# Försäkringskassan kritiseras för att i ett ärende om ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen utan avgränsning ha begärt in en stor
mängd handlingar med sekretesskyddat innehåll

JO 2020-05-18 dnr 7851-2018

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2020-05-18               7851-2018              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan kritiseras för att i ett ärende om ersättning enligt
                        arbetsskadeförsäkringen utan avgränsning ha begärt in en stor
                        mängd handlingar med sekretesskyddat innehåll


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan har med anledning av att AA ansökt om
                          ersättning för särskilda hjälpmedel enligt arbetsskadeförsäkringen begärt att få ut bl.a.
                          hennes samtliga befintliga journaler. Någon närmare specificering, t.ex. genom att
                          ange vilken typ av hjälpmedel det var frågan om eller vilken typ av besvär som
                          hjälpmedlen avsåg, gjordes inte i beställningen. Detta fick till följd att ett stort antal
                          medicinska journaler lämnades till Försäkringskassan. Många av dessa avsåg helt
                          andra medicinska frågor än de som var relevanta i ärendet.
                          För att vissa besvär ska anses bero på en arbetsskada krävs att övervägande skäl
                          talar för att det finns ett orsakssamband mellan bl.a. ett visst olycksfall och besvären. I
                          beslutet uttalas att det vid den bedömningen kan vara nödvändigt att begära in ett
                          omfattande medicinskt underlag för att t.ex. kunna utreda om det finns konkurrerande
                          skadeorsaker. Samtidigt är det väsentligt att det inte görs ett större ingrepp än
                          nödvändigt i den enskildes integritet. Endast sådana handlingar som behövs ska
                          begäras in. Det innebär att Försäkringskassan i varje enskilt fall måste bedöma om
                          och hur en förfrågan om medicinska handlingar kan avgränsas. Till detta kommer den
                          proportionalitetsavvägning som Försäkringskassan ska göra enligt 5 §
                          förvaltningslagen. Det är sålunda inte tillåtet för Försäkringskassan att
                          slentrianmässigt begära in allt material som rör en viss person.
                          Försäkringskassan får kritik för att inte på något sätt ha avgränsat sin begäran om att
                          få ut journaler m.m. eller ens övervägt om så kunnat ske.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 november 2018 framförde AA
                        klagomål på Försäkringskassans handläggning av hennes ärende om ersättning
                        för särskilda hjälpmedel. Hon anförde bl.a. att hennes ansökan avsåg
                        handledsstöd och att det saknades anledning för Försäkringskassan att begära in
                        alla hennes journaler som bl.a. innehöll känslig information om andra
                        angelägenheter, t.ex. från besök hos en ungdomsmottagning. I en komplettering
                        till anmälan klagade AA också på att flera handläggare hos Försäkringskassan
                        haft tillgång till hennes journaler och att journalerna skickats till henne med
                        vanlig post och inte med rekommenderad post.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 7851-2018    Sid 2 (6)




Utredning
Anmälan och kompletteringen till anmälan remitterades till Försäkringskassan
som i sitt remissvar anförde följande:

## Utredning

Den 20 september 2018 kom en ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäk-
      ringen in från AA Av ansökan framkom att ett olycksfall i arbetet skett den
      20 maj 2014.
      Den 25 september skapades två separata ärendeakter hos Försäkringskassan.
      Ett ärende avseende ansökan om livränta från maj 2014 och en för ansökan om
      ersättning för särskilda hjälpmedel, 800 kr för handledsortoser. Den 2 oktober
      skickade Försäkringskassan ett bekräftelsebrev till AA om att ansökan kommit
      in.
      Den 23 oktober ringde Försäkringskassans handläggare till AA som informerar
      om att behandlande läkare gör bedömningen att AA kan vara tillbaka i arbete
      inom 6 månader.

      Ansökan om livränta
      Den 23 november fattade Försäkringskassan beslut om avslag avseende ansökan
      om livränta. Av beslutet framgår att frågan om den anmälda skadan är en
      arbetsskada inte har prövats eftersom det framkommer att AA inte har en be-
      stående nedsättning av förmågan att skaffa inkomst av arbete.

      Ansökan om ersättning för särskilda hjälpmedel
      Den 5 oktober skickade Försäkringskassan ett brev till AA med begäran om
      att skicka in kvitton eller annat underlag som visar på kostnader för särskilda
      hjälpmedel.
      Den 15 oktober ringde AA till Försäkringskassan och meddelade att kvitton
      skulle skickas in. Samma dag flyttade Försäkringskassans handläggare
      medicinska underlag från tidigare ärendeakter i ärendehanteringssystemet till
      ärendet om särskilda hjälpmedel. Samma dag begärdes även medicinska
      underlag in från tidigare vårdgivare.
      Den 23 oktober e-postade AA in ett kvitto på 380 kr.
      Den 29 oktober och den 2 november inkom medicinska underlag från AA:s
      vårdgivare. Den 2 november inkom också ett brev från Journal- och arkivservice
      Region Skåne som meddelade att de inte lämnade ut underlaget i sin helhet
      eftersom de ansåg att det innehöll irrelevanta uppgifter rörande AA.
      Den 5 november ringde AA och ifrågasatte varför Försäkringskassan begärt in
      så omfattande medicinska underlag. Samma dag skickades förslag till beslut
      om avslag på ansökan om ersättning för särskilda hjälpmedel till AA. Förslaget
      till avslag motiverades av att kvittot avsåg kostnader som inte omfattades av
      försäkringen.
      Den 16 november ringde AA till Försäkringskassan för att få hjälp att förstå
      förslaget till beslut. I samtalet framkom att Försäkringskassan misstolkat det
      inskickade kvittot. AA framförde samtidigt önskemål om att byta handläggare.
      Den 27 november ringde Försäkringskassan den vårdgivare som ställt ut kvittot.
      Vårdgivaren bekräftade att kvittot avsåg egenavgift för hjälpmedel och inte
      sjukvård.
      Den 11 december bytte Försäkringskassan handläggare i ärendet. Samma dag
      lämnades en förfrågan till försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR).
      Den 3 januari 2019 yttrade sig FMR i ärendet.
                                                                  Dnr 7851-2018        Sid 3 (6)




Den 8 januari skickade Försäkringskassan ett förslag till beslut om avslag till
AA.
Den 14 januari ringde AA till Försäkringskassans handläggare. Hon framförde
synpunkter på förslaget till beslut samt på hur det medicinska underlaget
behandlats.

Försäkringskassans slutsatser

Den medicinska utredningen
En myndighet får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas
leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad
som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt
förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas
mot. Detta följer av 5 § tredje stycket förvaltningslagen (FL).
Enligt 110 kap. 13 § socialförsäkringsbalken (SFB) ska Försäkringskassan se
till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.
Enligt 110 kap. 14 § SFB får, när det behövs för bedömningen av frågan om
ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk, Försäkringskassan bland
annat göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan
som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter.
Innan Försäkringskassan börjar utreda ett ärende är det viktigt att avgöra vilken
information som behövs för att kunna fatta beslut. De åtgärder som vidtas i en
utredning ska vara behövliga för att bedöma rätten till ersättning eller i övrigt
för tillämpningen av socialförsäkringsbalken. Alla åtgärder som vidtas måste
vara proportionerliga i förhållande till ändamålet.
För att utreda AA:s ansökan om arbetsskadelivränta och om ersättning för
särskilda hjälpmedel begärde Försäkringskassan in underlag från flera olika
vårdgivare utan begränsning med avseende på anmälda besvär.
Från Region Skåne lämnades delar av underlaget inte ut av integritetsskäl och
Försäkringskassan ifrågasatte inte detta.
När Försäkringskassan gör bedömningen att medicinska underlag från
vårdgivare behövs för att utreda en ansökan går det visserligen inte alltid att på
förhand veta exakt vilka uppgifter i underlagen som är relevanta för utredningen,
men det bör ändå gå att anpassa en förfrågan utifrån diagnos och besvärsbild.
För att avgöra om övervägande skäl talar för samband mellan olycksfallet eller
den skadliga inverkan och den försäkrades medicinska besvär måste en rad
olika faktorer vägas in vid sambandsbedömningen. Det är vanligt att
konkurrerande orsaker till de besvär som anges ha orsakats av till exempel ett
olycksfall i arbetet framkommer i de medicinska underlagen. På samma sätt kan
ett sådant befintligt skick som kan tala till en försäkrads fördel ibland bara visas
genom medicinska underlag som inte i första hand berörde besvär som angetts i
ansökan.
I det aktuella fallet handlade prövningen om arbetsskadelivränta för handleds-
besvär till följd av ett olycksfall och ersättning för särskilda hjälpmedel för
handledsortoser. Dessa omständigheter borde ha föranlett Försäkringskassan att
överväga en begränsning av förfrågan. Förfrågan till vårdgivare borde initialt
ha begränsats till att endast omfatta underlag som avsåg de aktuella handleds-
besvären. Hade myndigheten efter svar bedömt att det fanns behov av ytterligare
underlag borde en ny förfrågan gjorts.
Vid utredningen av ärendet med anledning av JO:s remiss har Försäkringskassan
kunnat konstatera att den aktuella situationen hanteras mycket knapphändigt i
Försäkringskassans stödjande dokument. Vi kommer därför se över dessa
och bygga ut informationen som ges till handläggarna om hur reglerna ska
tillämpas.
                                                                        Dnr 7851-2018    Sid 4 (6)




      Vid ett handläggarbyte, oavsett anledning, kan den nya handläggaren inte
      undgå att ta del av samtliga handlingar i ärendets akt för att kunna göra ett
      rättssäkert och effektivt arbete.
      I aktuellt fall kan emellertid ifrågasättas om hela det befintliga medicinska
      underlaget som tagits in för prövning av livränta hade behövts i ärendet om
      särskilda arbetshjälpmedel.
      Försäkringskassan kan inte förstöra inkomna handlingar. Försäkringskassans
      handlingar i akterna utgör allmän handling då de upprättats på myndigheten eller
      inkommit hit. En sådan kan inte tas bort hur som helst utan bara gallras enligt
      arkivlagstiftningen.

      Försändelsen
      Det anges i Försäkringskassans stödprocess "Säkerhet på Försäkringskassan"
      att försändelser ska skickas i förslutet kuvert och om det är stora mängder
      känslig information, såsom i aktuellt fall, ska det skickas med rekommenderat
      brev.
      Försäkringskassan har vid kommuniceringen av beslutsunderlaget använt sed-
      vanlig postgång. Försäkringskassan har visserligen inte haft skäl att förvänta
      sig att posten lämnas någon annanstans än i mottagarens brevlåda, men eftersom
      brevet var så stort borde det ha skickats rekommenderat.

## Sammanfattning

Försäkringskassan konstaterar att handläggningen av ärendet inte levt upp till
      de krav som ställs enligt god förvaltningsstandard. Försäkringskassan beklagar
      detta och de olägenheter det medfört för AA. Försäkringskassan kommer ta
      med frågan om att begränsa förfrågningar till vården i myndighetens generella
      arbete med att förstärka rättssäkerheten inom myndigheten.



Rättsliga utgångspunkter
Den fråga som jag i huvudsak valt att inrikta min granskning på gäller om
Försäkringskassan i ett ärende om ersättning för särskilda hjälpmedel på grund
av en arbetsskada har haft fog för att begära ut ett så omfattande medicinskt
underlag som skett.

Enligt 40 kap. 11 § första stycket 3 socialförsäkringsbalken (SFB) ersätter
arbetsskadeförsäkringen nödvändiga kostnader för särskilda hjälpmedel. Med
arbetsskada avses enligt 39 kap. 3 § SFB en skada till följd av olycksfall eller
annan skadlig inverkan i arbetet. I samma bestämmelse anges att en skada anses
ha uppkommit av sådan orsak om övervägande skäl talar för det.

Enligt 110 kap. 13 § första stycket SFB ska den handläggande myndigheten se
till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.
Inom ramen för denna utredningsskyldighet får den handläggande myndigheten,
när det behövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för
tillämpningen av SFB, enligt 14 § 1 samma kapitel bl.a. göra en förfrågan hos
den försäkrades läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga
uppgifter. I 31 § samma kapitel föreskrivs vidare bl.a. att myndigheter på
begäran av Försäkringskassan ska lämna uppgifter som avser en namngiven
                                                                   Dnr 7851-2018      Sid 5 (6)




person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av
SFB.

Bestämmelsen i 110 kap. 31 § SFB är sekretessbrytande och innebär
tillsammans med 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
OSL, att den allmänna sjukvården är skyldig att överlämna uppgifterna oavsett
om de kan omfattas av sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL. Enligt den
bestämmelsen gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en
enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne
lider men. Uppgifterna omfattas dock i regel av sekretess även hos
Försäkringskassan enligt 28 kap. 1 § OSL. Enligt den bestämmelsen gäller
sekretess för bl.a. uppgift om enskilds hälsotillstånd och andra personliga
förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne
lider men om uppgiften röjs.

Enligt 5 § tredje stycket förvaltningslagen (2017:900), FL, får en myndighet
ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda
resultatet. Åtgärden får, enligt samma bestämmelse, aldrig vara mer
långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet
står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som
åtgärden riktas mot.

Bestämmelsen i 5 § FL ger uttryck för proportionalitetsprincipen. Principen
innebär i detta fall att en avvägning måste göras mellan å ena sidan intresset av
att Försäkringskassan fattar ett korrekt beslut enligt 110 kap. 13 § SFB och å
andra sidan intresset av att den enskildes integritet skyddas.

I utredningar om ärenden enligt arbetsskadeförsäkringen är det många gånger
nödvändigt att inhämta sekretesskyddat underlag från sjukvården. Det innebär
att kretsen som får tillgång till sekretesskyddade uppgifter om den enskilde
vidgas. Det innebär också att uppgifterna får ett något svagare sekretesskydd
eftersom sekretessreglerna inom socialförsäkringen och sjukvården är olika. Så
som beskrivits tidigare gäller hos Försäkringskassan rakt skaderekvisit enligt
28 kap. 1 § OSL medan ett omvänt skaderekvisit ska tillämpas inom hälso- och
sjukvården enligt 25 kap. 1 § OSL.

JO har tidigare riktat allvarlig kritik mot Försäkringskassan när myndigheten på
ett sätt som framstod som slentrianmässigt begärt in ett alltför omfattande
underlag från en bank. Eftersom myndigheten inte ansågs ha stöd för åtgärden
bedömde JO att den utgjorde ett omotiverat integritetsintrång (JO 2017/18
s. 312).

Bedömning
Vid bedömningen av om övervägande skäl talar för ett orsakssamband mellan
ett visst olycksfall och vissa besvär kan det, så som Försäkringskassan uppgett i
sitt remissvar, vara nödvändigt att begära in ett omfattande medicinskt underlag.
                                                                  Dnr 7851-2018       Sid 6 (6)




Det kan behövas för att t.ex. undersöka om det finns några konkurrerande
skadeorsaker eller om den enskilde har någon särskild sårbarhet. Eftersom
Försäkringskassan inte alltid kan veta vad det står i journalhandlingarna är det
ofta svårt för myndigheten att på förhand avgöra vad som behövs i ett aktuellt
arbetsskadeärende. Samtidigt är det väsentligt att det inte görs ett större ingrepp
än nödvändigt i den enskildes integritet. Endast sådana handlingar som behövs
ska begäras in. Det innebär att Försäkringskassan i varje enskilt fall måste
bedöma om och hur en förfrågan om medicinska handlingar kan avgränsas. Till
det kommer den proportionalitetsavvägning som Försäkringskassan ska göra
enligt 5 § FL. Försäkringskassan bör sålunda alltid överväga om en begäran kan
specificeras på något sätt. Detta är särskilt viktigt när förfrågan ställs till en
serviceenhet som hanterar journaler för flera vårdinrättningar, såsom Journal-
och arkivservice i Region Skåne [numera Regionarkiv Syd, JO:s anmärkning].

I Försäkringskassans förfrågan om att få ta del av AA:s journaler hos Journal-
och arkivservice i Region Skåne angav myndigheten att AA ansökt om
ersättning för särskilda hjälpmedel och livränta. För att kunna bedöma om hon
hade rätt till det angav myndigheten att den behövde kopior av samtliga
befintliga journaler, remisser, remissvar och röntgenutlåtanden. Såvitt framgår
av utredningen har Försäkringskassan inte ens övervägt om förfrågan kunde
preciseras exempelvis genom att ange vilka hjälpmedel det var frågan om,
vilken typ av besvär hjälpmedlen avsåg att behandla, vid vilka kliniker som
relevant underlag kunde finnas eller vilken tidsperiod som var relevant. Detta
resulterade i att ett stort antal medicinska journaler lämnades till
Försäkringskassan. Många av dessa avsåg helt andra medicinska frågor än de
som var relevanta i AA:s arbetsskadeärende. En närmare precisering hade
kunnat hjälpa Journal- och arkivservice att inte behöva söka fram och lämna ut
uppgifter, t.ex. från en ungdomsmottagning, som uppenbart saknade betydelse
för bedömningen av AA:s rätt till ersättning för särskilda hjälpmedel i form av
handledsortoser. Jag är kritisk till det inträffade och Försäkringskassan förtjänar
kritik för att myndigheten inte avgränsade sin begäran av handlingar utifrån vad
handläggningen av AA:s ärende krävde eller ens övervägde om så kunde ske.

Vad AA uppgett i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
