# Social- och omsorgsnämnden i Hudiksvalls kommun får kritik för att den överlämnade bestämmanderätten över vilken skola ett LVU-placerat barn skulle gå i till familjehemmet utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det.

JO 2025-11-25 dnr 7940-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                 2025-11-25               7940-2024               1 (5)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Social- och omsorgsnämnden i Hudiksvalls kommun får
                   kritik för att den överlämnade bestämmanderätten över
                   vilken skola ett LVU-placerat barn skulle gå i till
                   familjehemmet utan att det fanns rättsliga förutsättningar
                   för det


                    Beslutet i korthet: Ett barn vårdades enligt lagen (1990:52) med särskilda
                    bestämmelser om vård av unga, LVU, och var placerat i ett familjehem. I samband
                    med att barnet skulle börja skolan överlämnade nämnden till familjehemmet att på
                    egen hand bestämma i vilken skola som barnet skulle gå.
                    Enligt 11 § LVU ska nämnden eller den nämnden uppdragit vården åt, i den
                    utsträckning som det behövs för att genomföra vården, bestämma om barnets
                    personliga förhållanden. Det innebär att om frågan saknar betydelse för vårdens
                    genomförande så tillkommer bestämmanderätten inte någon annan än barnets
                    vårdnadshavare.
                    JO anser att val av skola visserligen är en fråga som rör ett sådant personligt
                    förhållande som avses i bestämmelsen. I det här fallet har nämnden dock förklarat att
                    frågan om skolval inte var av betydelse för genomförandet av barnets vård. JO
                    konstaterar att det därmed inte fanns rättsliga förutsättningar för nämnden, eller
                    familjehemmet, att bestämma över vilken skola som barnet skulle gå i. Det var i stället
                    något som barnets vårdnadshavare hade att besluta om. JO kritiserar därför nämnden
                    för att den överlämnade till familjehemmet att bestämma var barnet skulle gå i skola,
                    och även för att nämnden inte lät vårdnadshavarna vara delaktiga i frågan.

## Bakgrund och anmälan

AA:s och BB:s son CC, född 2018, vårdades enligt lagen (1990:52) med
                   särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och hade varit placerad i ett
                   familjehem sedan han var tre månader gammal. I ett mål vid Hälsinglands
                   tingsrätt yrkade Social- och omsorgsnämnden i Hudiksvalls kommun att
                   vårdnaden om CC skulle flyttas över till familjehemsföräldrarna såsom särskilt
                   förordnade vårdnadshavare. Tingsrätten avslog yrkandet genom dom i
                   december 2023. I målet företräddes AA och BB av DD.

                   I en anmälan till JO klagade DD på nämnden och framförde bl.a. följande. Det
                   hade i tiden innan målet i tingsrätten framkommit att familjehemmet önskade att


    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                   Dnr 7940-2024      Sid 2 (5)




CC skulle börja i en religiös friskola. Vårdnadshavarna AA och BB motsatte sig
det eftersom de ville att CC skulle gå i en vanlig skola. En tid efter tingsrättens
dom fick vårdnadshavarna information om att nämnden hade godkänt att CC
skulle börja i den skola som familjehemmet föreslagit.

Utredning
JO hämtade in vissa handlingar från nämnden. Därefter begärde JO att nämnden
skulle yttra sig över det som hade förts fram i anmälan angående CC:s skolgång
och besvara vissa angivna frågor.

I sitt yttrande anförde nämnden bl.a. följande. Det bedömdes inte föreligga
förutsättningar för en återförening mellan CC och hans vårdnadshavare.
Nämnden arbetade för att vårdnaden om CC skulle flyttas över till
familjehemsföräldrarna och bedömde därför att valet av skola helt låg på dem.
Vårdnadshavarna informerades inte om skolvalet och var inte delaktiga i frågan.

DD kommenterade yttrandet.

Rättsliga utgångspunkter
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga
förhållanden och ska bl.a. se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och
en god fostran blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för tillsyn
och uppsikt över barnet samt för att barnet får tillfredsställande försörjning och
utbildning. (Se 6 kap. 1 och 2 §§ föräldrabalken, FB.)

Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare ska de utöva
bestämmanderätten tillsammans. Är en av vårdnadshavarna till följd av
frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande
vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre
ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för
barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. (Se 6 kap. 11
och 13 §§ FB.)

När ett barn vårdas med stöd av LVU bestämmer socialnämnden hur vården ska
ordnas och var barnet eller den unge ska vistas under vårdtiden. Nämnden eller
den som nämnden uppdragit vården åt, ska ha uppsikt över den unge och, i den
utsträckning det behövs för att genomföra vården, bestämma om hans eller
hennes personliga förhållanden. Under vårdtiden har nämnden samma ansvar
som vårdnadshavaren för att den unges grundläggande rättigheter enligt 6 kap.
1 § FB tillgodoses. (Se 11 § LVU.)

Nämnden har efter beslut om omedelbart omhändertagande eller vård enligt
LVU inträtt vid sidan av föräldrarna eller i deras ställe. Den har därmed, i den
omfattning som behövs för att genomföra vården, samma skyldigheter och
befogenheter som tillkommer föräldrarna och kan besluta i frågor som rör
barnets personliga förhållanden. Den förälder som är vårdnadshavare för sitt
                                                                   Dnr 7940-2024       Sid 3 (5)




barn fortsätter emellertid att vara det även efter ett beslut om vård enligt LVU.
(Se prop. 1979/80:1 s. 596 f.)

Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med
den unge och hans eller hennes vårdnadshavare (se 1 § första stycket LVU). Det
innebär att socialnämnden har en skyldighet att i största möjliga utsträckning
låta vårdnadshavarna vara delaktiga i frågor som rör vården. Socialnämnden får
aldrig underlåta att informera vårdnadshavarna om uppkomna frågor kring
vården. Vårdnadshavaren ska även beredas tillfälle att framföra sina synpunkter
till nämnden. Den omständigheten att ett barn vårdas enligt LVU får alltså inte
leda till att föräldrarna fråntas allt inflytande. (Se JO 2005/06 s. 265, dnr 2508-
2002, och JO:s beslut den 12 juli 2012, dnr 2894-2011.)

Bedömning
Av utredningen framgår att nämnden gav familjehemmet ensam
bestämmanderätt över vilken skola som CC skulle gå i.

Som framgår ovan ansvarar nämnden vid vård enligt LVU bl.a. för att
tillgodose barnets grundläggande behov av omvårdnad. I likhet med föräldrarna
kan nämnden i den utsträckning det behövs för att genomföra vården, besluta
om barnets personliga förhållanden. Detsamma gäller den som nämnden har
uppdragit vården åt, t.ex. familjehemmet (se rättsfallet NJA 2013 ref. 145).
Beslut som rör den unges personliga förhållanden kan t.ex. gälla frågor om
medicinsk vård eller behandling och rätt för den unge att företa resor eller
påbörja arbetsanställning (se prop. 1979/80:1 s. 596 f). Enligt min mening är
även en fråga om val av skola för ett barn något som rör ett sådant personligt
förhållande som nämnden kan bestämma om. (Se även SOU 2023:66 s. 322.)
Bestämmanderätten tillkommer dock nämnden, eller den som nämnden
uppdragit vården åt, enbart i de situationer det behövs för att vården ska kunna
genomföras.

Av detta följer alltså att om en fråga som rör barnets personliga förhållanden
saknar betydelse för vårdens genomförande så är det vårdnadshavarna som har
att besluta i den. I det här fallet har nämnden förklarat att frågan om skolval inte
hade någon betydelse för genomförandet av CC:s vård. Jag har inte skäl att
ifrågasätta det ställningstagandet. Det fanns därmed inte rättsliga förutsättningar
för nämnden, eller familjehemmet, att med stöd av 11 § LVU bestämma över
vilken skola som CC skulle gå i.

Nämnden har i sitt yttrande redogjort för hur den resonerade i frågan om skolval
och förklarat att den gjorde bedömningen att familjehemmet kunde ta de beslut
rörande CC:s vardag som var till hans bästa.

När ett barn placeras utanför det egna hemmet har vårdnadshavare, socialnämnd
och den eller de som utövar den faktiska vårdnaden om barnet, vanligtvis
familjehemsföräldrar, ett delat ansvar för att barnets grundläggande behov
tillgodoses. Detta delade ansvar kallas ibland för ”det tredelade föräldraskapet”.
                                                                   Dnr 7940-2024     Sid 4 (5)




(Se JO:s beslut den 15 december 2022, dnr 5324-2021.) En naturlig del av det
är att familjehemsföräldrar ansvarar för den dagliga omsorgen av det placerade
barnet. Till den dagliga omsorgen hör frågor om bl.a. barnets mat, kläder,
sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid. Däremot omfattas inte beslut av
mer ingripande betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som rör barnets
skolgång och bosättning. (Se JO:s beslut den 17 januari 2003, dnr 3102-2002,
och prop. 1975/76:170 s. 178.)

Frågan om vilken skola ett barn ska gå i hör alltså inte till den dagliga
omsorgen. Det fanns därmed heller inte rättsliga förutsättningar för nämnden att
låta familjehemmet bestämma över CC:s skolgång som ett led i dess ansvar för
den dagliga omsorgen.

Min slutsats är alltså att frågan om skolval för CC var något som hans
vårdnadshavare AA och BB hade att besluta om. Jag ser därför mycket
allvarligt på att nämnden överlät till familjehemmet att bestämma i den saken.

Jag vill betona att jag kan se situationer när frågan om skolval är något som
nämnden, eller ett familjehem som nämnden uppdragit vården åt, kan behöva
bestämma om för att vården ska kunna genomföras. När en sådan fråga kring
vården uppkommer bör nämnden aldrig underlåta att informera vårdnads-
havarna om detta och i möjligaste mån samråda med dem. (Se t.ex. JO 2002/03
s. 234, dnr 809-2000, och JO:s beslut den 30 maj 2025, dnr 472-2023.)
Naturligtvis ska de kontakter som nämnden tar med vårdnadshavarna och deras
inställning dokumenteras.

Av de uppgifter som DD har lämnat till JO framgår att frågan om skolval hade
varit uppe för diskussion och att vårdnadshavarna inte ville att CC skulle börja i
den skola som familjehemmet önskade. I sitt yttrande har nämnden uppgett att
vårdnadshavarna inte var delaktiga när det faktiskt beslutades om vilken skola
som CC skulle gå i och att de heller inte informerades om det. Nämnden har
förklarat att detta berodde på att det bästa för CC var att familjehemmet tog
beslut i frågor om hans vardag. Det framgår även att nämnden fortsatt arbetade
för att vårdnaden om CC skulle flyttas över till familjehemsföräldrarna och att
nämnden också av den anledningen ansåg att beslutet om skolval skulle fattas
av familjehemmet. Att vårdnadshavarna inte informerades om skolvalet berodde
enligt nämnden på den mänskliga faktorn.

När ett barn vårdas enligt LVU ingår det i nämndens ansvar att låta
vårdnadshavarna vara delaktiga i frågor som rör vården av barnet och informera
dem om uppkomna frågor. Vid den tidpunkt då beslutet om skolval
aktualiserades hade tingsrätten nyligen avslagit nämndens yrkande om
vårdnadsöverflytt till familjehemmet. Oavsett om nämnden ansåg att det
alltjämt fanns förutsättningar för en vårdnadsöverflytt hade den ändå att förhålla
sig till att CC vårdades med stöd av LVU. Det fanns därmed en skyldighet för
nämnden att låta vårdnadshavarna vara delaktiga i de frågor som rörde vården
om honom. Nämnden har brustit i det avseendet och det ser jag allvarligt på.
                                                                 Dnr 7940-2024     Sid 5 (5)




Sammantaget har nämndens handläggning medfört att AA och BB fråntogs sin
rätt att besluta om skolval för sitt barn och inte fick vara delaktiga i frågan.
Nämnden förtjänar kritik för detta.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Malin Jonasson har föredragit ärendet och tf. byråchefen Maria
Karlströms har deltagit i beredningen.
