# Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att en intagen har vistats i häkte under två månader i väntan på plats i anstalt

JO 2022-01-27 dnr 7654-2020

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2022-01-27                7654-2020              1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att en intagen har vistats i
                        häkte under två månader i väntan på plats i anstalt


                          Beslutet i korthet: En intagen fick vistas i häkte under två månader i avvaktan på en
                          plats vid riksmottagningen, anstalten Kumla.
                          Enligt reglerna i strafftidslagen får en dömd person tas in i häkte i anslutning till att
                          verkställigheten av ett fängelsestraff påbörjas, bl.a. i avvaktan på anstaltsplacering. I
                          10 § uppställs vissa tidsfrister. Dessa innebär att tiden i häkte inte får vara längre än
                          nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte finns särskilda skäl. Även om
                          sådana skäl finns får tiden inte vara längre än 30 dagar. JO konstaterar i beslutet att
                          det inte finns några undantag från den sistnämnda fristen.
                          Kriminalvården har förklarat att anledningen till att den intagne fick vistas i häkte
                          under en längre tid var att det vid tillfället inte fanns tillräcklig platskapacitet eller
                          resurser vid riksmottagningen i anstalten Kumla i förhållande till antalet dömda som
                          skulle placeras där. Den intagne kunde inte heller placeras i en annan anstalt i
                          passande säkerhetsklass på grund av platsbrist. JO ser mycket allvarligt på dessa
                          uppgifter och konstaterar att tidsfristen om 30 dagar är absolut och får inte
                          överskridas. Det som Kriminalvården har anfört utgör därför inte skäl för
                          överskridande. Kriminalvården får allvarlig kritik för behandlingen av den intagne i
                          detta avseende.
                          Enligt JO har de åtgärder som Kriminalvården vidtagit för att komma till rätta med
                          väntetiderna på området inte varit tillräckliga. Problemet med att intagna blir kvar i
                          häkte i avvaktan på en anstaltsplacering är inte löst och den absoluta tidsfristen i 10 §
                          strafftidslagen upprätthålls inte, vilket JO anser är synnerligen bekymmersamt. Hon
                          kommer därför att utreda frågan vidare i ett särskilt initiativärende.
                          Mot bakgrund av vad som kommit fram i ärendet finner JO också anledning att
                          uppmärksamma regeringen på situationen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 9 oktober 2020 framförde AA klagomål
                        mot Kriminalvården. Han anförde i huvudsak följande.

                        Han har vistats i häkte sedan den 28 januari 2020. Trots att hans fängelsestraff
                        är verkställbart kan han inte placeras i anstalt på grund av platsbrist. Han har
                        i stället blivit kvar i häkte utan möjlighet att delta i vare sig utbildning eller
                        programverksamhet.


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                       Dnr 7654-2020        Sid 2 (7)




Utredning
En föredragande vid JO hämtade den 6 november 2020 in muntliga upp-
lysningar från häktet Sollentuna. Av uppgifterna framgick bl.a. följande. AA
påbörjade sin verkställighet den 17 september. Han vistades dock fortfarande i
häktet i avvaktan på plats vid riksmottagningen, anstalten Kumla. Häktet
Karlstad anmälde honom till kön till riksmottagningen den 18 september.

Anmälan remitterades därefter till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar
anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom chefen för sektionen för
verksjuridik, bl.a. följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från placeringssektionen vid
      Kriminalvårdens huvudkontor och från region Mitt, som i sin tur har inhämtat
      uppgifter från anstalten Kumla. Av uppgifterna har i huvudsak följande
      framkommit.
      AA dömdes i augusti 2020 till fängelse fyra år och sex månader … AA hade inte
      fyllt 21 år när brottsligheten begicks. AA var placerad i häktet Karlstad när
      domen blev verkställbar den 17 september 2020. Dagen därpå sände häktet
      Karlstad en anmälan via e-post till riksmottagningen vid anstalten Kumla om att
      AA skulle placeras där. AA förflyttades den 21 september 2020 från häktet
      Karlstad till häktet Sollentuna.
      Placeringsansvarig vid riksmottagningen bokade på morgonen den 18 november
      2020 plats för AA i riksmottagningen och häktet Sollentuna gjorde en transport-
      beställning drygt tio minuter därefter. Inget annat har framkommit än att
      riksmottagningen i samband med bokningen kontaktade häktet Sollentuna via
      e-post. Sedan den 19 november 2020 är AA placerad i riksmottagning. Inga
      formella beslut om placering i riksmottagning har dock fattats. Placerings-
      sektionen har per den 29 januari 2021 ännu inte öppnat något ärende eller
      praktiskt påbörjat någon handläggning eftersom utredningen från riks-
      mottagningen ännu inte är färdigställd.
      Orsaken till den långa vistelsetiden i häkte efter att domen blev verkställbar
      berodde på att det inte fanns tillräckligt med platser eller resurser vid
      riksmottagningen i förhållande till det stora antalet dömda som skulle placeras
      där. Gällande just AA behövde särskild hänsyn tas till klientkonstellationen
      innan placering kunde ske. Detta kan i viss mån ha påverkat väntetiden på ett
      negativt sätt.
      När det generellt gäller situationen för intagna som ska placeras i riksmottagning
      kan följande nämnas. Kriminalvården har för närvarande en mycket ansträngd
      beläggningssituation och det råder en omfattande platsbrist inom myndigheten.
      Detta har på senare tid föranlett att placering i riksmottagning har fördröjts för
      många intagna, som därför varit tvungna att invänta sådan placering i häkte eller
      på annan plats. För att komma tillrätta med de långa väntetiderna fattade
      Kriminalvårdens generaldirektör den 2 november 2020 beslut om en förändrad
      ordning för placering i riksmottagning och beslut om särskilda villkor. Beslutet
      är tidsbegränsat och gäller längst till och med den 31 mars 2021. Enligt beslutet
      ska placering i riksmottagning inför beslut om särskilda villkor, med undantag
      från vad som anges i 2 kap. 4 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
      om fängelse (KVFS 2011:1), FARK Fängelse, inte ske för vissa intagna. Arbete
      pågår internt för att ta fram en permanent ordning som ska gälla framöver och
      som har till syfte att effektivisera handläggningen, att möjliggöra för ett
      utredningsförfarande som är bättre anpassat till den intagnes individuella
      förutsättningar och behov samt att frigöra platser i bl.a. häkte. Arbetet med detta
      bedrivs i krisledningsstaben för hantering av platsbristen vid Kriminalvårdens
                                                                  Dnr 7654-2020         Sid 3 (7)




anstalter och häkten. Ett förslag rörande ändring av FARK Fängelse i detta
avseende är för närvarande under beredning inom myndigheten.
I början av november 2020 fanns det 84 personer som påbörjat sin verkställighet
men fortfarande förblev kvar i häkte i väntan på plats i riksmottagning eller som
häktet genom tillfälligt beslut placerat i någon anstalt i säkerhetsklass 1 i väntan
på sådan plats. Till följd av beslutet den 2 november 2020 har antalet intagna
som inväntat plats sjunkit från 84 personer per den 30 oktober 2020 till 60
personer per den 13 november 2020 respektive 33 personer per den 8 januari
2021. Även antalet nyanmälningar av intagna som ska placeras i riksmottagning
har sjunkit till följd av de ändrade placeringskriterierna, vilket även påverkat
väntetiderna i positiv riktning. I december 2020 var väntetiden för placering i
riksmottagning ca 40 dagar.

Rättslig reglering
Av 1 kap. 7 § första stycket fängelselagen (2010:610), FäL, framgår att för en
intagen som avtjänar fängelse i lägst fyra år ska det, om det inte är uppenbart
obehövligt, beslutas om de särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga
när det gäller
  1. placering i anstalt,
  2. vistelse utanför anstalt enligt 10 kap. 1 och 2 §§, och
  3. särskilda utslussningsåtgärder enligt 11 kap. 1 §.
Av 1 kap. 8 § första stycket FäL framgår att prövning av vilka särskilda villkor
som ska gälla för verkställigheten enligt 7 § ska ske så snart verkställigheten
påbörjas eller annars när det finns behov av det. Villkoren ska omprövas när det
finns anledning till det.
Av 8 § strafftidslagen (2018:1251) framgår bl.a. följande. Om en dömd är häktad
när fängelsestraffet är verkställbart, ska verkställigheten påbörjas omedelbart där
han eller hon förvaras.
Om den dömde inte förvaras i kriminalvårdsanstalt när verkställigheten enligt
första stycket påbörjas, ska han eller hon överföras till kriminalvårdsanstalt för
fortsatt verkställighet.
Enligt 9 § första stycket strafftidslagen får en dömd som ska överföras eller
förpassas till kriminalvårdsanstalt för verkställighet av fängelsestraff i anslutning
till det tas in i häkte
   1. i avvaktan på anstaltsplacering, eller
   2. om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.
Enligt 10 § första stycket strafftidslagen får tiden i häkte med stöd av 9 § första
stycket inte vara längre än nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte
finns särskilda skäl för en längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden
inte vara längre än trettio dagar.
Av 2 kap. 4 § FARK Fängelse framgår bl.a. att en intagen som avtjänar fängelse
i lägst fyra år och som vistas i häkte när domen blir verkställbar ska placeras i
riksmottagning för utredning inför beslut om särskilda villkor, om det inte finns
särskilda skäl mot det.

Kriminalvårdens bedömning
Utredningen har visat att AA var placerad i häkte i drygt två månader efter att
hans dom blev verkställbar. Orsaken till den oacceptabelt långa vistelsetiden i
häkte var att det inte fanns tillräcklig platskapacitet eller resurser vid riks-
mottagningen i förhållande till det antal dömda som skulle placeras där.
Anledningen till att AA inte tillfälligt placerades i anstalt i avvaktan på placering
i riksmottagningen berodde på att det rådde brist på anstaltsplatser i samtliga
anstalter i säkerhetsklass 1. I AA:s fall behövde vissa särskilda hänsyn tas, vilket
kan ha påverkat väntetiden negativt. Det har, utöver den långa väntetiden, inte
                                                                       Dnr 7654-2020       Sid 4 (7)




      framkommit något som tyder på att AA:s ärende om placering i riksmottagning
      har handlagts felaktigt.
      Kriminalvården har under hösten 2020 vidtagit åtgärder för att komma tillrätta
      med de långa väntetiderna, bl.a. så har placeringskriterierna för vilka intagna
      som ska placeras vid riksmottagning ändrats och handläggningen av placerings-
      ärendena effektiviserats. Åtgärderna har lett till att väntetiderna har förkortats
      och att antalet intagna som inväntar placering i riksmottagning har sjunkit.
AA kommenterade remissvaret. Han anförde bl.a. att han hade varit på
riksmottagningen under tre månader utan att få påbörja sin utredning. Vidare
begärde han att hans strafftid skulle sättas ned med hänsyn till att han hade
vistats i häkte för länge.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för de bestämmelser som har
betydelse i ärendet. Jag noterar att 2 kap. 4 § Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse sedan den 1 maj 2021 har följande
lydelse: En intagen som ska meddelas särskilda villkor för verkställigheten
enligt 1 kap. 7 § fängelselagen (2010:610) får inför beslutet, eller inför
omprövning av beslut, placeras i anstalt för fördjupad villkorsutredning, om
behov av en sådan utredning finns.

Av de allmänna råden till bestämmelsen framgår bl.a. att behov av en fördjupad
villkorsutredning föreligger om det saknas tillräckligt underlag avseende den
intagne inför prövningen av vilka särskilda villkor som av säkerhetsskäl är
nödvändiga för verkställigheten. Ett sådant behov föreligger normalt för en
intagen som är dömd för sexualbrott eller våldsbrott, har koppling till ett
kriminellt nätverk eller organiserad brottslighet, är under 21 år, har en strafftid
om sex år eller mer eller har återfallit i allvarlig eller omfattande brottslighet.
För en intagen som dömts till utvisning föreligger normalt inte ett behov av
fördjupad villkorsutredning.

Bedömning
Vad JO inte prövar
JO ska bl.a. kontrollera om myndigheterna har följt de regler som gäller för hur
ärenden ska handläggas. JO brukar däremot inte uttala sig om myndigheternas
bedömningar och beslut i sakfrågor. JO kan inte heller ändra eller upphäva
myndigheters beslut, t.ex. Kriminalvårdens strafftidsbeslut.

Särskilt om vissa frister i strafftidslagen
Som Kriminalvården har redovisat får enligt 9 § strafftidslagen (2018:1251) en
dömd person tas in i häkte i anslutning till att verkställigheten av ett fängelse-
straff påbörjas, bl.a. i avvaktan på anstaltsplacering. I 10 § uppställs vissa
tidsfrister. Dessa innebär att tiden i häkte inte får vara längre än nödvändigt och
inte längre än sju dagar, om det inte finns särskilda skäl. Även om sådana skäl
finns får tiden inte vara längre än 30 dagar. Det finns inte några undantag från
den sistnämnda fristen.
                                                                 Dnr 7654-2020       Sid 5 (7)




I förarbetena har som exempel på när det kan anses föreligga särskilda skäl att
överskrida sjudagarsfristen nämnts att det med hänsyn till ordning och säkerhet
kan vara både tidskrävande och svårt att hitta en ändamålsenlig placering. Ett
annat exempel på när det kan vara motiverat att tiden i häkte blir längre än sju
dagar är hög beläggning i anstalter i den säkerhetsklass eller med den program-
verksamhet som anses lämplig. Frågan om vad som utgör särskilda skäl ska
dock avgöras genom en samlad bedömning av omständigheterna i varje enskilt
fall. I samband med att den nya regleringen infördes framhöll regeringen att en
absolut tidsfrist om 30 dagar borde ge Kriminalvården möjlighet att upprätthålla
de fastställda fristerna. (Se prop. 2017/18:250 s. 73 f. och 173.)

AA:s vistelse i häkte
Utredningen visar att AA:s fängelsestraff blev verkställbart den 17 september
2020 och att han förflyttades från häktet till riksmottagningen i anstalten Kumla
den 19 november. AA fick alltså vistas i häkte under två månader i avvaktan på
en plats på riksmottagningen. Detta är uppenbart i strid mot regleringen i 10 §
strafftidslagen.

Kriminalvården har medgett att det var en oacceptabelt lång väntetid. Enligt
myndigheten berodde tidsutdräkten på att det vid tillfället inte fanns tillräcklig
platskapacitet eller tillräckliga resurser vid riksmottagningen i förhållande till
antalet dömda som skulle placeras där. AA kunde inte heller placeras i en annan
anstalt i säkerhetsklass 1 på grund av platsbrist. Jag ser mycket allvarligt på
dessa uppgifter. Tidsfristen om 30 dagar är absolut och får inte överskridas. Det
som Kriminalvården har anfört utgör därför inte skäl för överskridande.
Kriminalvården förtjänar allvarlig kritik för behandlingen av AA i det här
avseendet.

Kriminalvårdens vidtagna åtgärder på området
Att intagna med verkställbara fängelsestraff blir kvar i häkte som en konsekvens
av en ansträngd platssituation har uppmärksammats av JO i tidigare ärenden om
överbeläggning inom Kriminalvården (se bl.a. JO 2001/02 s. 155 och 2004/05
s. 134). JO har även under de senaste åren uttalat kritik mot Kriminalvården för
liknande förhållanden (se bl.a. JO 2019/20 s. 216 och JO:s beslut den 3 oktober
2019, dnr 68-2019).

Jag är väl medveten om den ansträngda beläggningssituationen inom Kriminal-
vården och har i ett initiativärende granskat denna (se JO 2021/22 s. 261). Såvitt
nu är av intresse konstaterade jag i mitt beslut i april 2021 att den nya
strafftidslagen innebar flera förändringar och ansågs kräva relativt omfattande
förberedelser, inte minst från Kriminalvårdens sida. Mot bakgrund av vad som
kom fram genom utredningen ifrågasatte jag dock om Kriminalvården varit
tillräckligt förberedd på de skärpta krav som följde av den nya lagstiftningen.
När det gällde de åtgärder som myndigheten hade vidtagit uttalade jag bl.a.
följande:
                                                                      Dnr 7654-2020         Sid 6 (7)




      Det finns i anslutning till detta skäl att uppmärksamma att det främst var intagna
      dömda för vålds- och sexualbrott som genomgick en fullständig utredning på
      riksmottagningen, medan intagna dömda för t.ex. narkotikabrott eller dömda som
      skulle utvisas efter fullgjord verkställighet inte utreddes lika grundligt. Enligt
      anstaltsledningen pågick det ett arbete inom Kriminalvården med att se över
      vilka intagna som ska placeras på riksmottagningen. I arbetet hade det
      diskuterats att vissa av de intagna som vid tidpunkten för inspektionen
      placerades på riksmottagningen i stället skulle kunna placeras direkt i en anstalt
      för att påbörja verkställighet. Jag har noterat att myndigheten nyligen beslutat
      om en tillfällig förändring med innebörden att många med utvisningsbeslut inte
      placeras på riksmottagningen. Förändringen gäller från november 2020 och
      omfattar också intagna som inte bedöms vara prioriterade för fördjupad
      utredning. Enligt Kriminalvården har bl.a. de ändrade kriterierna för utredning
      lett till att nästan en tredjedel av de som tidigare placerats på riksmottagningen
      undantagits och följaktligen placerats direkt på ordinarie plats i anstalt. Jag ser
      positivt på dessa åtgärder och anser att det är angeläget att myndigheten gör en
      nyanserad bedömning av vilka som måste placeras på riksmottagningen för
      utredning. Det kan enligt min mening också finnas anledning för Kriminalvården
      att överväga i vad mån häkten eller frivården kan utföra en del utredningar och
      fördjupade verkställighetsplaner, som kan ingå i underlag inför beslut om
      anstaltsplacering.
Kriminalvården har även i det nu aktuella ärendet redogjort för myndighetens
arbete för att komma till rätta med de långa väntetiderna till riksmottagningen.
Det framgår emellertid av remissvaret att väntetiden för placering vid
riksmottagningen i december 2020 var 40 dagar. JO har dessutom mottagit flera
klagomål från intagna som under sommaren och i början av hösten 2021 blev
kvar i häkte under en längre tid i väntan på att få genomföra en utredning inför
beslut om särskilda villkor (se t.ex. dnr 6971-2021, 7568-2021 och 7601-2021).
Av de uppgifter som JO har hämtat in i de nämnda ärendena rör det sig om
väntetider om två till tre månader innan de intagna kunnat överföras till anstalt.
Slutligen finns det också, som i det här ärendet, uppgifter om att utredningarna
på riksmottagningen i anstalten Kumla tar lång tid att genomföra.

Kriminalvårdens åtgärder på området har alltså inte varit tillräckliga. Problemet
med att intagna blir kvar i häkte i avvaktan på en anstaltsplacering är inte löst
och den absoluta tidsfristen i 10 § strafftidslagen upprätthålls inte. Det är
synnerligen bekymmersamt. Med anledning av vad som har kommit fram avser
jag att genomföra en närmare granskning av denna fråga inklusive omfattningen
av problemen samt utredning av angränsande förhållanden i ett särskilt
initiativärende.

Avslutning
Ärendet illustrerar på ett tydligt sätt vilka konsekvenser den fortsatt ansträngda
beläggningssituationen inom Kriminalvården medför. Som framgått
upprätthåller myndigheten inte alltid de lagstadgade fristerna som rör
frihetsberövade. Jag finner därför anledning att översända en kopia av beslutet
till regeringen för kännedom.

Det som i övrigt har kommit fram ger inte skäl till några uttalanden från min
sida.
                    Dnr 7654-2020   Sid 7 (7)




Ärendet avslutas.
