# Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för bristande tillgänglighet och service samt för att ha agerat i strid med legalitetsprincipen

JO 2023-11-14 dnr 7766-2022

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                           2023-11-14               7766-2022              1 (8)
Justitieombudsmannen                                                                                9432-2022
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för bristande tillgänglighet och
                        service samt för att ha agerat i strid med legalitetsprincipen


                          Beslutet i korthet: Arbetsförmedlingen har som rutin att förlänga tiden för att lämna
                          in aktivitetsrapporter vid driftstörningar på myndighetens webbplats. JO konstaterar
                          att den rutinen saknar författningsstöd och således strider mot legalitetsprincipen.
                          Arbetsförmedlingen har dessutom angett i ett internt handläggarstöd att meddelanden
                          till arbetslöshetskassor inte ska skickas i en viss situation. Det finns dock inga
                          undantag från myndighetens underrättelseskyldighet i den förordning som reglerar
                          detta. JO är kritisk och uttalar att det inte är acceptabelt att utfärda interna anvisningar
                          som står i strid med gällande lagstiftning. Både reglerna om aktivitetsrapportering och
                          skyldigheten att i vissa fall underrätta arbetslöshetskassorna utgör delar av det
                          kontrollansvar som regeringen ålagt Arbetsförmedlingen. JO ser allvarligt på att
                          myndigheten har underlåtit att fullgöra det ansvaret.
                          Utöver detta får Arbetsförmedlingen kritik för bristande tillgänglighet. Utredningen
                          visar att det förekommit perioder då inte alla telefonsamtal eller försök att nå
                          myndigheten via chatt har besvarats. Att en myndighet är så svår att nå är, enligt JO,
                          inte acceptabelt.
                          Slutligen gör JO vissa uttalanden om myndigheternas skyldighet att bidra till JO:s
                          granskning.

## Anmälningarna

I en anmälan som kom in till JO den 5 oktober 2022 (dnr 7766-2022) framförde
                        AA bl.a. att det var svårt att nå Arbetsförmedlingen via telefon och chatt. Vid
                        ett tillfälle när hon försökte kontakta myndigheten avslutades samtalet innan
                        hon ens hade kommit till en telefonkö. Det gick inte heller att nå myndigheten
                        via chatten.

                        AA uppgav vidare att det på grund av driftstörningar på Arbetsförmedlingens
                        webbplats inte gått att skicka in aktivitetsrapporter, vilket medfört att hon gått
                        miste om ersättning.

                        I en anmälan som kom in till JO den 1 december 2022 (dnr 9432-2022)
                        framförde BB att Arbetsförmedlingens handläggarstöd innehåller instruktioner




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                      Dnr 7766-2022 och 9432-2022     Sid 2 (8)




till handläggarna om att i vissa fall låta bli att meddela arbetslöshetskassan att
den enskilde inte aktivt söker arbete. Ett sådant agerande strider mot
myndighetens skyldigheter. Orsaken till att den enskilde inte varit aktivt
arbetssökande saknar betydelse för underrättelseskyldigheten och det finns
ingen möjlighet att beakta godtagbara skäl.

BB uppgav vidare att Arbetsförmedlingen återkommande förlänger fristen för
att lämna in aktivitetsrapporter när det varit driftstörningar i slutet av en
inlämningsperiod. Sådana störningar kan utgöra godtagbara skäl för att en
rapport inte lämnats in i rätt tid, men myndigheten tycks inte utreda den faktiska
orsaken till att rapporten kommit in för sent.

Utredning
JO begärde att Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över det som förts fram i
respektive anmälan samt besvara ett antal frågor i AA:s ärende.

I sitt yttrande den 9 januari 2023 om AA:s ärende (dnr 7766-2022) uppgav
Arbetsförmedlingen bl.a. att det under vissa perioder varit svårt att nå
myndigheten via telefon och chatt samt att situationen försämrats sedan
september 2022 då antalet inkomna samtal ökade kraftigt. Statistiken visar att
81 procent av telefonsamtalen under september och oktober 2022 antingen
nådde en handläggare eller avslutades under kötiden, medan 19 procent inte ens
nådde fram till kön. Försöken att nå en handläggare via chatten lyckades under
samma period i 19 procent av fallen. Myndigheten arbetar aktivt med bl.a.
rekrytering samt administrativa och tekniska lösningar för att förbättra
tillgängligheten.

Av yttrandet framgick vidare att tiden för aktivitetsrapportering förlängs vid
driftstörningar. Att utan godtagbara skäl låta bli att aktivitetsrapportera inom
utsatt tid utgör grund för sanktionerna varning eller avstängning från rätten till
ersättning. Tekniska fel i Arbetsförmedlingens system kan vara ett godtagbart
skäl för att lämna in rapporten i efterhand och den som riskerar att drabbas av
sanktioner ges möjlighet att påtala driftstörningar.

I sitt yttrande den 23 januari 2023 om BB:s ärende (dnr 9432-2022) uppgav
Arbetsförmedlingen att myndigheten inte alltid underrättar arbetslöshetskassan
om att en enskild inte aktivt sökt lämpliga arbeten. Det lämnas ingen
underrättelse i de fall den enskilde gjort en överenskommelse med sin
handläggare om att han eller hon inte behöver söka arbete. I stället har
myndigheten i dessa fall uppmärksammat handläggaren på att sådana
överenskommelser inte får göras. Tillvägagångssättet har inneburit en felaktig
hantering och Arbetsförmedlingen avser att ändra tillämpningen fr.o.m. den
1 mars 2023.

Av yttrandet framgick dessutom att Arbetsförmedlingen i vissa fall förlänger
fristen för att lämna in aktivitetsrapporter. För att den enskilde inte ska riskera
att bli utan ersättning finns det en rutin som innebär att fristen förlängs om det
                                                     Dnr 7766-2022 och 9432-2022      Sid 3 (8)




förekommer driftstörningar i slutet av inlämningsperioden. Arbetsförmedlingen
framhåller att rutinen fyller en viktig funktion och är ändamålsenlig, samt att det
inte hade varit resursmässigt försvarbart att utreda om den arbetssökande lämnat
in sin rapport för sent om perioden inte hade förlängts. Myndigheten anser att
de arbetssökande som har lämnat in sina aktivitetsrapporter inom den förlängda
tiden har fullgjort sin skyldighet att lämna in rapporten inom utsatt tid. Det
saknas därför skäl att pröva om det finns godtagbara skäl i en sådan situation.

JO begärde därefter att Arbetsförmedlingen skulle utveckla sitt yttrande i den
delen av BB:s ärende som rörde rutinen att förlänga perioden för
aktivitetsrapportering. Myndigheten ombads även att ange med vilket rättsligt
stöd rutinen hade beslutats. I ett förnyat yttrande, daterat den 17 mars 2023,
uppgav Arbetsförmedlingen bl.a. att myndigheten i syfte att ha möjlighet att
använda rutinen i fortsättningen, kommer att se över sina föreskrifter för att
säkerställa att en förlängning av tiden är förenlig med förordningen (2000:628)
om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

AA och BB fick möjlighet att kommentera respektive yttrande. BB
kommenterade Arbetsförmedlingens yttranden i ärendet med dnr 9432-2022.

Rättsliga utgångpunkter
God förvaltning
Både AA:s och BB:s ärende gäller frågor som rör grunderna för god
förvaltning. Jag har därför funnit anledning att behandla dem i ett gemensamt
beslut.

Grunderna för god förvaltning anges i ett särskilt avsnitt i förvaltningslagen
(2017:900), FL, som innehåller bestämmelser om bl.a. legalitet, objektivitet och
proportionalitet (5 §) samt service och tillgänglighet (6–7 §§). Dessa
bestämmelser ska tillämpas inom en myndighets hela verksamhet, till skillnad
från övriga bestämmelser i förvaltningslagen som enbart är tillämpliga vid
handläggning av ärenden.

Vid bedömningen av vad som ska krävas av myndigheterna i det här avseendet
bör vikt läggas vid FL:s primära syfte att värna den enskilde och att lägga
grunden för hur kontakterna mellan myndigheterna och enskilda ska se ut. I
propositionen till lagen uttalas att en modern förvaltning bör präglas av ett
tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service (se prop.
2016/17:180 s. 20 f.).

Legalitetsprincipen
Av 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen framgår att den offentliga makten
ska utövas under lagarna. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k.
legalitetsprincipen och innebär att all maktutövning ska vara grundad på lag
eller annan föreskrift. Avsikten är att förvaltningen ska vara normenlig och inte
godtycklig.
                                                      Dnr 7766-2022 och 9432-2022       Sid 4 (8)




Legalitetsprincipen kommer även till uttryck i 5 § första stycket FL där det
anges att en myndighet endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I
förarbetena till bestämmelsen uttalas att legalitetsprincipen är av central
betydelse inom förvaltningsrätten, eftersom kravet på författningsstöd bildar
utgångspunkt för myndigheternas verksamhet såväl när det gäller att handlägga
ärenden och besluta i dessa som i fråga om annan verksamhet som en
myndighet bedriver (se prop. 2016/17:180 s. 58).

Jag har tidigare kritiserat Arbetsförmedlingen för att myndigheten under en
period tillfälligt upphörde med att fatta beslut om sanktioner och att skicka
underrättelser till arbetslöshetskassorna. Jag uttalade då att besluten stod i direkt
strid med Arbetsförmedlingens skyldigheter och att myndigheten genom
besluten hade agerat i strid med legalitetsprincipen. (Se JO 2022/23 s. 30.)

Tillgänglighet och service
Frågan om service regleras i 6 § FL där det anges att en myndighet ska se till att
kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska utan onödigt
dröjsmål lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina
intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning den är lämplig med hänsyn till
frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Av 7 § första stycket FL framgår vidare att en myndighet ska vara tillgänglig
för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana
kan tas.

Bestämmelserna i 6 och 7 §§ FL hänger samman på så sätt att en myndighet
måste vara tillgänglig för allmänheten och rent faktiskt vara möjlig att nå, för att
kunna uppfylla sin serviceskyldighet. Att en enskild kan komma i kontakt med
myndigheten är, som jag tidigare uttalat, en central del i de krav som ställs på
god förvaltning. (Se bl.a. JO 2022/23 s. 372.)

Bedömning
Aktivitetsrapportering ska ske inom föreskriven tid
För arbetssökande som får eller som begär arbetslöshetsersättning samt för
deltagare i arbetsmarknadspolitiska program gäller att de ska varnas om de utan
godtagbart skäl inte har lämnat en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen
inom utsatt tid. Om den enskilde på det sättet missköter arbetssökandet vid
upprepade tillfällen inom samma ersättningsperiod ska han eller hon stängas av
från rätt till ersättning. (Se 43 § lagen [1997:238] om arbetslöshetsförsäkring,
ALF, och 6 kap. 2 § förordningen [2017:819] om ersättning till deltagare i
arbetsmarknadspolitiska insatser.)

Enligt 6 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska en
aktivitetsrapport lämnas till Arbetsförmedlingen senast två veckor efter
utgången av den period som rapporten avser. Av 4 § Arbetsförmedlingens
föreskrifter Aktivitetsrapport, anvisning till arbete och underrättelse till
                                                     Dnr 7766-2022 och 9432-2022      Sid 5 (8)




arbetslöshetskassa (AFFS 2021:1) framgår att aktivitetsrapporten ska lämnas till
Arbetsförmedlingen efter varje kalendermånads utgång.

Av utredningen framgår att Arbetsförmedlingen har som rutin att förlänga tiden
för att lämna in aktivitetsrapporter vid driftstörningar på myndighetens
webbplats. Min tolkning av det som Arbetsförmedlingen framfört i sina
yttranden är att myndigheten regelmässigt betraktar aktivitetsrapporter som
kommit in inom den på detta sätt förlängda tidsfristen som inlämnade i rätt tid.
Den aktuella bestämmelsen om vid vilken tidpunkt en aktivitetsrapport ska
lämnas in ger dock inte något utrymme för Arbetsförmedlingen att förlänga
tidsfristen. En rapport som kommer in senare än vad som uttalas i 6 a § i ovan
nämnda förordning har alltså inte kommit in i rätt tid. En annan sak är att det
kan finnas godtagbara skäl till att en rapport har lämnats in för sent. För att ta
ställning till om det finns ett godtagbart skäl måste myndigheten dock göra en
bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet (se JO 2022/23 s. 30).

Arbetsförmedlingens rutin att i vissa situationer förlänga tidsfristen för att
lämna in aktivitetsrapporter saknar författningsstöd och strider således mot
legalitetsprincipen. Myndigheten har motiverat sitt arbetssätt med att det fyller
en viktig funktion och är ändamålsenligt. Ett gott syfte kan dock aldrig motivera
att en myndighet vidtar åtgärder som inte har författningsstöd. Jag är kritisk till
det som har kommit fram.

Underrättelser ska lämnas till arbetslöshetskassorna
Enligt 43 § första stycket 5 ALF ska en arbetssökande som får eller begär
arbetslöshetsersättning varnas om han eller hon inte aktivt har sökt lämpliga
arbeten. Av 16 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
framgår att Arbetsförmedlingen skyndsamt ska underrätta arbetslöshetskassan
om det kan antas att en arbetssökande med arbetslöshetsersättning missköter
arbetssökandet enligt 43 § ALF.

Vid tidpunkten för BB:s anmälan angavs det i Arbetsförmedlingens interna
handläggarstöd att handläggarna inte ska skicka något meddelande till en
arbetslöshetskassa om det finns en överenskommelse om att den arbetssökande
inte behöver söka arbeten alls. Enligt den ovan nämnda förordningen finns dock
inga undantag från underrättelseskyldigheten i den aktuella situationen, utan en
underrättelse ska lämnas till arbetslöshetskassan även då. Det som
Arbetsförmedlingen angett i handläggarstödet strider alltså mot förordningen
om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det är inte acceptabelt att en
myndighet utfärdar interna anvisningar som står i strid med gällande
lagstiftning (se JO:s beslut den 15 juni 2020, dnr 6172-2018). Även på detta sätt
har Arbetsförmedlingen alltså brustit, vilket är anmärkningsvärt. Jag är kritisk
till myndighetens hantering.

Arbetsförmedlingen har medgett att hanteringen bör ändras och har också
vidtagit åtgärder för att så ska ske. Det ser jag givetvis positivt på.
                                                     Dnr 7766-2022 och 9432-2022      Sid 6 (8)




Arbetsförmedlingen har underlåtit att fullgöra sitt kontrollansvar
Av 6 § förordningen (2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen
framgår att myndigheten ska verka för att upprätthålla
arbetslöshetsförsäkringens funktion som omställningsförsäkring samt
legitimiteten i de arbetsmarknadspolitiska ersättningssystemen. Myndigheten
ska i det syftet särskilt kontrollera att de arbetssökande som får
arbetslöshetsersättning eller andra arbetsmarknadspolitiska ersättningar aktivt
vidtar relevanta åtgärder för att ta sig ur sin arbetslöshet. Det framgår dessutom
av 2 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten att den
verksamheten ska utformas och bedrivas så att risken för felaktiga utbetalningar
minimeras.

Både reglerna om aktivitetsrapportering och myndighetens skyldighet att
underrätta arbetslöshetskassan om den enskilde missköter arbetssökandet utgör
delar av det kontrollansvar som regeringen ålagt Arbetsförmedlingen. Genom
det arbetssätt och de rutiner som beskrivits ovan har myndigheten underlåtit att
fullgöra det ansvaret. Det ser jag allvarligt på.

Tillgängligheten är bristfällig
Det senaste året har JO tagit emot ett flertal anmälningar där enskilda klagat på
att det har varit svårt att komma fram till Arbetsförmedlingen. Av utredningen i
AA:s ärende framgår att det förekommit perioder då inte alla telefonsamtal eller
försök att nå myndigheten via chatt har besvarats. Utredningen visar t.ex. att
knappt 20 procent av dem som under delar av hösten 2022 försökte kontakta
Arbetsförmedlingen via chatt nådde fram till en handläggare. Att en myndighet
är så svår att nå är självfallet inte acceptabelt. Det faktum att anmälningar om
bristande tillgänglighet återkommer hos JO tyder på att problemen inte bara
varit tillfälliga och att Arbetsförmedlingen har svårt att komma till rätta med
dem. Arbetsförmedlingen förtjänar kritik för den bristande tillgängligheten.

Arbetsförmedlingens yttranden till JO
Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga om myndigheternas skyldighet att bidra
till JO:s granskning.

För att JO ska kunna fullgöra sitt tillsynsuppdrag måste JO få tillgång till ett
korrekt beslutsunderlag. En myndighet är därför skyldig att lämna de
upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. Det framgår av 13 kap.
6 § regeringsformen. JO har alltså en grundlagsfäst rätt att påkalla biträde i sitt
utredningsarbete. När JO begär utredning eller upplysningar från en myndighet
är syftet att få ett sakligt underlag för prövningen (se JO 1987/88 s. 111).
Innebörden av det är att JO måste kunna lita på att de handlingar och uppgifter
som en myndighet lämnar till JO är korrekta och relevanta för de
frågeställningar som aktualiseras genom en anmälan (se JO 2018/19 s. 588). De
frågor som JO ställer måste vidare besvaras så noggrant som möjligt av
myndigheten. Detta gäller inte minst i de situationer när JO ansett det
nödvändigt att begära ett förnyat yttrande från myndigheten. I de fallen kan
                                                      Dnr 7766-2022 och 9432-2022      Sid 7 (8)




problemet t.ex. vara att myndigheten över huvud taget inte svarat på de frågor
som JO ställt eller att de svar som tidigare lämnats framstår som motstridiga
eller alltför oklara för att kunna läggas till grund för JO:s bedömning.

Min granskning av de aktuella ärendena har varit förenad med stora svårigheter.
Orsaken till det är att Arbetsförmedlingen inte har besvarat de frågor jag ställt
på ett tillfredsställande sätt och med den noggrannhet som krävs. Det är inte
acceptabelt. Som framgått har jag behövt begära ett förnyat yttrande från
myndigheten i ett av ärendena för att få svar på mina frågor, vilket har fördröjt
min granskning i onödan. Trots detta kan jag konstatera att det kvarstår
oklarheter om hur myndigheten ser på vissa frågor som aktualiserats i ärendena.

Yttrandena är inte tillräckligt tydliga och kan till viss del uppfattas som
motstridiga angående rutinen att förlänga tidsfristen för aktivitetsrapportering.
Det anges bl.a. i yttrandet i det ena ärendet att driftstörningar kan utgöra ett
godtagbart skäl för att inte lämna in en rapport inom utsatt tid. I det andra
ärendet framför Arbetsförmedlingen i stället att det saknas skäl att pröva om det
finns godtagbara skäl i en sådan situation. Myndigheten har inte heller alls
resonerat kring frågan om legalitet, trots att jag särskilt frågade efter det
rättsliga stödet för den aktuella rutinen, utan enbart beskrivit syftet med den.
Det förnyade yttrandet innehåller endast ett kort tillägg i den här frågan i
förhållande till det tidigare yttrandet, vilket är anmärkningsvärt. Jag ser
allvarligt på de brister som framkommit och utgår från att Arbetsförmedlingen i
fortsättningen utformar sina yttranden till JO med den omsorg och tydlighet
som krävs.

Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik
De aktuella ärendena visar att det finns stora brister hos Arbetsförmedlingen
inom flera områden som gäller kravet på god förvaltning. Sammantaget
förtjänar myndigheten allvarlig kritik för dessa brister. Det är särskilt
anmärkningsvärt att Arbetsförmedlingen i de situationer som redovisas i det här
beslutet inte iakttagit legalitetsprincipen trots den kritik som jag tidigare riktat
mot myndigheten om det (se JO 2022/23 s. 30).

Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att myndigheten uppfyller de krav som
ställs på en god förvaltning. Jag kommer att följa utvecklingen på myndigheten
inom de aktuella områdena och finner också skäl att skicka en kopia av detta
beslut till regeringen för kännedom.

Ärendena avslutas.




Thomas Norling
                                                 Dnr 7766-2022 och 9432-2022   Sid 8 (8)




Ärendena har föredragits av rättssakkunniga Sara Uhrbom.

Byråchefen Anneli Svensson har deltagit i beredningen.
