# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Göteborg, för bristande omvårdnad av en intagen med funktionsnedsättning m.m.

JO 2020-01-17 dnr 7924-2018

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                    Sid
                                                                          2020-01-17               7924-2018             1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Göteborg, för bristande
                        omvårdnad av en intagen med funktionsnedsättning m.m.


                          Beslutet i korthet: En intagen med funktionsnedsättning var under några dagar
                          placerad i häktet Göteborgs arrestavdelning. Vid ett tillfälle tog det tolv timmar innan
                          den intagnes trängande omvårdnadsbehov blev tillgodosedda trots att den intagne
                          stod under tillsyn av personal varje timme samt att häktets sjuksköterska vid flera
                          tillfällen uppmärksammat personal och ansvarig chef på den intagnes situation.
                          ChefsJO konstaterar i beslutet att det är kriminalvårdspersonalens ansvar – inte
                          sjukvårdens – att hjälpa intagna med allmän omvårdnad eller omsorg, t.ex. daglig
                          hygien och toalettbesök. Hon uppger att behandlingen av den intagne givetvis var helt
                          oacceptabel och att häktet förtjänar allvarlig kritik för det inträffade.
                          En bidragande orsak till att den aktuella situationen uppstod var att ledningen för
                          häktet inte hade tydliggjort och kommunicerat ansvarsfördelningen mellan avdelnings-
                          personal och sjukvårdspersonal. Att ledning och styrning fungerar tillfredsställande är
                          enligt chefsJO en grundläggande förutsättning för att verksamheten inom
                          Kriminalvården ska kunna bedrivas på ett korrekt och ändamålsenligt sätt samt för att
                          personalen ska veta hur de ska fullgöra sitt arbete. ChefsJO uttalar att det är allvarligt
                          att häktets ledning inte har fullgjort sitt ansvar i det här avseendet.
                          Häktet kritiseras även för brister i dokumentationen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 26 november 2018 framförde AA
                        klagomål mot Kriminalvården, häktet Göteborg, och anförde bl.a. följande:

                        Hon har en nära anhörig (BB) som är rullstolsburen och förlamad från bröstet
                        och ned. BB kan varken äta, dricka eller utföra sina behov själv och behöver
                        ständig assistans. BB var i månadsskiftet februari/mars 2019 placerad i häktet
                        Göteborg. Under den tiden fick han inte någon hjälp alls utan blev liggande som
                        ett kolli. Han orsakades skador av att han blev felbehandlad, bl.a. en urinvägs-
                        infektion. Personalen ansåg att det inte var deras jobb att hjälpa BB, och de
                        brydde sig inte när han påpekade att han hade ont. När BB kom hem hade han
                        fullt med blåmärken eftersom personalen hade tappat honom vid flera tillfällen.
                        Samma dag som han kom hem fick han två krampanfall, och den ambulans-




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                      Dnr 7924-2018        Sid 2 (8)




personal som tillkallades ansåg att det berodde på att BB inte hade fått mat och
mediciner de senaste dagarna.

Utredning
Handlingar i ärendet hämtades in och granskades. Häktet lämnade även in vissa
skriftliga upplysningar av vilka det bl.a. framgick att anhållna intagna står under
omvårdnadstillsyn varje timma dygnet runt samt att om en anhållen klient inte
blir häktad slängs inskrivningspapper och tillsynsblad.

Anmälan remitterades därefter till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar
anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom chefen för anstalts- och
häktesavdelningen bl.a. följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Väst, som i sin tur
      inhämtat uppgifter från häktet Göteborg, Kriminalvårdens digitala patient-
      journalsystem (PMO) och klientsystem (KVR) samt från den incidentutredning
      som gjorts angående det inträffade. Av uppgifterna framgår i huvudsak följande.
      BB var under fem dagar mellan den 26 februari och 2 mars 2018 som anhållen
      placerad på häktet Göteborgs arrestavdelning. Avdelningen är handikapp-
      anpassad men det finns inga sjukhussängar. Då avdelningen suicidsäkrats är
      samtliga duschslangar borttagna.
      Personalen hjälpte BB med den dagliga omsorgen bl.a. genom att lyfta honom
      till och från sin rullstol, bistå vid matintag och rengöring. Eftersom BB:s
      överkropp är försvagad har han svårt att med armarna hjälpa till vid de tillfällen
      han skulle förflyttas. BB låg på en vanlig fast brits och det krävdes fyra
      kriminalvårdare för att lyfta honom. Personalen påtalade att BB:s omsorgsbehov
      var större än de kunde tillgodose. Den ansvarige kriminalvårdsinspektören CC
      bestämde dock att ingen extern resurs skulle tillkallas utan att omvårdnaden av
      BB ingick i personalens arbetsuppgifter.
      Den 26 februari antecknas att BB transporteras till Sahlgrenskas akutmottagning
      för tappning av urinblåsa. Beslut på sjukhus tas att sätta kateter för att undvika
      fortsatta transporter under natten. Det antecknas även i samband med det s.k.
      ankomstsamtalet att han ”fått kateter i natt” då man inte kunnat tappa honom var
      tredje timme.
      Enligt läkemedelslistan så var BB ordinerad sju olika läkemedel av vilka ett har
      antiepileptisk verkan. Sjuksköterskan har delat dessa i dosett den 28 februari.
      Huruvida BB faktiskt intagit medicinen framgår inte av varken sjukjournalen
      eller KVR.
      På morgonen den 1 mars hade BB drabbats av diarré. Vid niotiden upptäckte
      sjuksköterskan detta och hon uppmanade personalen att omgående se till att BB
      blev tvättad och fick nya kläder. Personalen hjälpte BB med mat och de vände
      honom i sängen. Senare på förmiddagen kom sjuksköterskan tillbaka för att
      rengöra BB:s kateter och insåg att BB:s situation var oförändrad. Hon sade
      återigen till personalen och varnade för att om ingen åtgärd vidtogs kunde
      frätskador uppstå. Sjuksköterskan rapporterade det inträffade som en incident
      samma dag.
      Avdelningspersonalen var osäker på hur de skulle omhänderta BB Det var en
      kraftig stank på avdelningen. Flera andra intagna var mycket oroliga och en
      intagen var utagerande och behövde kontinuerlig tillsyn. Personalen konstaterade
      att de inte själva kunde hantera situationen utan att det var en chefsfråga. Den
      ansvarige kriminalvårdsinspektören CC var dock inte på plats. Det vakthavande
                                                                 Dnr 7924-2018       Sid 3 (8)




befälet uppgav att kriminalvårdsinspektören DD skulle kontaktas då CC inte gick
att nå. Personalen kontaktade DD, beskrev situationen och begärde att få hjälp
antingen från sjukvården eller från någon annan extern aktör. Kriminalvårds-
inspektör DD vände sig till sjukvårdsmottagningen som dock gjorde
bedömningen att det inte var fråga om sjukvård utan allmän omvårdnad vilket
uteslutande hör till avdelningspersonalens arbetsuppgifter. En servicetekniker
skickades för att köpa en duschslang. Åter på plats konstaterades att munstycket
inte passade till kranen.
Vid 13-tiden kontaktades ytterligare en kriminalvårdsinspektör, EE. När EE fick
situationen klar för sig beslutade han att det vakthavande befälet skulle hyra in
en undersköterska via ett bemanningsföretag. Undersköterskan anlände vid halv
nio på kvällen och stannade hela natten. BB transporterades av avdelningens
nattpersonal till ett duschutrymme på en annan avdelning. Det hade då gått cirka
tolv timmar.
Personalen tillbakavisar att BB skulle ha orsakats andra skador. Det har inte
förekommit några stöt- eller fallolyckor under tiden som BB varit i
Kriminalvårdens lokaler och under Kriminalvårdens ansvar. Av naturliga skäl
saknar Kriminalvården insyn i vad som förevarit vid de tillfällen under
anhållningsperioden, t.ex. vid förhör, BB varit under polisens tillsyn.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611) ska varje intagen bemötas med respekt
för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är
förenade med frihetsberövandet. Vidare ska, enligt 1 kap. 5 §, verkställigheten
utformas så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. I den
utsträckning det är lämpligt och den intagne samtycker till det, ska åtgärder
vidtas för att ge honom eller henne det stöd och den hjälp som behövs.
Enligt den då gällande handboken (Handbok och ledningssystem för hälso- och
sjukvård inom Kriminalvården 2012:9) ska den hjälp en människa behöver när
han eller hon till följd av sjukdom eller ohälsa inte själv klarar av sina dagliga
aktiviteter ges av vård- och tillsynspersonal.
Enligt Kriminalvårdens arbetsordning har kriminalvårdschefen ansvar för bl.a.
att leda och samordna den dagliga verksamheten utifrån den regionala
inriktningen och förändringar i den lokala omvärlden, leda verksamhetsområdet
på ett sätt som innebär att medarbetarna ges goda förutsättningar att utföra sitt
arbete och att säkerheten bibehålls eller förstärks, säkerställa att de system,
rutiner, metoder samt kompetens som krävs för att utföra det klientnära arbetet är
i enlighet med nationell och regional inriktning.
Kriminalvårdsinspektörer har ansvar för att kontinuerligt överblicka och planera
det dagliga arbetet, säkerställa och anpassa beslutade arbetssätt, rutiner och
metoder för att stödja medarbetarna i deras arbete, identifiera problem och hinder
i det dagliga arbetet och verksamheten samt finna lösningar som säkerställer
säkerhet, god arbetsmiljö och kostnadseffektivitet samt lyfta sådana frågor till
kriminalvårdschefen som inte kan lösas inom ramen för det egna ansvars-
området.
Slutligen ska varje medarbetare inom Kriminalvården känna till och följa de
författningar, interna styrande dokument och särskilda beslut som gäller för
verksamheten samt ansvara inför sin närmaste chef för de arbetsuppgifter och
ärenden som hen har tilldelats.

Kriminalvårdens bedömning
Det konstateras att det tog 12 timmar innan BB:s trängande omsorgsbehov
tillgodosågs. Det är helt oacceptabelt att varken chefer eller personal vidtog
konkreta och ändamålsenliga åtgärder dessförinnan.
                                                                       Dnr 7924-2018       Sid 4 (8)




      Utredningen visar att ledningen på häktet Göteborg inte tillräckligt tydligt gjort
      klart för personalen hur ansvaret fördelas mellan avdelningspersonal och
      sjukvårdspersonal, att ansvariga chefer brustit i sitt arbetsledarskap samt att
      utrustningen på avdelningen varit bristfällig.
      Kriminalvårdschefen på häktet Göteborg har tillsammans med den ansvariga
      kriminalvårdsinspektören och personalen på den aktuella avdelningen analyserat
      den incidentutredning som sektionen för särskilda utredningar har genomfört.
      Kriminalvårdsinspektören som ansvarar för sjuksköterskorna har gjort
      motsvarande genomgång med sin personalgrupp. Händelsen diskuteras
      fortlöpande på morgonmöten och arbetsplatsträffar. Kriminalvårdschefen har
      även redogjort för utfallet av utredningen i den lokala ledningsgruppen.
      Häktet Göteborg har efter händelsen installerat en portabel duschslang och andra
      hjälpmedel som kan tas fram vid behov. Inredningen kan inte göras permanent i
      de aktuella bostadsrummen på grund av suicidriskerna.
      Efter den aktuella händelsen har Kriminalvården den 9 juli 2018 beslutat att
      införa en ny Handbok och ledningssystem för hälso- och sjukvården inom
      Kriminalvården (2018:4), i vilken ansvaret för omvårdnaden av en intagen
      ytterligare förtydligas. Den hjälp en människa behöver då hen till följd av
      sjukdom och ohälsa (eller vid undersökning och behandling) inte själv klarar av
      sina dagliga aktiviteter kallas allmän omvårdnad eller omsorg och ska ges av
      kriminalvårdarna. Allmän omvårdnad ska stödja människans normala funktioner
      och tillgodose individens grundläggande behov. Specifik omvårdnad är relaterad
      till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också
      om den aktuella sjukdomen och dess behandling. För att kunna bedöma den
      enskilda situationen krävs relevanta kunskaper från olika områden. Specifik
      omvårdnad kräver särskild kompetens och är sjuksköterskans ansvarsområde.
      Kriminalvården har ännu inte tagit ställning till huruvida händelsen ska anmälas
      till personalansvarsnämnden. Ett sådant ställningstagande kommer att ske inom
      kort.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

JO hämtade därefter in upplysningar från Kriminalvården, och av dem framgick
det att Kriminalvården beslutat att inte göra någon anmälan till personalansvars-
nämnden.

JO har även tagit del av Kriminalvårdens incidentrapportutredning om den
aktuella händelsen.

Rättslig reglering
Kriminalvården har redogjort för en del relevant rättslig reglering. Jag vill dock
även lyfta fram följande bestämmelser:

Häkteslagen (2010:611) gäller även den som är anhållen eller gripen på grund
av misstanke om brott (1 kap. 2 §).

En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska undersökas av läkare. Läkare
ska också tillkallas om en intagen begär det och det inte är uppenbart att en
sådan undersökning inte behövs (5 kap. 1 § första stycket häkteslagen). En
intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt de anvisningar som
ges av läkare. Om en intagen inte kan undersökas eller behandlas på ett lämpligt
                                                                    Dnr 7924-2018        Sid 5 (8)




sätt i förvaringslokalen, ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs,
ska den intagne föras över till sjukhus (andra stycket).

En intagen ska, i anslutning till att han eller hon tas in i häkte, tillfrågas om sitt
hälsotillstånd. Den intagne ska så snart som möjligt ges möjlighet att få sin
hälsa undersökt av en sjuksköterska, om en sådan undersökning inte har
genomförts i ett annat häkte eller i en anstalt. En intagen som har en pågående
medicinsk behandling ska dock alltid ges möjlighet att träffa sjuksköterska
(5 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte [KVFS
2011:2], FARK Häkte). FARK Häkte gäller även den som är anhållen (se 1 kap.
1 § andra stycket).

En intagen som har förskrivits viss medicin ska få tillgång till den enligt
förskrivningen (5 kap. 2 § FARK Häkte).

Av häktesförordningen (2010:2011) framgår att det för varje intagen ska föras
en journal som dokumenterar den intagnes verkställighet samt att det av
journalen ska framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det
gjordes (5 §). Häktesförordningen gäller även den som är anhållen (se 1 § andra
stycket).

I journalen ska dokumenteras alla beslut som har fattats, viktiga händelser och
väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder avseende den intagne.
Även uppgifter om omständigheterna i övrigt som är av betydelse för vistelsen i
förvaringslokalen ska dokumenteras. Dokumentationen ska ske så snart som
möjligt (7 kap. 1 § FARK Häkte).

Bedömning
Inledande överväganden
Det här ärendet handlar om Kriminalvårdens behandling av BB, en intagen som
på grund av funktionsnedsättning hade ett omfattande omvårdnadsbehov och
som under fem dagar var anhållen och placerad i häktet Göteborgs
arrestavdelning. AA har i sin anmälan bl.a. anfört att BB under vistelsen inte
fick någon hjälp av personalen samt att han orsakades skador och blev
felbehandlad i flera avseenden. Kriminalvården har tillbakavisat uppgifterna om
att BB skulle ha orsakats skador, t.ex. på grund av fallolyckor, men medgett att
häktet dröjt alldeles för länge med att tillgodose BB:s omsorgsbehov.

Jag vill redan här slå fast att det är kriminalvårdspersonalens ansvar – inte
sjukvårdens – att hjälpa intagna med allmän omvårdnad eller omsorg, t.ex.
daglig hygien och toalettbesök (se bl.a. Hälso- och sjukvården inom Kriminal-
vården. Handbok för kriminalvårdare m.fl. [2012:9], s. 5 och Handbok och
ledningssystem för Hälso- och sjukvården inom Kriminalvården [2018:4],
s. 12).

JO har vid flera tidigare tillfällen granskat hur Kriminalvården behandlar
intagna med omfattande omvårdnadsbehov, bl.a. i ett initiativärende om
                                                                  Dnr 7924-2018      Sid 6 (8)




anstaltsplaceringen och behandlingen av rörelsehindrade inom Kriminalvården
(JO 2007/08 s. 195). I det beslutet konstaterade JO bl.a. att Kriminalvården vid
den tidpunkten hade dålig beredskap för att ta emot rörelsehindrade intagna. JO
uttalade vidare att det var mycket tydligt att det ställs synnerligen höga krav på
kriminalvårdens personal, inte bara vad gäller det ”kriminalvårdande arbetet”
utan även när det gäller fysiskt och psykiatriskt omhändertagande.

Jag kan konstatera att intagna med omfattande omvårdnadsbehov är personer
för vilka ett frihetsberövande ofta utgör en extra stor påfrestning och som kan
antas ha en särskilt utsatt situation inom Kriminalvården. Det är en självklarhet
att Kriminalvården ska ha rutiner och beredskap som gör att även dessa
personer behandlas på ett värdigt sätt (se t.ex. JO 2015/16 s. 260).

Häktets behandling av BB
Genom utredningen har bl.a. följande framkommit:

BB anhölls och ankom till häktets arrestavdelning den 26 februari 2018. Samma
kväll blev han transporterad till sjukhus för att tömning av urinblåsan, och på
sjukhuset togs beslut om att sätta kateter ”för att undvika fortsatta transporter
under natten”. BB genomgick en initial hälsoundersökning av häktets
sjukvårdspersonal den 27 februari 2018, och dagen därpå förskrevs han vissa
läkemedel. Om BB intagit dessa läkemedel har inte kunnat klarläggas. Den
28 februari 2018 framförde avdelningspersonalen vid ett morgonmöte att BB:s
omsorgsbehov var större än de kunde hantera. Ansvarig kriminalvårdsinspektör
bedömde dock att personalen kunde fortsätta att tillgodose BB:s behov.

Den 1 mars 2018 noterade en sjuksköterska att BB hade drabbats av diarré och
ville ha hjälp med att duscha av sig, vilket hon meddelade kriminalvårds-
personal och vakthavande befäl. Senare samma dag besökte sjuksköterskan BB
på nytt och upptäckte att personalen inte hade hjälpt honom med att duscha av
sig och inte heller hade tömt påsen som var kopplad till hans kateter.
Sjuksköterskan påtalade detta igen för kriminalvårdspersonalen och skrev en
incidentrapport. Senare samma dag beslutade ansvarig kriminalvårdsinspektör
att anlita en undersköterska från ett bemanningsföretag för att sköta
omvårdnaden av BB. Undersköterskan anlände till avdelningen samma kväll.

Som jag redan har konstaterat låg ansvaret för BB:s dagliga omvårdnad på
kriminalvårdspersonalen. Häktet har uppgett att alla intagna som är anhållna
står under omvårdnadstillsyn, dvs. tillsyn varje timme dygnet runt. Utredningen
har vidare visat att personalen och ansvarig chef vid flera tillfällen blev
uppmärksammade på BB:s situation. Trots detta dröjde det mer än tolv timmar
innan BB:s trängande omvårdnadsbehov blev tillgodosedda. Det är givetvis helt
oacceptabelt, och häktet förtjänar allvarlig kritik för det inträffade.

Av Kriminalvårdens remissvar framgår att en bidragande orsak till att den
aktuella situationen uppstod var att ledningen för häktet inte hade tydliggjort
och kommunicerat ansvarsfördelningen mellan avdelningspersonal och
                                                                    Dnr 7924-2018      Sid 7 (8)




sjukvårdspersonal. Att ledning och styrning fungerar tillfredsställande är en
grundläggande förutsättning för att verksamheten inom Kriminalvården ska
kunna bedrivas på ett korrekt och ändamålsenligt sätt samt för att personalen
ska veta hur de ska fullgöra sitt arbete. Det är allvarligt att häktets ledning inte
har fullgjort sitt ansvar i det här avseendet.

När det gäller enskilda tjänstemäns handlande har Kriminalvården i sitt
remissvar bl.a. anfört att ansvariga chefer har brustit i sitt arbetsledarskap.
Kriminalvården har dock inte närmare preciserat vad eller vem som avses i den
delen. Utredningen har visat att flera kriminalvårdsinspektörer har varit
inblandade i den aktuella händelsen på olika sätt. Jag har inte funnit tillräckliga
skäl att vidta ytterligare åtgärder i syfte att försöka utreda ansvarsfrågan i
förhållande till enskilda befattningshavare. Jag förutsätter dock att
Kriminalvården förvissar sig om att tillräckliga åtgärder vidtas för att komma
tillrätta med de individuella brister som myndigheten har uppmärksammat.

Kriminalvårdens åtgärder efter det inträffade
Kriminalvården har bl.a. utrett den aktuella händelsen inom ramen för sitt
incidentrapporteringssystem. Enligt myndighetens remissvar har det inträffade
berott på att häktets personal inte hade tillräcklig kännedom om hur ansvaret
fördelas mellan avdelningspersonal och sjukvårdspersonal, att utrustningen på
avdelningen var bristfällig samt att ansvariga chefer brustit i information och
arbetsledarskap. Såväl häktet Göteborg som Kriminalvårdens huvudkontor har
vidtagit åtgärder efter det inträffade, bl.a. har häktet diskuterat händelsen i
personalgruppen och sett över utrustningen på avdelningen. Kriminalvården har
även beslutat att införa en ny handbok för hälso- och sjukvården inom
myndigheten, där ansvaret för omvårdnaden av intagna ytterligare förtydligas.

Jag välkomnar de åtgärder som Kriminalvården har vidtagit för att undvika att
något liknande inträffar framöver. Jag vill dock även understryka vikten av att
den kriminalvårdspersonal som har ansvar för intagna med omvårdnadsbehov
får adekvat stöd i detta arbete bl.a. genom utbildningsinsatser, hjälpmedel och
resurstilldelning. Kriminalvården bör även se över sina metoder för uppföljning
av händelser av det här slaget, i syfte att säkerställa att viktiga erfarenheter tas
till vara samt att kunskap och rutiner sprids inom myndigheten.

Frågan om dokumentation
I samband med att JO begärde in handlingar från Kriminalvården uppgav häktet
att om en anhållen klient inte blir häktad så sparas inte inskrivningspapper eller
tillsynsblad. De handlingar som JO fick del av var två anteckningar i Kriminal-
vårdens klientadministrativa system (KVR) och sjukvårdens patientjournal.

Den dokumentation som Kriminalvården har bevarat om BB:s vistelse i häktet
är alltså ytterst sparsam, trots att det finns uppgifter om händelser och andra
omständigheter av betydelse för vistelsen som enligt min mening borde ha
dokumenterats i journalen. Jag har vid upprepade tillfällen framhållit vikten av
att Kriminalvården dokumenterar sina beslut, åtgärder och ställningstaganden
                                                                Dnr 7924-2018       Sid 8 (8)




på ett korrekt sätt, bl.a. för att man i efterhand ska kunna se vad som hänt och
bedöma om myndigheten har agerat rätt. Det är viktigt såväl för de enskilda
personer som är föremål för myndighetens åtgärder som för Kriminalvården och
dess personal. Dokumentation är vidare en förutsättning för insyn och såväl
intern som extern kontroll av verksamheten. Jag kan konstatera att avsaknaden
av en korrekt och tillräckligt utförlig dokumentation avsevärt har försvårat min
granskning av det här ärendet. Jag är kritisk till de uppvisade bristerna i det
avseendet.

Övriga synpunkter
Det här ärendet har åter väckt frågan om Kriminalvårdens beredskap och
kunskap för att ta hand om intagna som av olika skäl har omfattande
omvårdnadsbehov. Utredningen visar att myndigheten fortfarande har ett viktigt
arbete framför sig för att säkerställa att dessa intagna behandlas på ett värdigt
sätt. JO kommer att få anledning att återkomma till dessa frågor.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte några uttalanden
från min sida.
