# Allvarlig kritik mot Social- och arbetsmarknadsnämnden i Lidköpings kommun för bristande objektivitet i en vårdnadsutredning

JO 2020-06-26 dnr 7815-2018

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2020-06-26                7815-2018              1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Allvarlig kritik mot Social- och arbetsmarknadsnämnden i Lidköpings
                        kommun för bristande objektivitet i en vårdnadsutredning


                          Beslutet i korthet: Under en tvist i en tingsrätt som rörde bl.a. vårdnad om barn
                          begärde tingsrätten att en s.k. vårdnadsutredning skulle genomföras. Utredningen
                          genomfördes av två tjänstemän inom socialtjänsten i Lidköpings kommun.
                          Under vårdnadsutredningen höll utredarna samtal med fadern och modern. I samtalen
                          uppgav modern att fadern hade utsatt henne för våld och hot. Fadern tillbakavisade
                          uppgifterna. Trots att det i utredningen fanns motstridiga uppgifter om våld och hot
                          skrev utredarna i utredningen på ett sådant sätt som kan uppfattas som att de hade
                          funnit det klarlagt att fadern hade utsatt modern för våld och hot.
                          JO uttalar att det inte är ovanligt att ord står mot ord i en vårdnadsutredning, eller att
                          det finns andra omständigheter som gör att det är svårt att bedöma riktigheten i en
                          uppgift eller vad som egentligen har hänt. I sådana fall är det dock viktigt att utredaren
                          beskriver varför han eller hon avfärdar eller fäster tilltro till vissa uppgifter. Vid
                          värderingen av en utsaga kan utredaren t.ex. beakta om uppgifterna är rika på
                          detaljer, fria från motsägelser och överdrifter samt om liknande uppgifter lämnas eller
                          bekräftas av olika källor.
                          I det aktuella fallet är det uppenbart att utredarna har utgått från moderns uppgifter
                          om våld och hot. I vårdnadsutredningen finns det dock ingen närmare förklaring till
                          varför de valde att fästa tilltro till hennes uppgifter framför faderns. Inte heller framgår
                          det att de resonerade om hur de skulle värdera de motstridiga uppgifterna. Det är
                          svårt att uppfatta uttalandena i utredningen om våld och hot på något annat sätt än
                          som ett ställningstagande för modern. Vårdnadsutredningen uppfyller inte det
                          grundläggande krav på objektivitet som måste ställas på en sådan utredning. För
                          detta får Social- och arbetsmarknadsnämnden i Lidköpings kommun allvarlig kritik.
                          JO finner skäl att skicka en kopia av beslutet till Myndigheten för familjerätt och
                          föräldraskapsstöd.

## Bakgrund

AA och BB har två barn tillsammans. I oktober 2017 inleddes en tvist i
                        Skaraborgs tingsrätt mellan dem om barnens vårdnad, boende och umgänge.
                        Under handläggningen av målet begärde tingsrätten att Skara kommun skulle
                        genomföra en vårdnads-, boende- och umgängesutredning enligt 6 kap. 19 §
                        föräldrabalken (FB). Vårdnadsutredningen genomfördes av två tjänstemän inom
                        socialtjänsten i Lidköpings kommun som enligt ett avtal mellan kommunerna


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                          Dnr 7815-2018       Sid 2 (7)




utreder familjerättsliga ärenden åt Skara kommun. Vårdnadsutredningen
lämnades in till tingsrätten i september 2018. I utredningen föreslog
tjänstemännen bl.a. att BB skulle ha ensam vårdnad om barnen, och uttalade
bl.a. följande:

      Det har i utredningen framkommit att BB utsatts för verbalt, sexuellt och
      psykiskt våld. Enligt utförd FREDA manual bedöms det som allvarligt våld som
      AA utsatt BB för, allvarlig fara råder. BB:s uppgifter bedöms som trovärdiga och
      hon och pojkarna har sekretessuppgifter.
      –––
      En viktig aspekt är det våld som AA utsatt BB för och där Skara kommun
      placerade BB och pojkarna på skyddat boende.
      Gällande de hot och våld som AA utsatt BB för har satt spår hos BB och för
      deras samarbete.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Lidköpings kommun. Han
anförde bl.a. att han i vårdnadsutredningen hade utmålats som kriminell trots att
han aldrig har dömts för brott och trots att han vid samtal under utredningen
hade förnekat att han utsatt BB för våld eller uttalat hot mot henne.

Utredning
JO hämtade in vissa handlingar från socialtjänsten i Lidköpings kommun.
Därefter begärde JO att Social- och arbetsmarknadsnämnden i kommunen
skulle yttra sig över det som AA hade framfört i sin anmälan. Yttrandet skulle
också innehålla en bedömning av om tjänstemännens uttalanden var förenliga
med bestämmelserna i 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) om saklighet och
opartiskhet. Dessutom skulle yttrandet allmänt belysa hur en utredare ska göra
en bedömning när föräldrarna lämnar motstridiga uppgifter och hur den
bedömningen bör redovisas.

I remissvaret anfördes bl.a. följande:

      Nämndens yttrande över klagomålet
      Klagomål på nämndens uttalanden i vårdnad/boende/umgängesutredningen var
      förenligt med saklighet och objektivitet
      De uttalanden som gjorts på s. 11 och s. 13 är tagna från avsnittet i utredningen som
      omfattar utredarnas bedömning, och som inleds med en riskbedömning.
      Enligt Socialstyrelsens handbok ”Vårdnad, boende och umgänge” ska en
      riskbedömning göras och grundas på bland annat vad som tidigare är utrett om
      tidigare inträffade händelser (s. 249 Vårdnad, boende och umgänge - Handbok)
      Vidare går att läsa på samma sida: ”Om polisanmälan gjorts och anmälan lagts ned
      ska riskbedömning ändå göras”.
      Den utredning som avses på s. 11 (…det har i utredningen framkommit att BB utsatts
      för verbalt, sexuellt våld…) avser vuxenhetens utredning från 2017-09-12 och vars
      innehåll redovisats i sammanställning av socialregister på s. 2. Detta är alltså att
      betrakta som något som tidigare är utrett och som ska ingå i en riskbedömning enligt
      handboken.
      Gällande meningen ”BB:s uppgifter bedöms som trovärdiga” är utredarnas
      kommentar om uppgifterna och är just en bedömning, bl.a. grundat på de skydd andra
                                                                      Dnr 7815-2018        Sid 3 (7)




instanser som socialtjänst och Skatteverket upprättat runt BB och sönerna, i form av
skyddat boende och sekretessmarkering.
Allmänt belysande hur utredaren ska göra en saklig bedömning när föräldrarna
lämnar motstridiga uppgifter och hur den bedömningen bör redovisas.
Beträffande saklighet och objektivitet har familjerättssekreterarna som stöd i
handläggningen skriften ”Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och
umgänge” vilken är publicerad av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
(MFoF). MFoF rekommenderar att man behöver:
• Sammanställa risk och skyddsfaktorer
• Bedöma uppgifterna
• Värdera risk och skyddsfaktorer
• Göra en individuell bedömning
I utredningar om vårdnad, boende och umgänge är det vanligt att föräldrar lämnar
motstridiga uppgifter. Då bör denna modell användas för att redovisa det. På s. 21 i
”Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge” under punkten 2,
finns vägledning för att hantera motstridiga uppgifter.
I sista ändan är frågan om uppgifters trovärdighet alltid en fråga om bedömning av
handläggaren. Det kan som alla bedömningar göras med bättre eller sämre
träffsäkerhet, men någon annan vägledning än att det är handläggarnas uppgift att göra
denna bedömning går inte att finna varken i handbok eller stödet för riskbedömningar.
Vägledande inom det familjerättsliga arbetet är Barnkonventionen artikel 3 - att
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Nämndens bedömning om handläggningen i ärendet
Efter genomgång av ärendet bedömer nämnden följande:
Utredande familjerättssekreterare har relevant utbildning, fortbildning och erfarenhet
inom arbete med barn och familjerättsliga arbetsuppgifter.
Vid genomgång av ärendet bedömer nämnden inte att det finns felaktigheter i
saklighet och objektivitet i stort. Det pappa har uttryckt i anmälan gällande att han är
påstås vara en brottsling/kriminell och icke-trovärdig till JO, finns inte av
familjerättssekreterarna uttryckt i VBU utredningen utan är pappans uttryck.
Nämndens bedömning är att vissa förtydliganden kunnat göras. Under rubriken
Riskbedömning - våld, hot, övergrepp hade det varit önskvärt och lämpligt att det
framgått en tydligare hänvisning till vilken utredning som avsågs i skrivningen på
s. 11. I bedömningen skulle också kunna förtydligas att ord står mot ord och att pappa
inte håller med om mammans beskrivning av våldet.
Trots att stycket på s. 13 som pappa är missnöjd över, står under rubriksättningen
bedömning, hade ett nyanserat förtydligande kunnat göras att det är mamman och
socialtjänsten i Skara kommun som uppger att våld skett av pappan mot mamman.
Det som utredarna bedömer finns tydligt redovisat under rubriksättningen
Riskbedömning och Bedömning.
Nämndens slutliga bedömning är att saklighet och objektivitet i stort har skett. Vissa
förtydliganden hade kunnat göras under rubrikerna Riskbedömning och Bedömning.
Nämnden bedömer att verksamheten håller sig á jour med kunskapsutvecklingen och
kontinuerligt arbetar med förbättringsarbete och implementering av nya föreskrifter,
handböcker m.m. Skriften ”Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och
umgänge” publicerades i maj 2018 och fortsatt implementering av denna publikation
sker.
                                                                     Dnr 7815-2018       Sid 4 (7)




AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter m.m.
Bestämmelser i föräldrabalken
Tvistefrågor som rör vårdnad om barn, barns boende och umgänge med barn
avgörs ytterst av domstol. I sådana mål har rätten ett särskilt ansvar för att se till
att dessa frågor blir tillräckligt utredda (6 kap. 19 § första stycket FB).

Det finns särskilda bestämmelser i FB om att en domstol kan begära in
uppgifter från en socialnämnd i sådana mål. Innan rätten avgör ett mål eller ett
ärende om vårdnad, boende eller umgänge med barn ska socialnämnden ges
tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan
vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna
upplysningarna till rätten (6 kap. 19 § andra stycket FB). Om det behövs
ytterligare utredning har rätten möjlighet att ge socialnämnden eller något annat
organ i uppdrag att utse någon att verkställa den. När en sådan utredning har
färdigställts kan den part som anser att det finns felaktigheter i utredningen
påpeka det för domstolen. Domstolen ska självständigt pröva vilket värde
uppgifterna i en utredning har, och domstolen kan ta initiativ till ytterligare
utredningsåtgärder (6 kap. 19 § tredje stycket FB).

Allmänt om innehållet i en vårdnadsutredning
Det finns inga bestämmelser som reglerar vad en vårdnads-, boende- och
umgängesutredning ska innehålla. En allmän utgångspunkt är dock att
utredningen ska begränsas till sådant som objektivt sett kan vara relevant för
frågornas bedömning. Utredningen ger ett viktigt underlag för domstolens
beslut och måste därför vara noggrant och omsorgsfullt utförd. Den bör
redovisa alla omständigheter som domstolen bör känna till.

Den som är ansvarig för utredningen avgör hur den ska bedrivas. Det är viktigt
att utredningsförfarandet i tvister om vårdnad m.m. bedrivs effektivt och
problemorienterat. Hur noggrant de uppgifter som föräldrarna lämnar till
utredaren ska redovisas och hur mycket information om barnet som ska tas med
i redovisningen måste dock avgöras från fall till fall (prop. 1997/98:7 s. 91).

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har en betydelsefull
uppgift när det gäller information, utbildning och annat stöd till dem som
handlägger de aktuella frågorna inom socialtjänsten. Myndigheten har i
allmänna råd (HSLF-FS 2017:51) gett rekommendationer till stöd för
socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och
umgänge enligt föräldrabalken. Frågorna har också utförligt behandlats i
Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge (2012, kapitlen 13 och
14). Handboken är numera överförd till MFoF. Dessutom finns handläggnings-
stödet för riskbedömningar Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende
och umgänge (2018) som är ett komplement till de allmänna råden och den
nämnda handboken.
                                                                   Dnr 7815-2018       Sid 5 (7)




Bedömning
Inledning
Som redogjorts för innehåller inte lagstiftningen några bestämmelser om vad en
vårdnadsutredning ska innehålla. I olika sammanhang har det konstaterats att
utredningar måste kunna se olika ut, och därför har det inte ansetts lämpligt att
reglera själva förfarandet genom lagstiftning. Hur utredningen närmare ska
bedrivas är alltså utredarens ansvar, utifrån vad som kommer fram i det
fortlöpande utredningsarbetet och kontakterna med berörda parter, oavsett om
domstolen har lämnat riktlinjer eller inte.

Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och
umgänge. Det är angeläget att inte bara domstolen utan även den som utreder
frågor om vårdnad, boende och umgänge prövar påståenden om övergrepp och
gör en riskbedömning. Utredningen ger ett viktigt underlag för domstolens
beslut och måste därför ta upp alla sådana omständigheter som är väsentliga för
domstolen att ha kännedom om. Genom sin kontakt med och kännedom om
barnet måste utredaren skaffa sig en bild av hur barnet upplever sin situation
och hur eventuella övergrepp i familjen har påverkat och framöver kommer att
påverka barnet, liksom risken för framtida övergrepp. Genom utredningen kan
det också komma fram omständigheter som tyder på att ett påstående om
övergrepp saknar grund (prop. 2005/06:99 s. 43).

Såväl domstolen som socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst
för barnet fästa särskilt avseende vid risken för att barnet utsätts för övergrepp
eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa (6 kap.
2 a § FB). Bestämmelsen tar sikte på att det är risken som ska beaktas. Det
behöver alltså inte vara klarlagt att förhållandena kommer att inträffa. Nämnden
behöver vara uppmärksam på om det finns en sådan risk. Finns det en risk, ska
den väga tungt i bedömningen av vad som är bäst för barnet. Inte bara
övergrepp som riktas direkt mot barnet utan även övergrepp mot t.ex. den andra
föräldern, syskon eller andra personer i familjen kan leda till att barnet far illa.
Utredaren behöver därför fästa särskilt avseende även vid detta. En
riskbedömning ska göras och grundas bl.a. på vad som är utrett om tidigare
inträffade händelser och om andra faktiska omständigheter. De omständigheter
som kan ha betydelse för bedömningen är t.ex. tidigare övergrepp, hot om
övergrepp, allmän attityd till våld, missbruksproblem och psykisk sjukdom. Om
polisanmälan gjorts och förundersökningen lagts ned ska riskbedömningen ändå
göras (prop. 2005/06:99 s. 42 och 86).

De bedömningar som görs får inte innebära ett åsidosättande av den
grundlagsfästa objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF. Principen innebär att
domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska vara sakliga och opartiska.
Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka
verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller ett annat handlande från en
myndighet. Även hur myndighetens eller en tjänstemans agerande har uppfattats
                                                                  Dnr 7815-2018       Sid 6 (7)




är av betydelse. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och
opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att handlandet ska kunna anses strida
mot 1 kap. 9 § RF (se t.ex. JO 2019/20 s. 54). Numera kommer principen också
till uttryck i 5 § förvaltningslagen (2017:900).

Bedömningen i det här fallet
Av utredningen i ärendet framgår att det i oktober 2017 inleddes en
vårdnadstvist mellan AA och BB vid Skaraborgs tingsrätt. Under målets
handläggning begärde tingsrätten att en vårdnadsutredning skulle genomföras.
Utredningen genomfördes av två tjänstemän inom socialtjänsten i Lidköpings
kommun.

Under vårdnadsutredningen höll utredarna samtal med AA och BB. I samtalen
uppgav BB att AA hade utsatt henne för våld och hot, och AA tillbakavisade
hennes uppgifter. I utredningen stod alltså ord mot ord.

Det är naturligtvis inte ovanligt att ord står mot ord i en vårdnadsutredning eller
att det finns andra omständigheter som gör att det är svårt att bedöma
riktigheten i en uppgift eller vad som verkligen har hänt. I sådana fall är det
dock viktigt att utredaren beskriver varför han eller hon avfärdar eller fäster
tilltro till vissa uppgifter. Vid värderingen av en utsaga kan utredaren t.ex.
beakta om uppgifterna är rika på detaljer, fria från motsägelser och överdrifter
samt om liknande uppgifter lämnas eller bekräftas av olika källor.

Trots att det i vårdnadsutredningen fanns motstridiga uppgifter om våld och hot
skrev utredarna, under rubrikerna Riskbedömning och Bedömning, på ett sådant
sätt som kan uppfattas som att de hade funnit det klarlagt att AA hade utsatt BB
för våld och hot. Det är uppenbart att utredarna då utgick från BB:s uppgifter. I
vårdnadsutredningen finns det dock ingen närmare förklaring till varför de
valde att fästa tilltro till hennes uppgifter framför AA:s. Inte heller framgår det
att de resonerade om hur de skulle värdera de motstridiga uppgifterna från AA
och BB. Det kan i sammanhanget noteras att uttalandena i utredningen
påverkade tingsrättens handläggning av vårdnadstvisten på så sätt att domstolen
– i en skrivelse – begärde att de ansvariga för utredningen skulle klargöra vad
konstaterandet av våld grundades på.

Social- och arbetsmarknadsnämnden i Lidköpings kommun har i sitt remissvar
anfört att utredningen kunde ha förtydligats genom en förklaring om att ord står
mot ord och att AA inte håller med om BB:s beskrivning av våldet. Jag delar
nämndens uppfattning. Även om nämnden medger att det finns vissa brister i
utredningen verkar den dock inte se särskilt allvarligt på saken utan förefaller
närmast anse att det är fråga om enskilda olyckliga formuleringar. Enligt min
mening är det anmärkningsvärt att utredarna, utan någon närmare analys eller
redogörelse för hur de bedömde de motstridiga uppgifterna, utgick ifrån BB:s
uppgifter om våld och hot – särskilt eftersom de uppgifterna hade stor betydelse
för utredningens slutsatser. Att utredarna inte lämnade någon närmare
förklaring till sina resonemang är en allvarlig brist i utredningen.
                                                                   Dnr 7815-2018      Sid 7 (7)




Det är svårt att uppfatta uttalandena i utredningen om våld och hot på något
annat sätt än som ett ställningstagande för BB, och jag har stor förståelse för att
de gav AA skäl att ifrågasätta nämndens objektivitet. Vårdnadsutredningen
uppfyller inte det grundläggande krav på objektivitet som måste ställas på en
sådan utredning. För detta förtjänar nämnden allvarlig kritik.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Övrigt
Jag finner skäl att sända en kopia av detta beslut till Myndigheten för familjerätt
och föräldraskapsstöd.

Ärendet avslutas.
