# Kritik mot Valnämnden i Örnsköldsviks kommun för ett antal brister i samband med de allmänna valen 2018 och kritik mot en anställd i
kommunen som låtit bli att besvara frågor från en partifunktionär

JO 2020-10-20 dnr 7703-2018

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2020-10-20              7703-2018             1 (9)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Valnämnden i Örnsköldsviks kommun för ett antal brister i
                        samband med de allmänna valen 2018 och kritik mot en anställd i
                        kommunen som låtit bli att besvara frågor från en partifunktionär


                          Beslutet i korthet: En partifunktionär anmälde Valnämnden i Örnsköldsviks kommun
                          och vissa därtill knutna personer och klagade på hur dessa agerat i samband med de
                          allmänna valen hösten 2018. Anmälaren ställde i slutet av juni 2018 frågor till
                          valnämndens sekreterarare, tillika chefen för kommunens valkansli, om reglerna för
                          valsedelshanteringen i kommunen. Han påminde nämnden och dess sekreterare vid
                          flera tillfällen. Frågorna besvarades dock först i slutet av september, efter att valet
                          hade genomförts.
                          JO konstaterar att frågorna borde ha kunnat besvarats omgående och att
                          fördröjningen är oförenlig med förvaltningslagens krav på att en myndighet ska
                          besvara frågor från allmänheten utan onödigt dröjsmål. JO anser att det är
                          anmärkningsvärt att frågorna besvarades först efter valens genomförande och ser
                          allvarligt på det inträffade. JO kritiserar valnämnden och dess sekreterare för att ha
                          dröjt med att besvara frågorna.
                          Valnämnden gav i ett beslut nämndens sekreterare i uppdrag att organisera och leda
                          arbetet vid valnämndens kansli i samband med genomförande av valen. Enligt JO
                          innebar inte detta att någon formell beslutanderätt delegerats till nämndsekreteraren
                          och av vad som framgått av utredningen var det inte heller nämndens avsikt. Trots att
                          nämndsekreteraren enligt JO:s bedömning saknade befogenhet för de beslut han
                          fattade var hans hantering av valsedlar i enlighet med vad valnämnden avsåg med sitt
                          beslut. Detta var inte en acceptabel ordning och JO ser allvarligt även på detta.
                          Valnämnden kritiseras för sitt agerande.
                          JO konstaterar avslutningsvis att en ledamot i valnämnden deltog i ett beslut om att
                          förordna sin fru och barn till röstmottagare i kommunen trots att han var jävig.
                          Valnämnden kritiseras även för det.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 15 november 2018 förde AA fram
                        klagomål mot bl.a. Valnämnden i Örnsköldsviks kommun, nämndens
                        ordförande BB, nämndledamoten CC och nämndens sekreterare, tillika chefen
                        för kommunens valkansli, DD. Anledningen till klagomålet var nämndens och
                        de nämnda personernas agerande i samband med de allmänna valen hösten




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                 Dnr 7703-2018       Sid 2 (9)




2018. AA lämnade även in kopior av mejlkonversationer mellan honom och
kommunen som bakgrund för sin anmälan.

JO:s granskning har avsett endast vissa delar av AA:s anmälan. I de delar som
JO valt att utreda åberopade AA sammanfattningsvis följande.

Underlåtenhet att svara på frågor m.m.
Under valrörelsen 2018 var AA funktionär för partiet Alternativ för Sverige
med ansvar för att distribuera partiets valsedlar till Västernorrlands röstnings-
och vallokaler. Valet ägde rum söndagen den 9 september 2018. Den 28 juni
mejlade han till DD och frågade vilka regler som gällde i Örnsköldsviks
kommun för att lägga ut valsedlar och om det fanns ett dokument som reglerade
detta. Han påminde om sin fråga vid flera tillfällen, bl.a. den 20 augusti med ett
påpekande om att förtidsröstningen skulle inledas den 22 augusti. Han ringde
till DD den 27 augusti, men denne uppgav att han satt i ett möte och därför inte
hade möjlighet att prata någon längre stund. Den 28 augusti mejlade han till DD
och begärde att få kopior av samtliga valnämndsprotokoll av relevans för valet
2018. DD ringde upp honom samma dag. Samtalet avslutades med att DD
lovade att skicka de begärda dokumenten.

Den 29 augusti ringde AA till BB. Hon uppgav att valnämnden hade delegerat
beslutanderätten i en rad valfrågor till DD och att det var beslutat att kommunen
inte skulle ansvara för någon valsedelsutläggning utöver vad kommunen är
skyldig till enlig lag. Det framgick inte av samtalet om det var DD på delegation
eller valnämnden som beslutat om valsedelsutläggningen. Den 30 augusti talade
AA i telefon med DD och bad återigen om att få del av protokollen. DD uppgav
då att protokollen inte kunde skickas via mejl. AA fick del av protokollen per
post den 4 september. Efter att han tagit del av valnämndens protokoll och
kunnat konstatera att de inte innehöll något beslut om delegation eller någon
information om valsedelshanteringen i kommunen mejlade han den 5 september
till DD och påpekade att han fortfarande inte hade fått något skriftligt svar om
valsedelshanteringen i kommunen. Han förklarade vidare att han nu ville veta
om och i så fall hur beslut hade fattats i dessa frågor och att han ville ha en
kopia av eventuella protokoll över sådana beslut.

Valnämndens ordförande och sekreterare har alltså, enligt AA, under en lång tid
låtit bli att svara på frågor och lämna information om det kommande valet där
AA var partifunktionär.

Beslutanderätt om hantering av valsedlar
Enligt uppgift från kommunens stabschef EE och BB har DD givits ett uppdrag
som det följt en beslutanderätt med vad gäller distribution och presentation av
valsedlar. Det har dock inte rört sig om någon formell delegering. Det betyder
konkret att DD har beslutat hur valsedlar ska presenteras, vilket ansvar och
vilka arbetsuppgifter röstmottagare ska ha och om kommunen ska vara
behjälplig med valsedelsdistributionen eller inte, samt att dessa beslut inte
någonstans har dokumenterats, protokollförts eller anmälts till valnämnden.
                                                                        Dnr 7703-2018        Sid 3 (9)




Det finns inget stöd i kommunallagen för uppfattningen att det finns någon
skillnad mellan ”att uppdra” och ”delegera”. Han ifrågasätter om beslutsrätten i
dessa frågor får delegeras till en tjänsteman överhuvudtaget eftersom
kommunallagen förbjuder delegation av ”ärenden som avser verksamhetens
mål, inriktning, omfattning eller kvalitet”.

Jäv
Valnämnden i Örnsköldsviks kommun utser röstmottagare genom att
valdistrikten delas upp mellan valnämndens ledamöter, ersättare och valkansli.
Därefter föreslår respektive ledamot, ersättare och valkansli röstmottagare för
respektive distrikt. Valnämnden beslutar sedan att utse de föreslagna
röstmottagarna. Inför valet 2018 tilldelades valnämndsledamoten CC två
valdistrikt. Han föreslog att hans fru skulle vara röstmottagare och ordförande i
ett av distrikten och att hans dotter skulle vara röstmottagare i samma distrikt.
Han föreslog även att hans son skulle vara röstmottagare i det andra distriktet
som han hade tilldelats. Han deltog sedan i valnämndens beslut att utse personer
som är närstående till honom till röstmottagare.

CC har alltså, enligt AA, varit jävig när han deltog i valnämndens beslut att utse
sin fru och barn till röstmottagarare.

Utredning
Efter att JO tagit del av vissa handlingar från kommunen, bl.a. valnämndens
sammanträdesprotokoll från den 7 februari 2018 (med beslut om uppdrag till
valnämndens sekreterare) och den 15 juni 2018 (med beslut om förordnande av
röstmottagare), uppmanades Valnämnden i Örnsköldsviks kommun att yttra sig
över anmälan i de tre delar som redogjorts för ovan.

Valnämnden (genom ordföranden FF) yttrade sig efter att ha gett berörda
befattningshavare tillfälle att lämna synpunkter. Yttrandet kom in till JO den 20
augusti 2019.

Valnämnden anförde i huvudsak följande i fråga om underlåtenhet att svara på
frågor m.m.

      De allmänna handlingar som valnämnden har haft och som har begärts från
      anmälaren har han fått del av. Övriga handlingar som anmälaren begärt att få
      men inte fått utlämnade till sig finns inte arkiverade eller på annat sätt förvarade
      hos valnämnden. Det har alltså varit fråga om obefintliga handlingar och
      anmälaren har fått muntlig information om att det i förekommande fall inte
      funnits några handlingar/beslut.
      Som förvaltningsmyndighet ska valnämnden lämna den enskilde sådan hjälp att
      hen kan tillvarata sina intressen. Trots påminnelser från anmälaren har nämnden
      ändå inte svarat på de frågor som ställts. Någon form av svar borde ha lämnats
      och svaren skulle inte ha dröjt längre än nödvändigt. Vidare ska en begäran om
      allmänna handlingar som får lämnas ut, lämnas till sökanden genast eller så snart
      det är möjligt vilket inte har skett i detta fall.
      Under hösten 2018 har valkansliet vidareutvecklat informationen på kommunens
      hemsida och särskilt riktat information till partierna för att ytterligare
                                                                          Dnr 7703-2018         Sid 4 (9)




      tillgängliggöra informationen kring valet, bland annat har information om hur
      distributionen av valsedlar ska ske publicerats på hemsidan.
Valnämnden anförde följande i fråga om beslutanderätt om hantering av
valsedlar.

      Enligt valnämndens beslut den 7 februari 2018, § 4, har valnämndens sekreterare
      haft i uppdrag att organisera och leda arbetet vid valnämndens kansli i samband
      med genomförande av valet 2018.
      Anmälarens påpekande gällande delegation av beslutanderätten kan inte
      ifrågasättas utan måste tas på allvar. Beslut som fattas med stöd av delegation
      ska antingen anmälas till nämnden eller protokollföras särskilt. Något som inte
      har skett i detta fall eftersom valnämnden har haft den uppfattningen att beslutet
      som fattades den 7 februari 2018 var ett uppdrag och inte en
      återrapporteringspliktig delegering. Det har medfört att nämndsekreterarens
      vidtagna åtgärder med stöd av uppdragsbeslutet inte har återrapporterats till
      nämnden.
      Hösten 2018, efter att allmänna valet genomförts, gjordes en utvärdering av valet
      samt en processkartläggning för att utveckla och förbättra valadministrationen.
      Vidare gjordes en genomgång av vilka beslut som lämpligen ska fattas av
      nämnden och vilka ärenden nämnden skulle kunna uppdra åt exempelvis ledamot
      eller anställd att besluta på nämndens vägnar. Genomgången gjordes tillsammans
      med kommunjurist. Arbetet har resulterat i att majoriteten av de beslut som
      tidigare omfattades av valnämndens uppdrag till enskild tjänsteperson att
      organisera arbetet med valet, numera beslutas av valnämnden, däribland
      distribution och presentation av valsedlar. De vidtagna åtgärderna medför
      således en ökad tydlighet jämfört med den tidigare ordningen.
Valnämnden anförde följande i frågan om jäv.

      Vad gäller CC:s deltagande i valnämndens beslut den 15 juni 2018 (§§ 49 och
      50) att utse hans fru, son och dotter till röstmottagare och hur detta förhåller sig
      till jävsbestämmelserna i kommunallagen, KL, vill nämnden anföra följande. CC
      tjänstgjorde som ledamot vid valnämndens sammanträde den 15 juni 2018 och
      närvarade vid samtliga beslut som fattades. Han var således med och beslutade
      om att utse röstmottagare för valdistrikten Översjäla och Prästbordet där bland
      annat hans fru, son och dotter var föreslagna som röstmottagare. I 6 kap. 28 § KL
      regleras frågan om jäv och regleringen är uttömmande. Första punkten i nämnda
      bestämmelse avser bland annat släktskapsjäv. Liknande bestämmelse återfinns
      även i 5 kap. 47 § KL för fullmäktiges ledamöter avseende släktskapsjäv. I
      förarbetena till det senare nämnda lagrummet stadgas att ledamöter inte är jäviga
      vid deltagande i val inom fullmäktige även om det föreslås att de själva ska
      väljas till ett uppdrag (prop. 2016/17:171 s. 348). Förarbetena ger ett tydligt stöd
      för att den som själv ska väljas inte är jävig i valet av sig själv. Nämnden har
      tolkat detta förarbetsuttalande analogt varför nämnden har svårt att se att det
      skulle förhålla sig annorlunda vid val av närstående såsom syskon, fru eller barn
      till röstmottagare. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att ett beslut om
      att utse röstmottagare inte sker individuellt för varje enskild röstmottagare utan
      samtliga röstmottagare, i detta fall sju till antalet, utses i ett gemensamt beslut för
      aktuellt valdistrikt. Samma resonemang kan föras när ledamöterna i en nämnd
      väljs då även det sker i en valhandling och inte var och en för sig.
AA kommenterade valnämndens yttrande.
                                                                  Dnr 7703-2018       Sid 5 (9)




Rättsliga utgångspunkter
Serviceskyldighet och utlämnande av allmänna handlingar
En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Hjälpen ska ges utan onödigt dröjsmål. (Se 6 § förvaltningslagen.)

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet genomgick den 1 januari 2019 vissa
språkliga och redaktionella ändringar varvid flera av bestämmelserna fick nya
paragrafnummer (se SFS 2018:1801). Nedan hänvisas till de paragrafnummer
som numera gäller.

Var och en har rätt att ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om
den har kommit in till myndigheten eller upprättats där, förutsatt att den inte
omfattas av sekretess (se 2 kap. 1–4 §§ TF). En begäran om att få en kopia av
en allmän handling ska behandlas skyndsamt (2 kap. 16 § TF). Om en enskild
begär att få ta del av en handling som inte finns hos myndigheten ska den
enskilde omgående informeras om detta.

Kommunens uppgifter vid allmänna val och delegering
I varje kommun ska det finnas en valnämnd som är lokal valmyndighet med
ansvar i kommunen för frågor om val (se 3 kap. 3 § första stycket vallagen).

Varje kommun ska delas in i valdistrikt, och för varje valdistrikt ska det utses
minst fyra röstmottagare, varav en ordförande och en ersättare (vice
ordförande). Ordföranden eller vice ordföranden fungerar som arbetsledare i
vallokalen. Röstmottagarna förordnas av valnämnden. (Se 3 kap. 4–5 §§ och
4 kap. 16 § första stycket vallagen.)

I anslutning till ett röstmottagningsställe ska det anordnas en lämplig avskärmad
plats där valsedlar kan läggas ut (se 8 kap. 2 § vallagen). I nämnda bestämmelse
regleras även vilka valsedlar som ska finnas tillgängliga på ett
röstmottagningsställe. En kommun kan – som ett serviceåtagande – besluta att
åta sig ett ansvar för att distribuera och fylla på valsedlar utöver vad som följer
av lag (se Valmyndighetens Handbok 2018 om kommunens uppgifter vid valen
till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige den 9 september
2018, s. 48 f.).

De anställda hos en kommun har ingen i kommunallagen fastslagen
beslutanderätt. Deras beslutanderätt utgår från nämnderna. En nämnd får uppdra
åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende
eller en viss grupp av ärenden, delegering (se 6 kap. 37 § och 7 kap. 5 §
kommunallagen, KL). Delegeringen får dock inte avse bl.a. ärenden som gäller
verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet eller ärenden som rör
                                                                   Dnr 7703-2018       Sid 6 (9)




myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt (se 6 kap. 38 § 1 och 3 KL).

Möjligheten till delegation tar sikte på det som kommunalrättsligt anses vara ett
beslut. Kännetecknande för ett beslut är bl.a. att det finns alternativa lösningar
och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden eller bedömningar. Rena
förberedande eller verkställande åtgärder anses inte vara beslut, och sådana
uppgifter har de anställda till uppgift att sköta utan särskild delegering. Som
exempel på rent verkställande åtgärder kan nämnas avgiftsdebitering enligt en
fastställd taxa och tilldelning av daghemsplats enligt en klar turordningsprincip.
Det får vid rena verkställighetsåtgärder inte finnas utrymme för självständiga
bedömningar. (Se prop. 2016/17:171 En ny kommunallag, s. 382.)

När nämnden delegerar sin beslutanderätt ska den klart ange vilken
beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts (se a. prop.
s. 206). Huvudregeln är att delegation av beslutanderätt ska ske formellt, t.ex.
genom en delegationsordning. Under förutsättning att det går att utläsa av ett
dokument att det rör rätten att fatta beslut, vilken befattningshavare som har
beslutanderätten och vilken typ av beslut denna befogenhet omfattar finns det
emellertid inget hinder mot att delegation sker genom t.ex. en befattnings-
beskrivning eller chefsinstruktion (se HFD 2016 ref. 28).

Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats av en
anställd på delegation ska anmälas till den. Om ett beslut som får överklagas
enligt bestämmelserna i 13 kap. KL inte anmäls ska det protokollföras särskilt
och tillkännages på den anslagstavla som varje kommun ska ha på sin
webbplats. (Se 7 kap. 8 § och 8 kap. 9 § och 10 § första stycket 3 KL.)

Jäv
Med jäv avses att en person har ett sådant förhållande till saken eller parterna att
det kan äventyra dennes opartiskhet vid behandlingen av ett visst ärende. En
beslutsfattare eller annan handläggare får inte ha ett intresse av utgången i saken
som medvetet eller omedvetet kan påverka hans eller hennes omdöme vid
handläggningen eller avgörandet.

Kommunallagen innehåller skilda regleringar om jäv för fullmäktige och
nämnderna (se 5 kap. 47–49 §§ respektive 6 kap. 28–32 §§). För
förtroendevalda nämndledamöter anges de jävsgrundande omständigheterna i
6 kap. 28 § punkterna 1–5. Enligt punkten 1 är en nämndledamot jävig bl.a. om
saken angår honom eller henne själv, hans eller hennes make eller barn.

Den som är jävig får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet (se
6 kap. 30 § första stycket). Jävsregleringen avser all handläggning hos en
nämnd, oavsett om det är fråga om ärenden som innebär myndighetsutövning
mot enskilda eller inte. I begreppet handläggning ingår utredning, beredning,
föredragning och beslutsfattande. (Se a. prop. s. 373.)
                                                                  Dnr 7703-2018       Sid 7 (9)




Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska nämnden
bortse från jäv (se 6 kap. 29 §). Bestämmelsen inskränker inte jävsgrunderna
utan innebär att förekomsten av jäv i vissa fall inte ska föranleda någon verkan.
Bedömningen av när det går att bortse från jäv får bedömas utifrån
omständigheterna i varje enskilt fall. (Se a. prop. s. 374.)

Bedömning
Hanteringen av AA:s frågor och hans begäran om handlingar
I slutet av juni 2018 mejlade AA till valnämndens sekreterare DD med
anledning av det förestående riksdagsvalet och begärde att få information om
vilka regler kommunen beslutat om i fråga om att lägga ut valsedlar. Trots flera
påminnelser dröjde det – såvitt framgår av utredningen här – två månader innan
DD över huvud taget återkom till AA, och då utan att besvara hans frågor. Även
därefter lät kommunen bli att besvara AA:s förfrågningar. Först efter att AA i
slutet av september 2018 kontaktat kommunens stabschef fick han svar på sina
frågor.

Valnämndens underlåtenhet att besvara AA:s frågor är naturligtvis oförenlig
med förvaltningslagens krav på att en myndighet ska besvara frågor från
allmänheten utan onödigt dröjsmål. Frågorna var dessutom enkla och borde ha
kunnat besvaras omgående. Det är anmärkningsvärt att frågorna – som kom från
en partifunktionär och gällde hur ett allmänt val skulle genomföras – besvarades
först efter valets genomförande. Jag ser allvarligt på det inträffade. Valnämnden
och DD ska kritiseras för att ha dröjt med att besvara AA:s frågor.

Den 5 september 2018 begärde AA att få ta del av ett protokollfört
delegationsbeslut samt dokumentation av de beslut som fattats i fråga om hur
valet skulle genomföras i den mån sådana handlingar existerade. Såvitt framgår
av utredningen här fick AA först den 28 september – efter att han hade tagit
kontakt med kommunens stabschef – information om att det inte fanns några
sådana handlingar hos valnämnden. Det beskedet skulle han ha fått omgående.
Valnämnden förtjänar kritik för handläggningen av AA:s begäran.

Jag noterar att valnämnden i sitt yttrande har redogjort för ett antal åtgärder som
har vidtagits för att underlätta för den som söker information om hur allmänna
val genomförs i kommunen. Jag ser naturligtvis positivt på det.

Beslutanderätt om hantering av valsedlar
Enligt valnämndens beslut den 7 februari 2018, § 4, uppdrog valnämnden till
nämndens sekreterare DD att organisera och leda arbetet vid valnämndens
kansli i samband med genomförande av valet 2018. Som jag har förstått
valnämndens yttrande innefattade uppdraget till DD även frågor om hanteringen
av valsedlar.

Det måste göras ett antal olika ställningstaganden i fråga om hanteringen av
valsedlar, t.ex. hur valsedlarna ska placeras, om andra valsedlar ska distribueras
än dem som kommunen är skyldig att tillhandahålla enligt lag och i vilken
                                                                 Dnr 7703-2018       Sid 8 (9)




omfattning röstmottagarna ska fylla på valsedlar som tar slut i valsedelstället.
Eftersom det inte får förekomma att det görs någon åtskillnad mellan partierna
på osakliga grunder (se 1 kap. 9 § regeringsformen) kan det bli fråga om relativt
kvalificerade bedömningar. De ställningstaganden som DD hade att göra i dessa
frågor var alltså inte rena verkställighetsåtgärder som kunde vidtas utan
delegerad beslutanderätt från valnämnden.

Beslutet den 7 februari 2018 uppfyller enligt min mening inte de krav som ställs
på ett delegationsbeslut. Av nämndens yttrande till JO framgår att det inte heller
var nämndens avsikt att delegera någon beslutanderätt till DD i enlighet med
kommunallagens bestämmelser. Trots att DD således saknade befogenhet för de
beslut han fattade skedde hans hantering av valsedlar i enlighet med vad
valnämnden avsåg med sitt beslut. Detta var inte en acceptabel ordning och jag
ser allvarligt även på detta. Valnämnden förtjänar kritik för sitt agerande.

Eftersom valnämnden inte fattat något beslut om delegation till DD saknar jag
anledning att gå in på frågan om det alls är möjligt att delegera beslutanderätt
för hanteringen av valsedlar till en anställd i kommunen.

Det är anmärkningsvärt att det som beslutats i fråga om hantering av valsedlar
vid genomförandet av de allmänna valen 2018 i Örnsköldsviks kommun inte
verkar ha funnits dokumenterat ens i form av ett informationsmaterial.

Jag noterar avslutningsvis att valnämnden – som jag förstår dess yttrande –
förklarat att den aktuella hanteringen varit felaktig och att man numera tillämpar
den ordningen att beslut om presentation och distribution av valsedlar fattas av
nämnden. Jag välkomnar det.

Jäv
Frågan gäller om nämndledamoten CC var jävig enligt 6 kap. 28 § KL när han
deltog i välnämndens beslut att förordna hans fru och barn till röstmottagare.
Valnämnden har med hänvisning till ett uttalande i författningskommentaren till
bestämmelsen i 5 kap. 47 § KL, som gäller jäv vid handläggningen i
fullmäktige, analogivis ansett att en nämndledamot inte ska anses jävig när
närstående förordnas som röstmottagare.

Jag noterar inledningsvis att jävsbestämmelsen för fullmäktige har en något
annorlunda utformning än jävsbestämmelsen för nämnder och förhindrar en
fullmäktigeledamot att delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör
ledamoten själv eller någon som är närstående till honom. För nämndledamöter
uppkommer jäv om saken angår den förtroendevalde eller någon som är
närstående till honom eller henne.

I det förarbetsuttalande som valnämnden hänvisat till sägs bl.a. följande. Med
personligen berörd avses ett ärende som berör ledamoten eller någon närstående
som individ snarare än som del av ett kollektiv. Som exempel kan anges att
fullmäktige kan besluta om arvoden till samtliga förtroendevalda medan
                                                                 Dnr 7703-2018     Sid 9 (9)




styrelsens ordförande bör bedömas som jävig i ärendet om arvode till detta
uppdrag. Ledamöter är inte jäviga vid deltagande i val inom fullmäktige även
om det föreslås att de ska väljas till ett uppdrag. (Se a. prop. s. 348.)

Den sistnämnda situationen tar alltså sikte på val inom fullmäktige av
förtroendevalda. En röstmottagares uppgift är bl.a. att ta emot röster och lägga
dem i valurnan, granska och räkna rösterna efter vallokalens stängning och se
till att det är god ordning i vallokalen. Uppdraget som röstmottagare är
arvoderat och begränsat till viss tid. En röstmottagares uppgifter kan anses
utgöra myndighetsutövning.

En röstmottagare är alltså en person med en funktion som är fristående från
valnämnden och som fullgör uppgifter på valnämndens uppdrag. Ett val av
röstmottagare kan därför inte anses gälla ett val till uppdrag inom nämnden. Det
har inte heller handlat om att fördela uppgifter mellan valnämndens ledamöter.
Den analogiska tillämpning som valnämnden argumenterat för är således enligt
min mening inte möjlig att göra.

CC deltog i valnämndens beslut den 15 juni 2018 att förordna röstmottagare i
valdistrikten Översjäla och Prästbordet. Eftersom CC:s fru och barn var
föreslagna som röstmottagare i de distrikten angick saken dem på ett sådant sätt
att han enligt 6 kap. 28 § 1 KL var jävig. Det är inte uppenbart att frågan om
opartiskhet saknade betydelse. Valnämnden ska kritiseras för att CC var med
och fattade beslut om förordnande av röstmottagare i de aktuella valdistrikten.

Ärendet avslutas.
