# Kritik mot en domare vid Förvaltningsrätten i Jönköping för att inte ha uppmärksammat att underställda beslut om omedelbart omhändertagande av barn hade upphört att gälla

JO 2022-10-07 dnr 7970-2021

[P]

## BESLUT

Datum                Dnr                    Sid
                                                                          2022-10-07           7970-2021             1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot en domare vid Förvaltningsrätten i Jönköping för att inte
                        ha uppmärksammat att underställda beslut om omedelbart
                        omhändertagande av barn hade upphört att gälla


                          Beslutet i korthet: En socialnämnd fattade beslut om omedelbart omhändertagande
                          av sex barn. Besluten underställdes förvaltningsrättens prövning senare än en vecka
                          efter att besluten fattades. Omhändertagandena hade därmed upphört att gälla. Detta
                          uppmärksammades inte av den ansvariga domaren, som förordnade offentliga
                          biträden och inledde kommunicering med parterna. Först i anslutning till att domaren
                          började förbereda ett avgörande uppmärksammades att besluten hade underställts
                          för sent. Målet skrevs då av från vidare handläggning. ChefsJO riktar kritik mot
                          domaren för att ha brustit i noggrannhet. ChefsJO uttalar också att en domstol bör ha
                          ett ansvar för att omgående upplysa parterna om att ett beslut om omedelbart
                          omhändertagande har underställts för sent. Dessutom bör domstolen förvissa sig om
                          att denna information når fram, vilket lämpligen kan ske genom ett telefonsamtal.

## Initiativet

I en anmälan som kom in till JO den 27 november 2020 (dnr 9081-2020)
                        klagade anmälaren på Gislaveds kommuns handläggning av ett ärende om
                        omedelbart omhändertagande av barn enligt lagen (1990:52) med särskilda
                        bestämmelser om vård av unga, LVU. Av uppgifterna i det ärendet framgick att
                        socialnämnden i Gislaveds kommun den 27 oktober 2020 beslutade att
                        omedelbart omhänderta sex barn enligt LVU. Besluten verkställdes den
                        12 november 2020 och underställdes förvaltningsrättens prövning
                        nästkommande dag. Förvaltningsrätten fattade slutligt beslut i målet den
                        20 november 2020. Med anledning av vad som framkommit beslutade jag den
                        12 oktober 2021 att utreda Förvaltningsrätten i Jönköpings hantering av de
                        underställda besluten om omedelbart omhändertagande i ett särskilt ärende.

## Utredning

Dagboksblad och kopior av samtliga handlingar i förvaltningsrättens mål nr
                        6550-20 begärdes in och granskades. Därefter begärde JO att förvaltningsrätten
                        skulle yttra sig över hanteringen av de underställda besluten.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                  Dnr 7970-2021      Sid 2 (4)




I sitt yttrande anförde förvaltningsrätten, genom lagmannen,
sammanfattningsvis följande:

Ett mål som gäller LVU fördelas på en ansvarig domare som får en avisering
från kanslienheten om att ett nytt mål kommit in. Det är den domare som har
ansvaret för ett LVU-mål som gör den inledande granskningen. Till stöd för
granskningen finns checklistor. I detta fall har den ansvariga domaren uppgett
att hon misstolkat underlaget, vilket lett till att hon inte uppmärksammat att
besluten underställts för sent. Förvaltningsrätten har inga dokumenterade rutiner
för hur handläggningen ska gå till i en sådan mycket ovanlig situation som den
aktuella. Om en underställning har skett för sent behöver dock målet handläggas
skyndsamt av rätten. När det gäller att domstolen har förordnat offentliga
biträden, inlett kommunicering med parterna samt beslutat i målet en vecka
efter det att underställningen kommit in till domstolen så är bedömningen att det
varit fråga om ett förbiseende i ett enskilt mål som har lett till att hand-
läggningen har lagts upp på ett annat sätt än om det direkt uppmärksammats att
underställningarna skett för sent.

Bedömning
Ett beslut om omedelbart omhändertagande av barn ska enligt 7 § första stycket
LVU underställas förvaltningsrättens prövning inom en vecka från den dag då
beslutet fattades. Enligt andra stycket ska förvaltningsrätten pröva beslutet så
snart det kan ske. Av tredje stycket framgår att om beslutet inte har underställts
förvaltningsrättens prövning inom föreskriven tid, upphör omhändertagandet.

Av utredningen i ärendet framgår att ordföranden i socialnämnden i Gislaveds
kommun beslutade den 27 oktober 2020 att omedelbart omhänderta sex barn
med stöd av 6 § LVU. Besluten verkställdes först den 12 november 2020 och
underställdes Förvaltningsrätten i Jönköpings prövning den 13 november 2020.

Jag kan mot denna bakgrund konstatera att de aktuella besluten inte
underställdes förvaltningsrätten inom den föreskrivna tiden. När besluten
slutligen underställdes förvaltningsrättens prövning hade således
omhändertagandena redan upphört att gälla.

Den ansvariga domaren AA har fört fram att hon misstolkade underlaget och
därför inte uppmärksammade att nämnden hade underställt besluten för sent.
Till följd av detta förordnade hon offentliga biträden i målet och inledde
kommunicering med parterna. Först när hon några dagar senare skulle börja
förbereda ett avgörande uppmärksammade hon att besluten inte hade
underställts inom den föreskrivna tiden. Hon vidtog då genast nödvändiga
åtgärder. Hon tog först kontakt med nämnden. Nämnden delade inte hennes
bedömning om att handläggningen var felaktig, men lät meddela att nya beslut
om omedelbart omhändertagande genast skulle fattas och underställas rätten för
prövning. Därefter tog hon kontakt med de offentliga biträdena för att förklara
situationen och begära in kostnadsräkningar. Så snart kostnadsräkningarna
                                                                       Dnr 7970-2021       Sid 3 (4)




kommit in fattade hon ett beslut att skriva av målet. Hon borde naturligtvis ha
uppmärksammat den felaktiga handläggningen redan vid den tidpunkt då de
underställda besluten kom in till domstolen, men så snart hon upptäckte
misstaget vidtog hon nödvändiga åtgärder.

Av utredningen framgår att det bland de handlingar som fanns tillgängliga för
förvaltningsrätten i samband med att besluten underställdes den 13 november
2020 fanns de sex besluten om omedelbart omhändertagande. Dessutom fanns
för respektive beslut bifogat en s.k. signatursida där det anges när, och av vilken
beslutsfattare, dessa undertecknats elektroniskt. I besluten är den 27 oktober
2020 angivet som beslutsdatum och i samtliga signatursidor anges att besluten
har signerats elektroniskt den 27 oktober 2020. Det har alltså inte förelegat
några oklarheter om tidpunkten för nämndens beslut. Den granskning som
gjorts av handlingarna när dessa kom in till rätten har inte skett med tillbörlig
noggrannhet. En noggrann granskning är särskilt viktig när det gäller ett mål om
omhändertagande av barn där bl.a. flera lagstadgade tidsfrister för hand-
läggningen förekommer. Det yttersta ansvaret för handläggningen av ett mål i
domstol faller på den ansvariga domaren. Därför förtjänar AA kritik för att ha
brustit i noggrannhet.

Jag vill utöver detta ta tillfället i akt att lyfta fram att JO tidigare har uttalat att
när det är fråga om att upphäva ett administrativt frihetsberövande så kan
domstolen inte generellt nöja sig med en underrättelse av beslutet per e-post.
Domstolen måste vidta åtgärder för att förvissa sig om att underrättelsen
verkligen har nått fram, vilket lämpligen görs genom en telefonkontakt (se JO
2011/12 s. 290 och JO 2015/16 s. 303). I en situation som det nu aktuella, där
inte domstolen själv har upphävt ett omhändertagande, utan detta har upphört
till följd av att en socialnämnd inte har underställt beslut i rätt tid, uppstår
frågan vilka krav som bör ställas på domstolen att informera parterna om detta.
Eftersom nämnden aktivt har underställt beslutet till rätten anser jag att
domstolen bör utgå från att nämnden inte är medveten om att underställningen
har skett för sent. Jag anser därför att domstolen även i en situation som den
aktuella, när den blir medveten om att ett underställt beslut om omedelbart
omhändertagande har upphört att gälla, bör ha ett ansvar för att omgående
upplysa parterna om detta. Jag tycker dessutom, på samma sätt som i de
situationer där domstolen själv har upphävt omhändertagandet, att domstolen
inte kan nöja sig med att expediera ett beslut till parterna per e-post. Domstolen
bör även förvissa sig om att underrättelsen verkligen har gått fram, exempelvis
genom ett telefonsamtal.

Av den ansvariga domarens yttrande framgår att hon, så snart hon blivit
medveten om att besluten hade underställts för sent, kontaktade nämnden för att
upplysa om detta. Därefter informerades biträdena och kostnadsräkningar
begärdes in, varefter målet avslutades så snart det var möjligt. Jag har inga
invändningar mot hur målet hanterades i denna del.
                    Dnr 7970-2021   Sid 4 (4)




Ärendet avslutas.
