# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Sagsjön, för att en intagen inte ens fick information inför dubbelbeläggning

JO 2023-10-30 dnr 8017-2022

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                           2023-10-30               8017-2022              1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Sagsjön, för att en intagen inte
                        ens fick information inför dubbelbeläggning


                          Beslutet i korthet: En intagen med skyddade personuppgifter fick inte information
                          om att hon skulle dela cell eller möjlighet att lämna synpunkter på det. JO är kritisk till
                          detta och konstaterar att anstalten därmed avvek från Kriminalvårdens egna
                          anvisningar för dubbelbeläggning. Hon betonar vikten av att dessa följs och att
                          anstalten dokumenterar bl.a. den intagnas inställning och övervägandena inför en
                          dubbelbeläggning.
                          JO anser också att den intagna borde ha fått tillfälle att gå igenom sina tillhörigheter
                          och lägga undan handlingar med känsliga uppgifter innan hon skulle dela cell. När en
                          intagen har skyddade personuppgifter finns det enligt JO anledning att vara särskilt
                          försiktig vid prövningen av om det är lämpligt att dela cell.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 14 oktober 2022 framförde AA i huvudsak
                        följande klagomål mot anstalten Sagsjön och anställda där.

                        Hon har skyddade personuppgifter och är placerad i ett ”föräldrarum”. I början
                        av september 2022 fick hon veta att hennes cell skulle dubbelbeläggas. Hon fick
                        inte någon närmare information om detta. Därefter delade hon cell med en
                        annan intagen i en vecka. I samband med det uppstod en konflikt på avdel-
                        ningen och hon blev hotad av en medintagen. Hot riktades även mot hennes
                        familj. Personalen vidtog inte några direkta åtgärder. Den 1 oktober placerades
                        en annan intagen i hennes cell utan att hon i förväg informerades om det. Innan
                        den medintagna kom in i cellen hann hon lägga undan känslig information. En
                        vecka senare omplacerades den medintagna på grund av dåligt uppförande. Den
                        10 oktober flyttade en ny intagen in i hennes cell utan att hon informerades eller
                        fick möjlighet att ta bort bl.a. bilder som låg synliga i cellen. Hon vill kunna
                        känna sig trygg och önskar att personalen tar hänsyn till hennes intressen och
                        respekterar att hon har skyddade personuppgifter. Hon bad därför om att få tala
                        med det vakthavande befälet BB, som hade fattat beslutet om placeringen, men
                        denna var upptagen. Hon tog i stället upp saken med klienthandläggaren CC,
                        som dock inte hade kännedom om dubbelbeläggningen.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 8017-2022        Sid 2 (5)




Utredning
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över klagomålen och redogöra för bl.a.
myndighetens rutiner på området.

I sitt remissvar anförde myndigheten, genom regionchefen vid Region Väst, i
huvudsak följande:

      Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från anstalten Sagsjön. Bl.a. har
      följande framkommit.
      Anstalten har sedan i början av sommaren 2022 en hög beläggning av intagna på
      anstalten. Detta föranleder att intagna under perioder behöver dela bostadsrum.
      Det är anstalten som fördelar bostadsrum till intagna utifrån gällande säkerhets-
      klass samt rådande beläggningssituation. Fördelningen av bostadsrum föregås
      inte av ett beslut utan omfattas av anstaltens faktiska handlade efter bedömning
      av vakthavandebefäl. BB var inte i tjänst som vakthavandebefäl vid de datum
      som anges i anmälan och har således inte gjort någon bedömning om dubbel-
      beläggning för AA:s del. CC, klienthandläggare, har vid ett tillfälle samtalat med
      AA gällande att dela bostadsrum. CC har inte varit delaktig i planering eller
      fördelning av bostadsrum.
      BB uppmärksammade den 10 oktober 2022 att AA inte tydligt informerats om
      att hon åter skulle dela bostadsrum. BB upprättade därav en incidentrapport
      samma datum av vilken det framgår att AA borde ha informerats. Efter händel-
      sen har anstalten vidtagit åtgärder genom att göra ett förtydligande i lokala
      instruktionen för hur de intagna ska informeras när dubbelbeläggning är aktuellt.
      Under utredningen av incidentrapporten har samtlig personal på anstalten åter-
      igen påmints om vikten av att informera berörd intagen om när denne behöver
      dela bostadsrum.
      Det har inte kommit till anstaltens kännedom att AA:s familj eller anhöriga har
      utsatts för hot av medintagna under hennes vistelse i anstalten.
      Anstaltens personal har rätt att beträda bostadsrum utan att informera de intagna
      om detta innan. Detta sker bl.a. dagligen i samband med visitation av bostads-
      rummet. Anstaltens utgångspunkt är att alltid värna om intagnas integritet,
      oavsett om den intagne har skyddade identitetsuppgifter eller inte. Anstalten
      anser att det nu finns tydliga och funktionella rutiner kring att informera intagna
      när det är aktuellt att dela bostadsrum.

## Författningsbestämmelser

Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med för-
      ståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
      Verkställigheten ska dessutom utformas så att negativa följder av frihets-
      berövandet motverkas (se 1 kap. 4 och 5 §§ FäL).
      När det gäller verkställighet av fängelsestraff i anstalt är utgångspunkten i
      fängelselagen (2010:610), FäL, att den intagne har rätt att vistas i gemensamhet
      med andra. Någon rätt att nattetid vistas i avskildhet finns inte. Av 6 kap. 3 §
      FäL framgår dock att Kriminalvården får hålla intagna avskilda från varandra i
      anslutning till dygnsvilan.
      Av Kriminalvårdens anvisningar för dubbelbeläggning i anstalt och i häkte
      (2020:8) framgår bl.a. följande.
      Utgångspunkten är att intagna i anstalt ska ha möjlighet att vistas i eget bostads-
      rum i anslutning till dygnsvilan. Intagna har emellertid inte någon uttrycklig rätt
      till sådan placering och det finns inte några generella begränsningar för när
      dubbelbeläggning kan ske i anstalt. Det finns skäl som talar för att det är mer
      lämpligt att dubbelbelägga bostadsrum i anstalt än i häkte, särskilt eftersom
                                                                        Dnr 8017-2022       Sid 3 (5)




      intagna i anstalt har större möjlighet till vistelse utanför bostadsrummet, syssel-
      sättning, andra fritidsaktiviteter samt gemensamhet.
      Dubbelbeläggning av intagna i anstalt, särskilt i säkerhetsklass 1 och 2, bör som
      utgångspunkt och i likhet med vad som gäller i häkte enbart ske
      - om det är nödvändigt av utrymmesskäl, eller
      - om det är påkallat av någon annan särskild anledning.
      Vidare framgår bl.a. att den intagne ska få möjlighet att lämna synpunkter vad
      avser en sådan placering. Något krav på samtycke från den intagne till dubbel-
      beläggning finns dock inte.

## Kriminalvårdens bedömning

Det råder för närvarande platsbrist i landet och många anstalter har därav blivit
      tvungna att placera två intagna i samma bostadsrum, s.k. dubbelbeläggning.
      Innan en dubbelbeläggning sker ska den intagne få möjlighet att lämna syn-
      punkter. Det krävs dock inget samtycke från den intagne för att dubbelbelägg-
      ning ska kunna genomföras. Anstalten Sagsjön bedömde den 10 oktober 2022 att
      det av utrymmesskäl var nödvändigt att placera en ny intagen i samma bostads-
      rum som AA. Detta gjordes innan AA fått möjlighet att lämna synpunkter
      avseende dubbelbeläggningen, vilket är beklagligt. Anstalten Sagsjön uppmärk-
      sammade själva att det skett ett misstag och gjorde en incidentrapportering
      avseende händelsen. Anstalten Sagsjön har därefter förtydligat den lokala
      instruktionen för att säkerställa att intagna får information när dubbelbeläggning
      är aktuellt. Därutöver har anstalten Sagsjön återigen påmint samtlig personal om
      vikten av att informera den intagne om det blir aktuellt med dubbelbeläggning.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering i fängelselagen
(2010:610) och för en del av myndighetens egna anvisningar för dubbel-
beläggning. Det finns anledning tillägga att det av anvisningarna också framgår
att anstalten inför ett beslut om dubbelbeläggning ska ta hänsyn till andra
omständigheter, exempelvis om den intagna är lämplig för att dela cell. Om
placeringen medför påtagliga negativa konsekvenser eller risk för skada för den
intagna ska dubbelbeläggning inte ske. Vidare anges att dubbelbeläggningen
löpande ska följas upp och att uppföljningen vid behov ska dokumenteras.
Enligt min mening är anvisningarna i detta styrdokument både befogade och
ändamålsenliga.

Även de europeiska fängelsereglerna innehåller vissa rekommendationer av
betydelse för bedömningen av klagomålen. Enligt dessa regler ska intagna
normalt placeras i en egen cell under natten, om inte gemensamma sovut-
rymmen är att föredra. Intagna får emellertid dela cell endast om utrymmet är
lämpligt för ändamålet, och det ska vara intagna som kan placeras tillsammans.
Så långt det är möjligt ska de intagna ges en valmöjlighet innan de måste dela
sovutrymme med andra (se europeiska fängelsereglerna, 18.5–18.7).

Som Kriminalvården har anfört är alltså den rättsliga utgångspunkten att intagna
i anstalt ska ha möjlighet att vistas i en egen cell i anslutning till dygnsvilan.
Det överlag ansträngda beläggningsläget har dock medfört att myndigheten
                                                                     Dnr 8017-2022        Sid 4 (5)




dubbelbelägger celler i relativt stor utsträckning. Platssituationen och frågor om
sådan beläggning har vid flera tillfällen varit föremål för utredning hos JO. Jag
har tidigare uttalat att det, när dubbelbeläggning bedöms nödvändig, är en
rimlig utgångspunkt att det i första hand är de intagna som samtycker till det
som får dela cell. Vidare har jag framhållit att tiden som varje intagen är
placerad i en dubbelbelagd cell bör begränsas och att en intagen som tvingas
dela cell och känner rädsla, eller kanske bara är orolig, måste tas på allvar. Detta
gäller enligt min mening oavsett om det är ett frihetsberövande som verkställs i
häkte eller i anstalt. (Se särskilt JO 2021/22 s. 261, dnr O 19-2019, och t.ex.
mina uttalanden efter inspektionen av anstalten Skänninge i november 2021,
dnr 8042-2021.)

AA har klagat på att hon vid flera tillfällen inte fått någon information om
dubbelbeläggningar som berörde henne. Kriminalvården har dock endast
redogjort för omständigheterna i samband med placeringen den 10 oktober
2022. Det är oklart varför myndigheten har begränsat sitt yttrande på det sättet
trots att anmälan är tydlig. Jag finner emellertid inte tillräckliga skäl att fortsätta
utredningen och inleder med att kommentera hanteringen av dubbelbelägg-
ningen det nu angivna datumet.

Jag instämmer i Kriminalvårdens bedömning att anstalten inför dubbelbelägg-
ningen den 10 oktober borde ha informerat AA om saken och dessutom gett
henne möjlighet att lämna synpunkter. Hanteringen avvek från myndighetens
egna anvisningar. Vidare är det min uppfattning att AA före placeringen borde
ha fått tillfälle att gå igenom sina tillhörigheter i cellen och lägga undan
handlingar med känsliga uppgifter. Ett sådant förfarande är i enlighet med
fängelselagens föreskrift om att en intagen ska behandlas med respekt för sitt
människovärde och med förståelse för de svårigheter som är förenade med ett
frihetsberövande, dvs. den humanitet som kriminalvården ska präglas av. Jag är
kritisk till anstaltens brister i samband med denna dubbelbeläggning.

Kriminalvården har inte bemött det som AA gjort gällande beträffande de två
andra tillfällena, men remissvaret bekräftar hennes beskrivning av den nyss
nämnda situationen. Med hänsyn till det och till att anstalten Sagsjön har
vidtagit åtgärder för att säkerställa att intagna där framöver får information inför
dubbelbeläggning, drar jag slutsatsen att detta har fallerat flera gånger. Jag vill
därför betona vikten av att anstalten följer myndighetens egna anvisningar för
dubbelbeläggning samt dokumenterar relevanta omständigheter, såsom den
intagnas inställning, och de särskilda överväganden som görs inför en sådan
beläggning i ett enskilt fall.

Jag utgår från att anstalten gjorde bedömningen att AA var lämplig för att dela
cell. Även om jag saknar kännedom om de närmare omständigheterna kring
hennes person anser jag för egen del att det finns anledning att vara särskilt
försiktig vid prövningen av om det är lämpligt att en intagen med skyddade
personuppgifter ska dela cell. I det avseendet vill jag understryka att Kriminal-
                                                                     Dnr 8017-2022      Sid 5 (5)




vården har ett ansvar för att se till att verkställigheten av ett fängelsestraff sker
under säkra och trygga former.

Det som i övrigt har kommit fram motiverar inte någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson




Ärendet har föredragits av områdesansvariga rättssakkunniga Nathalie
Stenmark. Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
