# Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för handläggningen av ett ärende om lönebidrag

JO 2022-09-15 dnr 7811-2021

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                           2022-09-15               7811-2021              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för handläggningen av ett
                        ärende om lönebidrag


                          Beslutet i korthet: En kvinna klagade på lång handläggningstid hos Arbetsförmed-
                          lingen i ett ärende om lönebidrag. Handläggningstiden i ärendet uppgick vid
                          tidpunkten för Arbetsförmedlingens remissvar till över 18 månader, och något beslut
                          hade då ännu inte fattats. JO är mycket kritisk till handläggningstiden.
                          Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild
                          part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten, enligt 11 § förvaltningslagen
                          (2017:900), FL, underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska
                          myndigheten redovisa anledningen till förseningen.
                          Ärendet om lönebidrag inleddes efter att en arbetsgivare uppgett att denne ville
                          anställa kvinnan med lönebidrag. Arbetsgivaren anses, tillsammans med den
                          arbetssökande, vara part i ärendet. Eftersom informationsskyldigheten enligt 11 § FL
                          gäller gentemot den part som har inlett ärendet borde Arbetsförmedlingen ha
                          underrättat arbetsgivaren när det stod klart att avgörandet i ärendet skulle bli
                          väsentligt försenat.
                          Det är rimligt att den enskilde inte hålls ovetande om vad som händer i ett ärende.
                          Syftet med 11 § FL är att minska risken för att bristande information om
                          handläggningen leder till onödig irritation över fördröjningen, vilket kan leda till att en
                          part tar kontakt med myndigheten för att informera sig om handläggningen. Korrekt
                          och tydlig information från myndigheten kan medföra att sådana kontakter uteblir och
                          därmed i stället ger myndigheten tid att fokusera på att handlägga klart ärendet.
                          JO konstaterar att i ett ärende med två enskilda parter kan även den part som inte har
                          inlett ärendet ha ett berättigat intresse av att få information när ett avgörande
                          försenas. Det är därför lämpligt att en myndighet, inom ramen för sin
                          serviceskyldighet, lämnar samma information om väsentlig försening också till en
                          sådan part. Arbetsförmedlingen borde därför ha informerat även kvinnan om den
                          försening som uppstått.
                          JO är också kritisk till Arbetsförmedlingens dokumentation i ärendet samt till att
                          myndigheten inte besvarade frågor från kvinnan.
                          För de stora bristerna i handläggningen får Arbetsförmedlingen allvarlig kritik.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                            Dnr 7811-2021   Sid 2 (6)




Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 5 oktober 2021 klagade AA på
Arbetsförmedlingen och förde fram bl.a. följande. Under våren 2020 hittade hon
en praktikplats som godkändes av myndigheten. Efter praktiken diskuterades en
anställning med lönebidrag, men hon har fortfarande inte fått något beslut om
detta. Under tiden är hon tvungen att söka arbete, trots att hon har ett arbete som
väntar.

Utredning
JO hämtade in handlingar i AA:s ärende. Därefter begärde JO att
Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över vad som förts fram i anmälan i fråga
om handläggningen om lönebidrag.

I sitt remissvar anförde Arbetsförmedlingen bl.a. följande.

      –––

      Arbetsförmedlingen gör följande bedömning
      Service och information om försening till den enskilde
      Ärendet överlämnades från VO [verksamhetsområde, JO:s anm.] Arbetssökande
      till VO Arbetsgivare den 20 juli 2020. Av utredningen i ärendet framgår att AA
      regelbundet sedan januari 2021 har kontaktat Arbetsförmedlingen vid ett flertal
      tillfällen och efterfrågat återkoppling avseende hennes ärende om lönebidrag och
      att ansvarig handläggare i vissa fall har återkopplat till henne.
      Att iakttaga serviceskyldigheten genom att lämna upplysningar, vägledning, råd
      och hjälp samt informera den enskilde om att ett ärende kommer att bli försenat
      är något som varje tjänsteman på myndigheten som ägnar sig åt handläggning av
      ärenden, är skyldig att känna till och upprätthålla. I myndighetens handbok
      Förvaltningsrätt förklaras med all tydlighet den serviceskyldighet som gäller
      enligt FL och vad som krävs för att uppfylla den. Vidare förtydligas skyldigheten
      enligt FL att ge den enskilde information om försening av ett ärendes
      handläggning.
      Det kan konstateras att ansvarig handläggare i viss mån har svarat på AA:s
      förfrågningar avseende ärendets fortsatta handläggning samt informerat denne
      om att handläggningen försenats. Det framgår inte av utredningen att ansvarig
      handläggare har varit i kontakt med AA sedan den 7 april 2021. Vidare framgår
      det inte att ansvarig handläggare har besvarat AA:s förfrågningar av den 16 april
      2021, den 28 maj 2021 och den 15 september 2021. Ansvarig handläggare har
      därmed inte iakttagit gällande rätt eller myndighetens rutiner avseende service-
      och informationsskyldighet eller informerat henne löpande om att handläggning-
      en av ärendet försenats. Mot bakgrund av detta konstateras att handläggaren har
      brustit i handläggningen av lönebidragsärendet.
      Handläggning, utredning, åtgärder för att rätta brister i en framställning och
      kommunicering av ärendet
      Av utredningen i ärendet framgår att Arbetsförmedlingen den 31 augusti 2020
      bokade in ett telefonmöte med arbetsgivaren och att mötet skedde den 4
      september 2020. Arbetsgivaren bekräftade den 28 oktober 2020 per mail att en
      anställning av AA fortfarande var aktuell och ombads därför återkomma med
      förslag på telefontider för att diskutera anställningen men avhördes inte. Den 5
      mars 2021 genomfördes en arbetsanalys där vissa frågor av avgörande betydelse
      för ärendets fortsatta handläggning förblev obesvarade. Ansvarig handläggare
      kommunicerade därför arbetsgivaren frågorna via mail samma dag. Arbets-
      givaren återkom aldrig till Arbetsförmedlingen och handläggningen avseende
      lönebidraget avstannade därmed.
                                                                       Dnr 7811-2021         Sid 3 (6)




      Av FL framgår att Arbetsförmedlingen har ett utredningsansvar vid ärendehand-
      läggning och att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnads-
      effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Vidare framgår att innan
      en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart
      obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet
      och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. I
      myndighetens handbok i Förvaltningsrätt förklaras vikten av att ärendehanter-
      ingen bl.a. sker enkelt och snabbt samt innebörden av kommunicering enligt FL.
      Det kan konstateras att ansvarig handläggare förvisso har vidtagit åtgärder för att
      arbetsgivaren ska få möjlighet att rätta brister i sin framställning, förelagt denne
      att inkomma med svar på kompletterande frågor och i viss mån verkat för att
      ärendet ska bli utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.
      Handläggaren har dock inte i samband med den skriftliga kommuniceringen till
      arbetsgivaren den 5 mars 2021 bett denne att inom en bestämd tid yttra sig.
      Yttrandet har inte heller förenats med en erinran om att ärendet i annat fall kan
      komma att avslås. Vidare har handläggaren inte heller kommunicerat AA och
      efterfrågat hennes synpunkter eller efterhört hennes eventuella kontakter med
      arbetsgivaren. Av utredningen framgår inte att några ytterligare handläggnings-
      åtgärder har vidtagits efter den 5 mars 2021. Ansvarig handläggare har därmed
      inte iakttagit gällande rätt eller myndighetens rutiner då ärendet inte har
      handlagts enkelt och snabbt eller kommunicerats med en tidsfrist. Handläggaren
      har därmed brustit i sin handläggning av lönebidragsärendet.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Handläggningstid
I 9 § förvaltningslagen (2017:900), FL, anges att ett ärende ska handläggas så
enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten
eftersätts.

Av utredningen framgår att Arbetsförmedlingen inledde ett ärende om
lönebidrag den 20 juli 2020. Vid tidpunkten för myndighetens remissvar i
januari 2022 uppgick handläggningstiden till över 18 månader, och det hade
ännu inte fattats något beslut i ärendet. En så lång handläggningstid är helt
oacceptabel.

Arbetsförmedlingens handläggning har varit påfallande passiv. Få handlägg-
ningsåtgärder vidtogs under 2020, och efter att kompletteringar hade begärts av
den potentiella arbetsgivaren den 5 mars 2021 avstannade – av för mig oklara
skäl – handläggningen praktiskt taget helt. Det framgår att det inte angavs i den
begäran om kompletterande uppgifter som skickades inom vilken tid
uppgifterna skulle lämnas in och vad som skulle kunna hända om det inte
lämnades något svar. Det ligger givetvis i en myndighets ansvar att aktivt driva
ett ärende framåt för att handläggningen inte ska riskera att dra ut på tiden. En
myndighet bör därför alltid ange en tidsfrist inom vilken en komplettering ska
komma in och informera om att ärendet kan komma att avgöras på befintligt
underlag om det inte kompletteras.

Jag är mycket kritisk till Arbetsförmedlingens handläggning. Eftersom en
anställning med lönebidrag inte påbörjas förrän myndigheten har fattat beslut i
                                                                  Dnr 7811-2021      Sid 4 (6)




frågan har en utdragen handläggningstid stor påverkan både för den arbets-
sökande och för den potentiella arbetsgivaren. Det är bekymmersamt att
Arbetsförmedlingen inte har angett något i sitt remissvar om vilka åtgärder som
vidtagits för att ett beslut i ärendet ska fattas och när detta kan komma att ske.
Jag utgår från att myndigheten numera har meddelat ett beslut i frågan om
lönebidrag.

Underrättelse om väsentlig försening och serviceskyldighet
Av 6 § FL framgår även att en myndighet ska se till att kontakterna med
enskilda blir smidiga och enkla samt att myndigheten utan onödigt dröjsmål ska
lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen.

Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en
enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten, enligt 11 § FL,
underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa
anledningen till förseningen.

Ärendet om lönebidrag inleddes efter det att den arbetsgivare som AA
praktiserade hos uppgav att hon ville anställa AA med lönebidrag. Det är
arbetsgivaren som är stödmottagare av sådant bidrag, och arbetsgivaren får
därmed, tillsammans med den arbetssökande, anses vara part i den typen av
ärende. Informationsskyldigheten enligt 11 § FL gäller gentemot den part som
har inlett ärendet. I det aktuella ärendet var skyldigheten därför kopplad till
AA:s potentiella arbetsgivare.

Åtminstone vid tidpunkten för de handläggningsåtgärder som vidtogs i mars
2021 måste det ha stått klart för Arbetsförmedlingen att avgörandet i ärendet
skulle bli väsentligt försenat. Trots det underrättade Arbetsförmedlingen inte
arbetsgivaren om väsentlig försening, och myndigheten har inte heller
dokumenterat vilka eventuella överväganden den gjorde kring detta.

Det är rimligt att den enskilde inte hålls ovetande om vad som händer i ett
ärende. Syftet med bestämmelsen i 11 § FL är att minska risken för att bristande
information om handläggningen leder till onödig irritation över fördröjningen,
vilket kan leda till att en part tar kontakt med myndigheten för att informera sig
om handläggningen. Korrekt och tydlig information från myndigheten kan
medföra att sådana kontakter uteblir och därmed i stället ge myndigheten tid att
fokusera på att handlägga klart ärendet.

I ett ärende med två enskilda parter kan även den part som inte har inlett ärendet
ha ett berättigat intresse av att få information när ett avgörande försenas. Jag
anser därför att det är lämpligt att en myndighet, inom ramen för sin service-
skyldighet, lämnar samma information om väsentlig försening också till en
sådan part.

Arbetsförmedlingen borde alltså ha informerat AA om den försening som
uppstått. Av remissvaret framgår att myndigheten till viss del anser sig ha gjort
                                                                   Dnr 7811-2021       Sid 5 (6)




så. Jag noterar dock att det inte framgår av myndighetens dokumentation att AA
fått något besked om att avgörandet försenats och vad detta berott på utan att
hon enbart upplysts om att beslut ännu inte fattats och att starten för
anställningen därför behövt skjutas upp. Den information hon fått har dessutom
inte lämnats på Arbetsförmedlingens initiativ utan endast efter att AA kontaktat
myndigheten.

Utöver detta framgår det att AA vid flera tillfällen varit i kontakt med
Arbetsförmedlingen och ställt frågor om ärendet utan att ha fått svar på dessa.
Det ingår naturligtvis i serviceskyldigheten att besvara frågor från enskilda, och
Arbetsförmedlingen har brustit i detta genom att inte svara på AA:s frågor.

Dokumentation
Enligt 27 § FL ska en myndighet som får uppgifter på något annat sätt än
genom en handling snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett
beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av
vem.

Att dokumentationsskyldigheten uppfylls är en förutsättning för att det ska
finnas ett fullgott beslutsunderlag. Det är vidare en av förutsättningarna för
insyn i och kontroll av verksamheten och har betydelse vid en eventuell
överprövning. En god dokumentation i ett ärende underlättar överblicken av
handläggningen av ärendet. Dokumentationen är också en förutsättning för att
den som berörs av ärendet och andra, t.ex. domstolar och JO, ska kunna följa
ärendets gång (se bl.a. JO 2014/15 s. 330 och JO:s beslut den 19 april 2018,
dnr 458-2017).

Vid granskningen av ärendet om lönebidrag har det varit svårt att få en
fullständig överblick av ärendets gång. Arbetsförmedlingens dokumentation har
förts separat för AA och den potentiella arbetsgivaren, och utan tillgång till
båda akterna går det inte att få en samlad bild över vilka åtgärder som har
vidtagits.

Det verkar även som om vissa av de handläggningsåtgärder som Arbetsförmed-
lingen återger i sitt remissvar varken dokumenterats eller ägt rum vid de
tidpunkter som påstås. Det är exempelvis oklart om något möte hölls med den
potentiella arbetsgivaren den 4 september 2020 eftersom någon sådan händelse
inte finns dokumenterad i daganteckningarna. Av både AA:s och arbetsgivarens
akter framgår dock att ett möte genomfördes med arbetsgivaren den 15 juli
2020, och alltså innan ärendet om lönebidrag hade inletts. Eftersom mötet
dokumenterades i AA:s akt först den 4 september 2020 är det tänkbart att
Arbetsförmedlingen egentligen refererar till detta möte. Det inträffade visar på
att en risk med att händelser dokumenteras långt i efterhand är att det inte går att
klarlägga vilka åtgärder som faktiskt vidtagits och när så skett. Den
dokumentation som gjorts i ärendet är inte acceptabel.
                                                                  Dnr 7811-2021      Sid 6 (6)




Avslutning
Sammanfattningsvis anser jag att det finns så stora brister i Arbetsförmed-
lingens handläggning av ärendet om lönebidrag att dessa sammantaget leder till
allvarlig kritik från min sida. Jag förutsätter att myndigheten vidtar de åtgärder
som krävs för att något liknande inte ska inträffa igen.

Övrigt
Det som AA anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
