# Anmälan mot socialförvaltningen i Kiruna kommun

JO 2018-06-19 dnr 7803-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2018-06-19              7803-2016             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Anmälan mot socialförvaltningen i Kiruna kommun


                          Beslutet i korthet: En tjänsteman vid socialförvaltningen i Kiruna kommun
                          kontaktade BB i Gällivare och ville att barnmorskan skulle göra en orosanmälan om
                          ett nyfött barn som fanns där och som kunde vara hennes barnbarn. Barnmorskan
                          gjorde en orosanmälan till nämnda förvaltning. I en s.k. förhandsbedömning
                          antecknades bl.a. att tjänstemannen vid telefonsamtalet med BB, enligt barnmorskans
                          uppgift, hade presenterat sig som enhetschef vid den aktuella förvaltningen.
                          Inom ramen för remissvaret uppgav tjänstemannen att hon inte presenterade sig som
                          enhetschef, men att hennes namn kan vara känt inom olika myndigheter på grund av
                          hennes yrkesroll och att barnmorskan av det skälet eventuellt kan ha uppfattat det
                          som att hon ringde i tjänsten.
                          JO uttalar i beslutet att det inte kan anses utrett att tjänstemannen vid samtalet med
                          BB uppgav att hon ringde i egenskap av enhetschef. Mot bakgrund av vad
                          tjänstemannen själv anfört om att hon kanske var känd för personalen vid BB borde
                          hon enligt JO:s mening ha tydliggjort att hon ringde som anhörig till barnet och inte
                          som befattningshavare inom socialtjänsten eftersom det annars fanns en risk för att
                          BB uppfattade att hon ringde i tjänsten. Eftersom underlaget i ärendet inte medger
                          några säkra slutsatser om vad som sas vid det aktuella telefonsamtalet undgår
                          tjänstemannen kritik. JO påminner dock om vikten av att en tjänsteman inom
                          socialtjänsten uppträder på ett sätt som gör att det aldrig råder någon tvekan i fråga
                          om huruvida han eller hon agerar i tjänsten eller som privatperson. Det får självfallet
                          inte förekomma att en tjänsteman i ett privat sammanhang använder sin titel på ett
                          sådant sätt att det kan uppfattas som ett påtryckningsmedel.
                          I beslutet behandlar JO även frågan om det varit fråga om jäv vid handläggningen av
                          förhandsbedömningen.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialförvaltningen i Kiruna kommun. Hon
                        uppgav bl.a. följande: Den 22 september 2015 födde hon en son på BB i
                        Gällivare. Samma dag ringde sonens farmor CC, som vid tidpunkten var
                        enhetschef vid individ- och familjeomsorgen i Kiruna kommun, till BB. CC
                        presenterade sig som enhetschef och bad BB att göra en orosanmälan om
                        barnet. Två socialsekreterare vid förvaltningen utförde därefter en
                        förhandsbedömning. Om AA hade fått information om att CC kontaktat BB




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                            Dnr 7803-2016          Sid 2 (5)




hade hon inte samtyckt till detta utan begärt att en extern konsult skulle göra
förhandsbedömningen.

Till sin anmälan fogade AA bl.a. den s.k. förhandsbedömning som nämnden
gjort den 6 oktober 2015.

Utredning
JO begärde att Socialnämnden i Kiruna kommun skulle yttra sig över AA:s
anmälan. Nämnden anförde i ett yttrande bl.a. följande:

      150922 inkommer en orosanmälan från en barnmorska på BB i Gällivare. Denne
      uppger att de blivit uppringda av CC som presenterat sig som enhetschef på IFO
      och som uppmanat dem att göra en orosanmälan. Avdelningschef DD får kännedom
      om ärendet och uppger att hon känner till att en tidigare utredning är genomförd
      gällande AA:s första barn men att utredningen ej kunde påvisa några brister i
      AA:s föräldraförmåga.
      Bedömning görs att förhandsbedömning måste fullföljas då det inkommit
      orosanmälan. Enligt DD, är faderskapet ej fastställt och det finns inga klara
      besked om vem som är far till det nu aktuella barnet men att CC uppger till DD att
      hon tror att det är hennes son som är far till det nyfödda barnet.
      På grund av en eventuell jävsituation övervägs om en konsult ska kopplas in för att
      göra förhandsbedömningen då enhetschef CC kan vara farmor till det nyfödda
      barnet. Erfarenhet från samma vecka i annat ärende har visat att det är mycket
      svårt att få en konsult att åta sig uppdrag i form av enbart förhandsbedömning.
      Bedömning görs att jävsfrågan är oklar och att en konsult som utförare hade varit
      bästa lösningen men svårigheten att få en konsult till att åta sig uppdraget
      riskerar att medföra mycket lång handläggningstid. Utifrån det görs
      bedömningen att två opartiska personer, socialsekreterare EE och
      verksamhetsledare/socialsekreterare FF, ska genomföra förhandsbedömningen,
      under förutsättning att AA samtycker till detta. Om det i förhandsbedömningen
      framkommer minsta oro och indikation på att utredning bör inledas så skall
      konsult anlitas för att fullfölja förhandsbedömningen.
      Efter ett flertal misslyckade försök att nå AA per telefon kontaktas hon
      skriftligen och informeras om att det inkommit orosanmälningar varvid
      förhandsbedömning måste genomföras och att tid för samtal är inbokat 151006
      kl.12.00 på socialförvaltningen. 151002 ringer AA och vill ändra mötesplatsen till
      sitt eget hem och ger samtidigt sitt samtycke till att genomföra
      förhandsbedömningen. Vid hembesöket av EE och FF, tydliggörs att CC ej är deras
      chef men att AA kan begära att konsult genomför förhandsbedömningen då CC
      arbetar på samma arbetsplats som dem. AA ger sitt samtycke till att EE och FF
      genomför förhandsbedömningen. Enligt FF så redogörs för samtliga
      orosanmälningar som inkommit, muntligt och skriftligt, d.v.s. hur de inkommit, vem
      som gjort dem och vad som är sagt. AA uppger då att hon är säker på att även den
      anonyma anmälan är skriven av enhetschef CC.
      Bedömning görs 151006, att det ej finns anledning till oro varvid förslag till beslut blir
      att ej inleda utredning. Beslut fattas samma dag, enligt delegation, av
      avdelningschef DD. EE meddelar beslutet till AA via telefon.
      I samtal med CC 170328 beskriver CC att hon i egenskap av farmor d.v.s. som
      privatperson tagit kontakt med BB i Gällivare och framfört sin oro gällande
      AA:s nyfödda barn. CC uppger att hon är orolig eftersom AA druckit alkohol
      under graviditeten. Vidare uppger CC att hon inte presenterat sig som enhetschef
      på IFO, hon tror däremot att det kan vara så att hennes namn kan vara känt inom
      olika myndigheter pga. den yrkesroll hon har.
                                                                      Dnr 7803-2016        Sid 3 (5)




      Socialförvaltningens bedömning är att AA fått kännedom om samtliga
      orosanmälningar som inkommit samt förutsättningarna inför
      förhandsbedömningen. Socialförvaltningen bedömer att det inte förekommit
      någon jävsituation.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Av utredningen framgår att CC kontaktade BB i Gällivare samma dag som
AA:s son föddes. BB gjorde en s.k. orosanmälan till socialförvaltningen i
Kiruna kommun. I den förhandsbedömning som nämnden därefter gjorde
antecknades bl.a. följande:

      GG [barnmorska vid BB; JO:s anm.] uppger att CC ringt angående AA som fått
      ett barn i natt. Enligt GG har CC presenterat sig som enhetschef på IFO och sagt
      att hon vill att de gör en orosanmälan till socialtjänsten […] GG uppger att de ej
      hade gjort någon orosanmälan om inte CC ringt då de ej uppmärksammat något
      konstigt utan att allt de sett verkar normalt.
JO har tidigare uttalat att det aldrig får råda någon tvekan i fråga om huruvida
en tjänsteman uppträder i tjänsten eller som privatperson. En tjänsteman bör
vara restriktiv med att ange sin befattning när han eller hon agerar som
privatperson. Det får självfallet inte förekomma att en tjänsteman i ett privat
sammanhang använder sin titel på ett sådant sätt att det kan uppfattas som ett
påtryckningsmedel (se t.ex. JO 2004/05 s. 54, dnr 228-2003 och JO:s beslut den
30 juni 2014 i ärende med dnr 4087-2013).

Det har i förhandsbedömningen antecknats att barnmorskan uppgav att CC
presenterade sig som enhetschef och att hon ville att BB skulle göra en
orosanmälan. BB gjorde en orosanmälan kort efter telefonsamtalet. CC har
inom ramen för remissvaret uppgett att hon inte presenterade sig som
enhetschef, men att hon tror att hennes namn kan vara känt inom olika
myndigheter på grund av hennes yrkesroll.

Enligt min mening talar uppgifterna i förhandsbedömningen för att CC
presenterade sig som enhetschef. Det är dock inte närmare klarlagt vad som sas
vid telefonsamtalet mellan CC och BB. Dessutom finns det ett visst utrymme
för felkällor, t.ex. när socialsekreteraren dokumenterade de uppgifter som
barnmorskan lämnade om telefonsamtalet med CC. Det kan därför inte anses
utrett att CC sa att hon ringde i egenskap av enhetschef.

En annan sak är hur BB uppfattade CC:s telefonsamtal. Jag vill framhålla att det
givetvis inte fanns något hinder mot att CC kontaktade BB som privatperson.
Som CC uppgett var hon dock kanske känd för personalen vid BB, och det kan
ha lett till att personalen uppfattade att hon ringde inom ramen för sitt arbete.
Mot den bakgrunden borde hon vid telefonsamtalet med BB ha tydliggjort att
hon ringde som anhörig och inte som befattningshavare inom socialtjänsten. Det
är uppenbart att det fanns en risk för att BB uppfattade att hon ringde i tjänsten.
Underlaget medger dock inte några säkra slutsatser om vad som sas vid
telefonsamtalet. Jag nöjer mig därför med att påminna om vikten av att en
                                                                 Dnr 7803-2016      Sid 4 (5)




tjänsteman inom socialtjänsten uppträder på ett sätt som gör att det aldrig råder
någon tvekan i fråga om huruvida han eller hon agerar i tjänsten eller som
privatperson.

Jag övergår nu till att behandla frågan om huruvida jäv har förekommit i
samband med att förhandsbedömningen genomfördes.

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning av vad som genom
ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan ge anledning till någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 §
socialtjänstlagen [2001:453], SoL). När en anmälan rör barn eller unga ska
socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i
behov av omedelbart skydd (11 kap. 1 a § SoL). Beslut att inleda eller inte
inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar
efter det att anmälan har kommit in, dvs. inom ramen för den s.k.
förhandsbedömningen.

En ny kommunallag (2017:725), KL, trädde i kraft den 1 januari 2018. Vid
handläggningen av AA:s ärende gällde den tidigare kommunallagen (1991:900).
Bestämmelserna om jäv är dock oförändrade i sak. Jag kommer därför i det
följande att hänvisa till den nya kommunallagen.

Kommunallagens bestämmelser om jäv i 6 kap. 28–32 §§ gäller för anställda
inom kommunen (7 kap. 4 § KL). I 6 kap. 28 § KL anges ett antal faktiska
omständigheter som medför att en tjänsteman är jävig att handlägga ett ärende.
Det kan t.ex. vara fråga om att ärendet angår tjänstemannen själv eller någon
närstående till tjänstemannen. Vidare är en tjänsteman jävig om det i övrigt
finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans
eller hennes opartiskhet i ärendet, s.k. delikatessjäv.

Den som är jävig får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet
(6 kap. 30 § KL). En anställd som i och för sig är jävig får dock vidta åtgärder
som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller
henne ska självmant ge det till känna. Om det har uppkommit en fråga om jäv
mot någon och någon annan inte har trätt i hans eller hennes ställe, ska nämnden
snarast besluta i jävsfrågan.

CC är farmor till AA:s söner och var vid den aktuella tidpunkten enhetschef vid
myndigheten. Som har redovisats ovan var det efter ett telefonsamtal från CC
som BB gjorde en orosanmälan om AA:s nyfödda son.

Jag uppfattar AA:s klagomål i denna del som att hon har gjort gällande att
socialsekreterarna var jäviga att göra förhandsbedömningen eftersom det var
CC som hade gett upphov till den orosanmälan som de skulle bedöma. Samma
dag som förvaltningen tog emot orosanmälan samrådde socialsekreterarna med
sin avdelningschef för att reda ut om det fanns en jävssituation. Vid samrådet
                                                                  Dnr 7803-2016     Sid 5 (5)




konstaterades att faderskapet för den nyfödda sonen ännu inte var fastställt och
att det därför inte var fråga om jäv. De gjorde bedömningen att
socialsekreterarna kunde genomföra förhandsbedömningen, under förutsättning
att AA samtyckte till detta. Därefter kom det in ytterligare orosanmälningar om
AA:s son, varav en var undertecknad av CC. Den 6 oktober 2015 ägde ett möte
rum mellan socialsekreterarna och AA. Senare samma dag beslutade
avdelningschefen att inte inleda någon utredning om sonen.

AA har i sin anmälan uppgett att hon inte skulle ha samtyckt till att
socialsekreterarna gjorde förhandsbedömningen om hon hade känt till att CC
varit i kontakt med BB. Nämnden har anfört att socialsekreterarna informerade
AA om samtliga orosanmälningar som hade kommit in till förvaltningen och att
hon därefter samtyckte till att de gjorde förhandsbedömningen. Ord står mot ord
i fråga om vilken information som lämnades av socialsekreterarna. Det är min
bedömning att ytterligare utredningsåtgärder inte skulle klarlägga saken.

Enligt vad som har kommit fram var CC inte delaktig i genomförandet av
förhandsbedömningen. Hon var inte socialsekreterarnas chef. De arbetade dock
vid samma myndighet. Socialsekreterarna och CC tycks inte ha haft någon nära
relation till varandra. I detta sammanhang kan nämnas att enbart det
förhållandet att en chef arbetar vid samma avdelning som en part inte behöver
vara ett hinder mot att chefen handlägger och fattar beslut i ett ärende som rör
parten (se JO 2002/03 s. 252, dnr 3159-1999).

Utifrån det som har kommit fram finns det inte skäl för mig att ha några
synpunkter på att socialsekreterarna gjorde förhandsbedömningen. Jag vill dock
tillägga att en tjänsteman som är jävig inte utan vidare får handlägga ett ärende
även om den enskilde skulle samtycka till detta.

Vad AA i övrigt har anfört leder inte till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
