# Kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm för bristande kontroll av domstolens behörighet och mot en domare vid förvaltningsrätten för att hon utan stöd i lagen beslutade att lämna över ett mål till en annan förvaltningsrätt

JO 2018-03-22 dnr 7923-2017

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2018-03-22               7923-2017              1 (6)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm för bristande kontroll av
                        domstolens behörighet och mot en domare vid förvaltningsrätten för
                        att hon utan stöd i lagen beslutade att lämna över ett mål till en annan
                        förvaltningsrätt


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan lämnade över ett överklagande i ett ärende om
                          sjukersättning till Förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrätten påbörjade
                          handläggningen av målet genom skriftväxling. Cirka fem månader senare beslutade
                          förvaltningsrätten att lämna över handlingarna i målet till Förvaltningsrätten i Malmö.
                          Som skäl för detta angavs att Förvaltningsrätten i Stockholm inte var behörig att pröva
                          överklagandet men att Förvaltningsrätten i Malmö var det.
                          JO kritiserar förvaltningsrätten för att ha brustit i den kontroll av domstolens behörighet
                          som ska göras när målet kommer in till domstolen.
                          JO konstaterar vidare att eftersom Förvaltningsrätten i Stockholm hade påbörjat
                          handläggningen av målet saknades lagstöd för att lämna över handlingarna i målet till
                          Förvaltningsrätten i Malmö. I stället skulle Förvaltningsrätten i Stockholm ha avvisat
                          överklagandet. Försäkringskassans skyldighet att lämna över överklagandet till den
                          förvaltningsrätt som var behörig hade därmed återigen aktualiserats. Den domare som
                          fattade det felaktiga överlämnandebeslutet får kritik.

## Anmälan

AA anmälde Förvaltningsrätten i Stockholm för handläggningen av ett mål om
                        sjukersättning.

## Utredning

Ett dagboksblad och handlingar i förvaltningsrättens mål nr 14948-17 hämtades
                        in. Följande framkom:

                        Målet inleddes vid förvaltningsrätten den 28 juni 2017. Därefter påbörjades
                        handläggningen av målet genom skriftväxling. Målet avslutades vid
                        förvaltningsrätten den 17 november 2017, när domstolen (rådmannen BB)
                        beslutade att lämna över handlingarna i målet till Förvaltningsrätten i Malmö.
                        Som skäl för avgörandet angav förvaltningsrätten att den inte var behörig att
                        pröva överklagandet men att Förvaltningsrätten i Malmö var det.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                      Dnr 7923-2017        Sid 2 (6)




På uppmaning av JO lämnade Förvaltningsrätten i Stockholm (lagmannen CC) ett
remissvar och bifogade BB:s underyttrande.

Underyttrandet hade följande innehåll:

## Bakgrund

Jag har i egenskap av ansvarig domare beretts tillfälle att lämna synpunkter i
      aktuellt ärende som rör handläggningen av förvaltningsrättens mål nr 14948-17.
      Jag placerades på förvaltningsrättens avdelning 31 den l september 2017 och tog
      då över ansvaret för en befintlig målstock, däribland mål 14948-17. Nya mål som
      kommer in till avdelningen ”inkorgsgranskas” enligt gällande rutiner av den
      domare som ansvarar för målet. Eftersom mål 14948-17, där AA överklagade
      Försäkringskassans beslut, kom in till domstolen redan den 28 juni
      2017 var jag inte inblandad i den inledande granskningen av målet och inte heller
      i de kommuniceringsåtgärder som först vidtogs.
      Beklagligt nog uppdagades det först i mitten av november 2017 att
      Förvaltningsrätten i Stockholm inte var behörig att pröva överklagandet. Frågan
      uppkom då om överklagandet skulle avvisas eller överlämnas till den behöriga
      domstolen enligt 7 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL.

      Mina synpunkter
      Av 7 § FPL framgår att om en förvaltningsrätt i samband med att ett mål inleds
      finner att den saknar behörighet att handlägga målet men att en annan
      motsvarande domstol skulle vara behörig, ska handlingarna i målet lämnas över
      till den domstolen, om det inte finns något skäl mot det.
      Innebörden av 7 § FPL kommenteras inte närmare i lagens förarbeten
      (prop.1997/98:101 s. 99 ff. och 106). Bestämmelsen har av JO tolkats som att det
      är en förutsättning för överlämnande att överlämnandet sker i målets inledande
      skede, innan handläggningen påbörjats (jfr JO:s beslut den 26 juni 2017,
      dnr 1979-2017). Enligt min uppfattning finns det dock ett visst utrymme att göra
      en annan tolkning, nämligen att lagstiftaren förutsatt att den bristande
      behörigheten uppmärksammas i målets inledande skede, vilket ju är det normala
      och önskvärda. Uttrycket ”i samband med att ett mål inleds” har i så fall ingen
      självständig betydelse. Denna tolkning framstår som mest förenlig med syftet
      med bestämmelsen.
      Vad som främst talar mot en snäv tolkning av 7 § FPL är emellertid att detta
      kommer i konflikt med överordnade bestämmelser i Europakonventionen.
      Eftersom en domstol inte kan döma om den saknar behörighet, medför en snäv
      tolkning av bestämmelsen att överklagandet ska avvisas och att målet inte prövas
      (jfr ovan nämnt JO-beslut). Detta innebär att den enskilde kan komma att
      fråntas sin rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6.1 Europakonventionen.
      Bestämmelsen bör därför tolkas i ljuset av nämnda artikel, vilket medför att ett
      överlämnande med stöd av bestämmelsen bör vara möjligt även efter det att
      handläggningen påbörjats.
      Det är självklart att ett överklagande ska överlämnas till behörigt forum så snart
      det kan ske, i normalfallet i samband med ”inkorgsgranskningen”. Samtidigt är
      det knappast möjligt att helt undvika att det begås misstag. Ett sådant misstag
      begicks i det nu aktuella målet, då det först efter cirka fyra och en halv månad
      uppmärksammades att Förvaltningsrätten i Stockholm inte var behörig att pröva
      överklagandet. Tiden för överklagande av Försäkringskassans beslut hade då gått
      ut. Enligt min uppfattning fanns det därför, mot bakgrund av det ovan anförda,
      skäl för att inte avvisa överklagandet utan överlämna det till behörig domstol för
      att tillförsäkra klaganden möjlighet att få sin sak prövad.
                                                                           Dnr 7923-2017          Sid 3 (6)




Remissvaret hade följande innehåll:

      Yttrande och bedömning
      Vad gäller upplysningar om handläggningen i målet hänvisar jag till BB:s yttrande.
      Därutöver gör jag följande tillägg.
      –––
      När ett mål kommer in till förvaltningsrätten sker redan vid registrering en fördelning
      på ansvarig domare utifrån ett lottningssystem. Det innebär att ett mål genom hela
      målhanteringskedjan har en ansvarig domare som normalt sett också dömer i målet.
      När det nya målet kommer in till en dömande avdelning läggs det till ansvarig domare.
      Denne ska i ett inledande skede göra en s.k. inkorgsgranskning av målet där det bl.a.
      ingår att ta ställning till huruvida målet är inkommet till rätt domstol. För detta
      ändamål häftas även checklistor på insidan av målets aktkappa. Enligt min uppfattning
      ger domstolens nuvarande rutiner därmed rätt förutsättningar för att forumfrågan ska
      uppmärksammas redan i samband med att målet inleds.
      Av det som kommit fram i ärendet gör jag följande bedömning.
      Att det i förevarande fall dröjde närmare fem månader innan det uppmärksammades att
      förvaltningsrätten inte var rätt forum att pröva det aktuella ärendet innebär att
      regleringen i 7 § FPL inte har följts och att ett avsteg skett från förvaltningsrättens
      interna rutiner. [– – –] Det är inte möjligt för mig att göra någon bedömning av varför
      det inte redan i samband med att det aktuella målet inleddes uppmärksammades att
      förvaltningsrätten var fel forum. Det är dock uppenbart att inkorgsgranskningen brustit
      vilket jag beklagar. Jag kommer i samband med detta att tillse att samtlig personal på
      dömande avdelningar erinras om vikten av att göra en noggrann kontroll av
      forumfrågan redan i ett måls inledande skede.
      Enligt Europakonventionen artikel 6.1 har var och en rätt till en rättvis rättegång
      vid prövning av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter. [– – –]
      Jag har inte anledning att utgå från något annat än att AA:s överklagande av
      Försäkringskassans beslut är att betrakta som att frågan rör hans civila rättigheter. Jag
      instämmer därför i BB:s uppfattning att bestämmelsen i 7 § FPL bör tolkas i ljuset
      av art. 6.1 i Europakonventionen för att säkerställa att AA:s grundläggande
      rättigheter och friheter inte ska kränkas. Detta grundas på följande skäl.
      I 7 § FPL anges att en förvaltningsrätt som finner att den saknar behörighet att
      handlägga ett mål ska överlämna målet till behörig domstol i samband med att målet
      inleds, det vill säga innan beredningen av målet börjar. Föreskriften anger inte
      uttryckligen vad som ska hända om beredningen börjat innan domstolen upptäcker att
      en annan domstol är behörig. Utgångspunkten är dock att en domstol som inte är
      behörig ska avvisa ett felaktigt inkommet överklagande.
      Konsekvenserna för AA om förvaltningsrätten hade avvisat hans överklagande på
      grund av bristande behörighet hade varit att AA inte haft möjlighet att få sitt
      överklagande prövat i domstol eftersom Försäkringskassans beslut då hunnit vinna
      laga kraft. Att enskilda ska förvägras rätten till en rättvis rättegång och lida
      rättsförluster för att domstolen förbisett att målen kommit in till fel domstol vore
      knappast förenligt med vad artikel 6.1 i Europakonventionen anger om rätten till en
      rättvis rättegång. Förvaltningsrättens beslut att överlämna målet till Förvaltningsrätten i
      Malmö bör ses i ljuset av detta.
      Min uppfattning är därför att bestämmelsen i 7 § FPL tolkad i ljuset av artikel 6.1
      Europakonventionen bör kunna ges innebörden att ett överlämnande är möjligt
      även efter det att kommunicering har inletts för att den enskilde ska tillförsäkras en
      rättvis rättegång i Europakonventionens mening. Ett sådant agerande är också väl i
      linje med domstolarnas allmänna serviceskyldighet och grunderna för god
      förvaltning. Även om jag således gör bedömningen att förvaltningsrätten haft stöd för
      att lämna över ärendet till rätt domstol i förevarande fall, anser jag hur som helst att
      de lagkonflikter förvaltningsdomstolarna ställs inför vid situationer som den nu
      aktuella bör beaktas vid bedömningen av ärendet.
AA kommenterade remissvaret och det bifogade underyttrandet.
                                                                        Dnr 7923-2017       Sid 4 (6)




Rättslig reglering
Beslutsmyndighetens åtgärder
Den myndighet som har meddelat ett beslut ska pröva om ett överklagande av det
beslutet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in för sent ska
beslutsmyndigheten avvisa överklagandet. Om överklagandet har kommit in i rätt
tid ska beslutsmyndigheten lämna över överklagandet och övriga handlingar i
ärendet till den myndighet som ska pröva överklagandet, dvs. överinstansen
(24 och 25 §§ förvaltningslagen [1986:223], FL, som upphör att gälla den 1 juli
2018 och då ersätts av motsvarande bestämmelser i 45 och 46 §§
förvaltningslagen [2017:900]).

Överinstansens åtgärder
Beslutsmyndigheten kan ha gjort en felaktig bedömning av vilken myndighet som
ska pröva överklagandet; överinstansen är inte bunden av beslutsmyndighetens
bedömning utan ska på eget initiativ självständigt pröva sin behörighet. Om en
förvaltningsrätt i samband med att ett mål inleds finner att den saknar behörighet
att handlägga målet men att en annan motsvarande domstol skulle vara behörig
ska handlingarna i målet lämnas över till den domstolen, om det inte finns något
skäl mot det (7 § första meningen förvaltningsprocesslagen [1971:291], FPL).

Tidigare JO-uttalanden m.m.
Efter en inspektion vid Förvaltningsrätten i Falun den 31 augusti–2 september
2011 uttalade jag i ett protokoll den 25 oktober 2011 (dnr 4330-2011) bl.a.
följande:

      I de aktuella målen har förvaltningsrätten påbörjat handläggningen och jag
      konstaterar därför att det inte har funnits lagligt stöd för att lämna över de båda
      målen. Det inträffade visar därför på vikten av att rätten inte försummar att
      granska sin behörighet i samband med att ett mål anhängiggörs vid domstolen.
      I förarbetena till bestämmelsen i 7 § förvaltningsprocesslagen anges inte
      anledningen till den nu nämnda begränsningen i möjligheten att överlämna ett mål
      till annan förvaltningsdomstol. Där framgår att bestämmelsen infördes med
      motsvarande regler i rättegångsbalken och lagen (1996:242) om domstolsärenden
      som förebild (se prop. 1997/98:101 s. 102 f.). Jag har för egen del svårt att se
      anledningen till att det inte skulle vara möjligt att överlämna målet även sedan
      domstolen påbörjat handläggningen. En sådan ordning skulle underlätta för den
      enskilde och medföra att det inte förelåg risk för att denne lider någon rättsförlust
      om hans eller hennes överklagande av förvaltningsmyndighet överlämnas till fel
      domstol och detta initialt inte uppmärksammas vid domstolen. Jag finner därför
      skäl att överlämna ett exemplar av detta protokoll till Justitiedepartementet.
I två beslut den 1 november 2013 (dnr 5106-2012 och 5120-2012) riktade jag
allvarlig kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm för handläggningen av mål om
utdömande av viten. Ansökningarna hade getts in till förvaltningsrätten i stället
för, som de skulle, till mark- och miljödomstolen. Förvaltningsrätten började
emellertid handlägga målen, och först långt senare, två och ett halvt år respektive
två år och tre månader, uppmärksammade förvaltningsrätten att den inte var
behörig och avvisade ansökningarna. I ett av ärendena hade frågan om
utdömande av vitet också hunnit preskriberas på grund av bristande delgivning.

I ett beslut den 21 mars 2016 (dnr 433-2015) kritiserade jag en domare vid
Förvaltningsrätten i Göteborg för ett beslut om att lämna över ett skattemål till en
annan förvaltningsrätt. Jag uttalade i beslutet att eftersom handläggningen av
                                                                      Dnr 7923-2017     Sid 5 (6)




målet hade påbörjats saknades det lagligt stöd för att lämna över målet till en
annan förvaltningsrätt.

I ett beslut den 26 juni 2017 (dnr 1979-2017) riktade jag kritik mot tre domare vid
Kammarrätten i Göteborg för att de prövade ett mål i sak trots att de i domen
hade konstaterat att domstolen inte var behörig. Jag uttalade inledningsvis bl.a.
följande:

      Bestämmelsen medger alltså för närvarande endast att överlämnande sker i
      samband med att målet inleds, men när handläggningen redan har påbörjats finns
      det inte någon möjlighet att besluta om ett överlämnande. Det är därför viktigt att
      en domstol kontrollerar att den är behörig att döma i ett mål redan i samband med
      att målet kommer in till domstolen (se bl.a. Wennergren, Bertil och von Essen,
      Ulrik, Förvaltningsprocesslagen m.m.: En kommentar, 6 u., s. 74 f., samt mina
      uttalanden i ett protokoll den 25 oktober 2011, dnr 4330-2011, och i ett beslut den
      1 november 2013, dnr 5120-2012). Utredningen om fortsatt utveckling av
      förvaltningsprocessen har föreslagit att denna bestämmelse ska ändras så att ett
      överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske även efter det att
      målet har inletts (se SOU 2014:76). Bestämmelsen har dock ännu inte ändrats.
Därefter konstaterade jag att Kammarrätten i Göteborg i domen hade uttalat att
den inte var behörig att pröva målet men att Kammarrätten i Jönköping var det.
Eftersom handläggningen av målet emellertid hade påbörjats hade det rätta varit
att avvisa överklagandet och alltså inte pröva målet i sak.

Jag konstaterar att 7 § FPL ännu inte har ändrats. Ett mål får alltså fortfarande
bara överlämnas med stöd av den bestämmelsen i samband med att målet inleds,
dvs. innan handläggningen av målet har påbörjats, och inte efter denna tidpunkt.

Bedömning
Efter det att AA gav in sitt överklagande av Försäkringskassans beslut den 19 maj
2017 lämnade kassan över hans överklagande och övriga handlingar i ärendet till
Förvaltningsrätten i Stockholm. Handlingarna kom in till förvaltningsrätten den
28 juni 2017, och därefter inledde förvaltningsrätten handläggningen av målet
genom en relativt omfattande skriftväxling. Förvaltningsrätten uppmärksammade
en tid senare att domstolen inte var behörig att handlägga målet men att
Förvaltningsrätten i Malmö var det, och lämnade i ett beslut den 17 november
2017 över handlingarna i målet till den domstolen.

Förvaltningsrätten i Stockholm kontrollerade alltså inte på ett tillfredsställande
sätt sin behörighet att handlägga målet när det kom in till domstolen. Först efter
det att målet hade inletts och flera handläggningsåtgärder hade vidtagits
uppmärksammade förvaltningsrätten att domstolen inte var behörig. Eftersom
förvaltningsrätten då redan hade påbörjat handläggningen av målet saknades
lagstöd för att lämna över handlingarna i målet till den förvaltningsrätt som
ansågs behörig. Det var alltså fel av Förvaltningsrätten i Stockholm att besluta om
ett sådant överlämnande.

I stället borde Förvaltningsrätten i Stockholm ha avvisat AA:s överklagande. Jag
delar inte förvaltningsrättens uppfattning att konsekvenserna av en sådan
avvisning hade blivit att AA inte fick möjlighet att få sitt överklagande prövat.
Försäkringskassans skyldighet att som beslutsmyndighet lämna över det
rättidsprövade överklagandet och övriga handlingar i målet till den behöriga
                                                                    Dnr 7923-2017       Sid 6 (6)




förvaltningsrätten kvarstod ju fortfarande (jfr 25 § FL). Således kan jag inte se att
en avvisning hade lett till någon rättsförlust för AA eller annars någon kränkning
av hans rätt till en rättvis rättegång.

Förvaltningsrätten ska kritiseras för att ha brustit i kontrollen av sin behörighet i
samband med att målet kom in till domstolen. BB var ansvarig för beslutet att
lämna över målet till Förvaltningsrätten i Malmö och ska kritiseras för det.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet ger inte anledning till några ytterligare
åtgärder eller uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
