# Fråga om det fanns skäl för en socialförvaltning att göra ett oanmält hembesök

JO 2004-06-03 dnr 786-2003

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2004-06-03             786-2003               1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om det fanns skäl för en socialförvaltning att göra ett oanmält
                        hembesök


                        I en anmälan till JO anförde makarna AA och BB m.fl. klagomål mot
                        socialsekreterarna CC och DD vid Socialjouren i Karlstads kommun. I anmälan
                        riktades kritik mot de båda socialsekreterarnas agerande i samband med att de
                        besökte AA i makarnas bostad den 9 februari 2003 tillsammans med AA:s svärson,
                        EE.

                        Anmälan remitterades till Social- och arbetsmarknadsnämnden i Karlstads
                        kommun för utredning och yttrande. Som sitt yttrande lämnade nämnden en
                        skrivelse som upprättats av de berörda tjänstemännen, CC och DD. De anförde
                        bl.a. följande.

                                  Under eftermiddagen 2003-02-09 kontaktar EE, far till FF och GG, Socialjouren. Vi
                                  träffar honom i polishuset i Karlstad dit han kört från Strängnäs med anledning av
                                  att han planerar att hämta sina barn hos sin svärfar, barnens morfar AA.
                                  EE berättar att barnens mor HH lämnat barnen hos deras morfar för ca 1½ vecka
                                  sedan mot hans vilja. Detta med anledning av en händelse i hemmet där han av HH
                                  blivit anmäld för olaga hot. Oklart exakt vad som inträffat.
                                  Vid kontroll med polisen står det klart att EE är vårdnadshavare för båda barnen
                                  tillsammans med HH, vidare att det finns en anmälan om olaga hot, dock framgår ej
                                  vad anmälan består i.
                                  EE berättar att han misslyckats i sina försök att få kontakt med barnen hos
                                  svärfadern med sambo som nekat honom att prata med barnen per telefon. EE är
                                  uppenbart skärrad över situationen att inte få kontakt med barnen, han anser att de
                                  bör komma hem till Strängnäs snarast och gå till skolan.
                                  Vidare berättar han att under gårdagen kom HH hem tillsammans med sin mamma
                                  och syster till parets gemensamma bostad i Strängnäs för att hämta en del av HH:s
                                  tillhörigheter. EE hade då känt sig hotad och med anledning av det gjort en
                                  polisanmälan. Paret ligger i skilsmässa.
                                  EE ber Socialjouren om hjälp att hämta barnen, vi förklarar då att vi ej har
                                  befogenhet att hämta barnen utan att det är vårdnadshavarnas ansvar att se till
                                  barnens bästa.
                                  Vidare förklarar vi för EE att Socialjouren endast kan agera och hämta barn om det
                                  föreligger skäl för ett omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) om vård av unga,
                                  LVU.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 786-2003     Sid 2 (3)




      Vi går honom till mötes och gör honom sällskap till adressen där barnens morfar
      bor, överenskommelsen med EE är att vi följer med som stöd för honom men att det
      är upp till honom att föra sin talan.
      Vi finns i bakgrunden då EE ringer på dörren, då AA öppnar dörren flyttar sig EE
      och ställer sig bakom oss. AA öppnar och börjar omedelbart att skrika högljutt till
      oss och framför allt till EE. Vi ber att få komma in i huset, han släpper då in oss och
      vi blir under hela besöket stående i hallen. Innehållet i det AA förmedlar är att han ej
      kommer att lämna ut barnen, han anser varken att dottern HH eller EE är kapabla att
      ta hand om dem, vidare att han har lovat HH att ej lämna ut dem till EE.
      Vidare är AA mycket upprörd över anledningen till att socialtjänsten kommer hem
      till hans hem. Då han ber om tjänstelegitimation är en av oss på väg ut i bilen för att
      hämta den, AA blir då ännu mer upprörd. Vi skriver våra namn på en lapp och ger
      honom. [– – –] Socialjouren gavs aldrig möjlighet att förklara varför vi åkt hem till
      AA, anledningen till att det ej var möjligt var hans sätt att uppträda, att han skrek
      oavbrutet och ej var mottaglig för det vi försökte förmedla. Med tanke på barnen var
      det absolut inte ett lämpligt läge att stanna längre i hemmet. Vi uppfattade
      situationen vara så pass hotfull att vi valde att efter en kort stund lämna hemmet. [–
      – –]
      Vid telefonsamtal till HH framkommer anledningen till att barnen befinner sig i
      Karlstad, hon berättar om händelsen gällande anmälan om det olaga hotet från EE.
      Vi har även telefonkontakt med Socialjouren i Strängnäs kommun, HH berättade att
      hon varit i kontakt med dem kvällen innan, vilket Socialjouren i Strängnäs bekräftar
      för oss.
      Vår bedömning efter besöket hos familjen AA och BB, telefonsamtalen med HH
      samt kontakten med EE var att det ej förelåg kriterier som kunde ligga till grund för
      ett omhändertagande enligt 6 § LVU.
      EE lämnade Karlstad i oförrättat ärende.
AA och BB yttrade sig över remissvaret.

I ett beslut den 3 juni 2004 anförde JO André följande.

Redan i samband med det första samtalet med EE måste det ha stått klart för CC
och DD att EE och hans hustru befann sig i konflikt med varandra och att också
förhållandet mellan EE och hustruns far AA var spänt.

Om en enskild har vänt sig till socialtjänsten med önskemål om att myndigheten
skall inta en stödjande och medlande roll i en konflikt är det av vikt att
socialtjänsten arbetar så att alla berörda förstår myndighetens roll, uppgifter och
befogenheter. Om socialtjänsten arbetar på ett sätt som hos någon av de inblandade
är ägnat att ifrågasätta myndighetens opartiskhet riskerar man att konflikten i stället
förvärras.

Jag har i och för sig förståelse för att CC och DD fann skäl att överväga om någon
form av ingripande från socialtjänstens sida var påkallat. Vad som var känt om det
konfliktfyllda förhållandet mellan de inblandade borde emellertid ha manat till
särskilt stor försiktighet vid val av vilket tillvägagångssätt som skulle väljas. Mot

## Anmälan och bakgrund

bakgrund av vad jag ovan har sagt om vikten av att alla inblandade förstår
myndighetens roll vill jag ifrågasätta det lämpliga i att oanmält besöka AA
tillsammans med EE. I remissvaret har visserligen angetts att socialsekreterarna
följde med som stöd för EE men att det ankom på honom att föra sin talan. Som
                                                                 Dnr 786-2003   Sid 3 (3)




händelsen nu utvecklades hamnade de båda socialsekreterarna i en situation där
AA, ställd inför det plötsliga hembesöket, uppfattade det som att de båda aktivt
medverkade till stöd för EE i dennes avsikt att hämta sina barn. Enligt min mening
borde socialsekreterarna före ett eventuellt hembesök ha ringt till AA och för
honom förklarat socialtjänstens roll i sammanhanget.

Syftet med besöket synes emellertid även ha varit att försöka klarlägga om barnen
for illa och om det fanns anledning att omhänderta dem. Det kan diskuteras om de
uppgifter som EE lämnade var sådana att de över huvud taget motiverade ett
oanmält hembesök. Oavsett hur det förhöll sig härvidlag inrymmer ett hembesök i
det angivna syftet ett sådant inslag av myndighetsutövning att det som regel är
olämpligt att andra än myndighetens representanter deltar i besöket.
