# Efter att JO gjort en anmälan till Statens ansvarsnämnd har en rådman tilldelats en varning

JO 2023-01-26 dnr 8017-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2023-01-26             8017-2021 och         1 (8)
Justitieombudsmannen                                                                              1431-2022
Katarina Påhlsson




                        Efter att JO gjort en anmälan till Statens ansvarsnämnd har en
                        rådman tilldelats en varning


                          Beslutet i korthet: I anmälningar till JO framförde två ombud klagomål över brister i
                          Värmlands tingsrätts handläggning av två vårdnadsmål. JO:s utredning i ärendet
                          visade att den ansvarige rådmannen hade varit ordförande vid sammanträden för
                          muntliga förberedelser som hölls i de båda målen i juni 2021.
                          I det första målet framställdes interimistiska yrkanden om umgänge, och enligt JO
                          borde tingsrätten ha tagit ställning till dessa efter den muntliga förberedelsen och i
                          anslutning till det att parterna i juli 2021 hade yttrat sig över socialnämndens s.k.
                          snabbyttrande. Så skedde emellertid först i december samma år efter att tingsrättens
                          lagman tagit över handläggningen och inte förrän då expedierades protokollet från
                          den muntliga förberedelsen. Det hade vidare dröjt flera månader innan rådmannen
                          tog ställning till en ansökan om rättshjälp.
                          I det andra målet avkunnade rådmannen ett interimistiskt beslut om ensam vårdnad
                          vid den muntliga förberedelsen. Det upprättades dock inte något protokoll och
                          parterna fick således inte del av något skriftligt beslut. Av dagboksbladet framgick inte
                          heller att det hade hållits en muntlig förberedelse eller att det hade avkunnats ett
                          interimistiskt beslut. Rådmannen besvarade inte ombudets efterfrågningar av
                          protokollet och såvitt framgick vidtog han inte heller någon åtgärd för att samman-
                          ställa och expediera det. Det skedde först nio månader senare då lagmannen hade
                          tagit över ansvaret för målet.
                          Enligt JO hade rådmannen gjort sådana fel i tjänsten att det fanns anledning för
                          henne att göra en anmälan till Statens ansvarsnämnd för prövning av frågan om
                          rådmannen skulle meddelas en disciplinpåföljd. Efter att ansvarsnämnden beslutat att
                          tilldela rådmannen en varning enligt 14 och 15 §§ lagen om offentlig anställning och
                          beslutet vunnit laga kraft avslutar nu JO sina tillsynsärenden.

## Bakgrund

Den 13 oktober 2021 och den 15 februari 2022 tog JO emot klagomål från AA
                        respektive BB angående Värmlands tingsrätts handläggning av två
                        vårdnadsmål.

                        AA anförde i huvudsak att hon var ombud i ett mål som handlades vid
                        tingsrätten. Den 17 juni 2021 höll tingsrätten muntlig förberedelse i målet. I




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                         Dnr 8017-2021, 1431-2022       Sid 2 (8)




samband med det gav hon in en ansökan om rättshjälp. Parterna kunde inte nå
någon överenskommelse utan tingsrätten skulle i stället meddela ett interimis-
tiskt beslut. Något sådant beslut hade inte meddelats vid tiden för anmälan till
JO och tingsrätten hade inte heller tagit ställning till rättshjälpsansökan. Hon
hade även påmint tingsrätten per e-post och telefon men inte fått något beslut.

BB anförde i huvudsak att även hon var ombud i ett mål som handlades vid
tingsrätten. Den 8 juni 2021 höll tingsrätten muntlig förberedelse. Vid
sammanträdet avkunnade rådmannen CC ett beslut varigenom hennes klient
interimistiskt tillerkändes ensam vårdnad om parternas gemensamma barn. CC
uppgav även att han skulle besluta om att hämta in en s.k. vårdnadsutredning.
Något beslut i den frågan meddelades inte och parterna fick inte heller något
skriftligt beslut från den muntliga förberedelsen. Före anmälan till JO hade hon
påmint tingsrätten men inte fått någon återkoppling.

JO:s utredning
Inledningsvis hämtade JO in vissa handlingar från tingsrätten. Det framgick att
rådmannen CC hade varit ordförande vid de muntliga förberedelserna och
ansvarig domare för respektive mål. Därefter uppmanade JO tingsrätten att
lämna upplysningar över klagomålen.

Tingsrätten, genom lagmannen DD, yttrade sig. Av yttrandena framgick i
huvudsak följande.

Tingsrättens mål i JO:s ärende med dnr 8017-2021
Stämningsansökan kom in till tingsrätten den 1 april 2021 och käranden fram-
ställde yrkanden om vårdnad och umgänge. Det skedde även interimistiskt.
Den 20 maj 2021 anmälde sig AA som ombud för svaranden och gav samtidigt
in en ansökan om rättshjälp. Den 17 juni 2021 höll tingsrätten muntlig
förberedelse och den 2 juli 2021 kom det in ett yttrande från socialnämnden
som uppgav att umgängesstöd inte kunde tillhandahållas förrän i augusti samma
år. Tingsrätten fattade inget beslut i fråga om umgänge och den 21 oktober 2021
förelades socialnämnden att på nytt yttra sig om när nämnden kunde bistå med
umgängesstöd. Parterna fick möjlighet att yttra sig över förslaget varpå lagman-
nen den 29 december 2021 tog över handläggningen och samma dag meddela-
des ett interimistiskt beslut. Den dagen expedierades även protokollet från den
muntliga förberedelsen.

Tingsrätten gjorde bedömningen att ett intermistiskt beslut om umgänge förut-
satte att socialtjänsten medverkade med umgängesstöd. Ett beslut dröjde efter-
som socialtjänsten inledningsvis inte kunde bistå med sådant stöd. Efter att
socialtjänsten i juli 2021 meddelat att umgängesstöd kunde ordnas under senare
delen av sommaren och parterna yttrat sig, skulle tingsrätten ha kunnat fatta ett
beslut. Beslut i frågan om rättshjälp borde ha fattats i närtid efter det att ansökan
inkom den 20 maj 2021. Tingsrätten ansåg att det var beklagligt att besluten om
                                                           Dnr 8017-2021, 1431-2022       Sid 3 (8)




umgänge och rättshjälp dragit ut på tiden och att AA inte hade fått svar på sina
frågor om när beslut skulle komma.

Tingsrätten redovisade följande uppgifter från rådmannen CC:

      CC beklagar att prövningen av det interimistiska yrkandet har dragit ut på tiden.
      Han har berättat att parterna informerades vid sammanträdet om att ett beslut
      kunde bli beroende av om kommunen kunde bistå med umgängesstöd.
      Kommunen kunde inte det inledningsvis och därför meddelades inte något
      intermistiskt beslut i det skedet. Därefter har kommunen meddelat att de kan
      bidra med umgängesstöd och parterna har fått tillfälle att slutföra sin talan
      beträffande de interimistiska yrkandena.
      CC beklagar även att prövningen av rättshjälpsansökan har tagit så lång tid. Han
      har berättat att han fattade beslut när han uppmärksammade att det inte gjorts.
AA kommenterade remissvaret.

Målet i JO:s ärende med dnr 1431-2022
Stämningsansökan kom in till tingsrätten den 13 april 2021 och käranden
framförde, genom ombudet BB, yrkande om ensam vårdnad av parternas
gemensamma barn. Yrkandet framställdes även interimistiskt. Den 8 juni 2021
höll tingsrätten sammanträde för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet
avkunnade CC ett interimistiskt beslut att käranden skulle ha ensam vårdnad om
barnet och meddelade att tingsrätten för närvarande inte avsåg att inhämta en
vårdnadsutredning. Något protokoll expedierades inte efter sammanträdet. Det
stämmer att BB vid två tillfällen skickade ett e-postmeddelande till tingsrätten
och efterfrågade protokollet. Vid det första tillfället besvarade en domstolshand-
läggare meddelandet och uppgav att det hade vidarebefordrats till den ansvarige
domaren. Sammantaget var det fel att inte expediera beslutet till parterna.

Efter att tingsrätten den 10 mars 2022 mottagit JO:s remiss tog lagmannen över
handläggningen av målet. Protokoll expedierades därefter och BB fick förskott
på ersättning enligt rättshjälpslagen. Ett nytt sammanträde för muntlig
förberedelse skulle hållas före sommaren 2022.

Tingsrätten uppgav avslutningsvis att lagmannen hade samtalat med CC efter
JO:s remiss och att han hade uppgett att handläggningen hade varit bristfällig.

BB fick möjlighet att yttra sig över remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid (se 2 kap. 11 § andra
stycket regeringsformen). När en domstol handlägger sådana frågor om
vårdnad, boende eller umgänge som nu är aktuella ska rättegångsbalkens
bestämmelser för tvistemål tillämpas vid handläggningen (se 6 kap. 17 § fjärde
stycket föräldrabalken, FB). Det innebär bl.a. att rätten har en skyldighet att
driva förberedelsen framåt med inriktning på ett snabbt avgörande (se 42 kap.
6 § tredje stycket rättegångsbalken, RB).
                                                         Dnr 8017-2021, 1431-2022      Sid 4 (8)




En domstol ska föra register över alla mål och registret ska utvisa tiden då varje
mål har kommit in och de åtgärder som har vidtagits i målet (se 6 kap. 1 § RB).
Av målregistret eller akten ska även domstolens avgöranden i målet, när de har
beslutats och vem eller vilka som svarar för beslutet framgå (se 6 kap. 2 § RB).
Domstolen ska föra anteckningar över sammanträden som hålls under för-
beredelsen. Anteckningarna ska göras i anslutning till sammanträdet. (Se 6 kap.
3 och 4 §§ RB.)

Rättegångsbalkens bestämmelser om registrering av uppgifter och handlingar
kompletteras med bestämmelser i förordningen (1996:271) om mål och ärenden
i allmän domstol. Enligt dessa ska domstolen fortlöpande registrera vilka
handlingar som kommer in, vilka åtgärder som utförs i målet och vad som i
övrigt förekommer i detta eller i samband med överklagande av ett meddelat
avgörande (se 5 §). Vidare framgår att anteckningar från ett sammanträde under
förberedelsen ska göras i ett protokoll över sammanträdet, om inte uppgifterna
framgår av en dom eller ett särskilt uppsatt beslut som tillkommer i anslutning
till sammanträdet eller om uppgifterna antecknas i målregistret eller på någon
handling i akten (se 15 §).

I ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge får rätten, om det
behövs, besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan
har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft eller föräldrar-
na har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden
(se 6 kap. 20 § FB). Ett sådant interimistiskt beslut kan vara nödvändigt, t.ex.
därför att det finns risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för
övergrepp, olovligen förs bort eller annars far illa. Det kan även vara nöd-
vändigt för att kunna lösa andra akuta situationer, exempelvis om det finns ett
brådskande behov av att få till stånd ett umgänge mellan barnet och den förälder
som barnet inte bor tillsammans med. (Se prop. 2005/06:99 s. 65 f.) Reglering-
en om domstolens möjlighet att fatta ett interimistiskt beslut i dessa mål bygger
alltså på att det kan finnas brådskande behov av att få till den lösning som är
förenlig med barnets bästa.

Det finns inte några uttryckliga bestämmelser om tidsfrister när en part fram-
ställer en begäran om ett interimistiskt beslut om vårdnad m.m. eller för när
rätten ska meddela beslut. Det ligger dock i sakens natur att interimistiska
yrkanden ska hanteras med skyndsamhet och att domstolen inte kan dröja med
beslutet (se JO 2017/18 s. 82). Som redan har nämnts tillämpas rättegångs-
balkens bestämmelser för tvistemål när domstolen handlägger frågor om
vårdnad, boende eller umgänge. För intermistiska beslut som fattas i samband
med ett sammanträde för muntlig förberedelse tillämpas vanligtvis bestämmel-
serna om meddelande av domar och slutliga beslut i tvistemål enligt 17 kap. 9
och 12 §§ RB analogt. Detta innebär att sådana interimistiska beslut antingen
kan meddelas genom att de avkunnas muntligt eller genom att de vid en viss
tidpunkt skriftligt hålls tillgängliga på rättens kansli. (Se JO:s beslut den 2 juli
2010, dnr 2628-2009.)
                                                           Dnr 8017-2021, 1431-2022         Sid 5 (8)




En dom eller ett beslut i ett mål ska skickas till parterna samma dag som ett
avgörande har meddelats. Om avgörandet har avkunnats, ska det i stället skickas
senast en vecka efter dagen för avkunnandet. (Se 2 § förordningen [2003:234]
om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.)

För varje mål och ärende ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare
(15 § första stycket förordningen [1996:381] med tingsrättsinstruktion). Det är
den ansvarige domaren som ansvarar för handläggningen av målet och som ska
se till att målet eller ärendet drivs framåt på ett sätt som överensstämmer med
gällande rätt.

Min anmälan till Statens ansvarsnämnd
I ett beslut den 2 juni 2022 gjorde jag en anmälan till Statens ansvarsnämnd för
prövning av disciplinpåföljd för rådmannen CC, som var ansvarig domare för
målen fram till den 29 december 2021 respektive mars 2022. I anmälan
anfördes i korthet följande.

I målet i JO:s dnr 8017-2021 höll tingsrätten sammanträde för muntlig
förberedelse den 17 juni 2021 och det framställdes interimistiska yrkanden om
umgänge. I mitt beslut uttalade jag som min mening att tingsrätten borde ha
tagit ställning till de interimistiska yrkandena i anslutning till att parterna den 7
respektive 8 juli 2021 hade yttrat sig över socialnämndens s.k. snabbyttrande.
Det skedde dock först efter det att tingsrätten tagit del av AA:s anmälan till JO
och lagmannen den 29 december 2021 övertagit handläggningen. Samma dag
expedierades protokollet från den muntliga förberedelsen. I mitt beslut uttalade
jag därefter följande:

      De brister i handläggningen som jag uppmärksammat riskerar att medföra nega-
      tiva konsekvenser för det barn som målet rör och kan leda till att rättegången inte
      genomförs inom skälig tid. Om det dröjer längre tid från det att domstolen
      genomfört en muntlig förberedelse till dess att protokollet skrivs är risken
      dessutom påtaglig att något väsentligt förbises, glöms bort eller värderas på ett
      felaktigt sätt. Det gäller naturligtvis oavsett om det framställs interimistiska
      yrkanden. Nya omständigheter kan också ha tillkommit efter den muntliga
      förberedelsen som innebär att domstolens senare beslut inte avspeglar de
      verkliga förhållandena vid beslutstillfället. Sammantaget anser jag att CC:s
      handläggning av målet inte har varit förenlig med gällande rätt.
AA hade lämnat in en ansökan om rättshjälp den 20 maj 2021 och jag bedömde
att det inte hade framkommit annat än att det vid den tidpunkten fanns
förutsättningar för tingsrätten att ta ställning till den. Den 17 augusti 2021
meddelade AA att tingsrätten kunde avvakta med en prövning. Den 7 september
2021 tog hon på nytt kontakt med tingsrätten och uppgav att hennes huvudman
inte hade beviljats rättsskydd och att tingsrätten kunde fatta beslut i frågan.
Först den 19 november 2021 beviljade CC rättshjälp och jag noterade att AA
vid två tillfällen dessförinnan hade efterfrågat rättens beslut. Enligt min mening
är det angeläget att en part så snart som möjligt får veta om rättshjälp beviljas
och jag ansåg att CC borde ha tagit ställning till ansökan redan i maj 2021. I
                                                             Dnr 8017-2021, 1431-2022        Sid 6 (8)




vart fall borde så ha skett i september 2021 efter att AA meddelat att tingsrätten
kunde fatta beslut i saken.

I målet i JO:s dnr 1431-2022 höll tingsrätten sammanträde för muntlig för-
beredelse den 8 juni 2021 och i samband med det avkunnade CC ett
interimistiskt beslut om ensam vårdnad. I mitt beslut kunde jag slå fast att det
inte upprättades något protokoll från sammanträdet och parterna fick således
inte del av ett skriftligt beslut. Av dagboksbladet framgick inte heller att det
hade hållits en muntlig förberedelse eller att det avkunnats ett interimistiskt
beslut. CC besvarade inte heller BB:s efterfrågningar av protokollet och såvitt
framgick vidtog han inte heller någon åtgärd för att sammanställa och expediera
det. Det skedde först nio månader senare då lagmannen hade tagit över ansvaret
för målet. Jag konstaterade i mitt beslut att den bristfälliga hanteringen medfört
att det under nio månader inte hade gått att utläsa att tingsrätten fattat ett
interimistiskt beslut om ensam vårdnad. Jag noterade att tingsrätten inte hade
meddelat Skatteverket om beslutet och det var tveksamt om det alls hade
verkställts. I det sammanhanget påpekade jag även att barnets pappa enligt
anmälaren inte deltog vid den muntliga förberedelsen. Det kunde därför
ifrågasättas om han överhuvudtaget hade fått del av beslutet och därmed haft
möjlighet att överklaga det.

När det gäller mitt beslut om att göra en anmälan till ansvarsnämnden anförde
jag följande:

      Av rättssäkerhetsskäl ställs generellt höga krav på en korrekt handläggning inom
      rättsväsendet. Särskilt höga krav ställs på en domstol och därmed den enskilde
      domaren. Det är en domares skyldighet att på ett rättssäkert och effektivt sätt
      avgöra de mål som han eller hon ska handlägga och det ska naturligtvis ske inom
      de tidsramar och på det sätt som lagstiftningen anger.
      Det finns enligt min mening anledning att se allvarligt på de upprepade brister i
      CC:s handläggning som kommit fram i utredningen. Det rör sig om sådana fel i
      tjänsten att det finns anledning för mig att, med stöd av 6 § tredje stycket lagen
      (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, göra en anmälan till
      Statens ansvarsnämnd för prövning av frågan om CC ska meddelas en
      disciplinpåföljd.

Handläggningen hos Statens ansvarsnämnd
CC yttrade sig till Statens ansvarsnämnd över min anmälan. Efter att ha hämtat
in vissa handlingar från Värmlands tingsrätt, vilket CC:s yttrande hade gett mig
anledning till, gav jag in en kompletterande skrivelse till nämnden. När det
gäller handläggningen i de båda tvistemålen hänvisade jag till mina
överväganden och bedömningar som jag redan hade redovisat i mitt beslut att
anmälan CC. Därutöver lämnade jag vissa kommentarer med anledning av de
uppgifter som CC framfört till nämnden. I en sammanfattande bedömning
anförde jag följande:

      Jag har tagit del av den till ansvarsnämnden ingivna kopian av Arbetsmiljö-
      verkets beslut den 13 oktober 2022 angående Värmlands tingsrätt […] och har
      inte någon anledning att ifrågasätta att det har funnits brister i arbetsmiljön samt
                                                             Dnr 8017-2021, 1431-2022         Sid 7 (8)




      att arbetsförhållandena har varit betungande vid domstolen. Jag kan dock
      konstatera att en domare likväl har ett ansvar för handläggningen av de mål han
      eller hon i enlighet med 15 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion
      är ansvarig för, liksom för att påtala för lagmannen om arbetssituationen blivit
      sådan att det inte är möjligt att handlägga ett mål och avgöra det inom skälig tid.
      CC har påtagit sig ansvar för två indispositiva tvistemål med interimistiska
      yrkanden och har genomfört muntliga förberedelser i dessa mål samt därvid
      avkunnat ett interimistiskt beslut. Han har inte skriftligen sammanställt
      protokollen eller expedierat beslutet inom föreskriven tid och inte heller i övrigt
      vidtagit nödvändiga åtgärder. Den bristande handläggningen innebär ett tydligt
      avsteg från de rättsliga krav som gäller för processen och förstås också från
      parternas berättigade förväntningar på hög kvalitet. Jag har tagit del av de
      e-postmeddelanden som CC har skickat till lagmannen om sin arbetssituation
      och utgår från att arbetsläget har diskuterats vid domstolen. Jag noterar att han
      inte har begärt avlastning för de aktuella målen eller att han påtalat för
      lagmannen att han behövde hjälp för att kunna prioritera arbetet med dem.
      I mitt beslut om att anmäla CC till Statens ansvarsnämnd avstod jag från att
      uttala mig om valet av disciplinpåföljd eftersom jag ville ta del av hans uppgifter
      i nämndens ärende innan jag tog ställning i den delen. Jag vidhåller min
      bedömning att han har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sådant
      sätt att det föreligger två fall av tjänsteförseelse. Misskötsamheten rör två mål
      och felen kan inte anses som ringa. Visserligen har CC tidigare meddelats en
      varning av ansvarsnämnden men det rörde en annan typ av förseelse. Med
      hänsyn till omständigheterna finner jag för egen del att det är tillräckligt att
      Statens ansvarsnämnd meddelar CC en varning.

Statens ansvarsnämnd tilldelade rådmannen en varning
Den 23 november 2022 beslutade Statens ansvarsnämnd att tilldela CC en
varning enligt 14 och 15 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning. I sin
bedömning konstaterade ansvarsnämnden inledningsvis att det av utredningen i
ärendet framgick att arbetssituationen vid tingsrätten under den aktuella
tidsperioden varit sådan att Arbetsmiljöverket funnit skäl att inleda ett ärende
mot tingsrätten och ställa krav på vissa åtgärder. Vidare fann ansvarsnämnden
inte anledning att ifrågasätta CC:s uppgifter om att hans arbetssituation hade
varit ansträngd. Därefter gjorde nämnden bedömningen att det ansvar som en
enskild domare har för handläggningen av mål och ärenden innebär att han eller
hon också har en skyldighet att anmäla till närmaste chef om arbetsbelastningen
är sådan att handläggningen i det enskilda målet eller ärendet inte kan
genomföras på ett rättsenligt och rättssäkert sätt (15 § tingsrättsinstruktionen).
Av den e-postkonversation som CC haft med tingsrättens lagman och som CC
hade gett in till nämnden framgick det inte enligt nämnden att han skulle ha
begärt avlastning från de aktuella tvistemålen. Även med beaktande av vad som
konstaterats om den allmänna arbetssituationen hade CC mot denna bakgrund
enligt nämnden ett långtgående ansvar för handläggningen i målen. Därefter
anförde nämnden följande:

      Med denna utgångspunkt konstaterar ansvarsnämnden att de ovan beskrivna
      uteblivna åtgärderna i [det första tvistemålet], dvs, dels underlåtenheten att fatta
      och meddela ett interimistiskt beslut om umgänge trots att förutsättningar för
      detta förelegat under relativt lång tid, dels underlåtenheten att under relativt lång
      tid och trots ett flertal påstötningar från ombudet pröva en begäran om rättshjälp,
      står i strid med den ovan redovisade reglering som gäller för handläggningen.
                                                           Dnr 8017-2021, 1431-2022        Sid 8 (8)




      Något stöd för CC:s uppfattning att skyldigheten att fatta beslut skulle ha
      bortfallit med hänsyn till socialnämndens besked om förutsättningarna att
      tillhandahålla umgängesstöd finns enligt ansvarsnämndens mening inte.
      Ansvarsnämnden konstaterar vidare att besluten har varit av stor betydelse för
      enskild part, dels i materiellt hänseende, dels i fråga om de ekonomiska
      möjligheterna att föra processen i tingsrätten.
      När det gäller handläggningen i [det andra tvistemålet] råder ingen tvekan om att
      underlåtenheten att i skrift dokumentera och översända ett interimistiskt beslut
      om ensam vårdnad som avkunnats vid ett sammanträde står i strid med reglerna
      om protokollföring och tillhandahållande av beslut. Som JO har påpekat är det
      dessutom oklart om det avkunnade beslutet, till följd av underlåtenheten, alls har
      kommit att verkställas. Även i detta mål har saken varit av stor betydelse för
      enskild part. Det kan därutöver konstateras att den uteblivna dokumentationen
      har medfört att handläggningen blivit svår att följa och granska i efterhand.
      CC:s handläggning i nu redovisade delar är alltså i objektiv mening sådan att den
      innebär ett åsidosättande av skyldigheterna i anställningen som utgör
      tjänsteförseelse. Även med beaktande av vad som framkommit om arbets-
      situationen måste CC:s handlande anses ha varit oaktsamt. Med hänsyn till
      målens karaktär, att det är fråga om upprepade fel, och den betydelse som de
      aktuella frågorna har haft för enskilda parter, kan tjänsteförseelsen inte bedömas
      som ringa. CC ska därför tilldelas en disciplinpåföljd.
      Statens ansvarsnämnd tilldelade CC en varning genom ett beslut [under 2021]
      […]. Den disciplinpåföljden avsåg emellertid tjänsteförseelser av ett helt annat
      slag. Med hänsyn till detta och till omständigheterna i det nu aktuella ärendet
      delar ansvarsnämnden JO:s uppfattning att disciplinpåföljden även i det nu
      aktuella ärendet kan stanna vid en varning.

JO:s ärenden avslutas
Statens ansvarsnämnds har prövat disciplinfrågan och nämndens beslut har
vunnit laga kraft. Mot denna bakgrund och eftersom utredningen inte ger
anledning till några ytterligare uttalanden från min sida avslutar jag ärendet.
                                                            [P]

## BESLUT

Datum               Dnr                    Sid
                                                                         2022-06-02          8017-2021 och         1 (7)
Justitieombudsmannen                                                                         1431-2022
Katarina Påhlsson




                        En rådman har vid ett sammanträde för muntlig förberedelse
                        avkunnat ett interimistiskt beslut om ensam vårdnad men inte
                        dokumenterat det och inte heller i ett annat vårdnadsmål upprättat
                        protokoll från ett sådant sammanträde; nu fråga om anmälan till
                        Statens ansvarsnämnd

                        Anmälningarna hos JO
                        JO mottog den 13 oktober 2021 och den 15 februari 2022 klagomål från AA
                        (dnr 8017-2021) respektive BB (dnr 1431-2022) mot Värmlands tingsrätts
                        handläggning av två vårdnadsmål.

                        AA anförde i huvudsak följande.

                        Hon är ombud i mål nr T 1627-21 som handläggs vid tingsrätten. Den 17 juni
                        2021 höll tingsrätten muntlig förberedelse i målet. I samband med det gav hon
                        in en ansökan om rättshjälp. Parterna kunde inte nå någon överenskommelse
                        utan tingsrätten skulle i stället meddela ett interimistiskt beslut. Något sådant
                        beslut har inte meddelats och tingsrätten har inte heller tagit ställning till rätts-
                        hjälpsansökan. Hon har påmint tingsrätten per e-post och telefon men inte fått
                        något beslut.

                        BB anförde i huvudsak följande.

                        Hon är ombud i mål nr T 1783-21 som handläggs vid tingsrätten. Den 8 juni
                        2021 höll tingsrätten muntlig förberedelse. Vid sammanträdet avkunnade
                        rådmannen CC ett beslut varigenom hennes klient interimistiskt tillerkändes
                        ensam vårdnad om parternas gemensamma barn. Domaren uppgav även att han
                        skulle besluta om att tingsrätten skulle hämta in en s.k. vårdnadsutredning.
                        Något beslut i den frågan meddelades inte och parterna fick inte heller något
                        skriftligt beslut från den muntliga förberedelsen. Hon har påmint tingsrätten
                        men inte fått någon återkoppling.




 Riksdagens ombudsmän                        E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A            Fax:            08-21 65 58                               www.jo.se
                                                           Dnr 8017-2021, 1431-2022       Sid 2 (7)




JO:s utredning
JO hämtade in vissa handlingar i bägge ärendena. Det framgick att rådmannen
CC hade varit ordförande vid de muntliga förberedelserna och ansvarig domare
för respektive mål. Efter genomgång av ärendena uppmanade JO tingsrätten att
lämna upplysningar över klagomålen.

Tingsrätten, genom lagmannen DD, yttrade sig. Av yttrandena framgår i
huvudsak följande.

Mål nr T 1627-21 (JO:s dnr 8017-2021)
Stämningsansökan kom in till tingsrätten den 1 april 2021 och käranden
framställde yrkanden om vårdnad och umgänge. Yrkandena framställdes även
interimistiskt. Den 20 maj 2021 anmälde sig AA som ombud för svaranden och
gav samtidigt in en ansökan om rättshjälp. Den 17 juni 2021 höll tingsrätten
muntlig förberedelse och den 2 juli 2021 inkom yttrande från socialnämnden
som uppgav att umgängesstöd inte kunde tillhandahållas förrän i augusti samma
år. Tingsrätten fattade inget beslut i fråga om umgänge och den 21 oktober 2021
förelades socialnämnden att på nytt yttra sig om när nämnden kunde bistå med
umgängesstöd. Parterna fick möjlighet att yttra sig över förslaget varpå
lagmannen den 29 december 2021 tog över handläggningen och samma dag
meddelades ett interimistiskt beslut. Den dagen expedierades även protokollet
från den muntliga förberedelsen.

Tingsrätten gjorde bedömningen att ett intermistiskt beslut om umgänge
förutsatte att socialtjänsten medverkade med umgängesstöd. Ett beslut dröjde
eftersom socialtjänsten inledningsvis inte kunde bistå med sådant stöd. Efter att
socialtjänsten i juli 2021 meddelat att umgängesstöd kunde ordnas under senare
delen av sommaren och parterna yttrat sig, skulle tingsrätten ha kunnat fatta ett
beslut. Beslut i frågan om rättshjälp borde ha fattats i närtid efter det att ansökan
inkom den 20 maj 2021. Tingsrätten anser att det är beklagligt att besluten om
umgänge och rättshjälp dragit ut på tiden och att AA inte har fått svar på sina
frågor om när beslut skulle komma.

Tingsrätten redovisade följande uppgifter från rådmannen CC:

      CC beklagar att prövningen av det interimistiska yrkandet har dragit ut på tiden.
      Han har berättat att parterna informerades vid sammanträdet om att ett beslut
      kunde bli beroende av om kommunen kunde bistå med umgängesstöd.
      Kommunen kunde inte det inledningsvis och därför meddelades inte något
      intermistiskt beslut i det skedet. Därefter har kommunen meddelat att de kan
      bidra med umgängesstöd och parterna har fått tillfälle att slutföra sin talan
      beträffande de interimistiska yrkandena.
      CC beklagar även att prövningen av rättshjälpsansökan har tagit så lång tid. Han
      har berättat att han fattade beslut när han uppmärksammade att det inte gjorts.
AA kommenterade remissvaret.
                                                        Dnr 8017-2021, 1431-2022      Sid 3 (7)




Mål nr T 1783-21 (JO:s dnr 1431-2022)
Stämningsansökan kom in till tingsrätten den 13 april 2021 och käranden
framförde, genom ombudet BB, yrkande om ensam vårdnad av parternas
gemensamma barn. Yrkandet framställdes även interimistiskt. Den 8 juni 2021
höll tingsrätten sammanträde för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet
avkunnade CC ett interimistiskt beslut att käranden skulle ha ensam vårdnad om
barnet och han meddelade att tingsrätten för närvarande inte avsåg att inhämta
en vårdnadsutredning. Något protokoll expedierades inte efter sammanträdet.
Det stämmer att BB vid två tillfällen skickat mejl till tingsrätten och efterfrågat
protokollet. Vid det första tillfället besvarade en domstolshandläggare mejlet
och uppgav att det hade vidarebefordrats till ansvarig domare. Sammantaget var
det fel att inte expediera beslutet till parterna.

Efter att tingsrätten den 10 mars 2022 mottagit JO:s remiss tog lagmannen över
handläggningen av målet. Protokoll har därefter expedierats och BB har fått
förskott på hennes ersättning enligt rättshjälpslagen. Ett nytt sammanträde för
muntlig förberedelse ska hållas före sommaren 2022.

Tingsrätten uppgav avslutningsvis att lagmannen hade samtalat med CC efter
JO:s remiss och att han hade uppgett att handläggningen hade varit bristfällig.

BB fick möjlighet att yttra sig över remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid (se 2 kap. 11 § andra
stycket regeringsformen). När en domstol handlägger sådana frågor om
vårdnad, boende eller umgänge som nu är aktuella ska rättegångsbalkens
bestämmelser för tvistemål tillämpas vid handläggningen (se 6 kap. 17 § fjärde
stycket föräldrabalken, FB). Det innebär bl.a. att rätten har en skyldighet att
driva förberedelsen framåt med inriktning på ett snabbt avgörande (se 42 kap.
6 § tredje stycket rättegångsbalken, RB).

En domstol ska föra register över alla mål och registret ska utvisa tiden då varje
mål har kommit in och de åtgärder som har vidtagits i målet (se 6 kap. 1 § RB).
Av målregistret eller akten ska även domstolens avgöranden i målet, när de har
beslutats och vem eller vilka som svarar för beslutet framgå (se 6 kap. 2 § RB).
Domstolen ska föra anteckningar över sammanträden som hålls under för-
beredelsen. Anteckningarna ska göras i anslutning till sammanträdet. (Se 6 kap.
3 och 4 §§ RB.)

Rättegångsbalkens bestämmelser om registrering av uppgifter och handlingar
kompletteras med bestämmelser i förordningen (1996:271) om mål och ärenden
i allmän domstol. Enligt dessa ska domstolen fortlöpande registrera vilka
handlingar som kommer in, vilka åtgärder som utförs i målet och vad som i
övrigt förekommer i detta eller i samband med överklagande av ett meddelat
avgörande (se 5 §). Vidare framgår att anteckningar från ett sammanträde under
förberedelsen ska göras i ett protokoll över sammanträdet, om inte uppgifterna
                                                           Dnr 8017-2021, 1431-2022     Sid 4 (7)




framgår av en dom eller ett särskilt uppsatt beslut som tillkommer i anslutning
till sammanträdet eller om uppgifterna antecknas i målregistret eller på någon
handling i akten (se 15 §).

I ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge får rätten, om det
behövs, besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan
har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft eller föräldrar-
na har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden
(se 6 kap. 20 § FB). Ett sådant interimistiskt beslut kan vara nödvändigt, t.ex.
därför att det finns risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för
övergrepp, olovligen förs bort eller annars far illa. Det kan även vara nöd-
vändigt för att kunna lösa andra akuta situationer, exempelvis om det finns ett
brådskande behov av att få till stånd ett umgänge mellan barnet och den förälder
som barnet inte bor tillsammans med. (Se prop. 2005/06:99 s. 65 f.)
Regleringen om domstolens möjlighet att fatta ett interimistiskt beslut i dessa
mål bygger alltså på att det kan finnas brådskande behov av att få till den
lösning som är förenlig med barnets bästa.

Det finns inte några uttryckliga bestämmelser om tidsfrister när en part fram-
ställer begäran om ett interimistiskt beslut om vårdnad m.m. eller för när rätten
ska meddela beslut. Det ligger dock i sakens natur att interimistiska yrkanden
ska hanteras med skyndsamhet och att domstolen inte kan dröja med beslutet
(se JO 2017/18 s. 82). Som redan har nämnts tillämpas rättegångsbalkens
bestämmelser för tvistemål när domstolen handlägger frågor om vårdnad,
boende eller umgänge. För intermistiska beslut som fattas i samband med ett
sammanträde för muntlig förberedelse tillämpas vanligtvis bestämmelserna om
meddelande av domar och slutliga beslut i tvistemål enligt 17 kap. 9 och 12 §§
RB analogt. Detta innebär att sådana interimistiska beslut antingen kan
meddelas genom att de avkunnas muntligt eller genom att de vid en viss
tidpunkt skriftligt hållas tillgängligt på rättens kansli. (Se JO:s beslut den 2 juli
2010, dnr 2628-2009.)

En dom eller ett beslut i ett mål ska skickas till parterna samma dag som ett
avgörande har meddelats. Om avgörandet har avkunnats, ska det i stället skickas
senast en vecka efter dagen för avkunnandet. (Se 2 § förordningen [2003:234]
om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.)

För varje mål och ärende ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare
(15 § första stycket förordningen [1996:381] med tingsrättsinstruktion). Det är
den ansvarige domaren som ansvarar för handläggningen av målet och som ska
se till att målet eller ärendet drivs framåt på ett sätt som överensstämmer med
gällande rätt.
                                                          Dnr 8017-2021, 1431-2022      Sid 5 (7)




Bedömning
Tingsrättens mål nr T 1627-21 (JO:s dnr 8017-2021)
Rådmannen CC var ansvarig domare för målet fram till den 29 december 2021
då lagmannen tog över handläggningen.

Handläggningen av de interimistiska yrkandena
Den 17 juni 2021 höll tingsrätten sammanträde för muntlig förberedelse och det
framställdes interimistiska yrkanden om umgänge med umgängesstöd. Drygt
två veckor senare, den 2 juli 2021, kom socialnämnden in med ett s.k. snabb-
yttrande enligt 6 kap. 20 § andra stycket FB. Parterna yttrade sig till tingsrätten
över nämndens förslag den 7 respektive 8 juli 2021.

CC har förklarat att anledningen till att han i detta skede inte fattade något
beslut var att kommunen inledningsvis inte kunde tillhandhålla något
umgängesstöd. Jag noterar dock att socialnämnden i sitt yttrande uppgett att ett
sådant stöd kunde erbjudas en månad senare, i augusti 2021. Till saken hör även
att det är domstolens uppgift att utifrån barnets bästa ta ställning till
interimistiska yrkanden och domstolen kan därför inte avstå från att fatta beslut
enbart på grund av att socialnämnden har angett att den inte kan bistå med
umgängesstöd (se prop. 2009/10:192 s. 13). Oavsett om tingsrätten gjorde
bedömningen att det fanns skäl att förena ett umgänge med förordnande om
umgängesstöd, borde den alltså ha tagit ställning till de interimistiska yrkandena
i anslutning till att parterna hade yttrat sig över socialnämndens förslag.

Av utredningen framgår vidare att AA i en kontakt med tingsrätten i september
2021 efterfrågade ett interimistiskt beslut i umgängesfrågan och beslut i frågan
om rättshjälp. Tingsrätten vidtog inte någon åtgärd. Den 21 oktober 2021
förelades socialnämnden på nytt att yttra sig om umgängesstöd. Nämnden
uppgav den 25 oktober 2021 att stöd kunde tillhandahållas med början den 29
november 2021. Det dröjde till den 26 november 2021 innan parterna fick yttra
sig över socialnämndens förslag. Den 10 december 2021 hade båda parterna
redogjort för att de medgav umgänge i enlighet med förslaget, men CC fattade
inte något beslut därefter. Han har inte lämnat någon förklaring till varför han
inte heller i detta skede tog ställning till parternas interimistiska yrkanden. Först
efter det att tingsrätten tagit del av AA:s JO-anmälan och lagmannen den 29
december 2021 övertagit handläggningen av målet meddelades ett beslut, och
samma dag expedierades protokollet från den muntliga förberedelsen.

De brister i handläggningen som jag uppmärksammat riskerar att medföra nega-
tiva konsekvenser för det barn som målet rör och kan leda till att rättegången
inte genomförs inom skälig tid. Om det dröjer längre tid från det att domstolen
genomfört en muntlig förberedelse till dess att protokollet skrivs är risken
dessutom påtaglig att något väsentligt förbises, glöms bort eller värderas på ett
felaktigt sätt. Det gäller naturligtvis oavsett om det framställs interimistiska
yrkanden. Nya omständigheter kan också ha tillkommit efter den muntliga
förberedelsen som innebär att domstolens senare beslut inte avspeglar de
                                                         Dnr 8017-2021, 1431-2022     Sid 6 (7)




verkliga förhållandena vid beslutstillfället. Sammantaget anser jag att CC:s
handläggning av målet inte har varit förenlig med gällande rätt.

Handläggningen av ansökan om rättshjälp
AA lämnade in sin ansökan om rättshjälp den 20 maj 2021. Annat har inte
framkommit än att det vid den tidpunkten fanns förutsättningar för tingsrätten
att ta ställning till ansökan.

Den 17 augusti 2021 meddelade emellertid AA att tingsrätten kunde avvakta
med att ta ställning till ansökan eftersom hennes klient väntade på besked
angående rättsskydd. Eftersom förekomsten av rättskydd har betydelse för
frågan av rättshjälp (se 9 § rättshjälpslagen [1996:1619]) fanns det därför skäl
för tingsrätten att anstå med beslutet. Den 7 september 2021 tog AA på nytt
kontakt med tingsrätten och uppgav att klienten inte blivit beviljad rättskydd
och att tingsrätten kunde fatta beslut i frågan. Någon handläggningsåtgärd
vidtogs dock inte förrän den 19 november 2021 då CC beviljade rättshjälp. AA
hade i tiden däremellan efterfrågat tingsrättens beslut vid två tillfällen.

Även om det inte finns några regler som anger att en ansökan om rättshjälp ska
handläggas skyndsamt, är det givetvis angeläget att parten så snart som möjligt
får veta om rättshjälp beviljas så att han eller hon kan ta ställning till hur den
fortsatta processen ska bedrivas.

Jag anser att CC borde ha tagit ställning till rättshjälpsansökan redan i samband
med att den kom in i maj 2021. I vart fall borde han ha fattat ett beslut efter att
AA i september 2021 meddelat att tingsrätten kunde fatta beslut i saken.
Tidsåtgången och den passivitet som präglat handläggningen är inte godtagbar.

Tingsrättens mål nr T 1783-21 (JO:s dnr 1431-2022)
Rådmannen CC var ansvarig domare för målet fram till mars 2022 då
lagmannen tog över handläggningen.

I samband med den muntliga förberedelsen den 8 juni 2021 avkunnade CC ett
interimistiskt beslut om ensam vårdnad och såvitt framkommit inhämtades då
inte någon vårdnadsutredning. Det upprättades emellertid inte något protokoll
från sammanträdet och parterna fick således inte del av något skriftligt beslut.
Det framgår inte heller av dagboksbladet att den muntliga förberedelsen har
hållits och att CC vid den hade avkunnat ett interimistiskt beslut. Han besvarade
inte ombudets efterfrågningar av protokollet och såvitt framgår vidtog han inte
någon åtgärd för att sammanställa och expediera det. Så skedde först nio
månader senare, i mars 2022, då tingsrätten fått del av BB:s JO-anmälan och
lagmannen tagit över ansvaret för målet.

CC har inte förklarat varför han inte vidtog någon åtgärd i målet efter den
muntliga förberedelsen, men han har uppgett att han anser att handläggningen
var bristfällig.
                                                         Dnr 8017-2021, 1431-2022     Sid 7 (7)




CC har avkunnat ett beslut om att en av föräldrarna interimistiskt anförtroddes
ensam vårdnad och har uppenbarligen bedömt att det var det bästa för barnet.
Han har dock inte färdigställt något skriftligt beslut eller annan dokumentation
över beslutet. Felet har medfört att det under nio månader inte har gått att utläsa
att tingsrätten fattat ett interimistiskt beslut om ensam vårdnad. Jag noterar att
tingsrätten inte meddelat Skatteverket om beslutet och det är tveksamt om det
alls verkställdes (se 3 § förordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att
lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m.). I det här
sammanhanget kan även påpekas att barnets pappa enligt anmälaren inte deltog
vid den muntliga förberedelsen. Det kan därför ifrågasättas om han överhuvud-
taget fick del av beslutet och därmed hade möjlighet att överklaga det.

Sammantaget anser jag att avsaknaden av dokumentation i målet och den
passivitet som präglat CC:s handläggning inte har varit förenlig med gällande
rätt.

Anmälan till Statens ansvarsnämnd
Av rättssäkerhetsskäl ställs generellt höga krav på en korrekt handläggning
inom rättsväsendet. Särskilt höga krav ställs på en domstol och därmed den
enskilde domaren. Det är en domares skyldighet att på ett rättssäkert och
effektivt sätt avgöra de mål som han eller hon ska handlägga och det ska
naturligtvis ske inom de tidsramar och på det sätt som lagstiftningen anger.

Det finns enligt min mening anledning att se allvarligt på de upprepade brister i
CC:s handläggning som kommit fram i utredningen. Det rör sig om sådana fel i
tjänsten att det finns anledning för mig att, med stöd av 6 § tredje stycket lagen
(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, göra en anmälan till
Statens ansvarsnämnd för prövning av frågan om CC ska meddelas en
disciplinpåföljd. Ärendena hålls öppna tills min anmälan har prövats av Statens
ansvarsnämnd.
