# Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun för att inte ha angett vem som fattat beslut i ärenden om bistånd

JO 2018-03-09 dnr 8000-2016

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2018-03-09               8000-2016              1 (4)
Stf justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun
                        för att inte ha angett vem som fattat beslut i ärenden om bistånd


                          Beslutet i korthet: En arbetsmarknads- och socialnämnd har för att skydda
                          personalen vid ett flertal tillfällen angett ordföranden i nämnden som beslutsfattare i
                          beslut om bistånd, trots att ordföranden inte har fattat de aktuella besluten. Det är ett
                          grundläggande krav när myndigheter fattar beslut att den ansvariga beslutsfattaren
                          inte är anonym. En part i ett ärende har alltså ett berättigat intresse att få veta vem
                          som har beslutat i hans eller hennes ärende. Att en beslutsfattare inte får vara
                          anonym innebär också att någon annan inte får anges i den verkliga beslutsfattarens
                          ställe. I beslutet uttalar JO kritik mot nämnden för dess hantering av beslutsfattarens
                          identitet.

## Anmälningar

I flera anmälningar till JO klagade AA på socialtjänsten i Karlstads kommun.
                        Han uppgav bl.a. att beslutsfattaren i hans biståndsärenden inte angavs med
                        namn utan bara som ”Ordf. ASN-IFA” [arbetsmarknads- och socialnämnden,
                        avdelningen för integration, försörjning och arbete; JO:s anm.]. När han vänt
                        sig till socialtjänsten för att få veta vem som handlagt hans ärenden har man
                        även då sagt att det är ordföranden. Han har flera gånger talat med ordföranden
                        för Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun, BB, som har
                        intygat att han aldrig handlagt eller fattat några beslut som har gällt AA. Han
                        har även vänt sig till Kammarrätten i Göteborg som i beslut lämnade över
                        handlingarna i målet till nämnden för prövning enligt 2 kap. 14 § tryckfrihets-
                        förordningen (TF).

## Utredning

JO begärde att Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun skulle
                        yttra sig över vissa frågor med anledning av AA:s anmälningar. Nämnden
                        uppgav bl.a. följande:

                                Frågeställning 1. Borde namnet på den befattningshavare som fattat beslut om
                                ekonomiskt bistånd (bl.a. försörjningsstöd för juli och augusti 2016) anges i de
                                aktuella beslutshandlingarna?




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 3273-2018        Sid 2 (4)




      Nej, namnet på befattningshavare behöver ej anges enligt nämndens mening. Av
      de aktuella besluten framgår vem som fattat beslutet. Ett grundläggande krav vid
      myndigheters beslutsfattande är att den ansvarige beslutsfattaren inte är anonym.
      För de kommunala myndigheterna gäller som huvudregel ett sådant krav enligt
      6 kap. 30 § kommunallagen (1991:900). Med den angivna informationen i
      besluten anses detta krav vara uppfyllt. Nämnden anser att hanteringen med att
      endast skriva ordförande ASN-IFA som beslutsfattare även är ett nödvändigt
      förfarande utifrån de omständigheter som föreligger enligt beskrivning nedan.
      AA har varit känd hos förvaltningen i över 15 år och han har under denna tid
      systematiskt sökt kontakt med handläggare och chefer som varit involverade i
      hans ärende. […] Detta har medfört att förvaltningen har varit tvungen att
      införskaffa överfallslarm åt ett par personer i förvaltningen för att kunna
      säkerställa deras trygghet. […] AA:s agerande har resulterat i flera fällande
      domar samt beslut om besöksförbud. Utifrån AA:s högst olämpliga och hotfulla
      agerande under en längre tid anser förvaltningen det vara absolut nödvändigt att
      så långt som möjligt skydda personalens personuppgifter samt också närstående
      till vår personal från att utsättas [för] AA:s förföljelse.
      Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har även granskat nämndens hantering
      och bedömde i beslut 2014-08-05 att nämnden inte brustit i de delar som
      tillsynen då avsåg, bland annat att den enskilde framför att han inte får veta vem
      som handlägger hans ansökningar och fattar beslut, […].
      Frågeställning 2. Hur har nämnden handlagt AA:s framställningar efter
      kammarrättens båda avgöranden den 1 november 2016? Redogör även för
      bedömningen som görs beträffande handläggningen.
      AA har begärt att få ta del av en allmän handling med uppgift om namnet på den
      person som handlagt hans ansökan om bistånd för månaderna juli och augusti
      2016. Kammarrätten har i sina domar meddelat att handlingarna i målen bör
      överlämnas till nämnden för prövning enligt 2 kap. 14 § TF. (Av 2 kap. 14 §
      första stycket TF framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling
      prövas av den myndighet som förvarar handlingen.)
      Av beslutshandlingarna som har skickats ut från arbetsmarknads- och
      socialförvaltningen till AA framgår att beslutsfattare i ärendet var ordförande
      ASN-IFA. Någon sekretessmarkering har inte gjorts på de utlämnade
      handlingarna. Då förvaltningen inte har maskerat några uppgifter har
      förvaltningen inte heller tagit något beslut om att sekretessbelägga beslutsfattare.
      AA har genom detta förfarande varken gått miste om sina rättigheter eller mist
      sin rätt till att kunna överklaga beslut.

AA kommenterade remissvaret och kom in med ytterligare skrivelser, bl.a. för
att visa att nämnden fortsatt att ange ordföranden som beslutsfattare i alla beslut
som rör honom.

Bedömning
Av utredningen framgår att Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads
kommun har vidtagit åtgärder med anledning av AA:s agerade mot personalen.
En av åtgärderna har varit att ange ”Ordf. ASN-IFA” som beslutsfattare i
samtliga beslut som rört AA för att skydda personalens personuppgifter. Såvitt
framgår har ordföranden angetts även när ordföranden inte fattat beslutet. När
AA har vänt sig till socialnämnden för att få besked om vem som fattat beslut i
hans ärenden har han återigen fått beskedet att det är ordföranden, vilket har
resulterat i att den verklige beslutsfattaren förblivit okänd för AA.
                                                                     Dnr 3273-2018       Sid 3 (4)




Jag har inte för avsikt att ta ställning till nämndens skäl för att vidta åtgärder för
att skydda sin personal. Mina uttalanden begränsar sig till hur nämnden har
hanterat beslutsfattarens identitet i de beslut som gällt AA.

I 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, finns
bestämmelser som syftar till att ge offentliganställda skydd mot hot och
trakasserier. Bestämmelserna är begränsade till att gälla uppgifter i
personaladministrativ verksamhet. De ger därför inte stöd för att hemlighålla
vem som har handlagt ett ärende eller vem som har fattat ett visst beslut (se
prop. 1986/87:3 s. 23 och HFD 2015 ref. 57).

Det är ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande att den
ansvarige beslutsfattaren inte är anonym. För de statliga myndigheterna gäller
ett sådant krav enligt 21 § myndighetsförordningen (2007:515). I den
bestämmelsen anges att det för varje beslut i ett ärende ska upprättas en
handling som visar bl.a. vem som har fattat beslutet. För de kommunala
myndigheterna gäller ett sådant krav enligt 6 kap. 35 § kommunallagen
(2017:725) med hänvisning till bl.a. 5 kap. 67 § samma lag (i den tidigare
gällande kommunallagen [1991:900] fanns motsvarande bestämmelse i 6 kap.
30 § med hänvisning till bl.a. 5 kap. 59 §). I den nya förvaltningslagen
(2017:900) som träder i kraft den 1 juli 2018 införs en bestämmelse om
dokumentation av beslut med 21 § myndighetsförordningen som förebild. I
bestämmelsen, som gäller hela den offentliga förvaltningen, anges att det för
varje skriftligt beslut ska finnas en handling som visar bl.a. vem eller vilka som
har fattat beslutet (31 §).

En part i ett ärende hos en myndighet har alltså ett berättigat intresse av att få
veta vem som har beslutat i hans eller hennes ärende. Att en beslutsfattare inte
får vara anonym innebär självklart också att någon annan inte får anges i den
verkliga beslutsfattarens ställe. Jag är därför kritisk till nämndens hantering av
beslutsfattarens identitet i de beslut som gällt AA.

När det gäller AA:s begäran om att få veta namnen på dem som handlagt hans
ansökningar om bistånd framgår det av kammarrättens beslut att kammarrätten
uppfattat hans begäran som framställningar om att få ta del av allmänna
handlingar med uppgift om namnen på handläggarna. Kammarrätten har därför
lämnat över handlingarna i målen till nämnden för prövning enligt tryckfrihets-
förordningen. Mot denna bakgrund är jag kritisk till att nämnden har fortsatt att
hänvisa till de beslut som AA fått del av och som varken innehåller
handläggarens eller beslutsfattarens namn.

Av 6 kap. 3 § OSL följer att för det fall en begäran om att få ta del av en
handling helt eller delvis inte kan tillmötesgås ska den som har gjort
framställningen underrättas om detta. Den enskilde ska då informeras om
möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt
beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Den enskilde har
rätt att få ett sådant formellt beslut oavsett vad som är grunden för att avslå
                                                                  Dnr 3273-2018       Sid 4 (4)




begäran, dvs. även om grunden är att handlingen inte finns. Myndighetens
avslagsbeslut får överklagas till kammarrätt (2 kap. 15 § första stycket TF och
6 kap. 7 och 8 §§ OSL). Ett beslut ska vara motiverat och försett med anvisning
om hur det kan överklagas (20 och 21 §§ förvaltningslagen [1986:223]).

Jag förutsätter att nämnden i sitt fortsatta beslutsfattande beaktar den kritik som
jag fört fram i detta beslut.

Mot bakgrund av det som kommit fram skickar jag en kopia av beslutet till
Inspektionen för vård och omsorg.

Vad AA fört fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
