# Kritik mot fem domare vid fyra förvaltningsrätter för att de i sina domar inte tagit ställning till påståenden om partisk handläggning eller jäviga befattningshavare vid beslutsmyndigheten

JO 2018-06-13 dnr 8001-2017

Webbversion BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2018-06-13               8001-2017              1 (13)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot fem domare vid fyra förvaltningsrätter för att de i sina
                        domar inte tagit ställning till påståenden om partisk handläggning
                        eller jäviga befattningshavare vid beslutsmyndigheten


                          Beslutet i korthet: I beslutet kritiseras fem domare vid fyra förvaltningsrätter för att
                          de i domar som de meddelat inte tagit ställning till påståenden om partisk
                          handläggning eller jäviga befattningshavare vid beslutsmyndigheten.
                          JO konstaterar i beslutet att reglerna om jäv är en av hörnstenarna i rättskipningen
                          och förvaltningen och att de är ett uttryck för den grundlagsfästa objektivitetsprincipen
                          som innebär att domstolar och förvaltningsmyndigheter ska iaktta saklighet och
                          opartiskhet samt beakta allas likhet inför lagen (1 kap. 9 § regeringsformen). En
                          förvaltningsrätt som ska hantera ett påstående om att handläggningen vid
                          beslutsmyndigheten varit partisk eller att en befattningshavare där varit jävig måste
                          alltid beakta denna princip. En part som för fram ett sådant påstående har rätt att
                          kräva att förvaltningsrätten uttryckligen tar ställning till påståendet. Ett befogat sådant
                          påstående kan ju utgöra hinder för en sakprövning i förvaltningsrätten och innebära
                          att handläggningen vid beslutsmyndigheten behöver göras om.
                          JO uttalar även i beslutet att bedömningen av ett dåligt underbyggt påstående om att
                          handläggningen vid beslutsmyndigheten varit partisk eller att en befattningshavare
                          där varit jävig kan redovisas ganska kortfattat medan ett väl underbyggt sådant
                          påstående kräver en noggrannare redovisning av bedömningen. Det viktiga är att
                          domstolen uttryckligen tar ställning till påståendet.

## Bakgrund och initiativ

I ett beslut den 2 juli 2015 (JO 2016/17 s. 87, dnr 695-2014), som gällde en
                        förvaltningsrätts underlåtenhet att pröva ett påstående om jäv vid
                        beslutsmyndigheten, uttalade jag bl.a. följande:

                                Handläggningen i förvaltningsrätten regleras av FPL [förvaltningsprocesslagen
                                (1971:291); JO:s anmärkning]. Lagen innehåller inga bestämmelser om hur
                                domstolen ska göra när det kommer upp en fråga om det har förekommit ett fel i
                                förfarandet hos den förvaltningsmyndighet som har fattat det överklagade
                                beslutet. Däremot finns det i rättegångsbalken, RB, en utförlig reglering av
                                motsvarande fråga för de allmänna domstolarnas del.
                                –––
                                […] RB:s reglering av frågor om rättegångsfel – eller förfarandefel – bör vara
                                vägledande också inom förvaltningsprocessen. När det – som i det aktuella fallet



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 8001-2017       Sid 2 (13)




      – görs gällande i överklagandet att en beslutsfattare i den första instansen varit
      jävig bör alltså den domstol som ska ta ställning till överklagandet själv ta
      ställning till invändningen om jäv. Först om domstolen kommer fram till att
      invändningen varit riktig blir det aktuellt att ta ställning till om det överklagade
      avgörandet ska undanröjas och målet ska återförvisas till underinstansen.
Mot bakgrund av mina uttalanden i det nämnda beslutet fann jag anledning att
i ett särskilt ärende utreda följande förvaltningsrätters handläggning av
påståenden om jäv som hade förts fram i nedanstående mål:
 Förvaltningsrätten i Göteborgs mål (…) (dom den 5 juni 2017)
 Förvaltningsrätten i Jönköpings mål (…) (dom den 13 mars 2017)
 Förvaltningsrätten i Malmös mål (…) (dom den 20 mars 2017)
 Förvaltningsrätten i Stockholms mål (…) (dom den 17 mars 2017)
 Förvaltningsrätten i Stockholms mål (…) (dom den 26 september 2017)
 Förvaltningsrätten i Växjös mål (….) (domar den 27 april 2017).

Utredning
Respektive förvaltningsrätt uppmanades att lämna upplysningar om och yttra
sig över handläggningen av de påståenden om jäv som enligt respektive dom
hade framställts i ovanstående mål. Remissvaret skulle särskilt belysa hur
handläggningen hade förhållit sig till uttalandena i mitt tidigare beslut.

Förvaltningsrätten i Göteborg
I mål (…) hade AA och BB överklagat en kommunal nämnds beslut om bistånd
och yrkat att de skulle beviljas sökt bistånd.

Förvaltningsrätten (rådmannen HH) meddelade en dom i målet den 5 juni 2017.
I domen redovisade förvaltningsrätten bl.a. följande:

      Skälen för förvaltningsrättens avgörande
      –––

      Förvaltningsrättens bedömning
      AA och BB anför att de anser att socialsekreteraren hos nämnden varit jävig i
      frågan. Förvaltningsrätten utövar inte tillsyn över nämnden och kan därför inte
      pröva överklagandet i denna del.
Förvaltningsrätten (lagmannen JJ) lämnade följande remissvar:

      Domaren i målet, rådmannen HH, har lämnat följande yttrande:
         Det aktuella målet avser försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. I
         överklagandet till förvaltningsrätten har klaganden i svepande ordalag
         framfört kritiska synpunkter på handläggningen hos aktuell stadsdelsnämnd,
         bland annat att beslutande socialsekreterare har varit jävig. Några mer
         konkreta grunder eller omständigheter till stöd för jävsinvändningen har inte
         anförts, annat än att socialsekreteraren i ett mail till klagandens ombud inte
         specificerat alla grunder för avslagsbeslutet. Stadsdelsnämnden har yttrat sig
         över överklagandet utan att uttryckligen bemöta jävsinvändningen men har
         dock förklarat varför mailet till ombudet utformades så som det gjordes.
         Rätten har mot bakgrund av ovan sagda inte uppfattat vad klaganden anfört
         som en jävsinvändning i egentlig mening, även om ordet ”jäv” omnämns i
         domskälen, utan som ett led i att uttrycka missnöje med nämndens
         handläggning. Rätten har därför uttalat att vi inte tar upp saken till prövning
         utan hänvisar klaganden att vända sig till tillsynsmyndighet.
         Mot bakgrund av ovan sagda har jag ingen anledning att närmare beröra hur
         handläggningen förhåller sig till det uttalande av JO som hänvisas till i
                                                                      Dnr 8001-2017        Sid 3 (13)




         remissen eftersom det rör sig om olika situationer. Generellt kan dock
         konstateras att yrkanden av aktuellt slag är mycket vanligt förekommande i
         aktuell måltyp samt att grunder, omständigheter, utredning och inställning
         hos underinstansen i princip alltid saknas. Det kan ifrågasättas om
         förvaltningsrätten har en faktisk möjlighet att göra någon reell prövning av en
         jävsinvändning i en sådan situation.
      Jag har inget ytterligare att tillägga i ärendet.

Förvaltningsrätten i Jönköping
I mål (…) hade Länsstyrelsen i Skåne län överklagat ett beslut av
Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård att inte tilldela CC någon
disciplinpåföljd och yrkat att CC skulle tilldelas en sådan påföljd.

Förvaltningsrätten (rådmannen KK och tre nämndemän) meddelade en dom i
målet den 13 mars 2017. I domen redovisade förvaltningsrätten bl.a. följande:

      Yrkanden m.m.
      –––
      CC anser att överklagandet ska avslås […]. Han anför bl.a. följande. [– – –] Han
      ifrågasätter Länsstyrelsens agerande i ärendet. Han anser att det rör sig om en
      jävssituation att Jordbruksverket har uttalat sig i ärendet hos ansvarsnämnden
      eftersom Jordbruksverket bedriver konkurrerande verksamhet på området.
Något ställningstagande till CC:s påstående om jäv fanns inte i domen.

Förvaltningsrätten (lagmannen LL, i samråd med KK) lämnade följande
remissvar:

      Målet hos förvaltningsrätten – sakförhållandena
      Länsstyrelsen anmälde till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård
      att en namngiven veterinär brustit i sin verksamhet som veterinär.
      Ansvarsnämnden inhämtade ett yttrande från Jordbruksverket, i verkets egenskap
      av tillsynsmyndighet. Därefter avgjordes ärendet på så sätt att anmälan inte ledde
      till någon disciplinpåföljd.
      Länsstyrelsen överklagade nämndens beslut till förvaltningsrätten. Den utpekade
      veterinären gjorde i det målet en invändning att Jordbruksverket varit jävig att
      yttra sig i nämndens ärende. Grunden för jävet sas vara att Jordbruksverket
      bedriver konkurrerande verksamhet på området.

      Gällande regler
      En anmälan till Ansvarsnämnden kan, förutom av t.ex. djurägaren, göras av en
      tillsynsmyndighet: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna,
      7 kap. 6 § lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
      Enligt 8 kap. 7 § samma lag får Ansvarsnämndens beslut överklagas av bland
      annat Jordbruksverket eller den länsstyrelse som varit yrkesutövarens motpart
      i nämnden, om beslutet har gått länsstyrelsen emot.
      Ansvarsnämnden följer i sin handläggning i huvudsak förvaltningslagen. Man
      har därför en viss utredningsskyldighet och när skriftväxlingen är klar skickas
      handlingarna därför till Jordbruksverket för yttrande. Skälet är att
      Jordbruksverket är tillsynsmyndighet för djurhälsopersonalen. Ansvarsnämnden
      framhåller själv på sin hemsida att den fattar självständiga beslut och inte är
      bunden av Jordbruksverkets yttrande.
      Slutligen är anmälaren motpart till den yrkesutövare som har överklagat
      ansvarsnämndens eller domstols slutliga beslut enligt denna lag. Om en enskild
                                                                      Dnr 8001-2017         Sid 4 (13)




      har anmält disciplinärendet är också Jordbruksverket yrkesutövarens motpart,
      8 kap. 10 § lag som ovan.

## Slutsats

Jordbruksverket har inte deltagit som beslutsfattare i nämndens behandling av
      ärendet. Det kan således inte vara fråga om ett jävsförhållande hos
      beslutsmyndigheten.
      Jordbruksverket har dessutom inte varit part, vare sig i nämnden eller vid
      förvaltningsrätten.
      Enligt förvaltningsrättens mening är således inte det uttalande som det refereras
      till i remissen från JO relevant för förvaltningsrättens mål.


Förvaltningsrätten i Malmö
I mål (…) hade DD överklagat en kommunal nämnds beslut om bistånd.

Förvaltningsrätten (rådmannen MM) meddelade en dom i målet den 20 mars
2017. I domen redovisade förvaltningsrätten bl.a. följande:

      Yrkanden och inställning
      DD överklagar beslutet och yrkar att hon ska beviljas sökt bistånd. [– – –] Hon
      anför bl.a. följande. [– – –] Det är även fråga om jäv och en partisk utredning
      samt ett flertal brott […]. Härtill riktar DD kritik mot vård- och
      omsorgsnämnden och framför klagomål mot dess och andra myndigheters
      handläggning.
      –––

      Skälen för avgörandet
      Förvaltningsrätten är ingen tillsynsmyndighet. Vad DD invänt mot vård- och
      omsorgsnämnden och andra myndigheters handläggning och agerande föranleder
      därför ingen vidare åtgärd från rättens sida.
      –––
      Vad DD anfört i övrigt bl.a. om att det i förevarande fall rör sig om brott […]
      föranleder ingen annan bedömning.
Förvaltningsrätten (lagmannen NN) lämnade följande remissvar:
      När det gäller handläggningen av aktuell fråga hänvisar jag till bilagda yttranden.
      JO:s uttalanden om hur en förvaltningsrätt bör handlägga en invändning om jäv
      hos beslutsmyndigheten (JO 2016/17 s. 87, dnr 695-2014) är väl kända inom
      domstolen. Som MM framför har han också handlagt målet i enlighet med dessa
      uttalanden. Prövningen av den jävsinvändning som ansågs föreligga har dock
      redovisats på ett allt annat än tydligt sätt. Förvaltningsrättens beslut i fråga om
      jävsinvändningen borde ha angetts i domslutet. Också skälen för beslutet borde
      ha redovisats tydligare i domen.
Chefsrådmannen OO:s underyttrande hade följande innehåll:

      Som framgår av MM:s yttrande har klaganden inte framfört någon uttrycklig
      jävsinvändning mot den kommunala tjänsteman som fattat det överklagande
      beslutet, men haft allvarliga invändningar mot hennes handläggning av ärendet.
      Ordföranden i målet uppfattade kritiken som en invändning om jäv och har tagit
      ställning till den. Jag delar hans uppfattning att det uttryckligen skulle ha
      framgått av domen att invändningen prövades.
MM:s underyttrande hade följande innehåll:
                                                                   Dnr 8001-2017         Sid 5 (13)




Kort om det aktuella målet
Målet gällde ett överklagande av DD av ett beslut från vård- och
omsorgsnämnden i Eslövs kommun om att avslå hennes ansökan […]. Beslutet
är undertecknat av myndighetschefen […].
–––

Handlingar som kommit in till förvaltningsrätten och frågan om jävsinvändning m.m.
DD har till förvaltningsrätten gett in ett stort antal skrivelser. Till övervägande
del handlar dessa om hur hennes barn far illa hos hennes före detta make och hur
han förvägrat henne umgänge. Därtill innehåller handlingarna klagomål på
flertalet tjänstemän inom Eslövs kommun. Hon anför bl.a. att kommunens
tjänstemän inte hjälpt henne på det sätt som de är skyldiga till.
DD anför även att flera namngivna tjänstemän begått direkt brottsliga gärningar
genom att ha ljugit både för polis och olika domstolar samt genom att tjänstemän
har vägrat att skicka in handlingar till förvaltningsdomstolen. Detta menar hon
strider mot bl.a. kommunallagen, socialtjänstlagen, grundlagen, internationella
konventioner om mänskliga rättigheter m.fl. Av inlämnade handlingar framgår
att DD tidigare hos Lunds tingsrätt har begärt att en utredning rörande vårdnad
och umgänge skulle flyttas över till Lunds kommun eftersom hon ansåg att två
namngivna tjänstemän var jäviga. Hon har också tidigare till förvaltningsrätten
överklagat ett beslut från Eslövs kommun angående en jävsinvändning.
I förevarande mål har DD inte uttryckligen angett ordet jäv, men hon har anfört
att [myndighetschefen; JO:s avidentifiering], som skrev under det överklagade
beslutet, begått tjänstefel genom att bryta mot lagen. Hon har även i allmänna ordalag
anfört att olika tjänstemän begått ett flertal brottsliga gärningar i ärendet. Vid en
sammantagen bedömning uppfattade jag det som att DD framställt en
jävsinvändning. Det är av denna anledning det i domen under DD:s anförande står
att hon anser att det är fråga om jäv.

Domskälens uppbyggnad
Inledningsvis anges i domskälen att förvaltningsrätten inte är tillsynsmyndighet
över nämnden och att DD:s invändningar mot nämnden och andra myndigheters
handläggning inte föranleder någon vidare åtgärd från rättens sida. Denna text är
inte något bemötande av DD:s jävsinvändning utan en allmän information mot
bakgrund av det hon anfört om hur hon blivit bemött av kommunen.
Därefter anges i domskälen att förvaltningsrätten endast kan pröva det som
omfattas av det överklagade beslutet. I sak finner förvaltningsrätten därefter
att nämnden har haft fog för sitt beslut […].
Domskälen avslutas med ett stycke där förvaltningsrätten bemöter det DD har
anfört om att Eslövs kommun och dess tjänstemän brutit mot vissa angivna lagar.
Förvaltningsrätten konstaterar att det DD anfört i denna del inte föranleder någon
annan bedömning. Genom detta stycke avsåg förvaltningsrätten att bemöta såväl
DD:s jävsinvändning som övriga invändningar om de brott hon anser att Eslövs
kommun begått.

Sammanfattning
Jag delar JO:s bedömning att en jävsinvändning som framförs i
förvaltningsrätten mot en beslutsfattare hos den beslutsfattande myndigheten ska
prövas av förvaltningsrätten. Så har även gjorts i förevarande mål. Detta skulle
dock ha kunnat framgå tydligare i den aktuella domen.
                                                                        Dnr 8001-2017         Sid 6 (13)




Förvaltningsrätten i Stockholm
I mål (…) hade EE överklagat Jordbruksverkets beslut att avslå hans
överklagande av en länsstyrelses beslut om återkrav av gårdsstöd.

Förvaltningsrätten (chefsrådmannen PP) meddelade en dom i målet den 17 mars
2017. I domen redovisade förvaltningsrätten bl.a. följande:

      Yrkanden m.m.
      –––
      EE yrkar att han inte ska vara återbetalningsskyldig och anför till stöd för sin
      talan i huvudsak följande. [– – –] Länsstyrelsen och Jordbruksverket har med
      hemmagjorda regler och med jäv fattat beslut som i princip bara transporteras
      vidare utan egentlig prövning.
Något ställningstagande till EE:s påstående om jäv fanns inte i domen.

I mål (…) hade FF överklagat en kommunal nämnds två beslut om bistånd.

Förvaltningsrätten (rådmannen QQ) meddelade en dom i målen den 26
september 2017. I domen redovisade förvaltningsrätten bl.a. följande:

      Yrkanden m.m.
      –––
      FF yrkar att han ska beviljas begärt bistånd och anför bl.a. följande. [– – –]
      Socialnämndens handläggare är jävig och han har polisanmält henne. [– – –]
      –––

      Skälen för avgörandet

      Prövningsramen
      –––
      Förvaltningsrätten utövar inte tillsyn över nämnden. Vad FF anfört om
      handläggningen av hans ärenden hos nämnden föranleder därför ingen åtgärd
      från domstolens sida.
Förvaltningsrätten (lagmannen RR) lämnade följande remissvar:

      Yttrande och bedömning
      För upplysningar om handläggningen av de aktuella målen hänvisar jag till vad
      PP och QQ har anfört.
      Vad gäller bedömningen av det som kommit fram i målen anser jag följande.
      Inledningsvis finns det skäl att påpeka att det naturligtvis är mycket viktigt att en
      domstol tar invändningar om jäv på allvar. För att enskilda ska garanteras ett
      rättssäkert förfarande är detta grundläggande och helt nödvändigt. För att
      domstolen ska pröva en jävsinvändning är det dock en förutsättning att frågan
      om ett förfarandefel i underinstansen har uppkommit i målet. PP har uppgett att
      hon inte uppfattade att det var en fråga om en jävsinvändning i mål (…) utan att
      klaganden gav uttryck för ett allmänt missnöje. I mål (…) har QQ uppgett att de
      omständigheter som förelåg i målen var sådana att det saknades skäl att närmare
      utreda jävsinvändningen.
      Förvaltningsrätten har särskilt ombetts att belysa hur handläggningen av målen
      har förhållit sig till JO:s uttalanden om hur en förvaltningsrätt bör handlägga en
      invändning om jäv hos beslutsmyndigheten i JO 2016/17 s. 87, dnr 695-2014. En
      viktig skillnad mellan ärendet i beslutet och de mål som nu är aktuella, är att
      ansvariga domare i förevarande fall inte har uppfattat att det fanns en
      jävsinvändning som domstolen behövde pröva. Jag finner inte någon anledning
                                                                           Dnr 8001-2017         Sid 7 (13)




      att ifrågasätta att domarna, för det fall de hade uppfattat en sådan invändning,
      hade handlagt denna i enligt med vad JO har uttalat. I sammanhanget kan dock
      tilläggas att gällande rätt på området är svåröverskådlig, något som även JO har
      uppmärksammat i det ovan nämnda beslutet.
      Den fråga som blir aktuell i de förevarande målen är snarare om ansvariga
      domare borde ha uppfattat en jävsinvändning och prövat denna i sak.
      Generellt måste de krav som ställs på enskildas formuleringar under den
      skriftliga processen i domstol anpassas efter vad som kan begäras av
      allmänheten, något som inkluderar juridiska termer och uttryck (jfr RÅ 2002
      ref. 29). Det kan därmed finnas skäl att vara särskilt uppmärksam på när en
      enskild i en skriftlig framställan uttrycker sig på ett sätt som kan uppfattas som
      ett yrkande. I vart fall kan det under sådana omständigheter finnas skäl för
      domstolen att utreda vad som åsyftas. Samtidigt måste det finnas gränser för
      domstolens skyldighet att tolka enskildas skrivelser, då det är mycket vanligt
      förekommande att det anförs kritik mot beslutande myndighets handläggning av
      ett ärende. Kritiken kan ibland framstå som svepande och generell. Missnöjet
      grundar sig ofta på en besvikelse över att man inte fått rätt i sak snarare än på att
      det föreligger formella fel eller brister. Att som domstolschef göra en bedömning
      av hur domarna i förevarande mål har tolkat enskilda yrkanden är enligt min
      mening problematiskt. Härvid måste domarens självständighet beaktas, jfr
      11 kap. 3 § regeringsformen. Jag avstår därför från att göra en närmare
      bedömning av hur de aktuella målen har handlagts.
PP:s underyttrande hade följande innehåll:

      [– – –] Skälet till att någon jävsprövning inte har gjorts i målet är att jag, trots att
      klaganden använder ordet jäv i sitt överklagande, inte har uppfattat att det är
      fråga om en jävsinvändning av följande skäl.
      I målet är fråga om återkrav av gårdsstöd för år 2010. Skälet till Länsstyrelsen i
      Stockholms läns (länsstyrelsens) beslut om återkrav är att myndigheten tidigare,
      vid en djurskyddskontroll 2010, konstaterade s.k. tvärvillkorsöverträdelser.
      [– – –]
      Av handlingarna i underinstansernas akter i det återkravsmål som nu är i fråga
      framgår att klaganden var mycket missnöjd med det underliggande beslutet om
      tvärvillkorsavdrag. Klaganden uttrycker i sitt överklagande till Jordbruksverket
      att han anser att det underliggande beslutet är en nullitet då djurskyddskontrollen
      enligt honom hade utförts av personer som saknade den kompetens och de
      behörigheter som regelverket föreskriver. Han anför vidare att beslutet är fattat
      utan stöd i EU:s regelverk och utan att han på ett regelrätt sätt fått föra fram sin
      talan.
      I sitt överklagande till förvaltningsrätten anför klaganden bland annat följande.
      ”De invändningar jag framfört gäller fortfarande. Jag har inte haft en rimlig
      chans att försvara mig mot orättfärdig behandling från början.” Detta har inte
      återgivits fullt ut i förvaltningsrättens dom. Därefter anger klaganden följande
      som återges i domen. ”EU:s regelverk har inte följts. Länsstyrelsen och
      Jordbruksverket har med hemmagjorda regler och med jäv fattat beslut som i
      princip bara transporteras vidare utan egentlig prövning.”
      Mot bakgrund av att klaganden verkar särskilt missnöjd med handläggningen i
      länsstyrelsen 2010 och med hänsyn till att klaganden synes mena att hela
      länsstyrelsen och hela Jordbruksverket är undermåliga i all sin handläggning och
      allt sitt beslutsfattande så uppfattade jag, såsom anfördes inledningsvis, inte att
      det var fråga om en jävsinvändning utan bedömde det som ett uttryck för allmänt
      missnöje. Klaganden pekar inte ut någon särskilt person som skulle vara jävig
      och det torde inte vara möjligt att utifrån aktuella bestämmelser i
      förvaltningsprocesslagen (1971:291) och rättegångsbalken rikta jäv mot en
      myndighet som sådan (jfr Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 23 januari 2013
      i mål (…)).
      För det fall jag skulle ha uppfattat att fråga var om en jävsinvändning så hade jag
      prövat denna, vilket regelmässigt görs. Jag har ingen annan uppfattning om hur
                                                                       Dnr 8001-2017        Sid 8 (13)




      en jävsinvändning – mot beslutsfattare i beslutsmyndighet som förs fram först i
      domstol – ska behandlas, än den som framkommer i JO:s beslut 2016/17 s. 87,
      dnr 695-2014, se t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 4 februari 2015
      i mål (…).
QQ:s underyttrande hade följande innehåll:

      I aktuella mål anförde klaganden i sina överklaganden bl.a. att besluten var
      rasistiskt motiverade och att handläggaren hos socialnämnden, socialsekreteraren
      […], var nazist och jävig.
      Det överklagade beslutet avseende försörjningsstöd för maj 2017 var fattat av
      den biträdande enhetschefen […] (beslut 2017-05-15). När det gäller det
      överklagade beslutet avseende nödbistånd 2017-05-09 är det oklart vem som
      formellt fattat beslutet eftersom detta enligt en journalanteckning förmedlades
      muntligen till klaganden. Socialnämndens skrivelser i målen genom vilka
      ärendena med anledning av överklagandena lämnades över till förvaltningsrätten
      var undertecknade av [den biträdande enhetschefen; JO:s avidentifiering].
      Avgörande för målens utgång var dels att klaganden inte skött planeringen med
      Arbetsförmedlingen och därför blivit avstängd från aktivitetsstöd, dels att det
      inte kommit fram att klaganden varit i en sådan nödsituation att det fanns skäl att
      bevilja nödbistånd till matpengar.
      Omständigheterna var enligt min bedömning sådana att det saknades skäl att
      närmare utreda jävsinvändningarna mot socialsekreteraren […] och att ta
      ställning till denna i domen på annat sätt än att allmänt konstatera att
      förvaltningsrätten inte utövade tillsyn över nämnden och att vad klaganden
      anfört om handläggningen av hans ärenden hos nämnden inte föranledde någon
      åtgärd från domstolens sida.


Förvaltningsrätten i Växjö
I mål (…) hade GG överklagat tre beslut som hade fattats av Länsstyrelsen i
Blekinge län efter kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534).

Förvaltningsrätten (rådmannen SS och tre nämndemän) meddelade domar i vart
och ett av målen den 27 april 2017. I domarna redovisade förvaltningsrätten
bl.a. följande:

      GG har gjort gällande att kontrollen genomförts av en person från länsstyrelsen
      som är jävig och korrumperad. Av utredningen framgår att länsstyrelsen mottagit
      en anmälan gällande detta. Med hänsyn härtill, samt då förvaltningsrätten inte
      har möjlighet att inom ramen för detta mål pröva frågan om jäv, föranleder vad
      GG anfört avseende jäv och korruption inte någon åtgärd från förvaltningsrättens
      sida.
Förvaltningsrätten (lagmannen TT) lämnade följande remissvar:

      Klaganden i målen gjorde gällande bl.a. att jäv förekommit hos länsstyrelsen
      under handläggningen inför de överklagade besluten. Av domarens redogörelse
      för handläggningen av målen i förvaltningsrätten framgår att frågan om jäv
      medförde vissa överväganden under beredningen av målen, dock utan att det från
      domstolens sida ledde till något ställningstagande i sak beträffande den frågan
      när målen avgjordes. Istället angavs i domskälen att domstolen inte hade
      möjlighet att inom ramen för målen pröva jävsfrågan.
      JO har […] ansett att det, när ifrågavarande situation uppkommer, ankommer på
      domstolen som prövar överklagandet att själv ta ställning till invändningen om
      jäv. Domaren i de nu aktuella målen anser också att rätten hanterat den
      uppkomna frågan om jäv felaktigt när den, så som domarna utformats, avstått
      från att pröva jävsinvändningen i sak. Det har inte framkommit någonting som
      ger anledning att göra någon annan bedömning i den frågan.
                                                                      Dnr 8001-2017        Sid 9 (13)




      Jag kan avslutningsvis konstatera att den enskilde inte överklagade förvaltnings-
      rättens domar med följd att jävsfrågan inte heller blev föremål för prövning i
      högre instans.
SS:s underyttrande hade följande innehåll:

      Klaganden anförde i sina överklaganden en hel del kritik mot hur en av de två
      närvarande djurskyddsinspektörerna genomförde den inspektion som låg till
      grund för de överklagade besluten om föreläggande enligt djurskyddslagen
      (1988:534) och beslutet om avgift för extra offentligt kontroll. Någon
      jävsinvändning mot den kritiserade djurskyddsinspektören framfördes dock
      inte i dessa skrivelser.
      Jävsinvändningen mot den aktuella djurskyddsinspektören kom till
      förvaltningsrättens kännedom genom att länsstyrelsen vidarebefordrade ett mail
      till förvaltningsrätten där klagandes syster till länsstyrelsen anmält att
      djurskyddsinspektören var jävig och korrumperad. I mailet upplyste
      länsstyrelsen förvaltningsrätten om att myndigheten mottagit anmälan angående
      jäv och korruption samt att anmälan rör ärenden som gäller anmälarens syster.
      Länsstyrelsen hänvisade vidare till nu aktuella målnummer.
      Eftersom dessa aktbilagor innehöll uppgifter som tillförts målen av annan än
      klaganden kommunicerades de med klaganden i vederbörlig ordning. Klaganden
      har därefter i yttrande uppgett att hon håller med sin syster om att
      djurskyddsinspektören är jävig och korrumperad och att inspektören överträtt
      sina befogenheter, uppträtt oprofessionellt samt tillfört ärendet felaktiga
      uppgifter m.m. Klaganden anförde vidare att hon instämmer i att besluten fattas
      av erfarna individer (vartefter hon hänvisade till en namngiven jurist,
      avdelningschef, länsveterinär samt till den andra djurskyddsinspektör som
      närvarade vid den aktuella inspektionen), men att besluten grundar sig i felaktig
      information från den jäviga och korrumperade djurskyddsinspektören.
      Jag har innan målen avgjordes i sak begrundat jävsinvändningen men
      kommit fram till att den, utifrån vad som framkommit i målen, var ogrundad
      samt att vad klaganden har lagt den aktuella djurskyddsinspektören till last inte
      har påverkat riktigheten av de överklagade besluten. Som framgår av domarna
      tog förvaltningsrätten emellertid inte formellt ställning till jävsinvändning
      innan målen avgjordes i sak, vilket är ytterst beklagligt. Utifrån vad JO tidigare
      uttalat (JO 2016/17 s. 87, dnr 695-2014) borde självfallet så ha skett. Jag kan nu
      i efterhand konstatera att jag gjorde en tankevurpa när jag, mot bakgrund av att
      jävsinvändningen initialt framfördes till beslutande myndighet, funnit att
      förvaltningsrätten inom ramen för aktuella mål saknat möjlighet att pröva
      invändningen. Min handläggning av målen har således i detta avseende varit
      felaktig.
      Jag finner det beklagligt att domarna aldrig överklagades av klaganden till nästa
      instans. Om så hade skett hade jävsinvändningen kunnat prövas i korrekt ordning
      inom ramen för domstolsprövning.
                                                                   Dnr 8001-2017    Sid 10 (13)




Rättslig reglering och bedömning
Jäv
I 1 kap. 9 § regeringsformen anges att domstolar, förvaltningsmyndigheter och
andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Reglerna om jäv
bidrar till att garantera att denna grundlagsfästa objektivitetsprincip får
genomslag.

För förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden gäller enligt 11 §
förvaltningslagen (1986:223), FL, att den som ska handlägga ett ärende är jävig
1. om saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make,
    förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets
    utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom eller
    henne själv eller någon närstående,
2. om han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som
    saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av
    ärendets utgång,
3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller
    underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över
    en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har
    deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken,
4. om han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon
    i saken, eller
5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba
    förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet.
Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

Den som är jävig får inte besluta i eller annars handlägga ärendet. Han eller hon
får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov
(12 § FL). Den 1 juli 2018 upphävs FL och ersätts av en ny förvaltningslag
(2017:900), NFL. Motsvarande regler om jäv har tagits in i 16–18 §§ NFL.

För handläggning av ärenden hos kommunala myndigheter fanns motsvarande
regler om jäv i den numera upphävda kommunallagen (1991:900), som den 1
januari 2018 har ersatts av en ny kommunallag (2017:725).

När en förvaltningsrätt kommer fram till att handläggningen vid
beslutsmyndigheten varit partisk eller att en beslutsfattare där varit jävig kan
domstolen återförvisa målet till myndigheten för en ny prövning.

Hanteringen av påståenden om jäv
Vem som ska bedöma påståendet om jäv
Av mitt beslut den 2 juli 2015 (JO 2016/17 s. 87, dnr 695-2014) framgår att det
är den förvaltningsrätt som ska pröva ett överklagande som också ska ta
ställning till ett påstående om partiskhet eller jäv vid beslutsmyndigheten (se
ovan under rubriken Bakgrund och initiativ).
                                                                  Dnr 8001-2017       Sid 11 (13)




Hur påståendet om jäv ska hanteras
Ur rättssäkerhetssynpunkt är det ett ovillkorligt krav att allmänheten ska kunna
lita på att myndigheterna agerar förutsättningslöst och inte påverkas av
ovidkommande hänsyn eller intressen. Att myndigheternas agerande ska präglas
av objektivitet är en princip av så grundläggande betydelse att den är lagfäst i en
av våra grundlagar, regeringsformen. Principen säkerställs bl.a. genom reglerna
om jäv som är en av hörnstenarna i rättskipningen och förvaltningen. En
förvaltningsrätt som ska hantera ett påstående om att handläggningen vid
beslutsmyndigheten varit partisk eller att en befattningshavare där varit jävig
måste alltid beakta objektivitetsprincipen. En part som för fram ett sådant
påstående har rätt att kräva att förvaltningsrätten uttryckligen tar ställning till
påståendet. Ett befogat sådant påstående kan ju utgöra hinder för en
sakprövning i förvaltningsrätten och innebära att handläggningen vid
beslutsmyndigheten behöver göras om (jfr bl.a. mitt beslut den 2 juli 2015:
JO 2016/17 s. 87, dnr 695-2014).

En parts påstående om att han eller hon anser att handläggningen vid
beslutsmyndigheten varit partisk eller att en befattningshavare där varit jävig är,
som flera förvaltningsrätter har framhållit, inte ovanligt. Ett sådant påstående är
också ofta, som sägs i yttrandet från Förvaltningsrätten i Göteborg, tämligen
dåligt underbyggt. Men är det fråga om ett påstående om partiskhet eller jäv
måste domstolen ändå uttryckligen ta ställning till påståendet; det säger sig dock
självt att bedömningen av ett dåligt underbyggt påstående kan redovisas ganska
kortfattat medan ett väl underbyggt påstående kräver en noggrannare
redovisning av bedömningen. Det viktiga är att domstolen uttryckligen tar
ställning till påståendet.

I ett par av remissvaren har domstolarna varit inne på att domarna inte
uppfattade att det fanns någon jävsinvändning i målen trots att klagandena
uttryckligen skrev att det hade förelegat jäv (se yttrandena från
förvaltningsrätterna i Göteborg och Stockholm). Till detta vill jag säga att jag
för egen del har mycket svårt att se att man kan tolka en uttrycklig invändning
om jäv som något annat än just en invändning om jäv. Den domstol som tolkar
partens invändning på något annat sätt bör enligt min mening förklara sin
tolkning i domskälen.

Förvaltningsrätternas hantering av påståendena om jäv
Utifrån ovanstående uttalanden redogör jag i det följande för min bedömning av
respektive förvaltningsrätts hantering av det enligt domen framställda
påståendet om jäv. Jag tar inte ställning till om det förelegat jäv, utan begränsar
bedömningen till respektive förvaltningsrätts hantering av själva påståendet om
jäv.

Förvaltningsrätten i Göteborg
Enligt förvaltningsrättens dom i mål (…) hade klagandena AA och BB fört fram
att de ansåg att en socialsekreterare vid socialnämnden hade varit jävig i frågan.
Detta kan inte uppfattas på något annat sätt än att AA och BB därigenom, och
oavsett hur underbyggt påståendet var, framställde en invändning om att en
                                                                  Dnr 8001-2017       Sid 12 (13)




befattningshavare vid beslutsmyndigheten hade varit jävig. Det var enligt min
mening fel av förvaltningsrätten att inte uttryckligen ta ställning till om
invändningen var befogad. Likaså var det fel att påstå att förvaltningsrätten inte
kunde pröva överklagandet i denna del eftersom förvaltningsrätten inte utövade
tillsyn över nämnden. Som ansvarig för domen ska HH kritiseras för dessa
felaktigheter.

Förvaltningsrätten i Jönköping
Enligt förvaltningsrättens dom i mål (…) hade en länsstyrelse överklagat ett
beslut av en ansvarsnämnd att inte vidta någon disciplinåtgärd mot CC, som i
egenskap av motpart hade fört fram att han ansåg att det rörde sig om en
jävssituation att Jordbruksverket hade uttalat sig i ärendet hos ansvarsnämnden.

Med beaktande av det som förvaltningsrätten framfört i sitt remissvar till JO är
det rimligt att tolka CC:s invändning närmast som en invändning mot
värderingen av Jordbruksverkets yttrande. Det är därför förståeligt att
förvaltningsrätten inte hanterade invändningen i den ordning som ska gälla för
invändningar om jäv vid beslutsmyndigheten. Någon kritik kan jag alltså inte
rikta mot förvaltningsrättens handläggning av påståendet om jäv.

Förvaltningsrätten i Malmö
Enligt förvaltningsrättens dom i mål (…) hade klaganden DD fört fram att det
var fråga om jäv och en partisk utredning. Det borde i sammanhanget inte ha
uppfattats på något annat sätt än att DD därigenom, och oavsett hur underbyggt
påståendet var, framställde en invändning om att handläggningen vid
beslutsmyndigheten hade varit partisk. Det var därför enligt min mening fel av
förvaltningsrätten att inte uttryckligen ta ställning till om invändningen var
befogad. Som ansvarig för domen ska MM kritiseras för denna felaktighet.

Förvaltningsrätten i Stockholm
Enligt förvaltningsrättens dom i mål (…) hade klaganden EE fört fram att
Jordbruksverket och en länsstyrelse hade fattat beslut med jäv. Detta kan inte
uppfattas på något annat sätt än att EE därigenom, och oavsett hur underbyggt
påståendet var, framställde invändningar om att handläggningen vid
beslutsmyndigheterna hade varit partisk. Förvaltningsrätten tog inte ställning till
om dessa invändningar var befogade. Inte heller bemötte förvaltningsrätten
invändningarna på något annat sätt, t.ex. med den förklaring som framgår av
underyttrandet, dvs. att de bedömdes utgöra ett uttryck för ett allmänt missnöje
och att det inte torde vara möjligt att rikta jäv mot hela myndigheter. Som
ansvarig för domen kan PP inte undgå kritik för dessa brister.

Vidare hade klaganden FF enligt förvaltningsrättens dom i mål (…) fört fram att
socialnämndens handläggare var jävig. Det kan inte uppfattas på något annat
sätt än att FF därigenom, och oavsett hur underbyggt påståendet var, framställde
en invändning om att en befattningshavare vid beslutsmyndigheten hade varit
jävig. Det var fel av förvaltningsrätten att inte ta ställning till om invändningen
var befogad. Som ansvarig för domen ska QQ kritiseras för denna felaktighet.
                                                                   Dnr 8001-2017     Sid 13 (13)




Förvaltningsrätten i Växjö
Enligt förvaltningsrättens domar i mål (…) hade klaganden GG gjort gällande
att den djurskyddskontroll som låg till grund för de överklagade besluten hade
genomförts av en befattningshavare hos länsstyrelsen som var jävig och
korrumperad. Det kan inte uppfattas på något annat sätt än att GG därigenom,
och oavsett hur underbyggt påståendet var, framställde en invändning om att
befattningshavaren vid beslutsmyndigheten hade varit jävig. Det var därför fel
av förvaltningsrätten att inte ta ställning till om invändningen var befogad.
Likaså var det fel att påstå att förvaltningsrätten inte hade möjlighet att inom
ramen för sina mål pröva frågan om jäv. Som ansvarig för domarna ska SS
kritiseras för dessa felaktigheter.

Avslutning
Inom ramen för det här ärendet har jag kritiserat fyra förvaltningsrätters
handläggning av det som tydligt utgjorde parters invändningar om att
handläggningen vid beslutsmyndigheten varit partisk eller att en
befattningshavare där varit jävig. De ansvariga domarna får kritik för att de inte
uttryckligen tog ställning till invändningarna om jäv eller lämnade förklaringar
till sina bedömningar på det sätt som de gjort i remissvaren till JO.

Jag utgår från att resultatet av denna granskning understryker betydelsen ur
rättssäkerhetssynpunkt av reglerna om jäv och inskärper vikten av att
påståenden om partiskhet och jäv tas på allvar och hanteras på ett riktigt sätt i
domstolarna. Detta är nödvändigt för att allmänheten ska ha förtroende för
myndigheterna och domstolarna och hur deras verksamhet bedrivs.

Med dessa uttalanden avslutas ärendet.
