamhet för huvudmannen att åtgärda brister i.

När det gäller resterande sex ärenden finns det olika förklaringar till varför
Skolinspektionen inte har ansökt om utdömande av vitet. I ett ärende hade
huvudmannen inlett vissa åtgärder för att avhjälpa bristerna. Skolinspektionen
bedömde därutöver att vitesföreläggandet inte innehöll tillräckligt tydliga och
konkreta åtgärder för att en ansökan om utdömande av vitet skulle kunna
bifallas. Frågan om föreläggandet innehöll tillräckligt tydliga åtgärder uppkom
även i ett annat ärende och innan Skolinspektionen hade tagit ställning till
frågan gjordes en ny uppföljning, varvid huvudmannen bedömdes ha vidtagit
förelagda åtgärder. I två ärenden gjordes det inte någon uppföljning av
vitesföreläggandet och tillsynsärendena avslutades. I det ena fallet berodde det
på att huvudmannen inte längre bedrev verksamheten och i det andra fallet
begärde huvudmannen att godkännandet skulle återkallas. I ett annat ärende
bedömde Skolinspektionen att det saknades tillräckligt underlag för att ansöka
om utdömande av vitet eftersom det inte med tillräcklig tydlighet framgick av
uppföljningsbeslutet i vilka delar vitesföreläggandet hade följts respektive inte
följts. Slutligen bedömde Skolinspektionen i ett ärende att det inte fanns skäl att
ansöka om vitets utdömande eftersom en ny uppföljning genomfördes innan
ansökan gjordes. Uppföljningen visade att huvudmannen hade följt
föreläggandet och avhjälpt bristen.

Skolinspektionens uppfattning är att myndigheten har agerat korrekt i de fall där
myndigheten inte har ansökt om utdömande av vite. Som framgår av redogörel-
                                                                       Dnr 765-2025    Sid 6 (9)




sen ovan finns det ett flertal skäl till varför myndigheten inte har ansökt. Med
hänsyn till HFD-domen och de bedömningar som förvaltningsrätt och kammar-
rätt har gjort i flera domar därefter – att Skolinspektionens vitesförelägganden
inte har uppfyllt kraven på tydlighet och precision – har myndigheten varit
angelägen om att inte ansöka om utdömande i de fall det funnits liknande
omständigheter som inneburit tveksamheter gällande frågan om ansökan skulle
bifallas eller inte. Det ska dock tydliggöras att Skolinspektionen inte har
avslutat tillsynen förrän huvudmännen har avhjälpt de brister som myndigheten
har uppmärksammat. Myndighetens ingripande har således ändå haft önskad
effekt. I vissa fall, där bristerna inte ens efter en tid har åtgärdats, har
myndigheten behövt återkalla huvudmännens godkännande.

Rättslig reglering
Skollagen
I 26 kap. skollagen finns bestämmelser om bl.a. tillsyn. Enligt 2 § avses med
tillsyn en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den
verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra
föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för
att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid
granskningen.

Enligt 26 kap. 10 § får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som står
under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller
de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga
om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om
rätt till bidrag. Av 27 § samma kapitel framgår att ett föreläggande får förenas
med vite. Om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar
förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen ska föreläggandet
förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Av 26 kap. 11 § framgår att en tillsynsmyndighet, i stället för att meddela ett
föreläggande, får tilldela en huvudman en anmärkning vid mindre allvarliga
överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

Enligt 26 kap. 12 § får en tillsynsmyndighet avstå från att ingripa om
överträdelsen är ringa (1), den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig
rättelse (2), eller det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda
skäl mot ett ingripande (3).

I 26 kap. 13–16 §§ regleras tillsynsmyndighetens möjligheter att återkalla ett
godkännande. I 16 a–18 §§ finns bestämmelser om verksamhetsförbud, statliga
åtgärder för rättelse och tillfälligt förbud att bedriva verksamhet.

Viteslagen
I 2 § viteslagen anges att ett vitesföreläggande ska vara riktat till en eller flera
namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet
innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, ska det av
                                                                    Dnr 765-2025    Sid 7 (9)




föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden ska
vidtas. Vite får inte föreläggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller
rättslig möjlighet att följa föreläggandet.

Av 6 § framgår att frågor om utdömande av viten som huvudregel prövas av
förvaltningsrätt på ansökan av den myndighet som utfärdat vitesföreläggandet.

I 9 § anges bl.a. att om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse ska vitet
inte dömas ut.

Bedömning
Inledning
Vitesinstrumentet utgör ett påtryckningsmedel som syftar till att förmå den som
vitesföreläggandet riktar sig mot att åtgärda de brister som tillsynsmyndigheten
har konstaterat. När det gäller Skolinspektionens tillsyn finns det – utöver
möjligheten att besluta om förelägganden med eller utan vite – även andra typer
av ingripanden som kan användas när en huvudman inte bedriver sin verksam-
het enligt gällande regler. Av förarbetena framgår att skollagens reglering kring
sanktioner har en trappliknande konstruktion, där utgångspunkten ska vara att
mildare åtgärder prövas i första hand, men där mer ingripande sanktioner kan
tillgripas vid grövre överträdelser (prop. 2009/10:165 s. 546).

Skollagen reglerar således ett relativt brett spann av ingripanden, där tillsyns-
myndigheten i varje enskilt fall får bedöma vilken sanktion som är lämplig med
hänsyn till bristernas allvarlighetsgrad. Därvid ska proportionalitetsprincipen
beaktas, dvs. myndigheten får inte vidta mer ingripande åtgärder än vad som är
nödvändigt med hänsyn till omständigheterna (5 § förvaltningslagen).

Skolinspektionens användning av möjligheten att ansöka om utdömande
av vite i de granskade fallen
Skolinspektionen har på ett utförligt sätt redogjort för handläggningen i de 37
fall där myndigheten har beslutat om vitesföreläggande under perioden den
1 juli 2020 till den 31 december 2023. I varje enskilt fall där Skolinspektionen
inte har ansökt om utdömande av vitet har myndigheten beskrivit anledningen
till detta och vilka överväganden som gjorts. Skolinspektionen har framhållit att
den med hjälp av andra tillsynsåtgärder har förmått huvudmännen att vita
nödvändiga åtgärder och att tillsynen inte har avslutats förrän de konstaterade
bristerna har avhjälpts, alternativt att den har avslutats genom att Skolinspek-
tionen har fattat beslut om återkallelse av huvudmannens godkännande.

Mot bakgrund av den redogörelse som Skolinspektionen har lämnat och de
handlingar som granskats, finner jag inte skäl att rikta någon kritik mot
myndigheten vad gäller användningen av möjligheten att ansöka om utdömande
av vite i de granskade ärendena. Med detta sagt vill jag ändå göra några
allmänna uttalanden i frågan.
                                                                      Dnr 765-2025       Sid 8 (9)




Allmänna uttalanden om Skolinspektionens användning av möjligheten
att ansöka om utdömande av vite
Som framkommit ovan var anledningen till att jag i januari 2025 inledde detta
ärende att Skolinspektionen – som tidigare brukade ansöka om utdömande av
vite i relativt stor utsträckning – sedan 2020 knappt hade använt den
möjligheten över huvud taget. Skolinspektionen har anfört att den
bakomliggande orsaken till detta är att myndigheten har gjort ett antal
omfattande förändringar i sin tillsyn som en följd av den dom som HFD
meddelade det året (HFD 2020 ref. 28).

Det är naturligtvis positivt att Skolinspektionen har genomfört ett förändrings-
arbete med anledning av HFD:s praxis kring utformningen av förelägganden.
Samtidigt har det nu gått flera år sedan HFD:s dom meddelades.

Det är angeläget att Skolinspektionen använder sig av hela den palett av
sanktioner som står till buds genom skollagens reglering. Häri ingår som en
viktig del möjligheten att utfärda vitesförelägganden och att konsekvent ansöka
om utdömande av vite i situationer då huvudmannen inte har följt ett
vitesföreläggande, förutsatt att myndigheten bedömer att det i övrigt finns
förutsättningar för att ansöka.

Statistiken visar att antalet beslut om vitesförelägganden successivt har ökat
mellan 2021 och 2024. Jag utgår från att Skolinspektionen även i dag nyttjar sig
av möjligheten att utfärda vitesförelägganden och att den formulerar sina
förelägganden på ett så tydligt sätt att det inte längre finns skäl att avstå från att
ansöka om utdömande av vite på den grunden att ett vitesföreläggande är
bristfälligt utformat.

Jag har som sagt inte funnit anledning att kritisera Skolinspektionen för de
överväganden som gjorts i de nu granskade ärendena. Dock ser jag vissa
allmänna risker om myndigheten inte ansöker om utdömande av vite i de fall ett
vitesföreläggande inte har följts.

En sådan risk är att brister i en utbildningsverksamhet, som huvudmannen
visserligen avhjälper efter en tid, möjligen hade åtgärdats i ett tidigare skede om
Skolinspektionen hade ansökt om vitets utdömande. I fall då Skolinspektionen
inte ansöker om utdömande av vitet kan resultatet bli att myndigheten i
slutänden tvingas använda ett skarpare ingripande (t.ex. återkallelse av
godkännande) än vad som hade behövts om en ansökan om utdömande hade
getts in tidigare i processen. Slutligen finns en risk för att skolhuvudmäns
incitament att följa ett vitesföreläggande kan minska om de har intrycket av att
Skolinspektionen endast i mycket liten utsträckning fullföljer ett viteshot genom
att ansöka om vitets utdömande. I förlängningen kan detta leda till att
förtroendet för Skolinspektionens tillsynsarbete minskar.
                                                                Dnr 765-2025   Sid 9 (9)




Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Emilia Franke har föredragit ärendet och byråchefen Dan
Johansson har deltagit i beredningen.
