# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Kumla, för agerandet när JO ville komma i kontakt med en intagen. Även frågor om postgranskning

JO 2024-02-14 dnr 7834-2022

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                          2024-02-14            7834-2022              1 (9)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Kumla, för agerandet
                        när JO ville komma i kontakt med en intagen. Även frågor om
                        postgranskning


                          Beslutet i korthet: En handläggare hos JO försökte kontakta en intagen i anstalten
                          Kumla per telefon, med anledning av vissa uppgifter i hans JO-anmälan. På
                          uppmaning av anstalten skickade handläggaren ett e-postmeddelande om detta. Efter
                          att den intagne begärde att få ringa tillbaka till JO nekade anstalten telefonsamtalet,
                          men ändrade senare uppfattning och tillät det. Ett telefonsamtal mellan JO och den
                          intagne avlyssnades därefter av kriminalvårdspersonal.
                          JO uttalar att JO-ämbetet är en del av det konstitutionella skyddet för den enskildes
                          grundläggande fri- och rättigheter och att det framstår som självklart att JO inom
                          ramen för sitt tillsynsuppdrag ska få föra enskilda samtal med frihetsberövade. Hon är
                          mycket kritisk till anstaltens hantering som innebar att JO:s möjligheter att samtala
                          med en frihetsberövad inledningsvis inskränktes.
                          I beslutet framhålls vidare att utrymmet för Kriminalvården att avlyssna telefonsamtal
                          mellan JO och frihetsberövade i princip är obefintligt. Det är enligt JO otänkbart att
                          den myndighet som står under granskning har frihet att själv kontrollera samtal om
                          eventuella tillkortakommanden hos myndigheten. JO anser det helt oacceptabelt att
                          ett sådant telefonsamtal avlyssnades och anstalten Kumla får allvarlig kritik för det
                          inträffade.
                          I beslutet uttalar sig JO även om anstaltens hantering av utgående post.

## AA:s anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 7 november 2022 klagade AA på
                        Kriminalvården, anstalten Kumla, och en tjänsteman där. AA anförde bl.a.
                        följande.

                        Anstalten har granskat en försändelse mellan honom och en advokat. Det var en
                        utgående försändelse och på kuvertet lämnade han en notering om att det rörde
                        sig om advokatpost. På kuvertets framsida skrev han advokatens namn och
                        adress samt namnet på advokatbyrån. Det gick därför inte att ta miste på att det
                        var fråga om en förtrolig försändelse mellan en intagen och en advokat.
                        Innehållet var dessutom känsligt och han ville inte att någon annan än
                        advokaten skulle ta del av det.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                       Dnr 7834-2022         Sid 2 (9)




AA skickade senare in en kopia av den aktuella försändelsen. På kopian finns
de uppgifter som AA beskrivit i sin anmälan. Handlingen är försedd med en
stämpel som anger att anstalten har granskat försändelsen med stöd av
7 kap. 7 § fängelselagen (2010:610), genom öppnande och genomläsning av
innehållet. Stämpeln är signerad av en ensam, namngiven tjänsteman.

I sin anmälan framförde AA även klagomål om att anstalten inte beviljar honom
elektronisk kommunikation med hans advokat, trots att kontakten avser en
rättslig angelägenhet.

JO:s inledande åtgärder och anstaltens hantering
Den 22 november 2022 försökte den hos JO först ansvariga handläggaren,
rättssakkunniga BB, komma i kontakt med AA via telefon med anledning av
vissa uppgifter i hans anmälan. Hon fick den 30 november 2022 ett skriftligt
besked från anstalten Kumla om att AA inte hade beviljats telefontillstånd till
JO. Av avslagsbeslutet, som begärdes in, framgår bl.a. följande:

      Att ombesörja telefonsamtal är resurskrävande för anstalten. Vad som
      framkommit i ärendet bedöms inte utgöra sådana starka skäl som krävs för
      telefontillstånd utom INTIK. Det har inte framkommit att ärendet inte kan skötas
      brevledes. Ansökan avslås.
Den 2 december 2022 fick BB kontakt med en kriminalvårdsinspektör som
berättade att anstalten hade ändrat inställning och att AA skulle få ringa till JO.
Ett telefonsamtal mellan AA och BB ägde rum den 7 december 2022. Dagen
därpå blev samma handläggare uppringd av någon vid anstalten som
informerade om att AA åter ville komma i kontakt med JO och att samtalet
skulle avlyssnas. Därefter fick AA tala med BB igen.

JO efterfrågade anstaltens beslut om att telefonsamtalet den 8 december 2022
skulle avlyssnas. Anstalten lämnade följande besked:

      Anstalten fattade inget formellt beslut i ärendet utan den intagne fick ett muntligt
      medgivande till samtal. Avlyssning på säkerhetsavdelning sker i de allra flesta
      fall, med undantag för samtal till eller från advokat.
Härefter fick en annan rättssakkunnig hos JO överta ansvaret för handlägg-
ningen av ärendet.

Remiss till Kriminalvården
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över AA:s klagomål om granskning av
advokatpost. Myndigheten uppmanades vidare att yttra sig över anstaltens
hantering med anledning av JO:s försök att komma i kontakt med AA via
telefon och redogöra för sin syn på anstaltens förhållningssätt i den frågan.
Kriminalvården ombads också att yttra sig över att samtalet den 8 december
2022 hade avlyssnats samt svara på om även samtalet den 7 december
avlyssnats. Slutligen skulle myndigheten redogöra för om AA fått information
om den eller de avlyssningar som hade genomförts.
                                                                      Dnr 7834-2022      Sid 3 (9)




Den 9 februari 2023 anmälde sig advokaten CC som ombud för AA. I samband
med det inkom en komplettering av anmälan. Kriminalvården fick under
remisstiden del av kompletteringen, som dock inte motiverade några ytterligare
frågor från JO:s sida till myndigheten.

I remissvaret anförde Kriminalvården, genom chefen för enheten för
myndighetsjuridik, i huvudsak följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Mitt, som i sin tur har
      hämtat in uppgifter från anstalten Kumla. Av utredningen framgår i huvudsak
      följande.

      Granskning av advokatpost
      Anstalten Kumla tillbakavisar att den aktuella försändelsen ska ha granskats.
      Personal kopierar intagnas utgående försändelser, dvs. kuverten, varefter
      försändelserna och kopiorna på kuverten överlämnas till en kriminalvårds-
      inspektör som avgör vilka försändelser som ska granskas. De försändelser som
      har granskats får en stämpel som anger att, och i vilket syfte, granskning har
      skett. De stämplade kopiorna överlämnas till den intagne som en underrättelse
      om granskningen enligt 7 kap. 24 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna
      råd (KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse.
      I det aktuella fallet stämplade kriminalvårdsinspektören av misstag kopian av
      kuvertet till advokaten. Den intagne fick även av misstag den stämplade kopian
      för underrättelse.
      Försändelsen granskades dock inte, eftersom det var en försändelse till en
      advokat som inte får granskas enligt 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610).

      Telefonsamtal mellan AA och JO
      Enligt en anteckning kontaktade en handläggare hos JO den 22 november 2022
      centralvakten vid anstalten Kumla och bad att få tala med AA. Under samtalet
      ombads handläggaren att skicka ett e-postmeddelande med en begäran om detta,
      vilket hon gjorde. Enligt uppgifter i kriminalvårdsregistret (KVR) lämnade AA
      den 22 november 2022 in en hemställan om att få ringa till handläggaren hos JO.
      Ansökan avslogs den 25 november 2022 med motiveringen att AA inte hade
      starka skäl för samtalet, eftersom kontakten med JO bedömdes kunna hanteras
      brevledes.
      Efter att handläggaren hos JO den 30 november 2022 åter kontaktade anstalten,
      angav anstalten samma dag i e-postmeddelande till handläggaren att AA:s
      ansökan om att ringa dit hade avslagits. Enligt en tjänsteanteckning den
      2 december 2022 kontaktade handläggaren beslutsfattaren med anledning av
      informationen i e-postmeddelandet. Av JO:s tjänsteanteckning samma dag
      framgår vad beslutsfattaren uppgav i samtalet.
      AA ringde den 7 december 2022 ett samtal till handläggaren hos JO. Någon
      dokumentation om detta finns inte i KVR. Enligt anstalten avlyssnades inte
      samtalet.
      AA ringde även den 8 december 2022 ett samtal till handläggaren hos JO. Enligt
      anstalten bedömdes det nödvändigt av säkerhetsskäl att samtalet avlyssnades,
      eftersom AA före samtalet bl.a. upplevdes vara i ett upprört tillstånd. AA och
      handläggaren hos JO informerades om avlyssningen.

## Rättslig reglering

Enligt 7 kap. 6 § fängelselagen ska en försändelse mellan en intagen och en
      advokat, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige
                                                                   Dnr 7834-2022      Sid 4 (9)




erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda vidarebefordras utan
granskning. Om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av en
sådan försändelse till en intagen är oriktig, får försändelsen granskas i syfte att
utreda vem avsändaren är.
Enligt 7 kap. 4 § fängelselagen får en intagen stå i förbindelse med en annan
person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan
ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den kan äventyra säkerheten på
ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt 5 §, kan motverka den
intagnes anpassning i samhället, eller på annat sätt kan vara till skada för den
intagne eller någon annan.
Enligt 7 kap. 5 § fängelselagen får elektronisk kommunikation mellan en intagen
och en annan person får avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. De
som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kontrollen.
Elektronisk kommunikation mellan en intagen och en advokat som biträder den
intagne i en rättslig angelägenhet får inte avlyssnas.
Enligt 7 kap. 13 § FARK Fängelse får en intagen beviljas tillstånd att ringa
telefonsamtal utanför INTIK-systemet endast om den intagne bedöms ha starka
skäl för det.
Om tillstånd till telefonsamtal inom INTIK-systemet inte kan beviljas på grund
av säkerhetsskäl och samtal i stället genomförs utanför det systemet enligt 13 §
ska samtalet, enligt 7 kap. 14 § FARK Fängelse, avlyssnas, om det inte är
uppenbart obehövligt.
Enligt 7 kap. 24 § FARK Fängelse ska den intagne underrättas när en försändelse
har granskats. Underrättelsen ska innehålla information om vilken försändelse
som har granskats, med stöd av vilket lagrum granskningen har skett, vilken typ
av granskning som har utförts, datum för granskningen, samt vem eller vilka som
medverkat vid granskningen.
I förarbeten till fängelselagen anges bl.a. följande. Med uttrycket ”lämpligen kan
ske” avses praktiska förutsättningar för kommunikationen, t.ex. med hänsyn till
anstaltens rutiner och tillgång till utrustning som möjliggör kommunikation. Vid
prövningen bör beaktas att det är angeläget att barn ges möjlighet att upprätthålla
kontakt med en förälder som är intagen, om det är förenligt med barnets bästa
(prop. 2009/10:135 s. 145).

Kriminalvårdens bedömning
Anstalten Kumla har av misstag underrättat AA om att hans brev till en advokat
granskats. Detta är givetvis olyckligt. Som framgår ovan har någon sådan
granskning dock inte skett.
Om exempelvis en statlig eller kommunal befattningshavare i tjänsten önskar ta
kontakt med en intagen, anser Kriminalvården att det som utgångspunkt finns
skäl för den intagne att kontakta vederbörande via telefon. Det finns dock, som
JO har uttalat i beslut den 19 juni 2019 med dnr 6620-2018, ingen ovillkorlig rätt
för en intagen att ringa telefonsamtal – inte ens till myndigheter. Att anstalten
Kumla i det aktuella fallet prövade AA:s hemställan om telefonsamtal till JO
enligt 7 kap. 4 § fängelselagen måste därför, enligt Kriminalvårdens mening,
anses ha varit korrekt.
Kriminalvården konstaterar att elektronisk kommunikation mellan en intagen
och en annan person får avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Tele-
fonsamtalet den 7 december 2022 avlyssnades inte. Som framgår av utredningen
avlyssnades däremot telefonsamtalet den 8 december 2022, eftersom anstalten
Kumla inför samtalet bedömde att det var nödvändigt av säkerhetsskäl. Både AA
och befattningshavaren hos JO informerades i förväg om kontrollen. AA fick
dock endast ett muntligt besked om att han skulle få ringa ett telefonsamtal och
att det skulle avlyssnas. Enligt Kriminalvårdens mening borde anstalten
                                                                      Dnr 7834-2022        Sid 5 (9)




      rätteligen ha meddelat ett skriftligt beslut om att telefonsamtalet den 8 december
      2022 skulle avlyssnas och skälen för avlyssningen.
Ombudet kommenterade för AA:s räkning remissvaret enligt bl.a. följande.
Hanteringen av försändelsen är anmärkningsvärd och innefattar misstag i flera
led. Efter kontakt med mottagaren av försändelsen har det framkommit att
denne tog emot försändelsen först i samband med aktuell anmälan, vilket väcker
många frågor. AA ifrågasätter uppgiften om att samtalet den 7 december 2022
inte avlyssnades, eftersom det saknas dokumentation. Det stämmer inte att han
informerades om att telefonsamtalet den 8 december 2022 skulle avlyssnas eller
att han var i ett upprört tillstånd i samband med samtalet. Även om han hade
varit det borde samtalet inte ha avlyssnats. Anstaltens beslut att avslå hans
begäran om telefonkontakt med handläggaren hos JO var av flera skäl felaktigt.

Rättslig reglering
Kriminalvården har redogjort för viss relevant rättslig reglering. Jag
återkommer i det följande till en del av det som myndigheten har nämnt i sitt
remissvar och tar upp ytterligare bestämmelser som är av betydelse i ärendet.

Bedömning
Granskning av advokatpost
Av 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) framgår att en försändelse mellan en
intagen och en advokat ska vidarebefordras utan granskning. Det sägs vidare
uttryckligen i bestämmelsen att en försändelse av det slaget får granskas endast
om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av en sådan
försändelse till en intagen är oriktig. Denna reglering kan ses som en för de
intagna anpassad form av det grundlagsskydd som gäller för var och en i
2 kap. 6 § regeringsformen om skydd mot undersökning av brev eller annan
förtrolig försändelse.

Den aktuella försändelsen skickades av AA till en advokat. Det fanns därmed
inte några lagliga förutsättningar att granska försändelsen. Enligt anstalten har
det inte heller skett, trots att en kopia har tagits av kuvertet och att den har
försetts med en granskningsstämpel som har fyllts i och signerats. Jag noterar
att AA även har fått del av den nämnda kopian och därmed blivit underrättad
om att en granskning har ägt rum.

Mot bakgrund av den sanningsplikt som Kriminalvårdens tjänstemän står under
när de lämnar upplysningar på JO:s begäran (se 13 kap. 6 § regeringsformen
och JO 2018/19 s. 588, dnr 4183-2016) får jag utgå från att försändelsen har
lämnats vidare för postbefordran utan föregående granskning. Anstalten kan
emellertid inte undgå kritik för sin hantering, som innebar att AA i vart fall
felaktigt underrättades om en granskningsåtgärd.

Som jag uppfattar remissvaret kopierar personal samtliga utgående kuvert från
intagna. Med hänsyn till att det inte finns något lagligt stöd för att granska
utgående försändelser till en advokat eller annan utgående myndighetspost och
                                                                  Dnr 7834-2022       Sid 6 (9)




det som kommit fram i det här ärendet finns det enligt min mening anledning
för anstalten att se över rutinen.

Anstaltens hantering när JO försökte komma i kontakt med AA
Om JO:s uppdrag och uppgifter
JO-ämbetet är en del av det konstitutionella skyddet för den enskildes
grundläggande fri- och rättigheter. En central uppgift för JO är att på uppdrag
av riksdagen granska att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som
styr deras verksamhet. Utgångspunkten för granskningen är den enskildes
intresse av att bli föremål för en lagenlig och även i övrigt korrekt behandling
från myndigheternas sida.

Det finns ingen särskild form föreskriven för hur en ombudsman får inhämta
den information han eller hon behöver, utan JO ska vidta de utredningsåtgärder
som bedöms vara nödvändiga för att pröva klagomål och andra ärenden (se 33 §
JO-instruktionen1). JO har en grundlagsskyddad, obegränsad rätt att av
myndigheterna få tillgång till sanningsenliga upplysningar och handlingar
oberoende av eventuell sekretess (se 13 kap. 6 § regeringsformen). Frihets-
berövade har också en rätt att kommunicera skriftligen med JO utan hinder av
de inskränkningar som gäller för dem i fråga om rätten att sända brev och andra
handlingar (se 30 § JO-instruktionen). I tillsynen över Kriminalvården sker
informationsinhämtning vid inspektioner regelmässigt genom frivilliga och
enskilda samtal med intagna. Sådana samtal hålls även med myndighetens
tjänstemän vid inspektioner och genom telefonsamtal, med den skillnaden att
kriminalvårdsanställda inte har en valfrihet när det gäller att prata med JO och
att de då är förpliktade att lämna sanningsenliga upplysningar. Det förekommer
dessutom att JO, som i det nu aktuella ärendet, kontaktar intagna per telefon för
att ge dem möjlighet att komplettera uppgifter till en anmälan.

Det framstår alltså som självklart att JO inom ramen för sitt tillsynsuppdrag ska
få föra enskilda samtal med frihetsberövade (se även utredningsbetänkande
2021/22:URF2 Översyn av JO-ämbetet s. 447). Motsvarande framgår också av
den reglering som gäller för JO inom ramen för uppdraget att förebygga tortyr
och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av
frihetsberövade personer, Opcat-verksamheten (se artikel 20 [d] i
tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention, Optional Protocol to the
Convention against Torture).




1
 Lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO), som trädde i kraft
den 1 september 2023. De bestämmelser som tas upp i beslutet motsvarar vad som
gällde också enligt den tidigare JO-instruktionen.
                                                                  Dnr 7834-2022      Sid 7 (9)




Begäran om elektronisk kommunikation tilläts inte inledningsvis
Som inledningsvis beskrivits försökte rättssakkunniga BB komma i kontakt med
AA per telefon. Efter uppmaning från anstalten skickade BB därefter ett
e-postmeddelande med den begäran. Det är klarlagt att AA sedan lämnade in en
hemställan om att få ringa till JO men att den avslogs eftersom det inte ansågs
finnas starka skäl för telefonsamtalet och det inte framkommit att ärendet inte
kunde skötas brevledes.

JO kan inte ändra myndigheters beslut och brukar inte ta ställning till om de är
riktiga i sak. Eftersom det aktuella beslutet rör en kontakt med en medarbetare
hos JO frångår jag den principen i detta fall.

Mot bakgrund av anstaltens handläggning och Kriminalvårdens resonemang i
remissvaret vill jag till en början poängtera att det var JO som initierade
kontakten med AA. Därför ställer jag mig frågande till att anstalten hanterade
JO:s begäran inom ramen för ett ärende om att AA ansökt om att utanför
INTIK-systemet få kontakta BB. Jag menar vidare att det inte fanns grund för
att avslå begäran, enligt den ärendehandläggning som anstalten alltså själv satte
igång. Även vid en sådan prövning medför det faktum att initiativet till
telefonkontakten kom från JO, att anstalten hade att utgå från att det fanns
legitima skäl för just en sådan kontakt. Enligt min uppfattning saknades det
således fog för ställningstagandet att det inte fanns starka skäl för samtalet och
att kontakten kunde skötas per brev (se 7 kap. 4 § fängelselagen och 7 kap. 13 §
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:1] om fängelse,
FARK Fängelse). Jag noterar att anstalten senare ändrade uppfattning och
beviljade ansökan.

Det är i och för sig självklart att ett verksamhetsställe i ett fall som detta
försäkrar sig om att det verkligen rör sig om en kontakt från en medarbetare hos
JO, t.ex. genom att motringa. Anstalten borde emellertid enligt min mening
efter den bekräftelse som BB:s mejl måste ha inneburit så snart det var praktiskt
möjligt ha ordnat ett telefonsamtal mellan henne och AA, under förutsättning att
han ville genomföra det. Detta följer redan av JO:s uppgift och de befogenheter
som getts för fullgörande av uppdraget.

Sammantaget är jag mycket kritisk till anstaltens hantering som innebar att JO:s
möjligheter att samtala med en frihetsberövad inledningsvis inskränktes.

Avlyssning av telefonsamtal mellan JO och en intagen
Som Kriminalvården har redogjort för får elektronisk kommunikation mellan en
intagen och en annan person avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl,
och om det är fallet ska de som ska kommunicera med varandra i förväg
informeras om kontrollen (se 7 kap. 5 § fängelselagen).

Anstalten avlyssnade i vart fall telefonsamtalet den 8 december 2022 mellan
AA och JO:s handläggare BB. Enligt anstaltens ursprungliga besked sker
avlyssning på säkerhetsavdelning i de allra flesta fall, med undantag för samtal
                                                                   Dnr 7834-2022       Sid 8 (9)




till eller från advokat. Kriminalvården har först i remissvaret anfört att det av
säkerhetsskäl var nödvändigt att avlyssna samtalet, eftersom AA före samtalet
bl.a. upplevdes vara i ett upprört tillstånd. Enligt uppgift i yttrandet avlyssnades
inte telefonsamtalet den 7 december 2022.

Det är utrett att anstalten inte fattade något skriftligt beslut om avlyssningen den
8 december 2022. Ett sådant hade kunnat bringa klarhet i de överväganden som
eventuellt gjordes i samband med beslutet. Dessutom hade det kunnat klargöra
huruvida AA underrättades om att samtalet skulle komma att avlyssnas. Den
uppgiften har AA och Kriminalvården olika uppfattningar om, och jag finner
det inte meningsfullt att vidare utreda den saken. Detsamma gäller frågan om
AA var i ett upprört tillstånd eller inte före telefonsamtalet.

Som jag har varit inne på tidigare brukar JO inte ta ställning till om myndighets-
beslut är riktiga i sak. Jag gör emellertid avsteg från den principen även när det
gäller beslutet om att telefonsamtalet den 8 december 2022 skulle avlyssnas.

Visserligen innehåller fängelselagen endast ett förbud mot att avlyssna
elektronisk kommunikation mellan en intagen och en advokat som biträder
honom eller henne i en rättslig angelägenhet (se 7 kap. 5 § andra stycket). Som
jag tidigare redogjort för har dock JO en konstitutionell särställning, och den
reglerade möjligheten för JO att tala enskilt med frihetsberövade är avgörande
för att kunna genomföra uppdraget. Enligt min uppfattning är därmed utrymmet
för Kriminalvården att avlyssna sådana telefonsamtal som det nu är fråga om i
princip obefintligt. Det är otänkbart att den myndighet som står under JO:s
granskning har frihet att själv kontrollera samtal och därmed eventuellt
uppgiftslämnande om påstådda tillkortakommanden hos myndigheten. I de fall
ett telefonsamtal mellan JO och en intagen sker på JO:s initiativ kan jag därför
inte föreställa mig att säkerhetsskäl någonsin motiverar att samtalet avlyssnas.
Som jag ser på saken bör detsamma som utgångspunkt gälla när ett sådant
samtal initieras av den intagne. Om det då finns så starka säkerhetsskäl att en
anstalt överväger att avlyssna telefonsamtalet med JO, bör det regelmässigt
saknas grund för att bevilja samtalet (se 7 kap. 4 § 3 fängelselagen).

Att anstalten avlyssnade ett telefonsamtal mellan AA och BB, dvs. en intagen
och en medarbetare hos JO, är helt oacceptabelt. Anstalten Kumla förtjänar
allvarlig kritik för det inträffade. Jag förutsätter att Kriminalvården informerar
samtliga verksamhetsställen om att samtal mellan JO och frihetsberövade inte
ska avlyssnas.

Övrigt
Det som i övrigt har kommit fram ger inte tillräcklig anledning till några
ytterligare utredningsåtgärder eller uttalanden från min sida.
                                                            Dnr 7834-2022     Sid 9 (9)




Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson




Ärendet har föredragits av rättssakkunnige Marcus Winerdal-Arnö. Byråchefen
Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
