# Kritik mot Värmlands tingsrätt för bristfällig handläggning av ett vårdnadsmål

JO 2025-01-16 dnr 8128-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                  2025-01-16               8128-2024              1 (7)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Värmlands tingsrätt för bristfällig handläggning av ett
                   vårdnadsmål


                    Beslutet i korthet: I ett vårdnadsmål vid Värmlands tingsrätt ställde tingsrätten in sex
                    planerade huvudförhandlingar innan målet slutligen kunde företas till
                    huvudförhandling och avgöras. Merparten av förhandlingarna ställdes in som en direkt
                    följd av förbiseenden från tingsrättens sida. De inställda förhandlingarna ledde till en
                    utdragen handläggningstid om drygt två år och tre månader.
                    Förutom att den långa handläggningstiden inte är godtagbar anser chefsJO att de
                    konstaterade bristerna i handläggningen tyder på att man, inom olika
                    personalkategorier på tingsrätten, har brustit i den omsorg och noggrannhet som
                    krävs vid arbete på en domstol. Vidare framhåller chefsJO att det inte bara är av vikt
                    för parterna att ett mål handläggs professionellt utan det har också avgörande
                    betydelse för frågan om allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Sammantaget är
                    chefsJO mycket kritisk till hur tingsrätten har handlagt målet.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 17 september 2024 förde en person fram klagomål mot
                   Värmlands tingsrätt med anledning av tingsrättens handläggning av ett
                   vårdnadsmål. Hon anförde att hon, i egenskap av vittne, hade blivit kallad till
                   omkring fem huvudförhandlingar och att tingsrätten – till följd av olika
                   förbiseenden från tingsrättens sida – vid varje tillfälle hade ställt in
                   förhandlingen.

## Utredning

Av ett inhämtat dagboksblad per den 20 september 2024 framgick att målet
                   inleddes hos tingsrätten i juli 2022 och att tingsrätten hade ställt in sex
                   planerade huvudförhandlingar, varav den första i november 2023. JO begärde
                   att tingsrätten skulle yttra sig över anmälan och bl.a. redogöra för målets
                   handläggning.

                   Tingsrätten yttrade sig genom lagmannen AA. Till yttrandet fogades ett
                   underyttrande från rådmannen BB som ansvarade för målet från den 1
                   september 2023. Beträffande handläggningen av målet framgår att hon använde
                   sig av digitala åtgärdsbeslut för intern kommunikation och att hon regelmässigt


    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 8128-2024       Sid 2 (7)




markerade de beslutade åtgärderna som brådskande. Vad gäller målets
handläggning i övrigt uppgav hon bl.a. följande.

      Den 2 november 2023 påbörjade jag en tre dagars huvudförhandling i ett
      frihetsberövat mål. […] En ytterligare heldag behövdes dock och jag lyckades
      till slut hitta en dag som passade alla, den 9 november 2023, vilket dock innebar
      att huvudförhandlingen i det nu aktuella målet (den första) på grund av det, men
      även på grund av domarbrist, var tvungen att ställas in. […] Jag ansåg att det
      frihetsberövade målet fick gå före huvudförhandlingen i det nu aktuella målet
      (målet). Min minnesbild är också att jag frågade chefsrådmannen om någon
      annan domare kunde ta huvudförhandlingen i målet, men att jag fick nekande
      svar. Den 6 november 2023 beslutade jag att huvudförhandlingen i målet skulle
      ställas in och sättas ut på nytt. […]
      Först den 8 december 2023 ... kallade domstolshandläggare till huvudförhandling
      den 1 februari 2024 i målet (den andra). Jag har ingen minnesbild av att man
      kontrollerade med mig om det datumet fungerade. Den 30 december 2023 fick
      jag reda på att huvudförhandling var bokad den 1 februari 2024, men såg
      samtidigt att jag då hade förtur. Vi ska inte sätta ut andra mål än förtursmål de
      veckorna vi har förtur. Jag tror möjligen att schemat för förturen år 2024
      skickades ut i slutet av december 2023 och att jag då uppmärksammade krocken.
      Med anledning av det, och de strikta reglerna, valde jag att ställa in
      huvudförhandlingen i målet. Min minnesbild är att jag även då frågade
      chefsrådmannen om någon annan domare kunde ta huvudförhandlingen men att
      jag fick nekande svar. […]
      … den 17 januari 2024 kallade domstolshandläggare till huvudförhandling den
      12 februari 2024 (den tredje). […] Jag utgick ifrån att domstolshandläggare, när
      hen kallade i målet den 17 januari 2024, även kallade kärandeombudet. Den 24
      januari 2024 […] informerade kärandeombudet om att hon utifrån nuvarande
      situation inte visste huruvida huvudförhandlingsdag var utsatt eller ej. Jag fick
      målet till mig […] och insåg då att kärandeombudet troligen inte var kallat till
      huvudförhandlingen och skrev då direkt en fråga i dagboksbladet om det […].
      Noteras bör att jag inte, den 17 januari 2024, fick någon fråga från
      domstolshandläggare om hen skulle kalla kärandeombudet eller inte. Dagen efter
      den 25 januari 2024 kallade domstolshandläggare kärandeombudet. Samma dag
      anförde dock kärandeombudet att hon inte kunde den aktuella dagen ... Med
      hänsyn till detta, och att domstolshandläggaren faktiskt inte kallade ombudet
      redan den 17 januari 2024, valde jag att den 26 januari 2024 ställa in
      huvudförhandlingen den 12 februari 2024. […]
      … den 30 januari 2024 kallades till huvudförhandling den 21 februari 2024 (den
      fjärde). Huvudförhandlingen påbörjades varvid det uppmärksammades att
      vårdnads-, boende- och umgängesutredningen (VBU:n) var närmare ett år
      gammal. På grund av arbetsbelastningen och alla turer i målet
      uppmärksammades inte detta i tillräckligt god tid innan huvudförhandlingen för
      att åtgärda. […] Min bedömning var att VBU:n skulle kompletteras och
      huvudförhandlingen därför ställas in. [– – –] Jag gjorde en tidsplan för målet
      med ombuden, avkunnade beslut om att VBU:n skulle kompletteras och bokade
      preliminärt datum för huvudförhandling (den femte) med parterna/ombuden den
      18 juni 2024.
      –––
      Den 29 maj 2024 ringde ett av kärandens vittnen till tingsrätten och meddelade
      att hen skulle vara i Irak den 18 juni 2024 [– – –]
      Jag valde efter mycket om och men att den 12 juni 2024 ställa in
      huvudförhandlingen den 18 juni 2024 och att den skulle sättas ut på nytt.
      –––
                                                                        Dnr 8128-2024        Sid 3 (7)




      Först den 12 augusti 2024 (två månader efter mitt beslut ovan) kallade
      domstolshandläggare till huvudförhandling den 17 september 2024 (den sjätte).
      –––
Under rubriken relevant lagstiftning anförde BB i huvudsak följande.

      Enligt regleringsbrevet för Sveriges domstolar de senaste åren skulle/ska 75
      procent av tvistemålen i tingsrätterna, exklusive gemensam ansökan om
      äktenskapsskillnad, vara avgjorda inom sju månader. […]
      I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en
      rättegång ska genomföras inom skälig tid.
      Enligt 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken (RB) ska rätten driva
      förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Enligt
      bestämmelsens fjärde stycke ska rätten upprätta en tidsplan för målets
      handläggning, om det inte på grund av målets beskaffenhet eller av något annat
      särskilt skäl är obehövligt.
      Enligt 42 kap. 16 § RB ska rätten göra en skriftlig sammanställning av parternas
      yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på om
      det inte på grund av målets beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl saknas
      behov av en sammanställning.
      Enligt 15 § första stycket tingsrättsinstruktionen (TI) ska det för varje mål och
      ärende, och vid varje tidpunkt, finnas en ansvarig domare.
      Enligt Värmlands tingsrätts då gällande arbetsordnings 13 § första stycket
      ansvarar den domare som har ett mål eller ärende fördelat på sig enligt 15 § TI.
      Enligt samma bestämmelse tredje stycket framgår att den domare som vidtar
      åtgärder i ett mål eller ärende där en annan domare har ansvaret enligt 15 § TI,
      istället för den andra domaren har ansvaret.
      Enligt 43 kap. 2 § RB ska huvudförhandling ställas in och utsättas till annan dag
      t.ex. om vittne, som finnes böra höras, icke är tillstädes eller om hinder eljest
      möter för målets företagande till slutlig handläggning.
Avslutningsvis redovisade BB följande bedömning.

      Det är beklagligt att det tagit närmare två år och tre månader för att avgöra målet.
      Att ett frihetsberövat mål behöver en extra dag är dock inget ovanligt. Jag
      försökte lösa det på bästa sätt, men det fanns ingen annan domare som kunde ta
      huvudförhandlingen den 9 november 2023 (den första). Att jag bokades in på
      förtur en vecka i februari 2024, och att vi fått strikta regler om att inte boka in
      annat än förtursmål dessa veckor, innebar åter igen att jag kände mig tvungen att
      ställa in huvudförhandlingen (den andra). Även denna gång fanns ingen annan
      domare som kunde ta huvudförhandlingen. Vad gäller huvudförhandlingen den
      21 februari 2024 se ovan ... Det är vidare beklagansvärt att även
      huvudförhandlingen den 18 juni 2024 behövde ställas in. Min bedömning var
      dock att det var bäst för målet ... Noteras bör att tiden mellan utsättningen av de
      flera huvudförhandlingarna inte i sig varit särskilt lång. Vidare att jag upprättade
      tidsplan, uppdaterade tidsplanen samt att jag var aktiv i handläggningen och
      försökte driva den och målet framåt. Vad gäller en eventuell sammanställning så
      är min bedömning att sådana sällan görs i s.k. familjemål samt att det inte heller i
      målet var nödvändigt med en sådan.
      Senast i september 2024 fick jag … besked från lagmannen att
      förstärkningsdomare skulle ta huvudförhandlingen den 17 september 2024. Min
      bedömning är att ansvaret för målet då övergick till den domaren.
Av det inhämtade dagboksbladet framgår att även huvudförhandlingen den 17
september 2024 – som alltså hanterades av en domare från den s.k.
förstärkningsstyrkan – ställdes in.
                                                                        Dnr 8128-2024         Sid 4 (7)




I tingsrättens yttrande redogjorde AA inledningsvis för bl.a. relevant
lagstiftning. Därefter beskrev han handläggningen och redovisade sin
bedömning enligt vad som framgår nedan.

      Tingsrättens handläggning
      Vad gäller handläggningen under det första året så konstaterar jag att vårdnads-,
      boende- och umgängesutredning kom in till tingsrätten den 28 februari 2023 och
      att efter det att bevisuppgifter kommit in från ombuden kallades den 31 augusti
      2023 till huvudförhandling den 9 november 2023. Jag kan tycka att det hade
      varit önskvärt att kalla till huvudförhandling under våren 2023 för att redan där
      korta handläggningstiden. Jag noterar också att någon tidsplan inte verkar ha
      upprättats.
      Vad gäller den fortsatta handläggningen har rådmannen BB utförligt redogjort
      för den och för sina överväganden. Det finns dock några saker jag vill betona.
      Det händer naturligtvis att mål med frihetsberövade tar längre tid än planerat och
      att man då måste ianspråkta dagar där man som domare redan är inplanerad för
      huvudförhandling i ett annat mål. Det läget måste dock naturligtvis så långt
      möjligt undvikas för att inte parter m.fl. ska hamna i kläm. I vissa fall kan då
      ändå någon annan domare genomföra huvudförhandlingen i det mål som krockar
      med målet med frihetsberövad och i andra fall är det inte möjligt. Detta kanske
      beroende på den domarens arbetssituation, semestrar etc. I den meningen är det
      då riktigt att tala om domarbrist.
      När det sedan gäller huvudförhandlingen den 1 februari 2024 så kan jag
      konstatera att schema för när domare skulle ha s.k. förtursveckor under våren
      2024 skickades ut till handläggarna den 20 september 2023 och till domarna den
      28 september 2023. Uppenbarligen har här begåtts ett misstag när det ändå har
      kallats till huvudförhandling till en vecka som inte var avsedd för den typen av
      mål.
      Jag kan också konstatera att när det kallades till huvudförhandling den 12
      februari 2024 så begicks det naturligtvis ett misstag när kärandeombudet inte
      kallades till förhandlingen. När det sedan, efter diverse turer, visade sig att
      ombudet inte kunde delta vid förhandlingen den 12 februari 2024 ställdes
      domaren inför en omöjlig situation och hade egentligen inget annat val än att
      ställa in förhandlingen. Jag noterar dock att målet skyndsamt sattes ut till ny
      förhandling. Detta redan till den 21 februari. Anledningen till att den
      förhandlingen ställdes in har den ansvariga domaren redogjort för.
      Den ansvariga domaren har också utförligt redogjort för varför
      huvudförhandlingen den 18 juni 2024 kom att ställas in. Sett utifrån situationen
      med vittnet som befann sig i Irak som kärandeombudet absolut ville höra har jag
      förståelse för att den förhandlingen ställdes in. Detta även om det naturligtvis
      innebar att tingsrättens dom fördröjdes.
      Nästa huvudförhandlingstillfälle var den 17 september 2024. Den förhandlingen
      ställdes in eftersom tingsrätten inte hade kallat tolkar till förhandlingen. Också
      det naturligtvis ett misstag som ytterligare fördröjt målets handläggning.
      Bevisupptagning med ett vittne genomfördes därefter den 26 september 2024.
      Huvudförhandling genomfördes därefter den 3 oktober 2024 och dom
      meddelades den 17 oktober 2024.

## Bedömning

Till att börja med kan jag konstatera att det ligger i sakens natur att ett tvistemål
      som har tagit drygt två år att handlägga inte har handlagts på ett sätt som parterna
      har rätt att kräva. Som jag angett ovan borde det ha kunnat kallas till
      huvudförhandling tidigare, redan under våren 2023 efter det att vårdnads-,
      boende- och umgängesutredningen getts in till tingsrätten. Därefter har det
                                                                            Dnr 8128-2024        Sid 5 (7)




      genomgående, med undantag för kallelserna till förhandlingarna i februari 2024,
      dröjts för länge med att kalla till nya huvudförhandlingar efter det att en
      förhandling ställts in. Det är inte heller bra att det har missats att kalla tolkar till
      förhandlingen den 17 september 2024. Sammantaget medför det att jag inser att
      tingsrätten inte kan undgå kritik för den långsamma handläggningen.
      Frågan är då vad tingsrätten gör för att detta inte ska upprepas. Fram till den 26
      augusti 2024 arbetade alla handläggare med alla domare. En sådan
      organisationsform har naturligtvis sina fördelar men fr.o.m. den 26 augusti 2024
      är istället varje handläggare knuten till en domare. Detta för att underlätta arbetet
      för både handläggare och domare. Vissa handläggare handlägger inte heller
      längre alla typer av mål. Utöver det satsas det på utbildning för alla
      yrkeskategorier för att allmänt ytterligare höja kompetensen.

Rättsliga utgångspunkter
BB och tingsrätten har redogjort för de centrala delarna av den reglering som nu
är av intresse. Jag ansluter mig till den beskrivning av gällande rätt som har
redovisats. Det finns dock anledning att tillägga följande.

Om en planerad huvudförhandling av någon anledning blir inställd är det av
vikt att domstolen snarast kallar till en ny huvudförhandling. Inom vilken tid en
ny förhandling ska sättas ut är beroende av bl.a. orsaken till att den förra
förhandlingen ställdes in, vad saken gäller och hur gammalt målet är. (Jfr.
beträffande brottmål t.ex. JO 2019/20 s. 66, dnr 8152-2017, och JO 2022/23
s. 57, dnr 4547-2021 och 5061-2021.)

Bedömning
Från det att målet anhängiggjordes till dess att dom meddelades gick det
omkring två år och tre månader. En sådan handläggningstid är naturligtvis inte
godtagbar i ett mål av förevarande slag. Som tingsrätten har konstaterat i sitt
yttrande borde tingsrätten ha kallat till en första huvudförhandling tidigare än
vad som skedde och vid ett par tillfällen förekom det också viss tidsutdräkt efter
att förhandlingarna ställts in och innan det kallades på nytt. Den huvudsakliga
orsaken till att målet har dragit ut på tiden är dock de sex inställda
huvudförhandlingarna och med undantag för den femte förhandlingen har
samtliga förhandlingar ställts in till följd av omständigheter hänförliga till
tingsrätten. I merparten av dessa fall har de inställda förhandlingarna orsakats
av förbiseenden och, i några fall, närmast rent slarv från tingsrättens sida. Detta
är naturligtvis anmärkningsvärt och förmedlar en bild av att tingsrätten saknar
fungerande rutiner och adekvata resurser för sin målhantering.

I fråga om de närmare omständigheterna kring de enskilda förhandlingarna vill
jag framhålla följande.

Vad gäller den första förhandlingen har jag inget att invända mot BB:s
bedömning att hon behövde prioritera det pågående fristmålet framför det nu
aktuella målet. I linje med vad tingsrätten har anfört i sitt yttrande är det i ett
sådant läge givetvis önskvärt om en omfördelning kan ske på så sätt att även
andra utsatta förhandlingar kan genomföras som planerat. Om en sådan
                                                                      Dnr 8128-2024      Sid 6 (7)




omfördelning inte kan ske och en förhandling därför behöver ställas in är det
angeläget att domstolen snarast kallar till en ny förhandling. Detta gäller särskilt
när förhandlingen har behövt ställas in till följd av omständigheter hänförliga
till domstolen.

När det gäller den andra och den tredje förhandlingen har det – som tingsrätten
också har konstaterat i sitt yttrande – skett vissa inte obetydliga misstag i
handläggningen. I det ena fallet kallades det till ett datum när domaren i fråga
redan var ianspråktagen för andra uppgifter och i det andra fallet kallades inte
det ena ombudet.

Vilka ansträngningar som gjordes inför den andra förhandlingen för att
omfördela den s.k. förtursveckan eller nu aktuellt mål framgår inte med
tydlighet. Mot bakgrund av att en förhandling redan hade ställts in och att
situationen återigen hade uppkommit på grund av tingsrättens agerande, är det
typiskt sett en sådan situation där omfördelning kan övervägas.

Såväl efter den andra som den tredje inställda förhandlingen kallade tingsrätten
snabbt till nya förhandlingar och målet sattes i båda fallen också ut inom en
nära framtid. Detta är positivt.

Den fjärde förhandlingen ställdes in efter påbörjad huvudförhandling till följd
av att tingsrätten nu ansåg att vårdnads-, boende- och umgängesutredningen var
för gammal. Det ankommer inte på mig att uttrycka någon uppfattning i frågan
om detta var en riktig bedömning eller inte. Enligt mig borde frågan om
utredningen fortfarande var aktuell dock ha uppmärksammats av den ansvariga
domaren i ett tidigare skede. I detta sammanhang bör det särskilt noteras att
utredningen var nästan lika gammal även vid de två närmast föregående
planerade förhandlingstillfällena och endast något nyare vid det första tillfället.

Såvitt avser den femte förhandlingen ställdes den in på grund av att ett vittne
inte kunde närvara. I det här fallet var det alltså fråga om omständigheter
utanför tingsrättens kontroll och det saknas skäl att ifrågasätta beslutet att ställa
in förhandlingen. Beträffande den sjätte förhandlingen ställdes den in med
anledning av att tingsrätten hade missat att kalla tolkar till förhandlingen. Även
i detta fall var det alltså fråga om ett förbiseende från tingsrättens sida.

Sammanfattningsvis har det således framkommit att tingsrättens handläggning
av målet har varit bristfällig i flera avseenden vid flera tillfällen. Dessa brister
tyder på att man, inom olika personalkategorier på tingsrätten, har brustit i den
omsorg och noggrannhet som krävs vid arbete på en domstol.

Tingsrätten har i sitt yttrande anfört att det ligger i sakens natur att ett tvistemål
som har tagit drygt två år att handlägga inte har handlagts på ett sätt som
parterna har rätt att kräva. Jag instämmer i detta men vill också lägga till att
även andra aktörer – som exempelvis vittnen – har rätt att förvänta sig en mer
genomtänkt handläggning. Att ett mål handläggs korrekt och professionellt är
                                                                     Dnr 8128-2024      Sid 7 (7)




inte bara av vikt för parterna utan det har också avgörande betydelse för frågan
om allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Vid min nyligen genomförda inspektion av Värmlands tingsrätt (se JO:s
protokoll denna dag i ärendet med dnr 8127-2024) framkom att tingsrätten har
haft en mycket hög personalomsättning och en, i allmänhet, bristfällig
arbetsmiljö, vilket av naturliga skäl har påverkat målhanteringen i stort. Inte
minst mot denna bakgrund vill jag framhålla att jag är medveten om att arbetet
vid en domstol kan vara pressat eller, emellanåt, t.o.m. mycket pressat. Detta
gäller naturligtvis särskilt när förhållandena vid domstolen är sådana som de
synes ha varit på Värmlands tingsrätt. De brister som har förekommit medför
emellertid att den grundlagsfästa rätten till en rättegång inom skälig tid har
äventyrats. I förlängningen kan det medföra en risk för att allmänhetens
förtroende för rättsväsendet skadas.

Sammantaget är jag mycket kritisk till hur tingsrätten har handlagt målet.

Jag noterar att tingsrätten har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra domstolens
arbetssätt och jag förutsätter att tingsrätten kommer att fortsätta att arbeta aktivt
med dessa frågor.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Per Samuelsson har föredragit ärendet och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
