# Allvarlig kritik mot en läkare för att ha utfärdat ett vårdintyg utan att ha genomfört en särskild läkarundersökning m.m.

JO 2021-05-31 dnr 796-2020

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2021-05-31               796-2020               1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Allvarlig kritik mot en läkare för att ha utfärdat ett vårdintyg utan att
                        ha genomfört en särskild läkarundersökning m.m.


                          Beslutet i korthet: En läkare utfärdade ett vårdintyg om sluten psykiatrisk tvångsvård
                          utan att dessförinnan ha genomfört en sådan särskild undersökning av patienten som
                          avses i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Enligt chefsJO är det ett grund-
                          läggande rättssäkerhetskrav att en sådan undersökning görs, och det finns inte något
                          utrymme för att underlåta att undersöka patienten innan ett vårdintyg utfärdas.
                          Läkaren uppfyllde inte heller sin skyldighet enligt LPT att se till att vårdintyget snarast
                          kom till den vårdinrättning där intagningsfrågan skulle prövas. Läkaren får allvarlig
                          kritik för bristerna.
                          I beslutet konstaterar chefsJO att lagstiftningen inte ger svar på frågan om hur ett
                          vårdintyg ska komma från t.ex. en vårdcentral till den vårdinrättning där intagnings-
                          frågan ska prövas. Ansvaret för att så sker vilar enligt lagstiftningen på den läkare
                          som har utfärdat intyget. Enligt chefsJO är det angeläget att berörda myndigheter så
                          långt det är möjligt samverkar i frågan. ChefsJO har inte några synpunkter på att
                          Polismyndigheten i samband med ett handräckningsuppdrag också transporterar
                          vårdintyget, under förutsättning att det kan ske på ett säkert sätt. Ytterst är det dock
                          hälso- och sjukvården som ansvarar för att vårdintyget kommer till den vårdinrättning
                          där intagningsfrågan ska prövas.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 29 januari 2020 framförde polisen AA
                        klagomål mot Haparanda hälsocentral och Sunderby sjukhus inom Region
                        Norrbotten. Han anförde i huvudsak följande:

                        Den 28 januari 2020 ca kl. 12.30 fick polisens ledningscentral i Umeå ett samtal
                        från Haparanda hälsocentral. Av samtalet framgick att hälsocentralen skulle
                        begära polishandräckning i enlighet med 47 § andra stycket 2 lagen (1991:1128)
                        om psykiatrisk tvångsvård, LPT, för att föra en patient till en vårdinrättning
                        efter att ett vårdintyg hade utfärdats. Hälsocentralen begärde att patienten skulle
                        föras från sin bostad i Kalix till den psykiatriska jourmottagningen vid
                        Sunderby sjukhus. Hälsocentralen krävde också att polisen i samband med
                        handräckningen skulle hämta vårdintyget, som fanns hos hälsocentralen.
                        Polisens vakthavande befäl informerade hälsocentralen att polispatrullen inte



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                   Dnr 796-2020      Sid 2 (10)




skulle hämta vårdintyget eftersom det inte finns lagstöd för ett sådant krav och
att sjukvården ansvarar för hanteringen av vårdintyget. Personen som ringde
från hälsocentralen skulle kontrollera detta med begärande läkare och Sunderby
sjukhus. Efter 45 minuter mottog polisen via fax en begäran om polishand-
räckning från hälsocentralen. Av försättsbladet framgick att vårdintyget fanns
hos hälsocentralen. Handräckningsbegäran bifölls av vakthavande befäl och
verkställdes kl. 17.30, utan att vårdintyget hämtades. Av polisens händelse-
rapport framgår att patienten inte togs emot vid Sunderby sjukhus eftersom
sjukvården ansåg att vårdintygsbedömningen inte var giltig då vårdintyget i
original inte fanns tillgängligt. Sjukvården krävde därför att en ny vårdintygs-
bedömning skulle genomföras.

Enligt 5 § LPT har sjukvården ansvaret för att vårdintyget kommer till den
vårdinrättning där intagningsfrågan ska prövas. Det finns inte något krav på att
vårdintyget i original ska följa med patienten till den vårdinrättning där
intagningsfrågan ska prövas, och det är tillräckligt med en kopia av vårdintyget
för att besluta om intagning enligt LPT.

I detta fall har sjukvården krävt att Polismyndigheten ska åka omvägar om flera
mil för att hämta ett vårdintyg i original. Det är ett orimligt krav som saknar
stöd i såväl LPT som Region Norrbottens interna rutiner. Vidare kan ett sådant
krav få negativa konsekvenser för patienten. I detta fall försenades vården och
patienten blev föremål för ytterligare läkarundersökning med tvång. Kravet kan
också få negativa konsekvenser för polisen eftersom det kan vara mycket tids-
ödande att åka omvägar för att hämta vårdintyg.

AA gav in Region Norrbottens skriftliga rutiner ”Undersökning för vårdintyg”,
daterade den 18 december 2014. Han gav också in en promemoria från
Polismyndigheten, Region Mitt, PO Gävleborg, benämnd ”Fraktning av
vårdintyg vid och/eller med anledning av handräckningsbegäran enligt
47 § andra stycket punkten 2 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård”.
Promemorian är daterad den 30 januari 2020.

Av Region Norrbottens rutiner framgår bl.a. att vårdintyget ska utfärdas i
omedelbar anslutning till läkarundersökningen, att den som ska tillämpa
rutinerna ska se till att vårdintyget snarast kommer till den sjukvårdsinrättning
där frågan om intagning ska prövas och att ett faxat vårdintyg är giltigt i väntan
på originalet.

Enligt Polismyndighetens promemoria bör myndigheten inte transportera ett
vårdintyg i samband med ett handräckningsuppdrag eftersom det saknas lagstöd
för en sådan ordning och myndigheten inte kan garantera att handlingen
hanteras på ett säkert sätt. Vidare förekommer enligt promemorian att vårdintyg
inte har utfärdats när Polismyndigheten ska påbörja en transport och att sjuk-
vården i en sådan situation förväntar sig att polispatrullen ska invänta att det
sker.
                                                                      Dnr 796-2020      Sid 3 (10)




Utredning
JO tog in och granskade Haparanda hälsocentrals begäran om polishand-
räckning och Polismyndighetens händelserapport avseende tillfället.

På försättsbladet till faxmeddelandet om polishandräckning den 28 januari
2020 har en undersköterska antecknat följande:

      Original vårdintyget hämtas härifrån innan färden till vuxenpsykiatri, Sunderby
      sjukhus. Något som vuxenpsykiatrin vill ha med patienten.
      13.15
      Ringt och meddelat att jag faxat och hon meddelar vakthavande att vi stänger
      kl. 17.
Begäran om polishandräckning är undertecknad av den legitimerade läkaren
BB. Enligt begäran hade ett beslut om omhändertagande för undersökning
enligt 4 § LPT fattats. Vidare intygade BB att han av iakttagelser vid den
personliga undersökningen funnit att det finns sannolika skäl för att förut-
sättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Av de handlingar som bifogats
begäran om polishandräckning framgår dock att det inte var möjligt att
genomföra en somatisk undersökning eftersom patienten var inlåst i sin
lägenhet.

I Polismyndighetens händelserapport finns en anteckning om vad som inträffade
när polispatrullen skulle lämna patienten vid Sunderby sjukhus. Av
anteckningen framgår följande:

      Överlämnad till vård 19:24.
      Eftersom det inte är några originalhandlingar med patienten kommer
      avdelningen göra ny vårdintygsbedömning av kvinnan. Enligt vården är
      vårdintygsbedömningen ogiltig eftersom det inte inkommit någon
      originalhandlingar.

JO uppmanade berörd nämnd inom Region Norrbotten att yttra sig över
uppgifterna i anmälan och särskilt besvara följande frågor:

    1. Hur resonerar nämnden i frågan om det krävs ett vårdintyg i original för
       att fatta ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning för tvångsvård
       enligt 4 § LPT?

    2. Enligt 5 § tredje stycket LPT ska den läkare som har utfärdat vårdin-
       tyget se till att det snarast kommer till den sjukvårdsinrättning där
       frågan om intagning för tvångsvård ska prövas. Hur fullgörs den
       skyldigheten i praktiken?

    3. Vilka möjligheter har sjukvården att fullgöra nämnda skyldighet i
       5 § tredje stycket LPT när intagningsbeslutet fattas vid annan
       sjukvårdsinrättning än den där frågan om intagning ska prövas, om
       Polismyndigheten i ett enskilt fall inte transporterar vårdintyget?
                                                                          Dnr 796-2020       Sid 4 (10)




    4. Utfärdades det första vårdintyget av läkare i Haparanda i omedelbar
       anslutning till en sådan undersökning som avses i 4 och 5 §§ LPT?

    5. Om vårdintyget inte utfärdades i omedelbar anslutning till en sådan
       undersökning, hur resonerar nämnden kring det?

Regionstyrelsen anförde i sitt remissvar i huvudsak följande (den bilaga som
nämns har utelämnats i detta beslut):

      Regionstyrelsens redogörelse
      Händelseförloppet beskrivs av enhetschef och medicinskt ledningsansvarig
      läkare för Haparanda hälsocentral samt verksamhetschef, psykiatri Sunderby
      sjukhus.
      Anhöriga kontaktade Haparanda hälsocentral den 24 januari 2020 och uppgav att
      patientens psykiska hälsa hade försämrats. Patienten hade tidigare vårdats på
      Sunderby sjukhus enligt lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Den
      senaste kontakten med hälsocentralen på grund av psykiatriska problem var år
      2016.
      Samma dag som anmälan inkom åkte jourhavande läkare på hälsocentralen
      tillsammans med ambulanspersonal till patientens bostad men blev inte insläppt.
      Läkaren ringde patienten ett flertal gånger men fick inget svar varför han
      lämnade telefonmeddelande om vikten av att patienten kontaktar hälsocentralen
      samma dag eller i början av nästa vecka. Efter förnyad kontakt med anhöriga
      bedömde läkaren att situationen inte var akut. I samråd med chef på hälso-
      centralen beslutades att en distriktssköterska skulle fortsätta att söka kontakt med
      patienten. Av läkarens medicinska bedömning framgår att om vården inte fick
      kontakt med patienten ska en läkare begära polishandräckning för läkar-
      bedömning.
      Den 28 januari 2020 inkom nya anmälningar från nära anhöriga, grannar och
      hyresvärd om att patienten låst in sig i lägenheten. Enligt anmälningarna hade
      patientens psykiska hälsa försämrats, hen saknade sjukdomsinsikt och motsatte
      sig vård. Vid denna tidpunkt tjänstgjorde en annan hyrläkare som konstaterade
      att patienten bör få vård omgående trots att en undersökning av psykisk status
      inte kunde genomföras eftersom patienten inte var tillgänglig. Mot bakgrund av
      aktuella anmälningar och tidigare läkarbedömning den 24 januari 2020,
      beslutade läkaren om att utfärda vårdintyg och ställde samtidigt diagnosen
      vanföreställningssyndrom. Läkaren beslutade även att utfärda begäran om
      polishandräckning för transport från Kalix, där patienten tillfälligt vistades, till
      psykiatrisk jourmottagning Sunderby sjukhus.
      Enligt Polisregion Nord i Umeå ringde personal från Haparanda hälsocentral den
      28 januari och informerade om att de avsåg att faxa en begäran om polishand-
      räckning enligt LPT. Vidare krävde sjukvården att polispatrullen hämtade
      vårdintyget i original från hälsocentralen i samband med att handräckningen
      verkställdes.
      Vakthavande befäl informerade om att polispatrullen inte hämtar vårdintyg med
      hänvisning till handräckningsbestämmelser i LPT. 45 minuter senare inkom till
      polisen via fax en handräckningsbegäran i vilken framkom att vårdintyget i
      original fanns att hämta på Haparanda hälsocentral. Om polispatrullen hade kört
      från Kalix till Haparanda för att hämta vårdintyget och därefter tillbaka samma
      väg för transport till Sunderby sjukhus hade det inneburit en fördröjning av
      transporten med cirka 1 timme. Handräckningen verkställdes klockan 17.30 utan
      att vårdintyget hämtades av polispatrullen.
                                                                        Dnr 796-2020    Sid 5 (10)




Enhetschef, Haparanda hälsocentral, uppger att polisen och personalen på
hälsocentralen har missförstått varandra eftersom det är vanligt att polisen tar
med sig intyget i samband med transporten.
Patienten anlände med polistransport till psykiatrimottagningen, Sunderby
sjukhus den 28 januari 2020 klockan 19.25. Vid ankomsten saknades vårdintyg i
original och någon faxad kopia fanns heller inte att tillgå eftersom Haparanda
hälsocentral stängt för dagen. Patientens tillstånd motiverade att legitimerad
läkare på jourmottagningen efter undersökning utfärdade vårdintyg och
beslutade om kvarhållning. På natten den 29 januari 2020 beslutade tjänst-
görande bakjour om intagning. Beslut om intagning på psykiatrisk klinik fattas
av chefsöverläkare eller på delegation av överläkare, specialist i psykiatri. Vid
tidpunkten för händelsen arbetade personal med lång erfarenhet av tvångsvård
enligt LPT.

Rättslig reglering m.m.
Grundläggande regler om tvångsvård finns i Lag (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård, LPT
Vårdintyg
I 4 § LPT anges att ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning för tvångs-
vård får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats, av vilket det
framgår att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för sluten psykiatrisk
tvångsvård av patienten är uppfyllda. Vårdintyget ska grundas på en särskild
läkarundersökning.
En undersökning för vårdintyg får företas endast om det finns skälig anledning
till det. Undersökningen utförs av en legitimerad läkare. Om undersökningen inte
kan utföras med patientens samtycke, får patienten tas om hand för under-
sökning. Beslut om sådant omhändertagande får fattas endast av en läkare i
allmän tjänst eller av en läkare som enligt avtal med regionen har till uppgift att
utföra undersökningar för vårdintyg.
Vidare framgår av 5 § LPT att vårdintyget får utfärdas endast i omedelbar
anslutning till undersökningen. Det ska, utöver ett uttalande enligt 4 § om
förutsättningarna för tvångsvård av patienten, innehålla en redogörelse för den
psykiska störningen och de omständigheter i övrigt som ger upphov till vård-
behovet. Den läkare som har utfärdat vårdintyget ska se till att det snarast
kommer till den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård ska
prövas.
Avslutningsvis framgår av 6 § LPT att en patient får, sedan vårdintyg har
utfärdats, efter beslut av läkare hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om
intagning har avgjorts. Om andra åtgärder inte är tillräckliga, får det tvång
användas som är nödvändigt för att hindra patienten att lämna den del av
vårdinrättningen där patienten skall vistas, för att upprätthålla ordningen på
inrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården.
Tillfälligt omhändertagande av polis och transport till sjukvårdsinrättning
Av 47 § LPT framgår följande. Om det finns skälig anledning att anta att någon
lider av en allvarlig psykisk störning och är farlig för annans personliga säkerhet
eller eget liv eller i övrigt behöver omedelbar hjälp, får Polismyndigheten till-
fälligt omhänderta honom eller henne i väntan på att hälso- och sjukvårds-
personal kan ge honom eller henne sådan hjälp. Den omhändertagne får föras till
en sjukvårdsenhet som kan ge stöd och behandling.
Polismyndigheten eller, om det gäller en transport av någon i fall som avses i
6 § LPT, Kriminalvården ska lämna hjälp på begäran av
  1.   en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen för att han eller hon
       ska kunna genomföra en undersökning för vårdintyg,
                                                                     Dnr 796-2020        Sid 6 (10)




  2.   en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen eller av chefsöver-
       läkaren för att föra patienten till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg
       har utfärdats,
En begäran enligt andra stycket får göras endast om
  1.   det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte
       kan utföras utan att de särskilda befogenheter som anges i 10 och
       10 a §§ polislagen (1984:387) eller, om det gäller en transport som utförs
       av Kriminalvården, 4 kap. 4 § och 10 § första stycket häkteslagen
       (2010:611) behöver tillgripas, eller
  2.   det annars finns synnerliga skäl.
Av 4 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [SOSFS 2008:18,
JO:s anm.] om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård framkommer
följande. Innan polishandräckning enligt 47 § andra stycket 2 LPT begärs ska
läkaren, om det bedöms lämpligt, försöka övertala patienten att frivilligt inställa
sig på den sjukvårdsinrättning, där frågan om intagning ska prövas.
Kommentar
Bestämmelsen i första stycket reglerar när en patient efter det att vårdintyget har
utfärdats, ska föras till en vårdinrättning för prövning om rekvisiten för
psykiatrisk tvångsvård är uppfyllda. Oftast är det den läkare som har undersökt
patienten som bäst kan bedöma behovet av polishandräckning. Det är självklart
att läkaren innan hen begär polishandräckning ska motivera patienten att
frivilligt inställa sig på den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning ska
prövas.

Regionstyrelsens bedömning av handläggningen
Krav på vårdintyg i original inför beslut om tvångsvård enligt 4 § lagen om
psykiatrisk tvångsvård, LPT
Av regionövergripande vårdrutin Undersökning för vårdintyg (bil. 2) fram-
kommer att det inte krävs ett vårdintyg i original för att fatta beslut om intagning.
Ett faxat vårdintyg är giltigt i avvaktan på vårdintyg i original.
Utfärdande och överlämning av vårdintyg till sjukvårdsinrättning för prövning
av intagning för tvångsvård enligt 5 § LPT
I samband med undersökning för vårdintyg tar läkaren ställning till överlämning
av vårdintyg till mottagande sjukvårdsinrättning. Initialt faxas vårdintyget och
originalet skickas per post. Om möjligt tar polisen med sig vårdintyget i ett slutet
kuvert till psykiatrimottagningen, Sunderby sjukhus.
Sjukvårdens möjlighet att fullgöra skyldighet i 5 § tredje stycket LPT om polis
inte transporterar vårdintyget
Regionala ledningscentralen, RLC Umeå, har uppgett till Region Norrbotten att
polismyndigheten kan ta med vårdintyg i samband med persontransport under
förutsättning att ingen väntetid uppstår. Vid nästan samtliga tillfällen när vården
begärt polishandräckning har läkaren utfärdat vårdintyget när polisen anländer.
Om polisen bedömer att det inte är möjligt på grund av patientens sjukdomstill-
stånd eller att vårdintyget inte har utfärdats när polispatrull anländer, ska intyget
faxas till mottagande sjukvårdsinrättning och originalet skickas per post. Det
förekommer även att patienter flyttas mellan regionens sjukvårdsvårdinrättningar
i bil, ambulans eller av Nationella transportenheten. I dessa fall följer vårdintyget
med transporten.
Utfärdande av vårdintyg i anslutning till undersökning som avses i 4 och 5 §§
LPT
För att säkerställa att patientens rättigheter tillvaratas får ett beslut om intagning
för tvångsvård inte fattas utan att ett vårdintyg har utfärdats. Av intyget ska
framgå att det finns sannolika skäl för att rekvisiten för sluten psykiatrisk
tvångsvård är uppfyllda. Vårdintyget ska grundas på en särskild läkarunder-
                                                                  Dnr 796-2020        Sid 7 (10)




sökning. Den läkare som beslutar om omhändertagande för läkarundersökning
för vårdintyg ska utföra undersökningen. Av praktiska skäl kan i enskilt fall
motiveras att annan läkare genomför undersökningen. Vårdintyget ska utfärdas i
omedelbar anslutning till läkarundersökningen.
Kommentar
Region Norrbottens styrande dokument Undersökning för vårdintyg, säkrar att
psykiatrisk tvångsvård ges i överensstämmelse med LPT och Socialstyrelsens
föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjuk-
vården m.m. [föreskrifterna upphävdes den 1 mars 2019 och ersattes av Social
prop. 1990/91:58 styrelses föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i
hälso- och sjukvården, JO:s anm.]. En undersökning för vårdintyg får endast ske
om läkaren bedömer att det finns sannolika skäl för tvångsvård. Om
undersökningen inte kan utföras med personens samtycke kan läkaren begära
polishandräckning. Under dagtid ska personen transporteras till hälsocentralen
för undersökning och vårdintygsbedömning.
I det aktuella fallet befann sig patienten i Kalix. Läkaren i Haparanda som tog
emot anmälningarna den 28 januari 2020 borde ha överlämnat ärendet till Kalix
hälsocentral som eventuellt hade kunnat få en personlig kontakt med patienten
och motivera till frivillig undersökning. I stället utfärdade läkaren ett vårdintyg
och ställde diagnos utan undersökning samt begärde polishandräckning och
transport från Kalix till psykiatrisk jourmottagning, Sunderby sjukhus.
Haparanda hälsocentral borde även säkerställt att vårdintyget faxats till Sunderby
sjukhus.
Regionstyrelsen konstaterar att det finns styrande dokument som tydligt
beskriver hur verksamheterna inom regionen ska agera med fokus på roller,
ansvar och tillvägagångssätt när frågan om psykiatrisk tvångsvård aktualiseras.
Psykiatrin Sunderby sjukhus registrerade händelsen i regionens IT-system för
avvikelsehantering, Synergi, den 28 januari 2020. Ärendet vidarebefordrades till
Haparanda hälsocentral för åtgärd. Regionstyrelsen har därefter säkerställt att
verksamheten hanterat ärendet enligt regionens anvisningar för systematiskt
patientsäkerhetsarbete. En händelseanalys har genomförts av det aktuella
vårdförloppet under tiden 24 till och med 28 januari 2020 i syfte att upptäcka
brister och förhindra upprepning av liknande händelser.
Dessutom ska samtliga allmänläkare i länet vidareutbildas i utfärdande av
vårdintyg och polishandräckning. Utbildningen var planerad att genomföras
under våren men på grund av coronapandemin är den framflyttad till hösten
2020. För att möjliggöra enkel, säker och enhetlig hantering av känslig
information, till exempel vårdintyg, avser regionen att införa den nya tjänsten
Säker digital kommunikation som lanseras år 2021.
Regionstyrelsen har i egenskap av vårdgivare skriftliga direktiv och lednings-
system för kvalitet och patientsäkerhet samt har uppfyllt sin skyldighet att utreda
och dokumentera händelser. Om vårdskadan eller tillbudet är allvarligt ska den
anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt lex Maria. I regionens
ledningssystem finns rutiner för handläggning om det framkommer att legiti-
merade yrkesutövare kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Rutinen har
granskats av IVO och bedömdes uppfylla samtliga krav i lagar och föreskrifter.
Den aktuella händelsen har bedömts av chefläkare med lex Maria ansvar som
anser att en anmälan till IVO enligt lex Maria inte är aktuellt eftersom patienten
inte har kommit till skada och vården har inte fördröjts.
Däremot, om en vårdgivare anser att det finns skälig anledning att befara att en
person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är
verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patient-
säkerheten, så ska detta anmälas till IVO. Regionen konstaterar att läkaren som
utfärdade vårdintyget på Haparanda hälsocentral den 28 januari 2020, inte har
följt Socialstyrelsens föreskrifter och regionens anvisningar. Regionen utreder
                                                                       Dnr 796-2020     Sid 8 (10)




      omständigheterna för en eventuell anmälan till IVO enligt bestämmelser i 3 kap.
      7 § patientsäkerhetslagen.
      Berörda befattningshavare har fått ta del av regionstyrelsens remissvar.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

Regionstyrelsens ordförande meddelade senare att någon anmälan till IVO
enligt 3 kap. 7 § patientsäkerhetslagen (2010:659) inte kommer att göras.

Bedömning
Utredningen visar att läkaren BB, som tjänstgjorde vid Haparanda hälsocentral,
den 28 januari 2020 begärde polishandräckning enligt 47 § andra stycket 2 LPT
för att föra en patient till Sunderby sjukhus sedan ett vårdintyg hade utfärdats
vid Haparanda hälsocentral. Vårdintyget hade dock inte utfärdats i omedelbar
anslutning till en sådan särskild läkarundersökning som avses i 4 och 5 §§ LPT.

Vid tidpunkten för begäran om handräckning befann sig patienten i sin bostad i
Kalix. Från sjukvårdens sida begärdes att Polismyndigheten i samband med
handräckningen också skulle hämta vårdintyget i original som fanns på hälso-
centralen. Polismyndigheten informerade hälsocentralen om att polispatrullen
inte skulle hämta vårdintyget eftersom det inte ansågs vara Polismyndighetens
uppgift.

När polispatrullen anlände med patienten till Sunderby sjukhus hade sjukhuset
varken tillgång till vårdintyget i original eller kopia. Till följd av detta blev
patienten föremål för en läkarundersökning innan ett nytt vårdintyg kunde
utfärdas. Därefter kvarhölls patienten på sjukhuset till dess att ett beslut om
intagning hade fattats.

Enligt regionstyrelsens uppfattning borde BB ha överlämnat ärendet till
vårdcentralen på den ort där patienten var bosatt och där man eventuellt hade
kunnat få en personlig kontakt med patienten samt motivera till frivillig under-
sökning. Jag har ingen anledning att ifrågasätta den bedömningen. Jag kan
konstatera att BB avvek från reglerna i LPT – och vårdgivarens rutiner – när
han utfärdade vårdintyget utan att dessförinnan ha genomfört en sådan under-
sökning av patienten som avses i 4 och 5 §§ LPT. Det är ett grundläggande
rättssäkerhetskrav att en sådan undersökning görs, och det finns inte något
utrymme för att underlåta att undersöka patienten innan ett vårdintyg utfärdas.
Bristerna i detta avseende är allvarliga. Om undersökningen inte kunde göras
med patientens samtycke borde BB, efter ett beslut om omhändertagande av
patienten, begärt polishandräckning för att möjliggöra en undersökning
(4 § andra stycket och 47 § andra stycket 1 LPT). BB uppfyllde uppenbarligen
inte heller sin skyldighet enligt 5 § tredje stycket LPT att se till att vårdintyget
snarast kom till Sunderby sjukhus där frågan om intagning för psykiatrisk
tvångvård skulle prövas. I det sammanhanget framgår det inte om han tog
kontakt med Sunderby sjukhus för att meddela att patienten skulle komma. När
Polismyndigheten meddelade att polispatrullen inte skulle hämta vårdintyget
                                                                    Dnr 796-2020      Sid 9 (10)




borde han givetvis ha sett till att intyget kom till sjukhuset på annat sätt. I det
avseendet framgår av vårdgivarens rutiner att ett faxat vårdintyg kan ligga till
grund för ett beslut om intagning. En sådan rutin torde inte vara oförenlig med
reglerna i LPT. Sammantaget förtjänar BB allvarlig kritik för de brister som jag
har redogjort för.

Lagstiftningen ger inte något svar på frågan om hur ett vårdintyg ska komma
från t.ex. en vårdcentral till den vårdinrättning där intagningsfrågan ska prövas.
Ansvaret för att så sker vilar dock enligt 5 § LPT på den läkare som har utfärdat
intyget. I förarbetena anges att det förutsätts att den läkare som har utfärdat
vårdintyget tar telefonkontakt med jourhavande läkare på den sjukvårdsin-
rättning där intagningen avses ske för att meddela att patienten kommer.1 Vidare
anges att patienten och vårdintyget i allmänhet kommer samtidigt till sjukvårds-
inrättningen.

Utifrån remissvaret förstår jag att Region Norrbotten och Polismyndigheten är
överens om att en polispatrull kan ta med ett vårdintyg i samband med ett
handräckningsuppdrag, under förutsättning att vårdintyget har utfärdats när
transporten ska ske. I annat fall ska den vårdinrättning där intyget har utfärdats
faxa intyget till den sjukvårdsinrättning där intagningsfrågan ska prövas och
skicka originalet per post.

Det är naturligtvis angeläget att myndigheterna så långt det är möjligt sam-
verkar i frågan. Ytterst är det dock hälso- och sjukvården som ansvarar för att
vårdintyget kommer till den vårdinrättning där frågan om intagning för
psykiatrisk tvångsvård ska prövas. Jag har inte några synpunkter på att Polis-
myndigheten i samband med ett handräckningsuppdrag också transporterar
vårdintyget, under förutsättning att det kan ske på ett säkert sätt. Ett vårdintyg
innehåller i regel mycket integritetskänsliga uppgifter som ofta omfattas av
sekretess. Regionstyrelsen har anfört att vårdgivaren under 2021 ska införa en
digital tjänst för enkel, säker och enhetlig hantering av känslig information. Det
framgår inte närmare vad detta kommer att innebära för hanteringen av
vårdintyg. Jag förutsätter dock att det rör sig om en säker digital hantering.

Slutligen ser jag givetvis positivt på regionens besked om avsikten att genom-
föra utbildningsinsatser beträffande utfärdande av vårdintyg och polishand-
räckning. För att något liknande inte ska inträffa igen kan det finnas behov av
löpande insatser på området, t.ex. introduktionsutbildning. Arbetet med sådana
insatser och rutindokument bör vara en kontinuerlig del av verksamheten.




1
    Se prop. 1990/91:58 s. 107.
                                                                   Dnr 796-2020   Sid 10 (10)




Jag finner skäl att skicka en kopia av beslutet till Polismyndigheten för
kännedom.

Ärendet avslutas.
