# Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för brister i myndighetens medelshantering

JO 2017-11-15 dnr 7750-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2017-11-15              7750-2016 m.fl.       1 (30)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för brister i
                        myndighetens medelshantering


                          Beslutet i korthet: Under tiden december 2016–juli 2017 tog JO emot ett stort antal
                          anmälningar med klagomål mot Kronofogdemyndigheten. Återkommande i dessa
                          anmälningar var uppgifter om att myndigheten låg efter med registreringen och
                          bokföringen av inbetalningar som hade gjorts, vilket hade lett till olika konsekvenser
                          för anmälarna, bl.a. felaktiga utredningsåtgärder och utmätningar samt dröjsmål med
                          återbetalningar.
                          I sina remissvar till JO tar Kronofogdemyndigheten på sig större delen av de brister
                          som anmälarna påtalat. Myndigheten beklagar det inträffade och de olägenheter som
                          den bristfälliga handläggningen har förorsakat anmälarna. Kronofogdemyndigheten
                          redogör ingående för de brister som har funnits i myndighetens medelshantering och
                          anger ett antal olika åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med dem.
                          I beslutet uttalar JO att när det gäller hanteringen av utmätningarna har
                          Kronofogdemyndigheten misslyckats med att uppfylla kraven i sin instruktion om att
                          uppgifterna ska utföras på ett rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt sätt. Orsaken
                          till detta misslyckande är enligt JO de allvarliga felen och bristerna i myndighetens
                          medelshantering. Det har varit Kronofogdemyndighetens högsta lednings skyldighet
                          att se till att denna viktiga del av verksamheten fungerar, och myndigheten får allvarlig
                          kritik.
                          JO överlämnar ett exemplar av beslutet till Finansdepartementet för kännedom.


                        Anmälningar mot Kronofogdemyndigheten
                        Under tiden december 2016–juli 2017 tog JO emot ett stort antal anmälningar
                        med klagomål mot Kronofogdemyndigheten. Återkommande i dessa
                        anmälningar var uppgifter om att Kronofogdemyndigheten låg efter med
                        registreringen och bokföringen av inbetalningar, vilket hade lett till olika
                        negativa konsekvenser för anmälarna, t.ex. felaktiga utredningsåtgärder och
                        utmätningar samt dröjsmål med återbetalningar.

                        Detta beslut är gemensamt för nedanstående ärenden, där anmälningarna
                        innehöll bl.a. följande påståenden:




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                            Dnr 7750-2016 m.fl.    Sid 2 (30)




7750-2016

AA klagade på att Kronofogdemyndigheten hade varit sen med bokföringen av
inbetalda medel vid två tillfällen i november 2016, vilket hade lett till att
skulden stod kvar och att hon därför hade fått problem med bl.a. banken och
familjens julfirande.

8107-2016

I detta ärende framkom att BB hade betalat in sin skuld genom löneutmätning i
maj och juni 2016. Pengarna hade emellertid bokförts som inbetalning för en
annan gäldenärs skuld och betalats ut till den andra gäldenärens borgenärer.
Efter att BB hade kontaktat Kronofogdemyndigheten vid flera tillfällen
upptäcktes felet, och myndigheten begärde tillbaka de utbetalade pengarna. I
januari 2017 beslutades att BB skulle få en ersättning som skulle användas till
att sätta ned skuldsaldot till noll kronor. I februari 2017 kontaktade BB
myndigheten och sade att hans skuld fortfarande inte hade minskat. Han fick till
svar att beloppet hade kommit in till medelshanteringen men ännu inte bokförts
mot hans skuld.

8121-2016

CC anmälde att Kronofogdemyndigheten felaktigt hade utmätt medel i
november och december 2016 och att myndigheten hade dröjt med
återbetalningen. Hon uppgav att hon var ensamstående och att de felaktiga
utmätningarna hade påverkat hennes möjligheter att fira jul.

519-2017

DD anmälde att Kronofogdemyndigheten fortsatte med löneutmätningen mot
honom under december 2016 och januari 2017, trots att hans skuld hade blivit
betald genom utmätning under november 2016. Kronofogdemyndigheten hade
meddelat honom att myndigheten låg efter med registreringen av
inbetalningarna och därmed bokföringen. Han jobbade deltid och behövde
pengarna.

522-2017

EE anmälde att han hade gjort två inbetalningar till Kronofogdemyndigheten i
december 2016 och januari 2017, men dessa hade inte hade bokförts och
registrerats i hans ärenden. Han kunde därför inte få ett lån.

1260-2017

FF anmälde att han betalade sin skuld två dagar efter att den hade registrerats
hos Kronofogdemyndigheten. Inbetalningen registrerades emellertid inte, och
skulden stod kvar i myndighetens register, vilket ledde till en
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.      Sid 3 (30)




betalningsanmärkning mot honom. Han kontaktade myndigheten vid flera
tillfällen, men skulden stod kvar.

1759-2017

GG anmälde att hans son HH fick ett föreläggande från Kronofogde-
myndigheten att betala in en skuld en viss dag och att denna skuld betalades i
tid. Trots det fick sonen ett brev från myndigheten som angav att skulden var
oförändrad och med en förfrågan om sina tillgångar och inkomster m.m.
Dessutom skickade myndigheten ut en förfrågan till sonens tidigare och
nuvarande arbetsgivare om sonens lön och förmåner. Vid kontakt med
myndigheten fick GG veta att myndigheten inte hade hunnit registrera
inbetalningen.

1929-2017

JJ anmälde att han betalade sin skuld till Kronofogdemyndigheten i slutet av
januari 2017, men trots det hade löneutmätning skett den 24 februari 2017. Vid
tiden för anmälan till JO, den 16 mars 2017, hade han inte fått tillbaka sina
pengar. Myndigheten hade hänvisat till att den var ”överbelastad”.

1947-2017

KK anmälde att han enligt en tingsrättsdom skulle betala skadestånd till en
målsägande, men att detta sedan hade ändrats i en hovrättsdom. Trots detta hade
Kronofogdemyndigheten skickat ut två inbetalningskort till honom, med olika
belopp. Myndigheten hade också betalat ut det belopp till målsäganden som KK
hade betalat in till myndigheten, trots att han hade kontaktat myndigheten vid
flera tillfällen och påtalat att detta inte skulle göras. Han väntade på att få
tillbaka sina pengar.

1996-2017

LL anmälde att han hade reglerat en skuld hos Kronofogdemyndigheten, men
att skulden var oreglerad i deras register. Hans bank kunde därför inte bevilja ett
lån.

2133-2017

MM uppgav bl.a. att han felaktigt hade registrerats som gäldenär i ett mål vid
myndigheten. För betalning av bl.a. denna skuld gjordes utmätningar på hans
bankkonto och överskjutande skatt. MM kontaktade myndigheten och felet
upptäcktes. Han uppgav att han hade bemötts illa under samtalet, och han ville
ha tillbaka sina pengar.

2252-2017

NN uppgav att hon hade gjort flera inbetalningar till Kronofogdemyndigheten
som hade bokförts sent, fyra av dem cirka sex veckor efter det att betalning
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.    Sid 4 (30)




hade skett. Nu skulle hon vara helt skuldfri men var inte det enligt
myndighetens register, och detta hindrade henne från att söka lån och få en
större lägenhet.

2332-2017

OO uppgav att myndigheten felaktigt hade utmätt pengar av honom efter en
lagakraftvunnen dom där utmätningen hade upphävts. Han hade ännu inte fått
tillbaka pengarna, trots att han hade kontaktat myndigheten.

2486-2017

PP uppgav att Kronofogdemyndigheten hade utmätt en viss summa från hans
konto den 27 mars 2017, men att summan fortfarande inte var bokförd och att
han därför riskerade ytterligare utmätningar.

2540-2017

QQ uppgav att Kronofogdemyndigheten hade utmätt ett för högt belopp och att
hon i februari 2017 hade blivit lovad att en summa skulle återbetalas till henne,
men att detta ännu den 10 april 2017 inte hade skett. Hon behövde pengarna
omgående för sitt och barnens uppehälle.

2571-2017

RR uppgav att hon betalade in sin skuld till Kronofogdemyndigheten i februari
2017 och att hon därefter skulle vara skuldfri och bl.a. få behålla sin
skatteåterbäring för första gången på tio år. Ändå drog myndigheten pengar från
henne och hade meddelat att hon skulle få vänta flera veckor på att få tillbaka
pengarna.

2723-2017

SS uppgav att arbetsgivaren drog en viss summa från hans lön under mars 2017
och betalade in denna till Kronofogdemyndigheten, men att inbetalningen inte
kunde återfinnas hos myndigheten när han kontaktade den. Först när
arbetsgivaren kontaktade myndigheten kunde man hitta inbetalningen, och
myndigheten lovade att återbetala en del till SS, vilket ännu den 18 april inte
hade skett.

2782-2017

TT uppgav att Kronofogdemyndigheten felaktigt hade utmätt hennes inkomst i
mars 2017 och att myndigheten en månad senare ännu inte hade betalat tillbaka
pengarna till henne. Hon levde därför under existensminimum.

2881-2017

UU uppgav att han hade löneutmätning varje månad och att Kronofogde-
myndigheten låg efter med registreringen och bokföringen; den senaste
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.    Sid 5 (30)




uppdateringen var över tre månader gammal. Vid kontakter med myndigheten
hade den framfört att man ”låg så långt efter” och att det ”ser ut att bli ännu
längre tid tills uppdateringar kan göras”.

2911-2017

VV uppgav att han sedan en månad tillbaka väntade på en återbetalning av
pengar från myndigheten och att myndigheten hade sagt att ”de hade så mycket
att göra”.

2951-2017

WW uppgav att han efter en felaktig utmätning nu hade väntat i över tre veckor
på att få pengar återbetalade från myndigheten. Han uppgav att han levde på
existensminimum.

3116-2017

XX uppgav att hans löneutmätning hade avslutats men att myndigheten ändå
hade utmätt lön under april 2017 på grund av ”slö bokföring”.

3359-2017

YY uppgav att hon hade fått ett meddelande från myndigheten om att alla
hennes skulder var betalda. Trots detta utmättes en summa under maj 2017, och
hon väntade nu på att få tillbaka pengarna.

3427-2017

ZZ uppgav att hans utmätning var avslutad vid myndigheten, men att den ändå
hade utmätt en del av hans lön i april 2017. Han hade väntat i tre veckor på
återbetalningen.

3455-2017

ÅÅ uppgav att myndigheten inte hade registrerat hennes arbetsgivares
inbetalningar och att skulden därför inte hade minskat under tre till fyra
månader. Skulden skulle vara betald nu, men myndigheten drog ändå pengar.

3611-2017

ÄÄ uppgav att Kronofogdemyndigheten utmätte hans lön trots att han hade
betalat sin skuld. Vid kontakt med myndigheten fick han förklaringen att ”det
har varit mycket datastrul på sistone” och att han skulle få tillbaka sina pengar
om cirka tre veckor.
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.   Sid 6 (30)




3752-2017

ÖÖ uppgav att han hade löneutmätning och levde på existensminimum. Han
skulle få tillbaka pengar från myndigheten och hade nu väntat i över en månad.
Han hade barn och familj att försörja.

3803-2017

AAA uppgav att han betalade in en skuld till Kronofogdemyndigheten.
Myndigheten hade därefter sagt den kunde se att skulden var betald men att
betalningen inte hade registrerats och bokförts, varför det skulle dröja innan
skulden försvann. Bokföringen låg cirka en och en halv månad efter.

3895-2017

BBB uppgav att hon hade betalat hela sin skuld men ändå drog myndigheten
pengar från hennes lön i april 2017. Hon hade väntat i nästan tre månader på att
få pengarna tillbaka.

4009-2017

CCC uppgav att Kronofogdemyndigheten fortsatte att dra pengar från honom,
trots att hans skulder var betalda. Han hade fått veta att myndighetens
bokföringssystem låg fyra till fem månader efter.

4012-2017

DDD uppgav att hon hade fått besked från myndigheten att hon var skuldfri och
att hon i juni 2017 därför skulle få behålla hela sin lön och skatteåterbäring.
Ändå drogs pengar från hennes konto i maj 2017, och därför kontaktade hon
myndigheten. Myndigheten svarade dels att den även skulle dra
skatteåterbäringen, dels att den bytte datasystem och därför inte kunde göra
något. Inte heller hade myndigheten återkommit till henne trots att den sagt att
den skulle göra det. Hon hade semester och behövde sina pengar.

4058-2017

EEE uppgav att han betalade in sin skuld i maj 2017. Trots detta beslutade
myndigheten att ta pengar från hans skatteåterbäring. Vid kontakt med
myndigheten kunde den person som han talade med se att ett belopp var
mottaget, men eftersom beloppet inte var bokfört hade ytterligare en utmätning
skett. Han begärde tillbaka pengarna, men hade ännu inte fått dem. Vid förnyad
kontakt med myndigheten hade en tjänsteman svarat att hans bil skulle utmätas.

4085-2017

FFF uppgav att gäldenären betalade in sin skuld till Kronofogdemyndigheten
den 10 maj 2017 men att hon fick pengarna av myndigheten först den 7 juni
2017.
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.     Sid 7 (30)




4087-2017

GGG uppgav att han betalade in hela sin skuld till Kronofogdemyndigheten i
april 2017, men att detta inte hade registrerats eftersom myndigheten ”låg
efter”. Myndigheten utmätte därför även överskottet på hans skattekonto.

4104-2017

HHH uppgav att han hade väntat i över sex veckor på att
Kronofogdemyndigheten skulle återbetala en större summa, som felaktigt hade
utmätts från hans lön.

4110-2017

JJJ uppgav att Kronofogdemyndigheten hade utmätt för mycket från hennes
skatteåterbäring och pension och att hon nu väntade på att få tillbaka pengarna.
Detta skulle emellertid dröja eftersom systemet hade ”halkat efter”. Hon skulle
inte kunna betala sin hyra i tid.

4513-2017

KKK uppgav att hon sedan en månad tillbaka väntade på en återbetalning från
myndigheten.

4606-2017

LLL uppgav att han hade betalat sin skuld, men att utmätningen ändå fortsatte.
Vid hans kontakter med Kronofogdemyndigheten framkom att myndigheten
inte hade meddelat hans arbetsgivare att utmätningen hade avslutats. Dessutom
hade myndigheten inte betalat tillbaka de pengar som felaktigt hade utmätts.

4718-2017

MMM anmälde att Kronofogdemyndigheten felaktigt hade utmätt hans lön
under juni månad och att beloppet skulle återbetalas till honom, vilket inte hade
skett.

4767-2017

NNN uppgav att han hade betalat en skuld till Kronofogdemyndigheten, men att
detta, två månader senare, inte hade registrerats. Dessutom skulle han få tillbaka
pengar från myndigheten, vilket han inte hade fått.

4825-2017

OOO uppgav som ombud för ett utländskt bolag att gäldenären i april 2017
hade betalat in sin skuld till Kronofogdemyndigheten men att bolaget i juli 2017
fortfarande inte hade fått pengarna utbetalade till sig.
                                                                    Dnr 7750-2016 m.fl.     Sid 8 (30)




5084-2017

PPP uppgav att Kronofogdemyndigheten hade utmätt ett belopp från hans lön,
trots att han inte hade någon skuld. Han hade begärt att få tillbaka pengarna,
men hittills hade de inte betalats tillbaka.

JO:s utredning i samtliga ärenden
JO tog del av bl.a. Kronofogdemyndighetens handläggarnoteringar i ärendena.

Kronofogdemyndigheten uppmanades därefter att yttra sig över det som
respektive anmälare hade fört fram i sin anmälan.

Kronofogdemyndigheten (rikskronofogden QQQ) lämnade under augusti 2017
(i ärende 1260-2017) följande allmänna redogörelse för problemen och
åtgärderna inom myndighetens medelshantering (fotnoter har här utelämnats,
JO:s anm.):

      1        Inledning
      Med anledning av de JO-anmälningar som har remitterats till
      Kronofogdemyndigheten lämnas i denna promemoria en översiktlig och samlad
      bild av den problematik som har lett fram till att inbetalningar inte registreras i
      tid och kvalitetsbrister inom Kronofogdemyndighetens medelshantering och
      myndighetens arbete med att komma till rätta med denna. Efter en
      bakgrundsbeskrivning lämnas i den fortsatta framställningen en genomgång av
      de olika faktorer som tillsammans har förorsakat dagens situation inom
      medelshanteringen, följd av en redogörelse för de fel som dessa orsakar.
      Slutligen redogörs för de åtgärder som Kronofogdemyndigheten nu vidtar och
      har vidtagit för att så skyndsamt som möjligt komma tillrätta med den uppkomna
      situationen samt en prognos för när problemen beräknas vara åtgärdade.

      2        Bakgrund
      Medelshanteringen är den verksamhet inom Kronofogdemyndigheten som
      hanterar de pengar som genom verkställigheten kommer in till myndigheten och
      som sedan betalas ut av myndigheten. Medelshanteringen är alltså av
      grundläggande betydelse för att Kronofogdemyndigheten ska kunna fullgöra sina
      uppgifter enligt utsökningsbalken och brister kan få allvarliga konsekvenser för
      såväl enskilda som myndighetens verksamhet.
      Ett sextiotal medarbetare arbetar i dagsläget inom Kronofogdemyndighetens
      medelshantering, fördelade på ett team i Karlstad och ett i Sundsvall.
      Verksamheten hanterar årligen ca 3 miljoner inbetalningar till
      Kronofogdemyndigheten. Mer än hälften av dessa hanteras i dagsläget
      maskinellt och registreras omedelbart när de kommer in. Resterande del kräver
      manuell handläggning vilket medför risk för att enskilda fel någon gång kan
      inträffa.
      Sedan 2011 har det inom medelshanteringen förekommit problem med
      registrering av manuella betalningar vid tillfälliga arbetstoppar, till exempel i
      samband med utbetalning av överskjutande skatt, och under semesterperioder.
      Myndigheten har då inte hunnit registrera vissa av de betalningar som hanteras
      manuellt i tid enligt gällande regelverk. För detta har Kronofogdemyndigheten
      vid flera tillfällen kritiserats av JO och vid något tillfälle av Justitiekanslern.
      Under denna tid har det också förekommit vissa kvalitetsbrister inom
                                                              Dnr 7750-2016 m.fl.       Sid 9 (30)




medelshanteringen som bl.a. inneburit att inbetalningar vid några tillfällen har
registrerats på fel gäldenär och att medel har utbetalats trots att så inte borde ha
skett. JO har kritiserat Kronofogdemyndigheten för sådana fel och för att
ersättning till den enskilde i dessa fall har utbetalats alltför sent av myndigheten.
Under sommaren 2016 eskalerade problemen inom medelshanteringen och sedan
hösten 2016 har Kronofogdemyndigheten inte hunnit registrera ett stort antal av
de inbetalningar som hanteras manuellt i tid. Registreringen av inbetalningar för
en viss dag har varit helt avslutad först efter en till två månader. Flertalet
betalningar har dock även under denna tid registrerats i tid, däribland alla dem
som hanteras maskinellt.

3        Orsaker till dagens situation
Dagens problematik inom medelshanteringen beror på flera samverkande
faktorer. I huvudsak handlar det om bristande kompetens och arbetsrutiner,
införandet av ett nytt IT-stöd och att medelshanteringen inte har tilldelats
tillräckliga resurser. Dessa har alla sin gemensamma grund i bristande styrning
och ledning av medelshanteringen. En bidragande orsak till att problemen har
kunnat bestå under en längre tid är också att det funnits ett bristande kundfokus,
inte minst vid verksamhetens styrning och ledning.

3.1       Kompetens och rutiner
När Kronofogdemyndigheten bildades 2006 valde myndigheten att köpa sina
ekonomitjänster från Skatteverket, varvid de medarbetare som hade kompetens
inom externredovisning och ekonomiadministration som varit anställda inom de
tidigare regionmyndigheterna fördes över till Skatteverket.
Kronofogdemyndighetens medelshantering kom efter detta att sakna tillräcklig
kompetens inom detta område, vilket har påverkat arbetet inom
medelshanteringen negativt.
Kronofogdemyndigheten har vidare inte vidtagit åtgärder för att säkerställa att
medarbetarna har nödvändig kompetens och tillräcklig kunskap om
arbetsrutinerna inom medelshanteringen. Introduktionen av nyanställda har
byggt på att den nyanställde lär sig av sina kollegor och det har t.ex. saknats
såväl introduktionsutbildning som nödvändig fortbildning av medarbetarna.
Dagens ansträngda arbetsläge försvårar ytterligare en tillfredsställande
introduktion av nya medarbetare. Inom medelshanteringen har det också saknats
tydliga arbetsrutiner och prioriteringar för arbetet. Detta har medfört
kompetensbrister inom verksamheten, något som har påverkat både kvalitén och
effektiviteten.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att Kronofogdemyndigheten inte har
arbetat med att säkerställa fungerande arbetsrutiner eller kompetensförsörjningen
inom medelshanteringen på ett tillräckligt prioriterat och strukturerat sätt.

3.2      Byte av it-system
Inom medelshanteringen används ett egenutvecklat stordatorsystem från
1970-talet. Sedan 2011 har det pågått olika projekt som syftat till att ersätta detta
med ett modernt bokföringssystem. Det nya systemet ska bl.a. effektivisera
handläggningen genom en hög grad av automatisering och dessutom förbättra
ekonomiredovisningens kvalitet med ökade avstämningsmöjligheter.
Under införandet av det nya systemet har arbetet stött på större problem än
beräknat. Flera poster än beräknat har behövt hanteras manuellt och införandet
har tagit längre tid än kalkylerat. Det senare har medfört att medelshanteringen
under en längre tid har behövt arbeta i två system samtidigt, där inbetalningar
måste flyttas manuellt mellan systemen. Idag hanteras ca 90 procent av
gäldenärerna i det nya systemet. Övergången beräknas vara helt genomförd
under innevarande år.
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.        Sid 10 (30)




Det kan konstateras att Kronofogdemyndigheten underskattat problemen med att
införa ett modernt bokföringssystem inom medelshanteringen.

3.3       Resurser
När medelshanteringen under 2011 började använda det nya bokföringssystemet
var det endast de allmänna målen som hanterades i detta. Myndigheten
beräknade utifrån erfarenheten av detta vilken bemanning som skulle behövas
när alla gäldenärer skulle hanteras i detta system. Enligt denna beräkning skulle
verksamheten effektiviseras och antalet årsarbetskrafter inom medelshanteringen
kunna halveras till ett femtiotal. Under 2016 minskades bemanningen i enlighet
med detta, något som var slutligt genomfört i november 2016.
Problem vid införandet av det nya bokföringssystemet medförde dock att
resursbehovet inom medelshanteringen blev betydligt större än beräknat.
Verksamheten tillfördes därför redan i slutet av 2016 tillfälligt ca 30
medarbetare. Detta skedde dels genom förstärkningsinsatser från andra delar av
Kronofogdemyndigheten och dels genom visstidsanställda och konsulter. Att
resurserna varit tillfälliga har dock inneburit en viss osäkerhet och kortsiktighet i
bemanningssituationen och har i viss mån försvårat uppbyggnad och
upprätthållande av kompetens.
Med facit i hand är det tydligt att minskningen av antalet årsarbetskrafter inom
medelshanteringen skedde alltför tidigt och fick allvarliga konsekvenser för
verksamheten.

3.4       Bristande styrning och ledning
Att det finns problem inom medelshanteringen har varit känt under en längre tid.
De åtgärder som vidtagits har dock varit kortsiktiga och inte tillräckliga för att
lösa de grundläggande problemen. Det framstår som att det nya IT-systemets
förmåga att lösa problemen har överskattats och de åtgärder som vidtagits
tidigare har haft fokus på resursförstärkning och varit kortsiktiga. Att problemen
har bestått måste ses som en brist i myndighetens styrning och ledning av
medelshanteringen.
Av de föregående avsnitten framgår att Kronofogdemyndigheten inte har
säkerställt fungerande arbetsrutiner, kompetensförsörjningen eller tillräckliga
resurser inom medelshanteringen. Vad gäller införandet av det nya
bokföringssystemet har det funnits brister vid såväl kravställningen och
planeringen för införandet av systemet, som uppföljning av effekter vid
införandet.
För medelshanteringen har det vidare saknats tydliga mål och prioriteringar.
Trots att det sedan många år tillbaka funnits konstaterade problem vid
arbetstoppar har det inte funnits en tillfredsställande produktionsstyrning och
planering som har förmått komma tillrätta med detta. Inte heller de
kvalitetsbrister i form av bl.a. felaktiga utbetalningar som uppmärksammats av
JO har åtgärdats.

3.5       Bristande kundfokus
Brister i medelshanteringen påverkar i första hand Kronofogdemyndighetens
kunder. Både för de enskilda som är föremål för verkställighet och för de som
vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få betalt kan brister i
medelshanteringen få negativa konsekvenser. Problem inom medelshanteringen
kan även få konsekvenser i en vidare bemärkelse eftersom felaktiga uppgifter i
Kronofogdemyndighetens indrivnings- och utsökningsdatabas leder till felaktiga
kreditupplysningar, något som kan få konsekvenser för bl.a. affärsbedömningar
inom näringslivet.
Med kunskap om och respekt för verksamhetens betydelse för
Kronofogdemyndighetens kunder måste myndigheten göra sitt yttersta för att fel
och brister inte ska uppstå i medelshanteringen och för att sådana, om de uppstår,
åtgärdas så snart och med så liten skada för kunden som möjligt. Som framgått
                                                              Dnr 7750-2016 m.fl.        Sid 11 (30)




har så inte varit fallet. Att problematiken inom medelshanteringen har bestått kan
därför i viss mån tillskrivas bristande kundfokus, framförallt vid verksamhetens
ledning och styrning.

4        Brister till följd av problematiken inom medelshanteringen

4.1        Fel p.g.a. sen registrering av inbetalningar
Den sena registreringen av inbetalningar leder till flera fel och brister i
Kronofogdemyndighetens verksamhet. För det första leder den sena
registreringen till att ett stort antal uppgifter om skulder i indrivnings- och
utsökningsdatabasen visar för höga belopp. I flera fall finns uppgifter om skulder
kvar i databasen trots att gäldenären till fullo har betalat dessa. Detta kan få
negativa konsekvenser för den drabbade eftersom uppgifterna påverkar
personens kreditupplysning. Bland annat kan det leda till en s.k.
betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen vilket t.ex. kan medföra
att lån inte beviljas.
Att uppgifter om en skuld finns kvar i indrivnings- och utsökningsdatabasen trots
att den har betalats, medför att utmätning i vissa fall har skett trots att gäldenären
saknar skulder hos Kronofogdemyndigheten. Detta gäller utmätning som sker
löpande, framförallt löneutmätning, eller med automatik, framförallt utmätning
av överskott på skattekontot. Att Kronofogdemyndigheten felaktigt utmätt medel
är allvarligt.
Ytterligare ett fel som förorsakas av den sena registreringen är att inbetalda
medel redovisas för sent. Det innebär att pengar fastnar hos
Kronofogdemyndigheten istället för att utbetalas till den som har rätt till dem.
För större kommersiella aktörer kan det handla om stora belopp som av detta
skäl inte utbetalas från Kronofogdemyndigheten i tid.

4.2       Fel p.g.a. kvalitetsbrister
Manuell hantering medför risk för att betalningar registreras felaktigt. Den höga
arbetsbelastningen, bristande arbetsrutiner och kompetensbristen inom
medelshanteringen har medfört att sådana fel förekommit i verksamheten. Bland
annat har betalningar registrerats på fel gäldenär, redovisning skett till fel person
och att utbetalningsspärrar hävts varvid pengarna felaktigt har utbetalats.

4.3       Hanteringen av uppkomna fel
De av JO remitterade anmälningarna visar att Kronofogdemyndigheten har haft
svårt att hantera de ovan beskrivna felen när de uppstått. Genomgående har
anmälarna utan framgång varit i kontakt med handläggare vid
Kronofogdemyndigheten för att påtala bristerna och söka snabb rättelse från
myndighetens sida.
Kronofogdemyndigheten har inom medelshanteringen arbetat utifrån
prioriteringen att registrering och utbetalning ska ske i turordning efter ärendets
ålder, och att förtur endast beviljas i undantagsfall. Detta har inneburit att de
flesta som kontaktat Kronofogdemyndigheten med anledning av de ovan
beskrivna felen inte har behandlats med förtur. Under normala omständigheter
framstår detta som en god ordning, välförenlig med kraven i 1 kap. 9 §
regeringsformen. Med de problem som nu finns inom medelshanteringen blir
denna ordning problematisk och hanteringen utgör ett exempel på det bristande
kundfokus som funnits. Att inte omgående registrera en betalning när gäldenären
kontaktar Kronofogdemyndigheten och påtalar att denne drabbas av negativa
konsekvenser till följd av den uteblivna registreringen är inte acceptabelt.
Rutinen har också fått allvarligare konsekvenser. Felaktig löneutmätning har i
några fall skett trots att gäldenären uppmärksammat Kronofogdemyndigheten på
att skulden var betald och återbetalning har dröjt lång tid trots att det varit
uppenbart att medlen utmätts felaktigt. Sedan juni 2017 har
                                                                Dnr 7750-2016 m.fl.   Sid 12 (30)




Kronofogdemyndigheten därför i större utsträckning hanterat ärenden med
förtur.
Även Kronofogdemyndighetens hantering av felaktigt bokförda medel och
felaktiga utbetalningar har brustit i de fall som JO har remitterat till
Kronofogdemyndigheten. För att minimera den enskildes skada ska i dessa fall
handläggaren enligt Kronofogdemyndighetens interna rutiner omgående anmäla
ett skadeståndsärende till rättsavdelningen (till den 1 januari 2017 till
administrativa avdelningen) för handläggning. Beslut ska sedan fattas inom
några dagar. Rutinen har dock inte dokumenterats skriftligt och det har visat sig
att den inte heller har kommunicerats tillräckligt tydligt inom
Kronofogdemyndigheten. Kännedom om denna har därför varit bristande. Att
rutinen inte fungerat tillfredsställande framgår av de av JO remitterade ärendena.

5        Åtgärder för att lösa problematiken
I syfte att ta ett samlat och långsiktig grepp om medelshanteringens långvariga
problematik har en grundorsaksanalys genomförts under 2017. Den 12 april 2017
summeras denna analys i ett beslut om åtgärder. Åtgärderna delas in i tre
huvudrubriker:
 Inför en tydlig produktionsstyrning och en systematisk kvalitetssäkring
 Säkerställ resurser och kompetens
 Säkerställ en väl fungerande övergång till det nya bokföringssystemet Medea
Var och en av huvudrubrikerna och de åtgärder som vidtagits eller planeras
beskrivs i de följande avsnitten.

5.1      Inför en tydlig produktionsstyrning och en systematisk kvalitetssäkring
I produktionsplaneringen har arbetet delats in i tre etapper:
1. Återgå till normalläge
2. Förvalta normalläge
3. Stabilisera normalläge
I de två första etapperna har fokus i första hand varit att öka
produktionskapaciteten och minska mängden ohanterade poster. För att nå en
sådan effekt har de resurser som arbetar med medelshantering förstärkts kraftigt
under perioden från maj 2017 och framåt. Antalet medarbetare har under denna
tid varit nästan dubbelt så många som grundbemanningen. En tydlig ökning i
produktionskapacitet och en minskning av ohanterade poster har åstadkommits.
I etapp tre är fokus på mer långsiktiga åtgärder för att få en verksamhet som är
hållbar över tid. De huvudsakliga aktiviteter som genomförs syftar till att
säkerställa att verksamheten har rätt förutsättningar utifrån kompetens,
bemanning och IT-stöd.
Produktionsplaneringen har också utvecklats inom verksamheten och idag följs
arbetet upp dagligen i teamen, tre gånger i veckan på enheten och en gång i
veckan på avdelningen. Det ger goda förutsättningar för att snabbt vidta åtgärder
om avvikelser uppstår.
I etapp tre som framförallt omfattar hösten 2017 kommer verksamheten att
förstärkas genom att kvalificerad redovisningskompetens rekryteras. Ledning
och styrning av verksamheten förbättras genom att teamen organiseras i en enhet
med annan likartad verksamhet och chefsledet är bemannat. Vidare förstärks
produktionsledningen med en resurs som har till uppgift att övervaka och följa
upp inflöde och produktion.
En grundutbildning för handläggare tas fram under hösten med start vecka 34 för
att säkerställa kvaliteten och kompetensen i det löpande arbetet.
En verksamhetsanalys för att säkerställa korrekt bemanning tas fram och ligger
till grund för bemanning av verksamheten kommande år.
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.        Sid 13 (30)




Ett gemensamt arbetssätt tas fram och dokumenteras i de delar de inte redan
finns och en värdeflödesanalys ska genomföras för att identifiera förbättringar i
arbetsflödet.
För att tillse att enskilda drabbas av så liten skada som möjligt p.g.a. de
nuvarande bristerna inom medelshanteringen ses rutinerna att med förtur
registrera eller utbetala medel över. Kronofogdemyndigheten räknar med att
kunna ta ett nytt ställningstagande i frågan under augusti 2017. För att tydliggöra
rutinerna vid fel och säkerställa att den enskilde så snabbt som möjligt
kompenseras för felaktiga registreringar och utbetalningar pågår ett arbete med
att förtydliga myndighetens anvisning för hantering av skadestånd.

5.2      Säkerställ resurser och kompetens
Som framgått tidigare har verksamheten under de senaste åren ställt om
resurserna inom medelshanteringen utifrån antagandet att införandet av nytt IT-
stöd kommer att innebära effektiviseringar.
En verksamhetsanalys för att fastställa nuvarande och långsiktigt resursbehov
ska vara slutförd den 31 augusti 2017. En realistisk grundbemanning utifrån
förutsättningarna är en viktig framgångsfaktor för att på sikt åstadkomma
förändring och stabilitet i verksamheten.
Vid sidan av att bemanningen ska vara den rätta ska också de som arbetar ha de
rätta förutsättningarna utifrån kompetens och möjlighet till utbildning och
lärande. En grundutbildning för medelshandläggare tas fram under hösten och
bemanningen stärks med kvalificerad redovisningskompetens i teamen.
Vidare genomförs genomlysningar av olika delar i verksamheten för att
säkerställa att rätt stödmaterial i form av riktlinjer och handböcker finns
tillgänglig, och i den mån kompletteringar behövs kommer de att tas fram.

5.3     Säkerställ en väl fungerande övergång till det nya bokföringssystemet
90 procent av gäldenärerna hanteras i augusti 2017 i det nya bokföringssystemet
Medea. För att nå en stabil verksamhet är det viktigt att nya arbetssätt etableras
och upprätthålls inom medelshanteringen.
Det är också viktigt att brister i det nya handläggningsstödet identifieras och tas
om hand på ett effektivt sätt. För detta har under våren en
incidenthanteringsgrupp skapats som tar om hand, analyserar och åtgärdar de
incidenter som inträffar i systemet.
Nytt datasystem är infört och det håller på att trimmas in. Datasystemet
automatiserar betalningsflöden inom medelshanteringen. Automatiseringsgraden
för de flesta flöden ligger idag på ca 80 procent, vilket innebär allt färre manuellt
hanterade ärenden. Det arbete som pågår nu är att trimma in systemet och justera
en del småsaker för att göra ytterligare förbättringar.
Medarbetare med kunskap om det dagliga arbetet involveras i större utsträckning
i utveckling av resterande delar av systemet och även i förbättringar av det som
redan utvecklats.

6        Resultat så här långt och prognos

6.1        Resultatet av vidtagna åtgärder
Under det första halvåret 2017 har inriktningen i huvudsak varit att minska
handläggningstiderna för de ärenden som hanteras manuellt. Det vill säga tiden
från en inbetalning är gjord tills skuldsaldot uppdateras. Detta har skett genom
att förstärka och utöka resurserna inom medelshanteringen, men också genom en
tydligare styrning och ledning samt en rad övriga åtgärder som beskrivs i avsnitt
fem. Genom insatserna har Kronofogden framförallt uppnått två effekter;
produktionskapaciteten, mängden manuella ärenden som hanteras dagligen, har
ökat markant och balansen, antalet ohanterade poster, har minskat väsentligt.
[---]
                                                                 Dnr 7750-2016 m.fl.       Sid 14 (30)




      Arbetet har också medfört att hela myndigheten nu har fokus på
      medelshanteringen. Kronofogden har en ökad helhetssyn och samverkan mellan
      olika enheter och avdelningar för att kundernas ärenden ska behandlas så snabbt
      och korrekt som möjligt. Då fel uppstår hjälps medarbetarna inom myndigheten
      åt för att minimera skadan.

      6.2      Prognos
      Under hösten fortsätter arbetet med att få ner handläggningstiderna för de
      manuellt hanterade ärendena ytterligare och samtidigt öka andelen ärenden som
      hanteras maskinellt. Utifrån de effekter vi redan sett under våren och sommaren
      bedömer Kronofogden att handläggningstiderna successivt kommer att kortas
      och detta problem kommer att vara borta vid årsskiftet.
      Det långsiktiga arbetet med att komma till rätta med de strukturella och
      djupgående problemen inom medelshanteringen kommer dock att kräva en palett
      av olika åtgärder under en längre tid. En rad åtgärder är redan påbörjade. Andra
      är planerade och ytterligare åtgärder kan behöva vidtas under arbetets gång.
      Kronofogden och dess ledning kommer att fortsätta att ha medelshanteringen i
      fokus och följa aktiviteterna och effekterna av dessa så länge som det krävs för
      att säkra en långsiktigt stabil verksamhet med rätt kapacitet och kvalitet. Men
      framförallt tills dess att Kronofogden hanterar kundernas in- och utbetalningar på
      ett snabbt och korrekt vis.
Kronofogdemyndigheten (rättschefen RRR) lämnade i slutet av oktober 2017 (i
ärende 3611-2017) en kompletterande redogörelse till den allmänna
redogörelsen för problemen och åtgärderna inom myndighetens
medelshantering som har återgivits ovan (se nedan under ärende 3611-2017).

Kronofogdemyndigheten (rättschefen RRR) redogjorde dessutom i varje enskilt
ärende för uppgifter av betydelse för sakfrågan, vilken rättslig reglering som
aktualiserades och Kronofogdemyndighetens bedömning.

Här anges endast Kronofogdemyndighetens bedömning i de enskilda ärendena
(förutom i ärende 3611-2017 som även återger rättschefens kompletterande
redogörelse för myndighetens åtgärder):
7750-2016
      Av utredningen framgår att såväl AA:s egen inbetalning till Kronofogde-
      myndigheten som hennes arbetsgivares båda inbetalningar registrerades alltför
      sent. Till följd av den sena registreringen ändrades inte utmätningsbeloppet i
      december, varför Kronofogdemyndigheten utmätte l 540 kr för mycket. Den sena
      registreringen av de inbetalda beloppen medförde också att återbetalningen till
      AA tog för lång tid.
8107-2016
      Av utredningen framgår att Kronofogdemyndighetens hantering av de utmätta
      medlen varit bristfällig i flera avseenden. Kronofogdemyndigheten har felaktigt
      bokfört utmätta medel som inbetalningar för en annan gäldenär. Något som inte
      borde ha skett då ett korrekt personnummer angavs vid betalningen. Vidare har
      Kronofogdemyndigheten dröjt med att spåra pengarna efter att felet påtalats av
      BB. Kronofogdemyndigheten anser att inbetalningarna borde ha spårats betydligt
      snabbare än vad som nu blev fallet. Orsaken till att så inte skedde är den mycket
      ansträngda arbetssituationen inom myndighetens medelshantering.
      Även Kronofogdemyndighetens hantering av återbetalningen av de felaktigt
      bokförda medlen har varit bristfällig. Trots att BB omgående begärde att felet
      omedelbart skulle rättas, och sedan kontinuerligt varit i kontakt med
                                                                 Dnr 7750-2016 m.fl.      Sid 15 (30)




     Kronofogdemyndigheten, kom detta att dra ut i tiden. Återkravet av medlen, som
     man till BB felaktigt uppgav hade skickats, skickades ut efter tre månader. Den
     troliga orsaken till detta var att ett internt e-postmeddelande från
     verkställighetsteamet till medelshanteringen om att återkrav skulle ske, blev
     liggande i ett ärendehanteringssystem där det var mycket stora balanser. Först tre
     månader efter att felet hade uppdagats, i princip samtidigt med återkravet,
     registrerades ett skadeståndsärende. Beslut om att bevilja BB ersättning fattades
     efter nästan två månader. Ersättningen utbetalades slutligen efter drygt två
     veckor. Enligt Kronofogdemyndighetens uppfattning borde ett
     skadeståndsärende ha registrerats och skyndsamt hanterats redan när BB den 26
     augusti 2016 begärde att Kronofogdemyndigheten omedelbart skulle rätta de
     felaktiga betalningarna.
8121-2016
     Av utredningen framgår att det utmätningsbelopp som verkställdes genom
     arbetsgivarens inbetalning den 25 november 2016 var för högt till följd av att
     inbetalningen den 25 oktober inte hade bokförts. Eftersom inte heller
     inbetalningen den 25 november bokfördes i tid upphävdes beslutet om
     löneutmätning först den 13 december 2016. Hade beslutet upphävts tidigare hade
     arbetsgivaren troligtvis inte gjort en inbetalning även den 23 december 2016.
     Den sena registreringen av inbetalningarna har alltså föranlett åtminstone en,
     troligtvis två, felaktiga utmätningar av CC:s lön.
     Utredningen visar vidare att de felaktigt utmätta beloppen återbetalades först den
     4 januari 2017 trots att CC vid flera tillfallen varit i kontakt med Kronofogde-
     myndigheten. Kronofogdemyndigheten anser att beloppen borde ha återbetalats
     till henne omgående.
519-2017
     Av utredningen framgår att den sena registreringen av arbetsgivarens inbetalning
     i december 2016 medförde att löneutmätningsbeslutet inte ändrades i tid. Till
     följd av detta kom utmätning att verkställas trots att DD saknade skulder hos
     Kronofogdemyndigheten.
522-2017
     Av utredningen framgår att EE:s betalning i mål l inte har registrerats i enlighet
     med gällande regelverk. Kronofogdemyndighetens hantering har därför varit
     bristfällig.
     Vad gäller mål 2 framgår däremot att inbetalningen gjordes med angivande av
     fel OCR nummer. Den inbetalning som gjordes med angivande av korrekt OCR
     nummer registrerades samma dag som den inkom till Kronofogdemyndigheten
     och det återkrävda beloppet återbetalades inom en vecka. Såvitt har kunnat
     utredas har Kronofogdemyndighetens handläggning i dessa delar varit korrekt.
     Däremot borde Kronofogdemyndigheten tidigare ha uppmärksammat att EE:s
     inbetalning inte kunde återfinnas. Nu fick han först det felaktiga beskedet att
     betalningen hade kommit in till Kronofogdemyndigheten men ännu inte
     krediterats.
1260-2017
     Av utredningen framgår att FF:s inbetalningar inte bokfördes med den
     skyndsamhet som gällande regelverk kräver, trots att han vid flertalet tillfällen
     varit i kontakt med Kronofogdemyndigheten och krävt att så skulle ske. Till följd
     av detta fanns felaktiga uppgifter om FF registrerade i utsöknings- och
     indrivningsdatabasen. Av utredningen framgår dessutom att han till följd av detta
     underrättades om att Kronofogden avsåg att utmäta det restförda beloppet och
     om att han påförts ränta.
1759-2017
     Av utredningen framgår att HH:s inbetalning kom in till Kronofogde-
     myndigheten den 17 februari 2017, i god tid före förfallodagen den 22 februari
                                                                Dnr 7750-2016 m.fl.      Sid 16 (30)




     2017. Till följd av att betalningen inte bokfördes i tid inledde
     Kronofogdemyndigheten en tillgångsundersökning den 6 mars 2017,
     innefattande bland annat förfrågningar till HH och hans arbetsgivare.
     Tillgångsundersökningen avbröts efter att HH:s mamma den 10 mars 2017
     kontaktade Kronofogdemyndigheten och upplyste om att skulden var betald.
     Kronofogdemyndigheten kontaktade då även HH:s arbetsgivare och beklagade
     det inträffade. Trots flera påminnelser bokfördes betalningen dock först den 26
     april 2017.
     Kronofogdemyndigheten kan konstatera att den sena bokföringen strider mot
     gällande regelverk. Kronofogdemyndigheten har dessutom till följd av detta
     felaktigt inlett en tillgångsundersökning, trots att HH inte längre hade någon
     skuld hos Kronofogdemyndigheten.
     Av utredningen framgår att HH:s inbetalning skedde med angivande av korrekta
     uppgifter och med korrekt OCR-nummer. Han har således vidtagit alla åtgärder
     som han kunnat för att en snabb och korrekt bokföring skulle ske hos
     Kronofogdemyndigheten. Orsaken till den sena bokföringen av betalningen var
     dock att sökanden hade skyddade personuppgifter, varför inbetalningen med
     gällande rutiner måste hanteras manuellt. I dessa fall registreras inte sökandens
     kontonummer. Detta ska istället rekvireras från inregistreringsteamet av
     handläggaren vid medelshanteringen i samband med bokföring.
     Den ansträngda arbetssituation som råder vid medelshanteringen medförde att
     inbetalningen hanterades först den 29 mars 2017, d.v.s. efter att
     tillgångsundersökningen påbörjats och mer än två veckor efter det att
     Kronofogdemyndigheten av HH:s mamma uppmärksammats på att skulden var
     betald. Härefter dröjde det ytterligare fyra veckor innan betalningen bokfördes.
     Orsaken till denna ytterligare fördröjning var att handläggaren vid
     medelshanteringen när denne inte fick något svar från inregistreringsteamet lade
     ärendet i balans.
     Enligt Kronofogdemyndighetens uppfattning borde HH:s betalning även vid den
     ansträngda situation som råder inom medelshanteringen ha bokförts när
     myndigheten den 10 mars 2017 fick kännedom om att betalning hade skett. Att
     handläggaren den 29 mars dessutom valde att lägga ärendet i balans istället för
     att muntligen inhämta uppgift om kontonummer från inregistreringsteamet är
     oavsett arbetsläget inte acceptabelt.
     […] Som framgått är grundorsaken till det inträffade den mycket ansträngda
     arbetssituation som råder inom Kronofogdemyndighetens medelshantering.
     Felen har dock förvärrats av bristande rutiner och handhavandefel.
     Kronofogdemyndigheten kommer att se över rutinerna avseende hantering av
     mål där sökanden har skyddade personuppgifter.
1929-2017
     Av utredningen framgår att löneutmätningsbeslutet upphävdes när JJ betalat sin
     skuld, men att hans arbetsgivare 18 dagar efter att beslutet upphävts ändå
     betalade in pengar till Kronofogdemyndigheten. I denna del har
     Kronofogdemyndighetens handläggning inte brustit. Däremot borde beloppet ha
     återbetalats omgående till JJ.
1947-2017

     Av utredningen framgår att KK förekommer i två enskilda mål med anledning av
     den aktuella domen och att Kronofogdemyndigheten helt korrekt har skickat två
     separata inbetalningsavier till honom.
     När hovrättens dom vann laga kraft skulle de medel som KK hade betalat in till
     Kronofogdemyndigheten rätteligen ha återbetalats till honom i enlighet med
     3 kap. 22 § första stycket UB. Kronofogdemyndighetens handläggare tog dock
     bort utbetalningsspärren i datorsystemet, varför medlen per automatik istället
                                                                  Dnr 7750-2016 m.fl.        Sid 17 (30)




     betalades till sökanden. Den närmare orsaken till att handläggaren tog bort
     utbetalningsspärren har inte gått att klarlägga, men det framstår som ett
     handhavandefel.
     När det inträffade uppmärksammades borde enligt Kronofogdemyndighetens
     uppfattning ett skadeståndsärende omgående ha registrerats och skyndsamt
     hanterats. Nu kom myndigheten istället först att muntligen återkräva medlen från
     sökanden. Till följd av detta fattades beslut om ersättning till KK inte tillräckligt
     skyndsamt. Beslut fattades drygt en månad efter den felaktiga utbetalningen och
     efter att Kronofogdemyndigheten uppmärksammats på bristerna genom JO-
     anmälan.
     […] Med anledning av det inträffade kommer Kronofogdemyndigheten att se
     över myndighetens rutiner vid felaktig hantering av inbetalda medel för att
     säkerställa att den drabbades skada minimeras.
1996-2017

     LL restfördes den 20 februari 2017 för en felparkeringsavgift. I sin anmälan har
     han uppgett att skulden betalades av en vän till honom i slutet av februari 2017.
     Någon sådan betalning har dock inte kunnat återfinnas. Däremot inkom full
     betalning för skulden den 21 mars 2017, fem dagar efter att LL anmält
     Kronofogdens hantering till JO. Eftersom korrekt OCR-nummer angavs vid
     betalningen kunde skulden krediteras maskinellt samma dag. Utredningen visar
     således att Kronofogdemyndigheten har hanterat inbetalningen korrekt.
     Av handläggarnoteringar i ärendet framgår att LL vid kontakt med
     Kronofogdemyndighetens kundservice den 20 mars 2017 blev upplyst om att
     man inte kunde se någon betalning, men att myndigheten låg efter med
     registrering av inbetalningar. Kronofogdemyndigheten beklagar att man vid detta
     tillfälle inte kunde lämna ett säkert besked om att någon betalning inte hade
     inkommit.
2133-2017
     Av utredningen framgår att ansökan och den urkund som låg till grund för
     ansökan avsåg en annan person än MM och att han felaktigt registrerades som
     gäldenär i mål […]. Kronofogdens inregistrering har ett arbetssätt som innebär
     att en handläggare registrerar målet och en annan handläggare kontrolläser att
     uppgifterna i målet registrerats på rätt sätt. Först därefter bekräftas och aviseras
     ett mål. I detta fall har denna rutin uppenbarligen inte fungerat. Den felaktiga
     registreringen, som synes vara ett handhavandefel, fick den oacceptabla
     konsekvensen att utmätning felaktigt verkställdes vid två tillfällen till, för en
     enskild, betydande belopp för en skuld som inte tillhör MM. Kronofogden ser
     allvarligt på det inträffade och vikten av att följa rutinerna har gåtts igenom med
     medarbetarna på inregistreringen för att förebygga en upprepning av det
     inträffade.
     När misstaget kom till Kronofogdens kännedom stoppades fortsatt verkställighet.
     Att misstaget inte upptäcktes tidigare beror på att verkställighetsteamet, som tog
     vid efter inregistreringen, inte hade anledning att ifrågasätta om målet var
     korrekt registrerat förrän MM kontaktade Kronofogden.
     När misstaget upptäcktes borde Kronofogden sett till att felaktigt utmätta belopp
     omgående återbetalades till MM. Så har dock inte skett. Pengarna har istället
     återkrävts från sökande i målet, och när de till slut återbetalades till Kronofogden
     har de blivit liggande. Även denna hantering är oacceptabel. Med de rutiner som
     nu finns inom myndigheten ska i liknande situationer ett skadeståndsärende
     omgående läggas upp och beslutas.
2252-2017
                                                                Dnr 7750-2016 m.fl.      Sid 18 (30)




     Av utredningen framgår att registreringen av NN:s inbetalningar till
     Kronofogdemyndigheten den 11 november 2016, den 16 december 2016, den 17
     januari 2017 och den 27 februari 2017 inte bokfördes med den skyndsamhet som
     gällande regelverk kräver. Till följd av detta fanns felaktiga uppgifter om henne
     registrerade i utsöknings- och indrivningsdatabasen.
2332-2017

     Av utredningen framgår att det tog en månad från det att Kronofogden tog del av
     att Vänersborgs tingsrätts upphävandebeslut hade vunnit laga kraft till dess att
     medelshanteringen underrättades om att de behövde vidta åtgärder för att
     återbetalning skulle kunna ske. Vad som orsakade detta dröjsmål har inte kunnat
     utredas. Kronofogden kan konstatera att kontakten med medelshanteringen togs
     först efter det att OO själv kontaktade myndigheten och efterlyste
     återbetalningen. Om gällande rutin för hantering av inkomna domstolsprotokoll
     […] hade följts skulle medelshanteringen underrättats tidigare om de åtgärder
     som behövde göras med anledning av tingsrättens beslut än vad som nu skedde.
     Berörda medarbetare har påmints om vikten av att följa rutinen.
     När Kronofogden ansvarar för återbetalning av utbetalda medel är myndigheten
     beroende av när borgenärer återbetalar. I detta fall omfattades utmätningen
     endast av allmänna mål och en återbetalning bör då kunna ske relativt
     skyndsamt. I förevarande ärende tog det ytterligare två månader efter att ärendet
     kom till medelshanteringen innan pengarna krävdes åter från borgenärerna. Det
     tog sedan ytterligare en månad innan slutlig återbetalning genomfördes till OO,
     vilket naturligtvis inte är acceptabelt.
2486-2017
     Av utredningen framgår att det utmätta beloppet från anmälarens bankkonto
     inkom till Kronofogdemyndigheten den 28 mars, men bokfördes först den 10
     april 2017. Kronofogdemyndigheten kan konstatera att denna tidsutdräkt inte är
     förenlig med gällande regelverk.
2540-2017

     Av utredningen framgår att QQ inkom med uppgift om sin förhöjda hyra efter
     det att Försäkringskassan hade gjort avdrag från hennes sjukersättning för
     februari 2017. Kronofogdemyndighetens handläggare beslutade därför att del av
     det utmätta beloppet skulle återbetalas till henne. De utmätta medlen inkom till
     Kronofogdemyndigheten den 13 mars, men återbetalades till QQ först den 13
     april 2017.
     Det förhållandet att utmätningsbeloppet inte ändrades innan Försäkringskassan
     gjorde avdrag från sjukersättningen och att återbetalning inte skedde innan den
     13 mars 2017, har legat utanför Kronofogdemyndighetens kontroll och är
     följaktligen inte någonting som Kronofogdemyndigheten kan lastas för. Däremot
     borde återbetalningen enligt Kronofogdemyndighetens beslut ha verkställts
     snabbare än vad som nu blev fallet.
2571-2017

     Av utredningen framgår att RR:s skulder hos Kronofogdemyndigheten till fullo
     var betalda den 10 februari 2017, men att kreditering av samtliga inbetalda medel
     skedde först den 30 mars 2017. Uppgift om skulden fanns därför under denna tid
     felaktigt kvar i Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas.
     Eftersom utmätning av överskott från skattekontot sker med automatik när en
     skuld finns registrerad i utsöknings- och indrivningsdatabasen, medförde den
     sena krediteringen att överskottet på RR:s skattekonto felaktigt utmättes av
     Kronofogdemyndigheten. Beloppet inkom till Kronofogdemyndigheten den 1
     april, men återbetalades först den 8 maj 2017.
                                                                Dnr 7750-2016 m.fl.       Sid 19 (30)




     Kronofogdemyndigheten kan konstatera att myndigheten har brustit i flera
     avseenden. Bokföringen av utmätta inbetalda medel den 25 januari 2017 var inte
     förenlig med gällande regelverk. Denna brist fick till följd att överskottet på
     RR:s skattekonto felaktigt utmättes trots att hennes skulder hos
     Kronofogdemyndigheten till fullo var betalda. Dessutom återbetalades det
     felaktigt utmätta beloppet trots flertalet kontakter från RR inte tillräckligt
     skyndsamt.
2723-2017
     Av utredningen framgår att SS:s sambo inkom med uppgifter om ändrad inkomst
     den 28 februari 2017 och att Kronofogdemyndigheten till följd av dessa
     uppgifter ändrade löneutmätningsbeslutet den 23 mars 2017. Arbetsgivaren hade
     då redan gjort avdrag från hans lön varför Kronofogdemyndigheten beslutade om
     återbetalning av överskjutande belopp till SS. Utmätta medel inkom till
     Kronofogdemyndigheten den 24 mars 2017. Samma dag inkom SS:s sambo med
     nya uppgifter om parets boendekostnader. Med anledning av dessa uppgifter
     upphävde Kronofogdemyndigheten samma dag löneutmätningsbeslutet. De
     utmätta medlen återbetalades till SS den 21 april 2017.
     Enligt Kronofogdemyndighetens bedömning borde beslutet om att ändra
     utmätningsbeloppet ha fattats tidigare än vad som nu kom att ske (lite drygt tre
     veckor). Hade detta skett skulle troligtvis arbetsgivaren hunnit justera
     löneavdragets storlek. Vad gäller upphävandet av löneutmätningsbeslutet så
     fattade Kronofogdemyndigheten beslut samma dag som de nya uppgifterna kom
     in till myndigheten. Att medlen då redan hade inbetalats till
     Kronofogdemyndigheten är inte någonting som myndigheten kan lastas för.
     Enligt Kronofogdemyndighetens bedömning borde återbetalning av de utmätta
     medlen ha skett tidigare än vad som nu blev fallet.
2782-2017

     Enligt Kronofogdemyndighetens bedömning har myndigheten handlagt TT:s
     löneutmätningsbeslut på ett korrekt sätt.
     Av utredningen framgår däremot att Kronofogdemyndigheten den 23 mars 2017
     beslutade att X kr av utmätta medel skulle återbetalas till TT på grund av att hon
     då muntligen lämnat nya uppgifter om sina levnadsomkostnader. Trots att TT vid
     flera tillfällen var i kontakt med Kronofogdemyndigheten återbetalades medlen
     till henne först den 28 april. Denna tidsutdräkt är inte förenlig med gällande
     regelverk.
2881-2017
     Av utredningen framgår att inbetalda medel från utmätning av UU:s lön inte har
     registrerats med den skyndsamhet som krävs enligt gällande regelverk.
2911-2017

     Av utredningen framgår att VV hade rätt att få ett överskott efter försäljningen
     av den utmätta traktorn. Utbetalningen av överskottet borde ha skett när
     fördelningen var gjord. Det tog dock ytterligare en månad innan utbetalning
     genomfördes till VV och orsaken är det ansträngda läget som rådde på
     medelshanteringen.
2951-2017

     Av utredningen framgår att pengarna som inbetalades med anledning av
     utmätningsbeslutet redan hade utbetalats till borgenärerna vid tidpunkten för
     upphävandebeslutet. Kronofogden hade således, med undantag för de pengar
     som gick till betalning av grundavgift, inte några pengar kvar från utmätningen.
                                                                  Dnr 7750-2016 m.fl.       Sid 20 (30)




     Kronofogden valde då att höra av sig till borgenärerna för att be dem återbetala
     pengarna de fått genom utmätningen. Pengarna återbetalades, med undantag för
     X kr, den 11 april 2017 respektive den 19 april 2017 och att återbetalning inte
     skedde innan dess kan inte Kronofogden lastas för. Kronofogden borde dock ha
     vidarebefordrat pengarna omedelbart till WW, men på grund av det ansträngda
     läget på medelshanteringen tog detta för lång tid. […]
3116-2017

     Av utredningen framgår att XX:s skulder blev fullbetalda genom en inbetalning
     den 24 mars 2017 som gjordes med anledning av hans pågående löneutmätning.
     Betalningen bokfördes den 8 april 2017. Samma dag återbetalades ett överskott
     om X kr till XX.
     Kronofogden kan konstatera att den sena bokföringen strider mot gällande
     regelverk. Till följd av detta fanns felaktiga uppgifter om XX registrerade i
     utsöknings- och indrivningsdatabasen.
     Den sena registreringen av arbetsgivarens inbetalning medförde också att
     löneutmätningsbeslutet inte ändrades i tid. Om beslutet hade ändrats i tid hade
     arbetsgivaren sannolikt tagit del av beslutet om upphävande vid en tidigare
     tidpunkt. Därmed hade risken för att arbetsgivaren skulle betala in pengar till
     Kronofogden trots att XX saknade skulder minskat.
     Den sena registreringen av de inbetalda beloppen medförde också att
     återbetalningen som skulle ske till XX, både av överskottet från den 24 mars
     2017 och hela det inbetalda beloppet från den 25 april 2017, tog för lång tid.
3359-2017
     Av utredningen framgår att registrering av inkomna medel från
     Försäkringskassan den 18 april 2017 tog för lång tid. Till följd av detta fanns
     felaktiga uppgifter om YY registrerade i utsöknings- och indrivningsdatabasen
     och detta ledde i sin tur till att Kronofogdens beslut den 4 maj 2017 om
     utmätning av överskjutande skatt verkställdes intill ett för högt belopp.
     Efter utmätningen av överskjutande skatt fanns därmed ett överskott. Vid denna
     tidpunkt fanns två nya betalmål mot YY hos Kronofogden för verkställighet.
     Målen hade sista betaldag den 11 maj 2017 och de tidigare utmätningarna
     omfattade därför inte dessa mål. Eftersom betalningen från Försäkringskassan
     den 18 april 2017 inte registrerades förrän den 15 maj 2017 hade sista betaldag
     passerat i dessa nya mål när Kronofogden konstaterade att det fanns ett
     överskott. En del av överskottet utmättes därför för dessa mål den 15 maj 2017
     och en del återbetalades till YY. Kronofogden kan konstatera att registreringen
     efter utmätningen tog för lång tid och till följd av detta fanns felaktiga uppgifter
     om YY registrerade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Den sena
     registreringen medförde också att återbetalningen till YY tog för lång tid.
     Beslutet om utmätning i YY:s ersättning från Försäkringskassan upphävdes den
     15 maj 2017 vilket var för sent för att Försäkringskassan skulle hinna stoppa
     ytterligare avdrag. Det kom därför in X kr från Försäkringskassan den 18 maj
     2017. Eftersom YY saknade skulder hos Kronofogden återbetalades beloppet till
     henne. På grund av det ansträngda läget på medelshanteringen tog
     återbetalningen för lång tid.
3427-2017

     ZZ:s skulder reglerades till fullo den 27 mars 2017. Detta bokfördes den 31 mars
     2017 och samma dag återbetalades ett överskott om X kr till honom.
     Nästkommande arbetsdag upphävdes ZZ:s löneutmätning och beslut om detta
     skickades med mottagningsbevis till hans arbetsgivare. Eftersom arbetsgivaren
     inte inkom med mottagningsbeviset skickades en påminnelse om det upphävda
                                                                  Dnr 7750-2016 m.fl.       Sid 21 (30)




     löneutmätningsbeslutet den 27 april 2017. Samma dag som påminnelsen
     skickades ut betalade arbetsgivaren in ett belopp om X kr. ZZ kontaktade
     Kronofogden flera gånger för att få pengarna återbetalade. Återbetalning
     genomfördes den 23 maj 2017. Enligt Kronofogdens uppfattning borde ZZ, även
     vid den ansträngda situation som rådde inom medelshanteringen, ha fått sina
     pengar återbetalda redan när Kronofogden uppmärksammades om saken genom
     samtalen från honom.
     Enligt Kronofogdens interna rutiner borde en påminnelse ha skickats ut redan
     efter två veckor, men huruvida detta hade haft någon betydelse kan Kronofogden
     inte svara på. Likväl har berörda medarbetare blivit påminda om vilka rutiner
     som gäller i situationer med anledning av detta ärende.
     ZZ har kommit in med en begäran om skadestånd till Kronofogden […]. Beslut
     har meddelats denna dag […].
3455-2017

     Av utredningen framgår att de inbetalningar som skett med anledning av
     ÅÅ:s löneutmätning inte bokförts med den skyndsamhet som gällande regelverk
     kräver. Det kan också konstateras att det var först efter påpekande från ÅÅ som
     bokföring skedde den 16 maj 2017. Till följd av detta fanns felaktiga uppgifter
     om ÅÅ registrerade i utsöknings- och indrivningsdatabasen.
     Vidare kan det konstateras att ÅÅ fick felaktig information från Kronofogden
     den 15 maj 2017 om att hennes skulder var till fullo reglerade. Det krävdes
     ytterligare ett avdrag på lönen i slutet av maj 2017 för att skulden skulle regleras
     i sin helhet. Oaktat detta kan det konstateras att den återbetalning som
     Kronofogden ändock beslutade om tog för lång tid.
     Efter anmälan till JO och efter att skulderna reglerats i sin helhet har utmätning
     av överskjutande skatt verkställts den 3 juni 2017 och återbetalning efter
     utmätningen har inte hanterats med den skyndsamhet som gällande regelverk
     kräver.
3611-2017

## Ärendet

I ärendet har två utmätningsbeslut fattats, ett handläggarbeslut om utmätning av
     lön och ett maskinellt beslut om utmätning av överskjutande skatt. […]
     När det gäller beslut om utmätning av överskjutande skatt bör följande
     förtydligas. Ett beslut om utmätning av överskjutande skatt sker genom utbyte av
     information mellan Skatteverkets och Kronofogdens it-stöd. Beslutet journalförs
     i Kronofogdens verksamhetssystem men systemet skickar inte något meddelande
     om detta till handläggaren. Kronofogden har inte någon särskild rutin där
     handläggarna är anvisade att söka efter denna typ av händelser. Under normala
     förhållanden krediteras nämligen den överskjutande skatten gäldenären per
     automatik och skuldsaldot uppdateras när det har skett.
     I ÄÄ:s ärende skedde emellertid ingen automatisk kreditering av den
     överskjutande skatten och när krediteringen väl skedde skickades inget besked
     till ÄÄ:s arbetsgivare att utmätningen skulle upphöra. De bakomliggande
     orsakerna är av teknisk natur och får tillskrivas en brist i utformningen av
     verksamhetsstödet. En förutsättning för att det uppkomna felet skulle uppstå var
     en kombination av en tidigare balanserad inbetalning, två olika typer av
     utmätningar som löpte parallellt med varandra och förekomsten av koden
     ”fullföljt begränsningsbeslut” i systemet.
     Den manuella hanteringen av den utmätta skatten ledde till att det dröjde ca 20
     dagar innan skuldsaldot uppdaterades. Under tiden fattades beslut om
     löneutmätning, ett beslut som verkställdes och innebar att Kronofogden utmätte
                                                               Dnr 7750-2016 m.fl.        Sid 22 (30)




ÄÄ:s lön trots att han var skuldfri. Utmätning av lönen verkställdes den 24 maj
2017 och summan återbetalades den 14 juni 2017.

Kronofogdens bedömning

ÄÄ:s anmälan
Som framgår av ärendebeskrivningen utmättes ÄÄ:s lön trots att han var skuldfri
hos Kronofogden. Härutöver tog återbetalningen av ÄÄ:s pengar alltför lång tid.
Den felaktiga hanteringen av ärendet har sin huvudorsak i att den manuella
krediteringen tog för lång tid, även om utredningen har visat att
händelseförloppet orsakats av flera samverkande omständigheter såsom brister i
Kronofogdens it-stöd.

Myndighetens åtgärder
JO har under 2017 remitterat ett flertal ärenden till Kronofogden på grund av
anmälningar från enskilda som varit missnöjda med myndighetens
medelshantering.
Kronofogden har i tidigare ärende lämnat en redogörelse över problematiken
inom myndighetens medelshantering och de åtgärder som har vidtagits eller
planeras för att komma till rätta med denna […].
För att se till så att Kronofogden efterlever gällande regler för registrering av
inbetalningar har myndigheten sedan dess fortsatt att arbeta aktivt i enlighet med
den redovisade planen för att minska handläggningstiderna för manuella
registreringar av inbetalningar. De åtgärder som Kronofogden har vidtagit,
framförallt den resursförstärkning som tidigare redovisats, har inneburit att den
kraftigt ökade produktionskapaciteten (dvs. mängden manuella ärenden som
hanteras dagligen) i stort har kunnat bibehållas och att antalet ohanterade
manuella poster har fortsatt att minska sedan augusti. Antalet ohanterade
manuella poster har från våren 2017 minskat från över 30 000 till under 5 000
poster i mitten av oktober. Vidare åtgärdar Kronofogden ända sedan april 2017
fler inbetalningar än vad som kommer in till myndigheten. Utvecklingen under
året framgår av nedanstående grafer [här utelämnade, JO:s anm.].
I enlighet med den tidigare redovisade planen har Kronofogden, förutom att
intensifiera arbetet med handläggningstider, även infört vissa nya rutiner och
parallellt med detta arbetat med ett flertal andra aktiviteter för att skapa stabilitet
och långsiktighet i medelshanteringen. Kronofogden har vidtagit följande
åtgärder.
 Kronofogden har inlett ett omfattande arbete i fråga om översyn av
  arbetsrutiner vid medelshantering.
 Kronofogden har infört rutiner för att registrera och utbetala medel med
  förtur i vissa situationer där den enskilde riskerar att drabbas på grund av
  myndighetens handläggningstid.
 Kronofogden har förtydligat rutinerna gällande kompensation av felaktiga
  registreringar och utbetalningar.
 Kronofogden har genomfört en verksamhetsanalys som ska ligga till grund
  för framtida beslut om dimensionering av verksamheten.
 Kronofogden har förstärkt verksamheten med redovisningskompetens.
 Kronofogden har inlett arbete med att ta fram en grundutbildning för
  medelshantering inom myndigheten.
De vidtagna åtgärderna har enligt Kronofogdens bedömning haft goda resultat
och problemen inom medelshanteringen har minskat väsentligt, även om det
kommer att ta ytterligare en tid innan problem med sena registreringar helt har
upphört. Frågan är mycket prioriterad och Kronofogden och dess ledning har
medelshanteringen i fortsatt fokus och kommer att följa aktiviteterna och
effekterna av dessa för att säkerställa att Kronofogden hanterar kundernas in- och
utbetalningar på ett snabbt och korrekt vis.
                                                                 Dnr 7750-2016 m.fl.       Sid 23 (30)




3752-2017

     Av utredningen framgår att Kronofogden ändrade löneutmätningsbeslutet
     omgående när ÖÖ kontaktade myndigheten med nya uppgifter om hans sambos
     inkomst. Ändringen innebar att ÖÖ skulle få tillbaka en del av det belopp som
     utmättes från hans lön i april 2017. Återbetalning genomfördes den 2 juni 2017.
     Kronofogden kan konstatera att det borde ha skett snabbare.
3803-2017

     Av utredningen framgår att AAA:s hustrus inbetalning till
     Kronofogdemyndigheten inte har registrerats med den skyndsamhet som krävs
     enligt gällande regelverk.
3895-2017
     Av utredningen framgår att BBB:s skuld blev fullbetald genom en inbetalning
     den 24 mars 2017, vilken bokfördes samma dag. Till följd av detta upphävdes
     BBB:s löneutmätningsbeslut den 30 mars 2017 och upphävandebeslutet
     skickades till hennes arbetsgivare. Arbetsgivaren betalade ändock in ett belopp
     om X kr till Kronofogden den 3 maj 2017. För detta kan Kronofogden inte lastas.
     Eftersom BBB inte hade några skulder till Kronofogden borde dock
     återbetalning ha genomförts omgående, men på grund av det ansträngda läget på
     medelshanteringen tog den en dryg månad vilket är för lång tid.
4009-2017

     Av utredningen framgår att Kronofogden registrerade utmätningsbelopp
     inbetalda från a-kassan för sent vilket fick till följd att ytterligare utmätning
     verkställdes mot CCC trots att han var skuldfri hos Kronofogden. När
     Kronofogden uppmärksammades på problematiken sände myndigheten ett beslut
     om anstånd till a-kassan för att undvika att ytterligare belopp av CCC:s
     dagersättning skulle tas i anspråk. Troligen tog a-kassan inte del av
     anståndsbeslutet i tid varför ersättning motsvarande ytterligare en period
     innehölls för Kronofogdens räkning. Utredningen visar också viss tidsutdräkt
     innan CCC återfick det felaktigt utmätta beloppet.
4012-2017
     Med anledning av DDD:s löneutmätning gjordes inbetalningar den 10 och 26
     maj 2017. Den 3 juni 2017 utmättes överskjutande skatt.
     Inbetalningen från den 10 maj 2017 bokfördes den 14 juni 2017. Samma dag
     noterade handläggande verkställighetsteam att samtliga skulder skulle bli
     reglerade när pengarna från utmätningen av överskjutande skatt bokfördes och
     därför upphävdes löneutmätningen. Rätteligen var dock skulderna redan
     fullbetalda i och med inbetalningen den 26 maj 2017, men den inbetalningen
     hade då ännu inte bokförts.
     Den 15 juni 2017 bokfördes de pengar som inkommit med anledning av
     utmätning av överskjutande skatt och överskottet återbetalades samma dag till
     DDD.
     Kronofogden kan konstatera att inbetalningarna med anledning av DDD:s
     löneutmätning inte bokfördes med den skyndsamhet som gällande regelverk
     kräver. Till följd av detta fanns felaktiga uppgifter om DDD registrerade i
     utsöknings- och indrivningsdatabasen, vilket i sin tur ledde till att överskjutande
     skatt utmättes trots att DDD saknade skulder hos Kronofogden. Den sena
     registreringen av de inbetalda beloppen medförde också att återbetalningen till
     DDD tog för lång tid.
                                                                 Dnr 7750-2016 m.fl.      Sid 24 (30)




4058-2017

     Av utredningen framgår att EEE:s skulder blev reglerade till fullo genom en
     inbetalning den 23 maj 2017 som bokfördes den 7 juni 2017.
     Den sena registreringen av inbetalningen medförde att utmätning av
     överskjutande skatt, som sker per automatik om en skuld finns registrerad, kom
     att verkställas den 3 juni 2017 trots att EEE saknade skulder hos Kronofogden.
     Den sena registreringen av det inbetalda beloppet medförde också att
     återbetalningen till EEE tog för lång tid.
4085-2017

     Av utredningen framgår att de utmätta medlen utbetalades till FFF ca tre veckor
     efter att de inbetalades till Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten
     kan konstatera att utbetalningen enligt gällande regelverk borde ha skett minst en
     vecka tidigare än vad som nu kom att ske.
     Enligt Kronofogdemyndighetens bedömning fanns det skäl att anta att medlen
     skulle utbetalas till FFF inom två veckor, varför myndigheten handlade i enlighet
     med gällande regelverk när medlen inte gjordes räntebärande.
4087-2017

     Av utredningen framgår att GGG betalade sin skuld hos
     Kronofogdemyndigheten den 11 april 2017. Det tog tid innan betalningen
     registrerades i utsökningsmålet hos Kronofogdemyndigheten. Den 6 maj 2017
     kom en nedsättning av skulden från Skatteverket. Den 20 juni 2017 registrerades
     inbetalningen från GGG och överskottet återbetalades till honom.
     Kronofogdemyndigheten borde omgående ha registrerat GGG:s betalning i
     målet. Då hade skulden varit reglerad och det hade uppstått ett överskott hos
     Skatteverket när skulden sattes ned.
4104-2017
     Av utredningen framgår att det tog alltför lång tid, nästan sex veckor, innan
     överskjutande belopp från utmätningen återbetalades till HHH.
4110-2017
     Av utredningen framgår att Försäkringskassans inbetalning den 19 maj avseende
     utmätning av JJJ:s pension registrerades först den 10 juni 2017. Den sena
     registreringen fick till följd att ett för högt belopp kom att utmätas från JJJ:s
     skattekonto den 3 juni 2017. Utmätningen av överskottet på skattekontot
     bokfördes även det för sent, först den 26 juni 2017. Detta fick till följd att
     beslutet om utmätning i JJJ:s pension inte kom att upphävas trots att hon då
     saknade skulder hos Kronofogdemyndigheten. Detta medförde att utmätning på
     hennes pension felaktigt verkställdes den 19 juni 2017. Av utredningen framgår
     även att återbetalningen av felaktigt utmätta medel har dröjt för länge, två
     respektive en vecka.
4513-2017
     Av utredningen framgår att KKK:s skulder blev fullbetalda genom en
     inbetalning den 23 maj 2017. Betalningen bokfördes samma dag och ett
     överskott återbetalades till KKK.
     Till följd av detta kunde KKK:s löneutmätning upphävas skyndsamt. Orsaken till
     att det ändå gjordes in inbetalning av arbetsgivaren var att inbetalningen från
     KKK gjordes i slutet av månaden, och det fanns därmed inte någon möjlighet att
     stoppa ytterligare inbetalningar från arbetsgivaren.
                                                                   Dnr 7750-2016 m.fl.     Sid 25 (30)




      På grund av det ansträngda läget hos medelshanteringen tog dock
      återbetalningen till KKK för lång tid.
4606-2017
      LLL:s löneutmätningsbeslut borde rätteligen ha upphävts i direkt anslutning till
      att sökanden återkallade det mål som låg till grund för beslutet. Av utredningen
      framgår att detta skedde först efter drygt två veckor. Eftersom återkallelsen
      skedde så pass sent att arbetsgivaren sannolikt redan hade avskilt de medel som
      skulle inbetalas till Kronofogdemyndigheten, har felet dock med största
      sannolikhet inte haft någon betydelse för att arbetsgivaren gjorde en inbetalning
      trots att LLL då saknade skulder hos Kronofogdemyndigheten.
      Utredningen visar vidare att de utmätta medlen återbetalades till LLL först efter
      ca tre veckor, vilken tidsutdräkt inte är förenligt med gällande regelverk.
4718-2017

      Av utredningen framgår att löneutmätningsbeslutet upphävdes när
      Kronofogdemyndigheten fattade beslut om att inleda skuldsanering för MMM
      den 21 juni 2017. Beslutet om löneutmätning upphävdes den 22 juni 2017 men
      hans arbetsgivare redovisade in pengar för juni månad till
      Kronofogdemyndigheten samma dag. Det är inte praktiskt möjligt att hinna
      stoppa en inbetalning från en arbetsgivare med en dags varsel. I denna del har
      Kronofogdemyndighetens handläggning inte brustit. Däremot borde beloppet ha
      återbetalats omgående till MMM.
4767-2017
      Av utredningen framgår att Kronofogdemyndigheten den 3 juni 2017 avräknade
      NNN:s överskott på skattekontot mot hans skulder i allmänna mål. När
      avräkningen var gjord kvarstod en skuld om X kr. Den 5 juni 2017 betalade
      NNN in X kr till Kronofogdemyndigheten. Av dem användes X kr för att betala
      hans återstående skuld. Resterande belopp betalades tillbaka till honom den 18
      juli 2017.
      Det var inte fel att avräkna NNN:s överskott på skattekontot mot hans skulder
      eller att använda en del av det inbetalda beloppet till att betala hans skulder. I
      denna del har Kronofogdemyndighetens handläggning inte brustit. Däremot
      borde det överskjutande beloppet omgående ha återbetalats till NNN.
4825-2017
      Av utredningen framgår att gäldenären betalade skulden den 21 april 2017. Den
      25 juli 2017 betalade Kronofogdemyndigheten ut pengarna till sökanden.
      Kronofogdemyndigheten borde omgående ha betalat ut de inbetalade pengarna
      till sökanden.
5084-2017
      Av utredningen framgår att PPP:s skulder blev betalda genom löneutmätning i
      juni 2017. På grund av sen registrering av inbetalningarna från hans arbetsgivare
      syntes inte de inkomna betalningarna i målen. Det gjorde att löneutmätningen
      verkställdes även under juli månad. Den 4 augusti 2017 betalades pengarna för
      juli månad tillbaka till PPP. Kronofogdemyndigheten borde omgående ha
      registrerat inbetalningen för juni från PPP:s arbetsgivare och meddelat hans
      arbetsgivare att löneutmätningen skulle upphöra. Då skulle det inte ha skett
      något avdrag från hans lön i juli.
I samtliga ärenden beklagade Kronofogdemyndigheten det inträffade och de
olägenheter som den bristfälliga handläggningen hade förorsakat anmälarna.
                                                            Dnr 7750-2016 m.fl.     Sid 26 (30)




Anmälarna fick tillfälle att kommentera Kronofogdemyndighetens remissvar,
vilka några av dem gjorde.

Rättslig reglering
Bokföring och registrering av inbetalningar till Kronofogdemyndigheten
Kronofogdemyndigheten ska registrera enskilda mål i utsöknings- och
indrivningsdatabasen samt föra dagbok i varje mål. Uppgifter om bl.a. betalning
ska registreras i dagboken, se 1 kap. 5 § utsökningsförordningen (1981:981),
UF, och 2 kap. 5 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i
Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Enligt 9 § första stycket förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring
ska kontanta in- och utbetalningar bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra
ekonomiska händelser ska bokföras så snart det kan ske. Ekonomiska händelser
får bokföras senare om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god
redovisningssed.

Redovisning av influtna medel
Medel som har flutit in till Kronofogdemyndigheten i ett mål om utmätning ska
enligt 13 kap. 1 § utsökningsbalken (1981:774), UB, redovisas så snart som
möjligt. Är det influtna beloppet litet och kan det antas att ytterligare medel
kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.
Medlen ska som huvudregel redovisas inom två veckor från det att de flöt in,
om inte något hinder finns som kan hänföras till detta eller det finns särskilda
skäl, se 13 kap. 3 § UF.

Tidigare JO- och JK-beslut om Kronofogdemyndighetens
medelshantering m.m.
Jag har tidigare i ett antal ärenden haft anledning att rikta kritik mot
Kronofogdemyndigheten för problem och brister hänförliga till bl.a.
myndighetens medelshantering. Nedan redogör jag för några av dessa beslut.

I tre beslut den 10 januari 2012 (dnr 2427-2011, 4408-2011 och 4466-2011)
kritiserade jag myndigheten för bl.a. brister i medelshanteringen. I ärendena
med dnr 2427-2011 och 4466-2011 hade myndigheten betalat ut medlen till
sökandena trots att överklaganden från svarandena hade kommit in till
myndigheten. I ärendet med dnr 4408-2011 hade myndigheten fattat ett beslut
om utmätning åtta dagar efter det att en betalning hade skett, och anledningen
till detta var att myndigheten låg efter med registreringen och bokföringen av
inkomna betalningar. Jag uttalade i mitt beslut att det var viktigt att
myndigheten, om bokföringen av någon anledning släpade efter med
inregistreringen av betalningar, uppmärksammade detta inom organisationen
och vidtog de åtgärder som krävdes för att enskilda inte skulle drabbas. Jag
framhöll dessutom att myndighetens medelshantering var en viktig del av
verksamheten som kunde ha stor betydelse för enskilda, att det därför var viktigt
                                                               Dnr 7750-2016 m.fl.    Sid 27 (30)




för förtroendet för myndigheten att handläggningen var korrekt och att
myndighetens medelshantering präglades av noggrannhet.

I ett beslut den 15 mars 2012 (dnr 3655-2011) riktade jag på nytt kritik mot
myndigheten för brister i medelshanteringen. I det ärendet hade myndigheten
uppgett att anledningen till det inträffade var ett oplanerat driftsstopp och sämre
bemanning under semestertider, men att man arbetade med olika åtgärder för att
undvika att liknande situationer skulle uppstå. Jag uttalade att det inte var
godtagbart att myndigheten kontaktade en enskild för att meddela att en skuld
fortfarande var obetald när så inte var fallet.

I ett beslut den 12 oktober 2012 (dnr 5976-2011) riktade jag återigen kritik mot
myndigheten för dess problem med medelshanteringen. I ärendet hade
myndigheten betalat ut medel till sökanden trots att gäldenären hade överklagat
utmätningsbeslutet. I remissvaret uppgav myndigheten att man hade tagit till sig
av kritiken i de tidigare besluten och att man hade vidtagit adekvata åtgärder.
Och jag uttalade återigen hur viktigt det var att myndigheten fortsatte det
påbörjade arbetet med åtgärder för att förbättra noggrannheten i
medelshanteringen så att liknande misstag inte skulle upprepas.

I ett beslut den 21 februari 2017 (dnr 548-2016, vari jag hänvisade till mina
beslut den 29 juni 2015, dnr 3890-2014, den 28 oktober 2015, dnr 6248-2014
och den 31 maj 2016, dnr 3029-2015) riktade jag ännu en gång kritik mot
myndigheten för dess slarv: denna gång för att myndigheten i ett mål om
verkställighet betalade ut pengar till gäldenären i stället för till sökanden,
skickade ett kravbrev till sökanden i stället för till gäldenären när den felaktiga
utbetalningen uppdagades och därefter dröjde med utbetalningen av pengarna
till sökanden.

Några av mina senare beslut gentemot Kronofogdemyndigheten är från den 27
juni 2017 (dnr 1589-2016, 3689-2016 och 4024-2016). I dessa beslut kritiserade
jag återigen myndigheten för dröjsmål med bokföringen av inbetalningar och
med återbetalning av överskott av utmätta medel till gäldenärerna. I ett av
besluten uttalade jag återigen hur viktigt det var att myndigheten bokförde
inbetalningar snabbt och på ett korrekt sätt. Och jag uttalade också att om
myndighetens bokföring av någon anledning släpade efter med registreringen av
betalningar behövde detta uppmärksammas inom organisationen så att de
åtgärder som var nödvändiga för att enskilda inte skulle drabbas skulle kunna
vidtas omgående. Myndighetens tillkortakommanden skulle naturligtvis inte
drabba gäldenärer som gjorde rätt för sig.

Även Justitiekanslern har i ett antal beslut på senare år riktat kritik mot
Kronofogdemyndigheten för brister som har samband med myndighetens
medelshantering (se t.ex. Justitiekanslerns beslut den 22 april 2015, dnr 7949-
13-42, och den 22 juni 2015, dnr 8645-14-21). Så sent som den 3 mars 2017
riktade Justitiekanslern i ett skadeståndsärende (dnr 7046-16-40) allvarlig kritik
mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med registrering, bokföring och
                                                               Dnr 7750-2016 m.fl.     Sid 28 (30)




redovisning av influtna medel samt för att ha låtit bli att ändra ett beslut om
löneutmätning i rätt tid.

JO:s bedömning av de ärenden som nu är aktuella
Inledning
Det är alltså inte länge sedan jag riktade kritik mot Kronofogdemyndigheten för
problem och brister i dess medelshantering. Senast detta skedde var i juni 2017
för felaktigheter i mars och juni 2016 och där myndighetens ledning, om inte på
annat sätt så genom JO:s remisser, hade fått vetskap om felen under hösten
2016. Trots detta har problemen och bristerna i myndighetens medelshantering
fortsatt och t.o.m. ökat i omfattning under hösten 2016 och våren och sommaren
2017, vilket alla anmälningar mot myndigheten som JO har fått in vittnar om.
När jag fattade mina beslut i juni 2017 hade jag därför redan fått in ett antal nya
anmälningar mot myndigheten som därefter har handlagts och nu bedöms i detta
beslut.

Kronofogdemyndigheten har dröjt med att registrera och bokföra
inbetalningar
Av de bestämmelser som redovisats ovan som rör frågan om registrering och
bokföring av inbetalningar till Kronofogdemyndigheten följer att betalningar
ska registreras och bokföras skyndsamt.

I flertalet av de ärenden som detta beslut avser visar utredningen att
registreringen och bokföringen av betalningar till Kronofogdemyndigheten inte
har skett med den skyndsamhet som krävs. Detta är naturligtvis inte acceptabelt
och som framgår i det följande har dessa dröjsmål medfört andra fel och i vissa
fall mycket kännbara konsekvenser för de enskilda gäldenärerna.

Kronofogdemyndigheten har felaktigt gjort utredningar och utmätningar
samt dröjt med att återbetala pengar till gäldenärerna m.m.
Dröjsmålen med att registrera och bokföra betalningarna har i några av
ärendena lett till att myndigheten felaktigt har gjort utmätningar. I vissa fall har
gäldenärerna inte haft någon skuld vid tidpunkten för utmätningarna och i vissa
fall har det utmätta beloppet överstigit den kvarvarande skulden. När detta har
uppdagats, ibland efter påpekanden från gäldenärerna, har de fått vänta orimligt
länge på att få tillbaka sina pengar.

Någon gäldenär har också fått vänta orimligt länge på att få pengar återbetalda
när utmätningsbeslutet har ändrats i efterhand, t.ex. på grund av ändrade
inkomstförhållanden.

Dröjsmålen med att registrera och bokföra betalningar har också lett till att
myndigheten i några fall har lämnat felaktiga eller osäkra besked till
gäldenärerna när de haft kontakt med myndigheten. Myndigheten har dessutom
i ett ärende påbörjat en utredning, dvs. inlett en tillgångsundersökning, trots att
skulden hade betalats inom den angivna fristen. I några ärenden har det angetts
                                                                Dnr 7750-2016 m.fl.    Sid 29 (30)




att gäldenärerna förekom i skuld- och indrivningsdatabasen trots att de inte hade
någon skuld.

I ett ärende består den felaktiga hanteringen i att myndigheten bokförde
inbetalningen på en annan gäldenär och därefter dröjde med att spåra pengarna
när felet påtalades av gäldenären. I ett annat ärende togs felaktigt en
utbetalningsspärr bort i datorsystemet, vilket medförde att medlen betalades ut
till sökanden i stället för till gäldenären.

Kronofogdemyndigheten förtjänar allvarlig kritik
Min utredning har alltså visat att registreringen och bokföringen av betalningar
till Kronofogdemyndigheten under en längre tid inte har skett med den
skyndsamhet som krävs och att detta har lett till olika följdfel. Även andra
självständiga fel i myndighetens hantering av olika ärenden, alltså utan
föregående brister och problem kring registreringen och bokföringen av
inbetalningar, har kunnat konstateras genom min utredning.

I sina remissvar har myndigheten tagit på sig större delen av de fel och brister
som anmälarna har påtalat. Myndigheten har beklagat det inträffade och de
olägenheter som den bristfälliga handläggningen har förorsakat anmälarna.
Myndigheten har också ingående redogjort för de problem och brister som
funnits i medelshanteringen och angett ett antal orsaker till dessa samt vilka
åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med problemen och bristerna.

Medelshanteringens problem synes delvis ha sitt ursprung i att myndigheten
redan när den bildades 2006 kom att sakna tillräcklig kompetens inom
externredovisning och ekonomiadministration. En annan viktig orsak till
problemen är ett bristfälligt it-stöd som myndigheten har arbetat med att ersätta
ända sedan 2011.

Det stora antalet anmälningar som kommit in till JO under senare tid tycks
dessutom ha sin förklaring i att myndigheten – som hade stora förhoppningar på
sitt nya it-stöd – under 2016 minskade personalstyrkan vid medelshanteringen
bara för att upptäcka att detta var förhastat och tvingades att tillföra ca 30
medarbetare.

Trots att jag sedan 2012 haft anledning att kritisera myndigheten vid ett stort
antal tillfällen för brister i medelshanteringen har jag inte förrän nu fått en
ordentlig förklaring till de påtagliga svårigheter som myndigheten har och har
haft med att registrera betalningar och redovisa medel i tid. Någon riktig
förklaring till de egentligen ganska uppseendeväckande kvalitetsbrister som
också har förekommit – som att inbetalningar har registrerats på fel gäldenär
eller att medel har betalats ut trots att detta inte borde ha skett – anser jag inte
att jag har fått. Jag har också svårt att förstå varför myndigheten under den
aktuella tiden varit så påfallande långsam med att reparera skador som
myndigheten förorsakat enskilda genom att betala ut pengar till fel mottagare.
                                                             Dnr 7750-2016 m.fl.   Sid 30 (30)




I 5 § förordningen (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten,
som trädde i kraft den 1 februari 2017 och som ersatte förordningen (2007:781)
med instruktion för Kronofogdemyndigheten, föreskrivs att myndigheten ska
bidra till ett väl fungerande samhälle, och den ska utföra sina uppgifter på ett
sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för såväl allmänheten och
företagen som myndigheten själv.

Min slutsats av de klagomål som har kommit in till JO och myndighetens
remissvar är att myndigheten har misslyckats med att uppfylla instruktionens
krav på att hanteringen av utmätningar ska utföras på ett rättssäkert,
kostnadseffektivt och enkelt sätt. Orsaken till detta misslyckande är otvetydigt
de många, och under flera år återkommande, allvarliga felen och bristerna i
myndighetens medelshantering.

Det har varit Kronofogdemyndighetens högsta lednings skyldighet att se till att
denna viktiga del av verksamheten, som påverkar så många enskilda
människors ekonomiska situation, fungerar. Kronofogdemyndigheten förtjänar
allvarlig kritik.

Jag överlämnar ett exemplar av detta beslut till Finansdepartementet för
kännedom.

Ärendena avslutas.
