# Fråga om Högskoleverket, Rådet för högre utbildning, kunnat uppställa krav på att en ansökan om projektmedel skulle vara skriven på engelska

JO 2005-09-30 dnr 823-2004

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2005-09-30              823-2004                 1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om Högskoleverket, Rådet för högre utbildning, kunnat uppställa
                        krav på att en ansökan om projektmedel skulle vara skriven på engelska

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Högskoleverket, Rådet för högre
                        utbildning. Klagomålen avsåg rådets krav att en ansökan om projektmedel skulle
                        vara skriven på engelska. AA satte i fråga om det var förenligt med svensk
                        lagstiftning att en myndighet ”förbjuder användningen av svenska språket”.

## Utredning

Högskoleverket anmodades att göra en utredning och, efter hörande av Rådet för
                        högre utbildning, yttra sig över vad som hade framförts i anmälan. I remissvaret,
                        som hade beslutats av universitetskanslern BB, anfördes i huvudsak följande.

## AA:s anmälan

AA har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en
                                  ansökan om projektmedel skall vara skriven på engelska. I anvisningarna för
                                  ansökan har särskilt framhållits att ansökan skriven på svenska behandlas ej.
                                  /–––/

                                  Rådet för högre utbildning
                                  Rådet för högre utbildning finns hos Högskoleverket och fungerar självständigt.
                                  Rådet består av ledamöter som regeringen utser. Föreskrifter om Rådet finns i 17–20
                                  §§ förordningen (2003:7) med instruktion för Högskoleverket.
                                  Rådet skall
                                  1. stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitet och högskolor
                                  2. besluta om och fördela medel till utvecklingsinsatser som rör den grundläggande
                                  högskoleutbildningens och forskarutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse
                                  3. följa upp resultatet av de utvecklingsinsatser som rådet har fördelat medel till, och
                                  4. dokumentera och sprida information om högskolepedagogisk forskning och
                                  utvecklingsinsatser.
                                  Punkten 2 innebär i praktiken att Rådet genom ekonomiskt stöd underlättar för
                                  engagerade och kunniga akademiska lärare att utveckla den akademiska
                                  undervisningen. Rådet lämnar stöd efter att ha inhämtat expertutlåtanden från
                                  akademiska lärare inom och utom Sverige.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                   Dnr 823-2004     Sid 2 (4)




Rätt att ansöka om Rådets medel har den som är direkt involverad i undervisningen
av grundutbildningsstudenter och/eller forskarstuderande. Projektets resultat skall
tillämpas i utbildningen.

Rådets yttrande
Rådet har tagit del av AA:s anmälan och anför följande.
I Rådets information på hemsidan om hur man söker medel till pedagogisk förnyelse
framgår under rubriken ”Formella krav och ansökningsförfarande” andra stycket att
ansökan ska skrivas på engelska samt att ansökan skriven på svenska ej kommer att
behandlas. Denna text kommer att ersättas med texten ”Vi ser helst att din ansökan
är skriven på engelska eftersom de ansökningar som går vidare kommer att bedömas
av experter både i Sverige och utomlands”.
Årets ansökningstid är redan passerad varför ändringen genomförs vid nästa års
utlysning.
Kanslichefen hos Rådet, CC, har uppgett följande.
Det vi överblickar gäller tiden 2001 och framåt och under den tiden har det inte
kommit in någon ansökan på svenska. Det har förekommit CV på svenska och
ibland andra bilagor men det har inte inneburit att ansökan lagts åt sidan.

Övrig utredning

Svenska

Förvaltningslagen
I Sverige finns inte någon föreskrift som anger att svenska är nationalspråk eller
officiellt språk. Förvaltningslagen (1986:223), FL, tillämpas på förvaltnings-
myndigheternas handläggning av ärenden. I 8 § FL sägs att när en myndighet har att
göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller
talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Lagen bygger alltså på den
underförstådda förutsättningen att svenska språket skall användas av myndigheterna
(jfr Hellners/Malmqvist Förvaltningslagen med kommentarer 2003).
Av 8 § FL framgår att myndigheten skall pröva om det finns något behov av tolk
eller, om det är fråga om ett skriftligt förfarande, en översättare. Någon slentrian-
mässig översättning av alla inkommande handlingar på ett utländskt språk bör inte
förekomma. Hänsyn måste tas till ärendets beskaffenhet, omfattningen och
karaktären av det material som lämnats in och kostnaden för översättning sedd i
förhållande till ärendets vikt för den som lagt fram materialet (jfr Hellners/
Malmqvist under 8 § FL).
En inlaga som kommer in till en myndighet får inte avvisas enbart av det skälet att
den inte är avfattad på svenska (prop. 1971:30 s. 382).

Nordiska Språkkonventionen
Den nordiska språkkonventionen trädde i kraft den 1 mars 1987. Parterna har i den
förbundit sig att verka för att de nordiska medborgarna vid behov skall kunna
använda sitt eget språk vid kontakter med domstolar och andra myndigheter eller
andra offentliga organ i andra nordiska stater. Konventionen gäller både muntliga
och skriftliga kontakter med myndigheten, dock ej telefonkontakter. Konventionen
reglerar inte medborgarens språkliga rättigheter i det egna landet.

Skyddet för minoritetsspråk
Sedan den 1 april 2000 gäller lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och
meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagen är tillämplig inom ett
geografiskt verksamhetsområde som helt eller delvis omfattar förvaltningsområdet
för finska och meänkieli.
                                                                   Dnr 823-2004     Sid 3 (4)




Även lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter
och domstolar gäller sedan detta datum inom ett verksamhetsområde som helt eller
delvis omfattar förvaltningsområdet för samiska.

Engelska inom högre utbildning och forskning
Det är väl känt att engelskan i allt högre utsträckning används inom högre utbildning
och forskning. Särskilt inom naturvetenskap, teknik och medicin dominerar
engelskan. Studier av publiceringsspråk för avhandlingar visar att avhandlingar
publiceras inom många ämnen så gott som uteslutande på engelska (jfr kommitténs
för svenska språkets betänkande Mål i mun, avsnitt 3.2 [SOU 2002:27]).

Myndigheters handläggning
När en ansökan om en förmån åt sökanden själv kommit in till en myndighet är
myndigheten skyldig att handlägga ärendet och meddela ett formligt beslut, oavsett
om beslutet innebär att ärendet skall avvisas (formell anhängighet) eller att ett beslut
träffas i själva saken (materiell anhängighet). En handling som medför en sådan plikt
för myndigheten att behandla ett ärende sägs ha anhängighetsverkan (jfr Strömberg,
Allmän förvaltningsrätt, 2003, s. 92 ff). Den sökande är då part i ärendet.
I FL ges bestämmelser om själva handläggningen av ett ärende. I 4 och 5 §§
behandlas myndigheternas serviceskyldighet och i 7 § sägs att varje ärende där
någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan
att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten
att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om sådana
behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra
sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.
I 20 och 21 §§ FL finns bestämmelser om motivering och underrättelse av beslut.

Högskoleverkets bedömning
Allmänt kan sägas att en enskilds ansökan om projektmedel från Rådet har
anhängighetsverkan och alltså måste utmynna i ett beslut. Ärendet skall handläggas
på ett sätt som är förenligt med förvaltningslagens bestämmelser. En ansökan om
projektmedel måste antingen avvisas eller behandlas i sak och alltså avgöras genom
ett beslut oavsett vilket språk ansökan är skriven på.
Högskoleverket anser därför att formuleringen ansökan skriven på svenska
behandlas ej i ansökningsanvisningarna är felaktig.

Krav på engelska
Det finns i Sverige visserligen ingen uttrycklig författningsbestämmelse som säger
att svenska måste användas hos myndigheterna. Förvaltningslagen bygger dock på
den underförstådda förutsättningen att det är det svenska språket som skall
användas. En ansökan avfattad på svenska kan således inte avvisas enbart av den
anledningen att den är skriven på svenska. Inte heller kan en ansökan på annat språk
som inte är engelska avvisas enbart av den anledningen. Rådet måste i stället ta
ställning till om det finns behov av en översättning av en sådan ansökan.
När det gäller nordiska medborgare har Sverige genom en konvention förbundit sig
att verka för att dessa vid behov skall få använda sitt eget språk hos myndigheterna.
Rätten att använda sig av minoritetsspråken samiska, finländska och meänkieli gäller
i ärenden som avser myndighetsutövning i förhållande till den enskilde om ärendet
har anknytning till förvaltningsområdet.
Högskoleverket anser mot bakgrund av ovanstående att det är omöjligt att utan
författningsstöd ställa upp ett absolut krav på att en ansökan skall vara avfattad på
engelska.
                                                                       Dnr 823-2004     Sid 4 (4)




      Bruket av engelska inom den högre utbildningen och forskningen är dock ofta
      dominerande och många av Rådets experter finns utomlands. Rådet står därför fast
      vid ett önskemål om att ansökningarna skall utformas på engelska.
      Rådet har också anfört att det kommer att ändra sin formulering till Det är önskvärt
      att ansökan skrivs på engelska, eftersom de ansökningar som går vidare kommer att
      bedömas av experter både i Sverige och utomlands.

## Sammanfattning

Sammanfattningsvis anser Högskoleverket att Rådets anvisningar om att söka
      projektmedel i den lydelse de hade till den senaste ansökningsomgången var
      felaktiga. Något fall där en ansökan på svenska inte har behandlats har dock enligt
      uppgift inte förekommit.
      Rådet har ändrat sin formulering till nästa ansökningsomgång. Verket har inget att
      erinra mot Rådets nya formulering. Tvärtom anser verket att ärendena har en sådan
      karaktär att önskemålet om engelska stämmer väl överens med kravet i 7 § FL att
      varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt
      som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Ett önskemål om engelska innebär inte att
      Rådet kommer att avvisa en ansökan gjord på svenska. Den kommer att prövas.
      /–––/
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Därefter inkom kompletterande upplysningar från Rådet för högre utbildning.

I ett beslut den 30 september 2005 anförde JO André följande.

Bedömning
Högskoleverket har, efter en genomgång av rättsläget, funnit att det har varit
felaktigt att i anvisningarna för ansökan om projektmedel uppställa ett krav på att
ansökan skall vara författad på engelska.

Jag instämmer i Högskoleverkets bedömning. Med hänsyn till att anvisningarna har
ändrats avstår jag från vidare uttalanden.

Med den kritik som ligger i det sagda avslutas ärendet.
