# Socialnämnden i Färgelanda kommun får kritik för att nämnden inom ramen för en utredning genomförde s.k. beteendeobservationer av en snart 13-årig pojke i hans skola

JO 2019-12-19 dnr 7898-2017

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2019-12-19               7898-2017              1 (12)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Socialnämnden i Färgelanda kommun får kritik för att nämnden inom
                        ramen för en utredning genomförde s.k. beteendeobservationer av en
                        snart 13-årig pojke i hans skola


                          Beslutet i korthet: Socialnämnden genomförde inom ramen för en utredning om en
                          snart 13-årig pojke observationer av honom i hans skola. Syftet med åtgärden var att
                          observera pojkens samspel med andra elever. Enligt dokumentationen i ärendet
                          samtyckte vårdnadshavaren till observationerna.
                          Såvitt kommit fram hade pojkens vårdnadshavare inte fått någon information från
                          nämnden om hur observationerna skulle genomföras. Enligt JO kunde det således
                          inte ha stått klart vare sig för henne eller för nämnden vad det var hon samtyckte till.
                          JO konstaterar att handläggningen brustit i detta avseende.
                          Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne
                          (11 kap. 10 § socialtjänstlagen). Pojken fick inte komma till tals i fråga om
                          observationerna av honom. Även detta är en brist i handläggningen.
                          En utredning om ett barn ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller
                          olägenhet (11 kap. 2 § socialtjänstlagen). Nämnden måste noga överväga vilka
                          åtgärder som ska vidtas inom ramen för en utredning om ett barn. JO har i tidigare
                          beslut uttalat att socialtjänsten så långt det är möjligt bör undvika att kontakta ett barn
                          i skolan eftersom en sådan kontakt som regel inte kan ske utan att en större krets av
                          människor får information som går utöver vad sekretesslagstiftningen medger och
                          därför är allmänt integritetskränkande för barnet.
                          I det aktuella fallet var det fråga om att en familjebehandlare skulle observera pojkens
                          samspel med andra elever i skolan. JO konstaterar att observationerna var såväl
                          ingripande som integritetskänsliga för honom. Enligt JO hade pojken uppnått en
                          sådan ålder att utrymmet för att genomföra en observation av honom i skolan fick
                          anses ytterst begränsat med hänsyn till det integritetsintrång som åtgärden innebar.
                          Nämnden tog över huvud taget inte ställning till om behovet av observationen
                          övervägde risken för att pojken skulle skadas genom åtgärden. JO uttalar att det inte
                          var lämpligt att nämnden genomförde observationer av pojken i skolan med hänsyn till
                          hans rätt till skydd för sin integritet. I beslutet kritiserar JO nämnden för att den
                          genomförde observationerna av pojken och för de formella brister som nämnts ovan.

## Bakgrund

Färgelanda kommun införde vid årsskiftet 2018/19 en ny politisk organisation.
                        Ansvaret för kommunens socialtjänst övergick då från myndighetsnämnden till



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 7898-2017         Sid 2 (12)




socialnämnden. Jag kommer därför att i det följande kalla nämnden för social-
nämnden.

AA är mor och ensam vårdnadshavare till BB, född 2004.

Under oktober 2017 kom det in två orosanmälningar om BB till socialtjänsten i
Färgelanda kommun. En anmälan gjordes av en privatperson, och den andra
anmälan kom från BB:s skola. Den 16 oktober 2017 ägde ett s.k. anmälnings-
möte rum mellan BB, AA och handläggare från socialtjänsten. Socialnämnden
beslutade att inte inleda någon utredning om BB. Som skäl för detta anförde
nämnden bl.a. att AA var införstådd med BB:s problematik och beredd att stötta
honom samt att han hade beviljats en insats i form av en kontaktperson.

Den 9 november 2017 gjorde BB:s skola ännu en orosanmälan om honom.
Nämnden inledde en utredning den 14 november 2017. En socialsekreterare
kontaktade AA samma dag och meddelade bl.a. att en chef vid förvaltningen
hade beslutat att en familjebehandlare skulle göra beteendeobservationer av BB
i skolan.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Färgelanda kommun i fråga
om observationerna av BB. Hon uppgav bl.a. att två handläggare från
socialtjänsten hade följt efter honom överallt i skolan.

Utredning
JO lånade in vissa handlingar från socialtjänsten. Därefter begärde JO att
Färgelanda kommun skulle yttra sig över det som AA hade uppgett i sin
anmälan samt allmänt om förutsättningarna för socialtjänsten att inom ramen
för en utredning genomföra observationer av ett barn i skolan.

Socialnämnden anförde i ett remissvar bl.a. följande:

      Begäran om redogörelse med anledning av inledd utredning enligt 11 kap § § l, 2 SoL
      Utredning enligt SoL 11 kap § § 1,2 inleddes 2017-11-14 utifrån att upprepade
      orosanmälningar inkom till individ- och familjeomsorgen.
      I samtal med berörda parter kring orosanmälan, skola kontra vårdnadshavare,
      och den unges uppfattning framkommer tydliga motsättningar i redogörelsen
      kring den unges beteende. IFO Chef har även tagit i beaktning att upprepade
      orosanmälningar inkommit under åren 2016, 2017 gällande den unges kränkande
      beteende i samspel med andra barn, unga. Då den unges kränkande beteende ökat i
      omfång riskerar den unge att hamna i konfliktfyllda situationer med andra elever,
      slagsmål där han riskerar att utsätta sin hälsa och utveckling för allvarlig risk att
      skadas. IFO Chef gör bedömningen att beteendeobservationer i den faktiska miljön i
      skolan bör genomföras i tre dagar för att ansvarig handläggare ska kunna göra en
      objektiv bedömning på om det föreligger behov av insatser för att skydda den unge
      från att hamna i riskfyllda situationer. Vårdnadshavare samtycker till
      beteendeobservation och tycker att det är bra att socialtjänsten ser hur situationen i
      samspel med andra elever är för den unge i skolan.
      Enligt SOSFS 2014:6 bör uppgifter inhämtas på ett strukturerat sätt med
      utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialnämnden bör träffa
                                                                            Dnr 7898-2017          Sid 3 (12)




      barnet såväl med som utan vårdnadshavare för att genom samtal och
      observationer bilda sig en uppfattning om barnets situation. Utförandet bör ske i
      samråd och efter samtycke av vårdnadshavare. Socialtjänsten är medveten om att
      samtal och observationer i skola, offentlig miljö riskerar att sekretessen kan röjas
      för den enskilda eller de parter ärendet berör vilket medför en risk att den unge
      känner sig utsatt och kränkt i sin integritet.
      Syftet med beteendeobservationerna i tre dagar var att inhämta information på ett
      strukturerat och objektivt sätt gällande den unges beteende till utredningen då ord
      stod mot ord. Vårdnadshavare samtycker till beteendeobservationer. Ansvarig
      handläggare förklarar för vårdnadshavare att beteendeobservationer är viktiga för
      att kunna utreda på vilket sätt socialtjänsten skall kunna hjälpa den unge att bryta sitt
      riskfyllda beteende som framkommer i oron.
      Den unge blev fysiskt allvarligt misshandlad efter skoltid utifrån tidigare
      konfliktfylld situation i skolan. Det har inte framkommit till ansvarig
      handläggare eller till ansvarig IFO Chef att vårdnadshavare upplevt att
      utförandet av observationerna var oklart förmedlat. Vårdnadshavare upplevde att
      den unge blev kränkt då ansvarig handläggare kom till skolan för avstämning
      med behandlare på IFO. Ansvarig handläggare hade inte någon förkännedom om
      att den unge var anvisad till ett avskilt studierum i skolan. När ansvarig
      handläggare kom till skolan och blir visad till rummet så gjordes bedömningen
      omgående från handläggare att det inte var relevant att genomföra observationer
      med den unge i ett enskilt rum.
      Vårdnadshavare/mamma kommer i denna stund till skolan och beklagligt nog
      blev detta fel då mamma upplever att det känns kränkande mot sin son.
      Vårdnadshavare/mamma har i samtal med ansvarig handläggare blivit bemött i
      stunden och bekräftad av handläggare att det inte kändes bra att en behandlare sitter
      och observerar den unge när han sitter i ett avskilt rum och läser. Hela situationen i
      detta avskilda studierum varade i ca 10 minuter. Ansvarig handläggare hade
      redan tagit beslut på att detta ej var ett korrekt sätt att observera den unges beteende i
      samspel med andra, då han var anvisad av skolan till avskilt rum för att läsa på egen
      hand.
JO begärde att Socialstyrelsen skulle yttra sig över den principiella frågan om
huruvida det är en lämplig utredningsmetod att låta en representant från
socialtjänsten genomföra observationer av ett barn i skolan.

Socialstyrelsen anförde i ett yttrande bl.a. följande:

      Socialstyrelsens bedömning är att utredningsmetoden att låta en representant från
      socialtjänsten genomföra observationer av ett barn i skolan, beroende på
      omständigheterna i det enskilda fallet, kan användas. Om det är lämpligt eller
      inte beror på om observationen bedöms vara nödvändig för att utreda barnets behov
      av skydd eller stöd, samt hur socialtjänsten utifrån ett professionellt och etiskt
      perspektiv, med vårdnadshavarens och/eller barnets samtycke samt i samverkan med
      skolan, planerar, ordnar och genomför observationen.

      Tillämpliga bestämmelser m.m.
      Socialnämnden har ett långtgående utredningsansvar angående barn och unga
      som kan vara i behov av skydd eller stöd. Om en utredning inleds ska den bedrivas i
      huvudsak enligt reglerna i 11 kap. 1-2 §§ socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
      Med en utredning enligt 11 kap. l § SoL avses all den verksamhet som syftar till
      att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett ärende. Enligt 11 kap. 2 §
      SoL får nämnden konsultera sakkunniga och ta de kontakter som i övrigt behövs för
      att bedöma behovet av insatser i en utredning om barns behov av skydd eller stöd.
      Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller
                                                                       Dnr 7898-2017          Sid 4 (12)




olägenhet. Utredningen ska inte heller göras mer omfattande än vad som är
motiverat av omständigheterna i ärendet.
Av 11 kap. 10 § första stycket SoL framgår att när en utredning rör ett barn ska
barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter
i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes
inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och
inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och
mognad. Av andra stycket samma paragraf framgår att ett barn som har fyllt 15 år har
rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt SoL.
Av Socialstyrelsens allmänna råd om handläggningen av ärenden som gäller
barn och unga (SOSFS 2014:6) framgår att en utredning till skydd eller stöd för
ett barn bör inriktas på barnets situation och behov samt på hur dess behov
tillgodoses. Socialnämnden bör inleda utredningen med att planera hur den är tänkt att
bedrivas. Planeringen bör göras i nära samråd med barnet utifrån dess ålder och
mognad samt med barnets vårdnadshavare. Vidare framgår att uppgifter till
utredningen bör hämtas in på ett strukturerat sätt med utgångspunkt i vetenskap
och beprövad erfarenhet. Socialnämnden bör träffa barnet såväl med som utan
vårdnadshavaren för att genom samtal och observationer bilda sig en uppfattning om
barnets situation. Barnet bör ges möjlighet att uttrycka sin åsikt både genom att
svara på frågor och berätta fritt.
JO har i undersökningen Barn i familjehem (dnr 2989-1985) funnit att tillsynen av
barn i familjehem måste omfatta även samtal med barnet och - när det gäller små
barn - observation av dem i deras miljö. Denna uppfattning delas av regeringen i
förarbetena till lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
LVU (prop. 1989/90:28 s. 72).
JO har, t.ex. i beslut av den 27 november 2013 (dnr 2066-2012), ansett att nämnden
så långt det är möjligt bör undvika att kontakta barn i skolan, eftersom en sådan
kontakt som regel inte kan ske utan att en större krets av människor får
information som går utöver vad sekretesslagstiftningen medger och därför är
allmänt integritetskränkande för de berörda barnen. I beslut den 26 maj 2016 (dnr
4225-2014) ansåg JO att lämpligheten i att socialtjänsten genomför samtal med barn
i skolan kan diskuteras och att intresset av att få tala med barnet måste ställas mot
barnets behov av skydd för sin integritet. Det är därför viktigt att socialtjänsten i varje
enskilt fall gör en bedömning av om socialtjänstens behov av att höra barnet i
utredningen överväger risken för att barnet skadas av den uppmärksamhet som
socialtjänstens besök i skolan kan medföra. JO har vidare, i beslut av den 15 juni
2016 (dnr 6547-2014) som rörde ett barn i förskolan, anfört att ett besök av
socialnämndens handläggare i förskolan kan antas väcka mindre uppmärksamhet än
ett motsvarande besök i ett barns skola och att risken för ett onödigt intrång i
barnets integritet därför är avsevärt mindre när det gäller kontakten med ett barn
i förskolan än när det gäller barn som är äldre. JO uttalade i samma beslut att det
inte kan uteslutas att det i vissa fall kan finnas skäl för socialnämndens utredare
att anordna egna observationer av barn, men att en utredningsåtgärd i form av en
särskilt anordnad ”observation” framstår som en känslig åtgärd. Det finns en risk för
att allmänhetens förtroende för socialtjänsten skadas om nämnden upplevs
”spionera” på enskilda personer.
JO har i beslut av den 15 juni 2016 (dnr 6547-2014) uttalat att en särskilt
anordnad observation av ett barn inte är en utredningsåtgärd som ryms inom
bestämmelsen i 11 kap. 2 § SoL om socialnämndens rätt att hämta in uppgifter
eller den i 11 kap. 10 § tredje stycket SoL om socialnämndens rätt att höra barn
utan vårdnadshavarens samtycke. Om det barn som ska observeras inte är
omhändertaget med stöd av LVU krävs, enligt JO:s mening, således samtycke av
vårdnadshavaren för att en anordnad observation ska kunna genomföras.
                                                                         Dnr 7898-2017        Sid 5 (12)




      Socialstyrelsens bedömning
      En utredning av ett barns behov av skydd eller stöd kan innehålla uppgifter från
      en rad olika källor. Exempel på källor kan förutom den enskilde själv vara samtal
      med sakkunniga, experter eller anhöriga men också egna observationer vid ett
      hembesök eller vid ett möte med den enskilde.
      Innan socialnämnden bestämmer sig för att genomföra en observation av ett barn
      i skolan bör nämnden ha identifierat vad syftet med observationen är och hur
      detta syfte ska uppnås.
      Utredningen ska bedrivas utan att någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet.
      Utredningen ska inte heller göras mer omfattande än vad som är motiverat av
      omständigheterna i ärendet. Med tanke på den stora risk för kränkningar av
      sekretess och integritet som en observation av ett barn i skolan innebär kan
      utredningsmetoden bara användas om den bedöms vara nödvändig för att nämnden
      ska kunna utreda barnets behov av skydd eller stöd. Vid bedömningen av om det
      i det enskilda fallet är lämpligt att genomföra en observation av ett barn i skolan
      får således syftet med observationen inte kunna uppnås genom användandet av
      någon annan, mindre ingripande, utredningsmetod. Ju äldre barnet är desto större risk
      finns för att socialtjänstens representant väcker uppmärksamhet hos barnets
      klasskamrater eller andra som befinner sig i skolan vid tillfället för
      observationen. Ju äldre barnet är desto större risk föreligger därmed för att
      barnets integritet kränks eller för att uppgifter som är skyddade av sekretess röjs
      för obehöriga.
      För att syftet med en observation av ett barn i skolan ska kunna uppnås krävs
      vidare att den representant från socialtjänsten som avser att genomföra observationen
      har den kompetens som krävs för att bilda sig en uppfattning om barnets
      beteende och samspel med andra. Socialnämnden kan behöva överväga om det
      krävs någon annan kompetens än den som finns inom socialtjänsten, t.ex. psykologisk.
      När ett samtycke från vårdnadshavaren och/eller barnet, utifrån dess ålder och
      mognad, har inhämtats bör socialnämnden planera, ordna och genomföra
      observationen i samverkan med barnet, vårdnadshavaren och barnets skola.
AA fick tillfälle att kommentera nämndens och Socialstyrelsens yttranden.

JO lånade in nämndens utredning om BB.

Inriktningen på min granskning
Nämnden har låtit en familjebehandlare genomföra observationer av BB, som
var nästan 13 år gammal, i hans skola inom ramen för en barnutredning. Min
granskning är inriktad på om observationerna stod i överensstämmelse med
bestämmelserna om hur en utredning ska genomföras och om åtgärden var
lämplig.

Rättsliga utgångspunkter
Nämndens utredningsskyldighet och utredningens syfte
Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors själv-
bestämmande och integritet (1 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL).

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan
föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL). Utredningen ska syfta
till att klargöra barnets situation och behov, samt när det är befogat, föreslå
adekvata insatser.
                                                                   Dnr 7898-2017     Sid 6 (12)




Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller
stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera
sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs (11 kap. 2 § SoL).
Utredningen ska ges en sådan omfattning att den kan leda till ett sakligt korrekt
beslut (prop. 1979/80:1 Del A s. 562). Den ska inte göras mer omfattande än
vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet, och den ska bedrivas så att
ingen i onödan utsätts för skada eller olägenhet.

Nämnden ska planera utredningen
Socialnämnden ska planera hur utredningen ska bedrivas (Socialstyrelsens
allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga [SOSFS
2014:6]). Planeringen bör göras i nära samråd med barnet utifrån hans eller
hennes ålder och mognad samt med barnets vårdnadshavare. Planeringen bör
omfatta bl.a. vad som ska klargöras i utredningen, hur samtal och möten ska
utformas så att barnet ges goda förutsättningar att framföra sina åsikter, när och
hur samtal ska äga rum med barnet enskilt eller tillsammans med hans eller
hennes vårdnadshavare eller någon annan, om standardiserade bedömnings-
metoder ska användas och i så fall vilka samt vilka referenspersoner och
sakkunniga som behöver kontaktas samt syftet med kontakterna.

Nämndens utredningsplan bör dokumenteras (Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL,
LVU, LVM och LSS [SOSFS 2014:5]).

Vårdnadshavarens och barnets ställning under en utredning
Även själva utredningen ska som huvudregel genomföras i samråd med barnets
vårdnadshavare. I detta ligger bl.a. att nämnden fortlöpande ska lämna
information till vårdnadshavarna om hur utredningen fortskrider och även låta
dem komma till tals i frågor om hur utredningen ska bedrivas.

Ett barn som berörs av en åtgärd från nämndens sida har rätt att få relevant
information (11 kap. 10 § SoL). Barnet ska också ges möjlighet att framföra
sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om barnet inte framför sina
åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på
annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande
till hans eller hennes ålder och mognad. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att
föra sin egen talan i mål och ärenden enligt SoL.

Utredningsåtgärder
Det finns inte några bestämmelser i SoL som närmare reglerar vilka utrednings-
åtgärder en socialnämnd kan vidta inom ramen för en utredning om ett barn.
Nämnden kan hämta in information till utredningen på olika sätt. Jag har redan
nämnt att nämnden ska bedriva utredningen så att inte någon i onödan utsätts
för skada eller olägenhet. I detta ligger att nämnden noga måste överväga varje
utredningsåtgärd som kan leda till att barnets integritet kränks.
                                                                  Dnr 7898-2017       Sid 7 (12)




Nämnden bör inom ramen för en utredning träffa barnet såväl med som utan
vårdnadshavare för att genom samtal och observationer bilda sig en uppfattning
om barnets situation (se SOSFS 2014:6). Regelmässigt hålls samtal med barnets
vårdnadshavare. Nämnden kan också hämta in information från andra personer i
barnets omgivning. Även barnets skola eller förskola kan lämna uppgifter.

Om nämnden kommer fram till att den ska samtala med ett barn måste den även
ta ställning till var ett sådant samtal bör äga rum. Det är vanligt att samtal med
barn hålls i hemmet eller i socialtjänstens lokaler. JO har tidigare uttalat sig om
fall där nämndens personal har samtalat med ett barn i skolan. Jag återkommer
till den saken nedan.

Som jag har nämnt kan socialtjänsten observera ett barn för att få information
om hans eller hennes förhållanden. Med en observation avses att nämndens
personal iakttar ett barn i ett visst sammanhang. Genomförandet av en
observation bör alltid styras av ett syfte och en frågeställning.

Genom att observera ett barn vid t.ex. ett hembesök kan nämnden få en bild av
samspelet mellan barnet och hans eller hennes vårdnadshavare. Nämnden har
också en möjlighet att placera ett barn tillsammans med en eller båda vårdnads-
havarna på ett s.k. utredningshem. Syftet med en sådan placering är att hemmet
ska hjälpa nämnden att utreda om barnet behöver någon insats från nämndens
sida. När nämnden lämnar ett uppdrag till ett utredningshem bör den göra en
skriftlig begäran med specificerade frågor om vad nämnden önskar få belyst
eller utrett (SOSFS 2014:6). Under vistelsetiden observerar hemmets personal
barnet tillsammans med vårdnadshavarna. Utredningshemmet redovisar sedan
sina iakttagelser till nämnden. Hemmets beskrivning och bedömning betraktas
som ett sakkunnigutlåtande och tillförs nämndens utredning.

Det finns flera svårigheter när det gäller att genomföra en observation av ett
barn. Även om barnet observeras i en för honom eller henne känd miljö finns
det en risk för att hans eller hennes beteende påverkas av observatörens närvaro.
Den risken är naturligtvis större ju äldre barnet är.

Samtal med barn i en förskola eller i en skola
JO har i flera tidigare beslut uttalat sig om fall där socialtjänsten har vidtagit
utredningsåtgärder i fråga om ett barn i en förskola eller i en skola. De ärendena
har i de flesta fallen handlat om att socialnämndens utredare har sökt upp barnet
i skolan eller i förskolan för att samtala med barnet. JO har i de fallen uttalat
bl.a. att socialtjänsten så långt det är möjligt bör undvika att kontakta barn när
de är i skolan eftersom en sådan kontakt som regel inte kan tas utan att en större
krets av människor får information som går utöver vad sekretesslagstiftningen
medger och därför är allmänt integritetskränkande för de berörda barnen (se
t.ex. JO:s beslut den 27 november 2013 i ärende med dnr 2066-2012).

I ett senare beslut uttalade JO sig om ett fall där nämnden hade samtalat med två
barn i skolan (JO 2016/17 s. 506, dnr 4225-2014). JO anförde bl.a. följande:
                                                                         Dnr 7898-2017        Sid 8 (12)




      Lämpligheten av att genomföra samtalen i skolan kan diskuteras. När
      socialnämndens handläggare kontaktar ett barn i skolan är det nämligen
      oundvikligt att även andra personer än det berörda barnet får vetskap om det
      inträffade. Information om barnets kontakter med socialtjänsten, uppgifter som
      typiskt sett är skyddade av sekretess, riskerar att bli kända utanför kretsen av de
      närmast berörda. Tillsammans med omgivningens reaktioner och det obehag
      detta kan orsaka barnet riskerar alltså kontakten i skolan att kränka barnets
      integritet.

      När socialtjänsten överväger att höra ett barn i barnets skola måste intresset av
      att få tala med barnet ställas mot barnets behov av skydd för sin integritet. Det är
      därför viktigt att socialtjänsten i varje enskilt fall gör en bedömning av om
      socialtjänstens behov av att höra barnet i utredningen överväger risken för att
      barnet skadas av den uppmärksamhet som socialtjänstens besök i skolan kan
      medföra.
Observation av ett barn i en förskola eller i en skola
JO har tidigare behandlat ett fall där en nämnd inom ramen för en utredning
hade observerat ett barn i en förskola (JO 2016/17 s. 514, dnr 6547-2014). I det
fallet samtalade nämndens personal också med barnet i förskolan. Enligt JO
hade samtalet genomförts på ett sådant sätt att det inte fanns skäl för kritik mot
nämnden i den delen. JO uttalade bl.a. följande:
      Eftersom barn i förskolan är mycket unga kan ett besök av socialnämndens
      handläggare i förskolan antas väcka mindre uppmärksamhet än ett motsvarande
      besök i ett barns skola. Om besöket planeras och genomförs i samråd med
      förskolan kan det ordnas så att inte något annat barn lägger märke till besöket.
      Risken för ett onödigt intrång i barnets integritet är därför avsevärt mindre när
      det gäller kontakten med ett barn i förskolan än när det gäller barn som är äldre.
När det gällde själva observationen anförde JO bl.a. följande:

      Det ligger i sakens natur att när en utredare träffar föräldrarna och barnet vid
      exempelvis ett hembesök kan utredaren göra vissa iakttagelser om bl.a.
      föräldrarnas omsorg om barnet och barnets beteende. Vad han eller hon då
      iakttar kan vara sådant som ska beaktas i utredningen. När det finns skäl att göra
      en mer ingående observation av t.ex. samspelet mellan föräldrar och barn eller
      barnets beteende i vissa sammanhang kan det finnas anledning för
      socialnämnden att anlita särskilt expertis, och det kan t.o.m. förekomma att
      barnet placeras för att man under en längre tid ska kunna iaktta honom eller
      henne. Jag vill inte utesluta att det i vissa fall kan finnas skäl för socialnämndens
      utredare att anordna egna observationer av barnet. En utredningsåtgärd i form av
      en särskilt anordnad ”observation” framstår dock som en känslig åtgärd. Det
      finns en risk för att allmänhetens förtroende för socialtjänsten skadas om
      nämnden upplevs ”spionera” på enskilda personer.
JO konstaterade att en utredningsåtgärd i form av en observation inte ryms i
bestämmelsen i 11 kap. 2 § SoL om socialnämndens rätt att inhämta uppgifter
och inte heller i 11 kap. 10 § tredje stycket SoL om nämndens rätt att höra
barnet utan vårdnadshavarens samtycke. Observationen i det fallet hade skett
vid ett planerat besök i förskolan med det uttalade syftet att iaktta barnet.
Vårdnadshavarna hade inte samtyckt till detta. JO kritiserade därför nämnden
för genomförandet av observationen.
                                                                      Dnr 7898-2017        Sid 9 (12)




Sekretess råder för uppgifter inom socialtjänsten
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen [2009:400], OSL). I princip omfattar uttrycket personliga
förhållanden alla uppgifter som hänför sig till den berörda personen. En uppgift
om att det pågår en utredning hos socialtjänsten kan vara känslig och omfattas
vanligtvis av sekretess.

Huvudregeln är att en uppgift för vilken sekretess gäller enligt OSL inte får
röjas för enskilda eller för andra myndigheter (8 kap 1 § OSL).

Bedömning
Skolan uppgav i sin orosanmälan den 9 november 2017 bl.a. att BB hade
knuffat en pojke och uttalat sig kränkande mot andra elever och personal samt
att han hade stängts av från undervisningen vid två tillfällen. Vidare anförde
skolan att situationen där inte var hållbar och att BB:s behov av stöd behövde
utredas.

Den 14 november inledde nämnden en utredning om BB. Handläggaren i
ärendet kontaktade AA samma dag. I journalen antecknades bl.a. följande:

      UT (Socialsekreterare CC) ringer till BB:s mamma AA och meddelar att IFO-
      chef DD beslutat att familjebehandlare skall genomföra beteendeobservationer i
      skolan under perioden 2017-11-15 till och med 2017-11-17.
      Beteendeobservationer skall genomföras för att se hur BB:s beteende är i skolan,
      av det som framkommer i orosanmälan som inkom till socialtjänsten 2017-11-09
      så uppvisar BB ett kränkande beteende mot andra elever och personal, och att
      detta beteende har eskalerat under höstterminen.
      UT förklarar för mamma AA att beteendeobservationer är viktiga för att kunna
      utreda på vilket [sätt] socialtjänsten skall kunna stötta BB att inte kränka andra
      personer. AA samtycker till beteendeobservation och tycker att det är bra att se
      hur situationen är och hur socialtjänsten utifrån läget skall kunna hjälpa BB.
Nämnden har i sitt remissvar anfört att den observerade BB under tre dagar.
Enligt dokumentationen i ärendet genomförde familjebehandlaren dock endast
två observationer av BB, nämligen den 15 och 17 november. Handläggaren i
BB:s ärende kom till skolan den 17 november för en avstämning med familje-
behandlaren.

I ärendet aktualiseras flera frågor när det gäller utredningen om BB och
observationerna som nämnden genomförde av honom i skolan. Jag behandlar
först vissa delar av den formella handläggningen innan jag går över till att
bedöma om det var lämpligt att nämnden genomförde observationer av BB i
skolan.

Nämnden saknade möjlighet att ensidigt besluta om att observationer av BB
skulle genomföras inom ramen för utredningen. För att nämnden skulle kunna
genomföra observationer av honom krävdes att AA samtyckte till åtgärden.
                                                                 Dnr 7898-2017       Sid 10 (12)




Handläggaren noterade i BB:s journal att AA samtyckte till observationer av
BB. AA har i sin anmälan till JO anfört att hon inte fick någon närmare
information om observationerna. AA:s klagomål får förstås som att hon inte
skulle ha samtyckt till observationerna av BB om nämnden hade informerat
henne om hur de skulle genomföras i praktiken. Det framgår inte av
dokumentationen att AA skulle ha fått någon sådan information. Nämnden har
inte heller i sitt yttrande klargjort hur det förhåller sig med den saken.

För att en vårdnadshavare ska kunna ta ställning till ett förslag från nämndens
sida om observationer av barnet måste han eller hon först ha informerats om vad
åtgärden innebär. Det får inte råda några oklarheter i fråga om vad ett samtycke
skulle avse. Enligt vad som kommit fram redogjorde handläggaren inte närmare
för hur observationerna av BB skulle genomföras. Mot den bakgrunden kan det
inte ha stått klart vare sig för nämnden eller för AA vad hennes samtycke avsåg.
Hanteringen har brustit i detta avseende.

Vid tidpunkten för observationerna skulle BB snart fylla 13 år. Han hade alltså
uppnått en sådan ålder att han borde ha fått möjlighet att föra fram sin åsikt i
fråga om observationer i skolan. Nämnden har inte berört frågan om huruvida
BB fick komma till tals i den delen. Det finns inte några noteringar i hans
journal om att handläggaren skulle ha talat med honom om utredningen eller om
hans inställning till att bli observerad av en familjebehandlare i skolan. Jag kan
inte dra någon annan slutsats än att observationerna genomfördes utan att BB
fick komma till tals. Handläggningen har brustit även i denna del.

Att en vårdnadshavare samtycker till en observation är en nödvändig
förutsättning för att nämnden ska kunna vidta åtgärden inom ramen för en
utredning. Även om vårdnadshavaren samtycker till en observation måste
nämnden noga överväga om utredningsåtgärden bör komma i fråga i det
enskilda fallet. Jag övergår nu till att behandla om det var lämpligt att
genomföra observationer på det sätt som skedde.

Någon annan slutsats kan rimligtvis inte dras av underlaget än att nämnden
hastigt och utan närmare överväganden bestämde sig för att genomföra
observationer av BB. Jag noterar att utredningen inleddes den 14 november och
att den första observationen ägde rum redan nästa dag. Det fanns i princip inte
något utrymme för nämnden att planera utredningen och noga ta ställning till
vilka åtgärder som skulle vidtas. Jag har förståelse för att nämnden ville agera
skyndsamt utifrån de uppgifter som skolan lämnade om BB i orosanmälan.
Även i en sådan situation måste nämndens handläggning ske i enlighet med
bestämmelserna i socialtjänstlagen.

Utifrån det som kommit fram om BB:s situation har jag inte några synpunkter
på att nämnden inledde en utredning om honom. Inom ramen för utredningen
skulle nämnden sedan bedöma om BB behövde någon insats från socialtjänstens
sida. Utredningen innehåller två frågeställningar med bäring på hans situation,
nämligen varför han betedde sig kränkande mot vissa kamrater och hur AA
                                                                  Dnr 7898-2017       Sid 11 (12)




förmådde sätta gränser för honom. Jag har inte några synpunkter när det gäller
de frågeställningar som nämnden formulerade. Nämndens uppgift var att inom
ramen för utredningen besvara de ställda frågorna, men utan att för den delen
använda sig av utredningsåtgärder som skulle leda till onödig skada för BB.

Nämnden har i sitt remissvar uppgett att syftet med observationerna var att på
ett strukturerat och objektivt sätt inhämta information om BB:s beteende i
skolan. Det får givetvis inte komma i fråga att nämnden genomför observationer
av ett barn i skolan om den information som nämnden avser att inhämta genom
åtgärden skulle kunna tillföras utredningen genom t.ex. ett samtal med barnets
lärare.

Nämnden har inte redogjort för vilka överväganden den gjorde när den kom
fram till att det fanns ett behov av att observera BB i skolan. Det finns inte
heller några noteringar i ärendet om att nämnden skulle ha vägt behovet av att
genomföra observationerna mot risken för att åtgärderna skulle skada BB i
något avseende. Enligt vad som kommit fram gjorde nämnden över huvud taget
inte några överväganden om hur observationerna skulle påverka BB.

Information om barnets kontakter med socialnämnden är sådana uppgifter som
typiskt sett är skyddade av sekretess. Om nämnden genomför en observation av
ett barn i hans eller hennes skola finns det givetvis en risk för att
sekretesskyddade uppgifter om barnet kommer utomstående till del.

Ju äldre barnet är, desto större risk att barnets integritet kränks vid en
observation av honom eller henne. Som jag redogjort för ovan har JO i tidigare
beslut gjort uttalanden med innebörden att ett besök av nämndens tjänstemän i
en förskola kan genomföras utan att något annat barn märker det. När det gäller
en observation av ett barn i skolan är förutsättningarna annorlunda. Redan den
omständigheten att det kommer okända personer till en skola väcker typiskt sett
elevernas intresse. Om ett barn under skoltid observeras av en okänd person
kommer den saken att uppmärksammas av omgivningen.

I BB:s fall var det dessutom fråga om att familjebehandlaren skulle observera
hans samspel med andra elever. Observationerna kunde alltså inte genomföras
utan att andra personer märkte att det var fråga om en observation. Genom att
familjebehandlaren följde BB i skolan blev det tydligt för andra elever och för
skolans personal att han var föremål för någon form av myndighetsåtgärd.
Enligt min mening var observationerna såväl ingripande som integritetskänsliga
för honom.

Jag instämmer i JO:s tidigare uttalanden om att nämnden så långt det är möjligt
bör undvika att ta kontakt med ett barn i skolan av hänsyn till barnets integritet.
Att genomföra en observation av ett barn i skolan är en åtgärd som är långt mer
ingripande för barnet än att nämnden samtalar enskilt med barnet där. BB hade
uppnått en sådan ålder att utrymmet för att genomföra en observation av honom
i skolan får anses ytterst begränsat med hänsyn till det integritetsintrång som
                                                                Dnr 7898-2017       Sid 12 (12)




åtgärden innebar. I BB:s fall tog nämnden över huvud taget inte ställning till om
behovet av observationen övervägde risken för att han skulle skadas genom
åtgärden. Det borde nämnden ha gjort. Enligt min mening var det inte lämpligt
att genomföra observationerna i skolan med hänsyn till BB:s rätt till skydd för
sin integritet. Nämnden förtjänar kritik för att den genomförde observationerna
av BB och för de formella brister i handläggningen som jag pekat på ovan.

Ärendet avslutas.
