# Uttalanden om en kammarrätts rutiner för återlämnande av inlånade handlingar som har sekretessprövats

JO 2021-11-16 dnr 8254-2020

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2021-11-16              8254-2020             1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                         8423-2020
Erik Nymansson




                        Uttalanden om en kammarrätts rutiner för återlämnande av inlånade
                        handlingar som har sekretessprövats


                          Beslutet i korthet: När Kammarrätten i Göteborg prövar en myndighets beslut att inte
                          lämna ut en allmän handling på grund av sekretess tar domstolen normalt del av den
                          handling som beslutsmyndigheten inte lämnat ut genom att den begärs in till
                          kammarrätten. Under den tid handlingen förvaras hos domstolen är den inkommen till
                          kammarrätten och allmän där, men den anses inte tillförd domstolens mål. Enligt
                          domstolens rutiner återsänds sådana handlingar till beslutsmyndigheten direkt efter
                          att målet om rätt att ta del av handlingarna avslutats. I ärendet aktualiseras frågor om
                          kammarrättens återlämnande har rättsligt stöd och om bedömningen påverkas av om
                          ett beslut om att inte lämna ut handlingarna från kammarrätten har överklagats när
                          återlämnandet sker.
                          ChefsJO uttalar att han inte har några synpunkter på att kammarrätten återlämnar
                          inlånade handlingar som har sekretessprövats i samband med att domstolens mål
                          avslutas.
                          Vidare konstaterar chefsJO att det aktuella fallet skiljer sig från de tidigare ärenden
                          där JO uttalat att handlingar inte får förstöras innan tiden för överklagande av ett
                          beslut om utlämnande av handlingarna har gått ut och till dess ett överklagande har
                          blivit slutligt prövat. Här har kammarrätten visserligen haft en skyldighet att ta del av
                          handlingarna inom ramen för sin prövning av sekretessfrågan men har inte haft någon
                          skyldighet att låna in handlingarna eller, när så skett, att bevara dem. Handlingarna
                          har inte heller förstörts utan återlämnats till beslutsmyndigheten, där de finns
                          tillgängliga för allmänheten att begära ut. Enligt chefsJO har kammarrättens hantering
                          därmed inte påverkat anmälarens rätt att ta del av de aktuella handlingarna.

## Anmälningarna

Dnr 8254-2020
                        I en anmälan som kom in till JO den 30 oktober 2020 och i en kompletterande
                        skrivelse framförde AA klagomål mot Kammarrätten i Göteborg. Hon anförde
                        att kammarrätten i strid med Riksarkivets föreskrifter har gjort sig av med två
                        allmänna handlingar som omfattas av sekretess och som lämnats till domstolen.

                        Dnr 8423-2020
                        I en anmälan som kom in till JO den 5 november 2020 framförde BB klagomål
                        mot Kammarrätten i Göteborg och anförde följande: Kammarrätten har gallrat


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 8254-2020        Sid 2 (8)
                                                                            8423-2020




en av honom begärd handling direkt efter att domstolen fattat beslut om att inte
lämna ut handlingen. Detta medför att han inte kommer att få frågan om
utlämnande prövad i högre rätt eftersom handlingen inte finns kvar i
kammarrätten. Genom förfarandet blir hans rätt till domstolsprövning illusorisk.

Utredning
Dagboksblad och avgöranden i Kammarrätten i Göteborgs mål nr 3815-20 och
4420-20 samt i de administrativa ärendena dnr 354-20 och 356-20 hämtades in
och granskades.

Anmälningarna remitterades därefter till kammarrätten för yttrande. I
remissvaret anförde domstolen, genom kammarrättspresidenten, följande:

      Rättsliga utgångspunkter

      Handlingsoffentlighet
      Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
      tryckfrihetsförordningen, TF. Enligt dessa regler har var och en rätt att ta del av
      en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
      myndigheten eller upprättad där, förutsatt att handlingen inte omfattas av
      sekretess (den s.k. offentlighetsprincipen).
      De flesta myndighetsbeslut vari någon helt eller delvis nekas att ta del av allmän
      handling, eller vari en handling inte anses vara allmän, får överklagas till
      domstol, i första hand kammarrätt, se 6 kap. 8 och 9 §§ offentlighets- och
      sekretesslagen (2009:400), OSL.
      Vid prövning av ett mål ska rätten ta del av det underlag som ligger till grund för
      det överklagade beslutet. Enligt 8 § första stycket förvaltningsprocesslagen
      (1971:291), FPL, ska rätten se till att ett mål blir så utrett som dess beskaffenhet
      kräver.
      Av HFD 2019 ref. 24 I framgår att en allmän handling som översänts till domstol
      för prövning av om sekretess föreligger är att anse som inkommen och därmed
      allmän hos domstolen under den tid den förvaras där. En sådan handling anses
      däremot inte tillförd det aktuella målet (HFD 2019 ref. 24 II).

      Arkivregler
      Av 3 § arkivlagen (1990:782) framgår att en myndighets arkiv bildas av de
      allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar
      som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar
      ska tas om hand för arkivering.
      Att allmänna handlingar får gallras framgår av 10 § första stycket arkivlagen.
      Med gallring avses att handlingar sorteras ut och förstörs. Härutöver får en statlig
      myndighet avhända sig allmänna handlingar endast genom sådant återlämnande
      eller överlämnande som sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelas av
      regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller särskilt beslut
      av regeringen (12 § första stycket arkivlagen). Vad som nyss sagts gäller dock
      inte handlingar som en myndighet har fått som lån (12 § andra stycket
      arkivlagen). I förarbetena anges som ett exempel på vanliga lån i förvaltningen
      remisser för yttrande, då akten från en myndighet översänds till en annan. Inom
      rättskipningen förekommer lån av domstolsakter framför allt i samband med
      överklaganden. Givetvis ska sådana lånade akter återlämnas (prop. 1989/90:72
      Bilaga 1, s. 78 f.).
                                                                  Dnr 8254-2020      Sid 3 (8)
                                                                      8423-2020




I 8 § Riksarkivets föreskrifter (RA-MS 2019:51) om återlämnande och gallring
av handlingar hos de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltnings-
domstolarna samt hyres- och arrendenämnderna anges följande:
   En förvaltningsmyndighets handling som har legat till grund för prövning och
   som getts in med anledning av ett överklagande får, om den inte återlämnats
   med stöd av 17 och 18 §§, gallras om handlingen inte kan antas vara av
   särskild betydelse för den som lämnat handlingen till förvaltningsmyndig-
   heten. Gallring får ske vid laga kraft och i annat fall fyra månader efter
   avslut.

Kammarrättens verksamhet och riktlinjer
Kammarrätten i Göteborg prövar på årsbasis drygt 350 mål som rör begäran om
att ta del av allmän handling. I sådana mål begär domstolen regelmässigt in de
icke utlämnade handlingarna, sekretesshandlingarna, som lån från besluts-
myndigheten. I vissa fall tar domstolen i stället del av handlingarna på plats hos
beslutsmyndigheten, vilket görs vid omfattande material eller vid prövning av
handlingar av särskilt känslig natur. Det är ett absolut krav att kammarrätten på
något sätt tar del av de handlingar som ska sekretessprövas (se JO beslut den
27 februari 2017, dnr 111-2016).
Av kammarrättens riktlinjer för hantering av sekretesshandlingar framgår bl.a. att
kammarrätten i mål om rätt att ta del av allmänna handlingar får in eller begär in
de handlingar som ska sekretessprövas. När handlingarna kommer in antecknas
de som sekretesshandlingar eller sekretesshandlingar som lån på händelsebladet i
målet, men de får inte något aktbilagenummer. I undantagsfall kan själva
förekomsten av en handling vara sekretessbelagd, t.ex. när en enskild begärt att
få veta om han eller hon förekommer i ett register. I en sådan situation får det
inte framgå av händelsebladet att kammarrätten fått in en sekretesshandling.
När sekretesshandlingar återsänds, efter att ett mål är avslutat, anges i
händelsebladet ”sekretesshandlingarna åter till xx”. I de fall det inte antecknats
på händelsebladet att sekretesshandlingar tagits in ska det inte heller framgå att
de sänts åter.

Hantering av administrativa ärenden
Av kammarrättens arbetsordning framgår att fråga om utlämnande av en
handling till en enskild enligt 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) prövas, om handlingen hör till ett mål, av den avdelning på vilken
målet handläggs eller har handlagts. Om begärd handling inte lämnas ut och det
begärs ett överklagbart beslut ska frågan om utlämnande prövas av tre lagfarna
ledamöter.
Efter HFD:s avgörande 2019 ref. 24 har kammarrätten tagit emot ett antal
förfrågningar om att ta del av sekretesshandlingarna i pågående och avslutade
mål om rätt att ta del av allmän handling. Enligt delegationen i arbetsordningen
har dessa administrativa ärenden hanterats i den dömande verksamheten. Mot
bakgrund av att frågan prövas inom ramen för den dömande verksamheten, där
sekretesshandlingarna under pågående mål anses förvarade, lånas de inte in eller
förs över till den administrativa verksamheten. När sekretesshandlingarna
skickats tillbaka till beslutsmyndigheten anses de inte längre förvarade hos
domstolen.

Aktuella ärenden

JO:s ärende 8254-2020
Anmälaren (AA) har framfört klagomål över att kammarrätten skickat tillbaka
sekretesshandlingarna i kammarrättens mål nr 3815-20 och 4420-20 i samband
med att målen avslutats.
                                                                   Dnr 8254-2020         Sid 4 (8)
                                                                       8423-2020




Hantering av kammarrättens mål nr 3815-20
Målet kom in till kammarrätten den 18 juni 2020. Av dagboksbladet framgår att
de av beslutsmyndigheten sekretessprövade handlingarna kommit in och att de ej
aktbilagerats i målet.
Den 23 juni 2020 begärde klaganden i målet att få ta del av de aktuella
sekretesshandlingarna, vilket prövades genom ett administrativt beslut, dnr
227/20 den 26 juni 2020.
Vid ytterligare två tillfällen under målets fortsatta handläggning begärde två
andra personer att få ta del av de aktuella sekretesshandlingarna, vilket prövades
genom administrativa beslut.
Kammarrätten avgjorde mål 3815-20 genom slutligt beslut den 3 juli 2020.
Sekretesshandlingarna skickades åter till beslutsmyndigheten samma dag. Efter
att målet avgjorts begärde anmälaren i JO:s ärende 8423-2020 (BB) sekretess-
handlingarna utlämnade den 22 oktober 2020, vilket prövades genom ett
administrativt beslut, dnr 354/20, den 23 oktober 2020.
Hantering av kammarrättens mål nr 4420-20
Målet kom in till kammarrätten den 14 juli 2020. Av dagboksbladet framgår att
de av beslutsmyndigheten sekretessprövade handlingarna inkommit och att de ej
aktbilagerats i målet.
Samma dag som överklagandet kom in begärde klaganden att få ta del av de i
målet aktuella sekretesshandlingarna, vilket prövades genom ett administrativt
beslut, dnr 254/20, den 16 juli 2020. Den 4 september 2020 begärde klaganden
på nytt att få ta del av de aktuella sekretesshandingarna, vilket prövades genom
ett administrativt beslut, dnr 306/20, den 7 september 2020.
Sedan klaganden överklagat kammarrättens administrativa beslut, dnr 254/20,
begärde Högsta förvaltningsdomstolen in de sekretessprövade handlingarna den
14 september 2020. Beställningen hanterades i den dömande verksamheten och i
dagboksbladet i mål 4420-20 har antecknats att handlingarna skickats över till
Högsta förvaltningsdomstolen den 15 september 2020. Efter att Högsta
förvaltningsdomstolen prövat överklagandet skickades handlingarna åter till
kammarrätten den 26 oktober 2020.
Under målets handläggning begärde även anmälaren i JO:s ärende 8423–2020
(BB) att få ta del av de sekretessprövade handlingarna. BB:s begäran inkom den
26 oktober 2020 och prövades genom ett administrativt beslut, dnr 356/20, den
28 oktober 2020.
Kammarrätten avgjorde mål 4420-20 genom dom den 28 oktober 2020.
Sekretesshandlingarna skickades åter till beslutsmyndigheten den 29 oktober
2020.
Av dagboksbladen i båda målen går alltså att utläsa att handlingarna inkommit,
antecknats på händelsebladet, ej aktbilagerats och återlämnats till
beslutsmyndigheten i samband med målens avgörande. Kammarrättens
chefsregistrator med ansvar för målkanslifunktionen i domstolen har uppgett att
handläggningen av målen skett i enlighet med domstolens rutiner.
Justitiekanslern har i ett beslut den 5 november 2020, dnr 1899-20-2.1., inte haft
några synpunkter på Kammarrätten i Stockholms hantering vid återsändande av
inlånade handlingar och konstaterar att hanteringen inte påverkat den enskildes
rätt att ta del av de aktuella handlingarna.
Det bör även noteras att Riksarkivets föreskrifter RA-MS 2019:51 bara gäller
handlingar i mål (eller, i tillämpliga fall, ärenden). Detta framgår inte helt tydligt
av 8 § men desto tydligare av t.ex. 14 § samt av definitionerna av ”laga kraft”
och ”avslut” i 2 §. En inlånad sekretesshandling har, som redan nämnts, inte
tillförts något mål eller ärende och kan därför inte bedömas som en handling i ett
                                                                 Dnr 8254-2020         Sid 5 (8)
                                                                     8423-2020




mål eller ärende. Något skäl för att med stöd av Riksarkivets föreskrifter behålla
handlingarna efter att målet avslutats kan därför inte heller anses finnas.

JO:s ärende 8423-2020
Anmälaren (BB) har framfört klagomål över att kammarrätten har skickat
tillbaka sekretesshandlingarna i mål nr 4420-20 innan kammarrättens
administrativa ärende, dnr 356/20, fått laga kraft.
Hantering av kammarrättens administrativa ärende, dnr 356/20
Den 26 oktober 2020 inkom en begäran från anmälaren (BB) om att ta del av de
sekretessbelagda handlingarna i mål nr 4420-20. Den 28 oktober 2020 inkom
ytterligare en skrivelse från BB som efterfrågade besked i utlämnandefrågan.
Kammarrätten, genom avdelning 2, avgjorde ärendet genom beslut samma dag
och avslog begäran om att ta del av handlingarna. Samma dag som
kammarrättens beslut är daterat, den 28 oktober 2020, överklagade BB beslutet.
Överklagandet tillsammans med begäran, skrivelsen och kammarrättens beslut
överlämnades till Högsta förvaltningsdomstolen. Den 7 januari 2021 inkom en
beställning från Högsta förvaltningsdomstolen till kammarrätten att få de
sekretessbelagda handlingarna som lån. Kammarrätten besvarade förfrågan med
upplysningen om att sekretesshandlingarna i mål nr 4420-20 skickats tillbaka till
beslutsmyndigheten den 29 oktober 2020. HFD avgjorde målet 6090-20 den
10 februari 2021 och konstaterade att handlingarna inte längre fanns tillgängliga
hos kammarrätten.
Berörda befattningshavare som prövat kammarrättens administrativa ärende dnr
356/20 har anfört att de inte har något ytterligare att tillägga.
Anmälaren har gjort gällande att kammarrättens hantering strider mot tidigare
JO-praxis och mot allmänna rättsstatsprinciper om instansordning. I de JO-
uttalanden anmälaren hänvisar till har det varit fråga om utlämnanden av
handlingar som tillkommit hos den beslutade myndigheten, oaktat om de bedömts
som allmänna eller inte. JO har då uttalat att det är självklart att handlingar inte
får förstöras innan tiden för överklagande har gått ut. Om beslutet överklagas har
JO anfört att det är lika självklart att handlingarna måste bevaras till dess
överklagandet blivit slutligt prövat.
Vid den administrativa prövningen i ärende med dnr 356/20, har handlingarna
funnits och förvarats i den dömande verksamheten, där de varit tillgängliga att ta
del av under den administrativa prövningen. Skyldigheten, för dem som prövat
utlämnandefrågan, att ta del av de handlingar som begärts utlämnade har på detta
sätt uppfyllts. Handlingarna har därmed inte lånats in eller förts över till det
administrativa ärendet. Eftersom några handlingar inte tagits in i det administra-
tiva ärendet, har det inte heller funnits någon skyldighet att där bevara dem,
varför frågan om gallring av handlingarna inte varit aktuell. Handlingarna har
inte förstörts (jfr ovan nämnd JO-praxis), utan sänts tillbaka till beslutsmyndig-
heten, där de finns tillgängliga att ta del av eller begära in vid en eventuell
överprövning.

Sammanfattning
Kammarrätten konstaterar att de aktuella sekretesshandlingarna översänts till
kammarrätten med anledning av överprövningen av en myndighets beslut att inte
lämna ut dem på grund av att uppgifter i dem omfattas av sekretess. Handling-
arna var under den tid de förvarades hos domstolen allmänna men inte tillförda
de aktuella målen eller de administrativa ärendena (se ovan nämnda HFD 2019
ref. 24 I och II).
Justitiekanslern har i ett beslut den 5 november 2020, dnr 1899-20-2.1., inte haft
några synpunkter på Kammarrätten i Stockholms hantering vid återsändande av
inlånade handlingar och konstaterar att hanteringen inte påverkat den enskildes
rätt att ta del av handlingarna.
                                                                     Dnr 8254-2020        Sid 6 (8)
                                                                         8423-2020




      Mot bakgrund av att handlingarna lämnats över till kammarrätten i dess
      rättsvårdande verksamhet som lån och inte heller tillförts målen eller de
      administrativa ärendena har det inte funnits någon skyldighet för kammarrätten
      att bevara handlingarna för arkivering. Det kan inte heller anses motiverat av
      tryckfrihetens intresse att en inlånad sekretesshandling, för längre tid än under
      målets prövning, förvaras hos domstolen. Om någon önskar ta del av handlingen
      finns den alltjämt förvarad hos beslutsmyndigheten och kan begäras utlämnad på
      nytt därifrån. Hanteringen har därmed inte påverkat anmälarnas möjlighet att ta
      del av de allmänna handlingarna.
Tillsammans med yttrandet lämnades en tidslinje över sekretesshandlingarnas
förvarande och de administrativa ärenden som aktualiserats i mål nr 3815-20
och 4420-20.

BB kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande: Den praxis som
utvecklats om att en myndighet inte får avhända sig handlingar under tiden som
prövning pågår måste gälla oavsett om handlingarna tillkommit hos den
beslutande myndigheten eller inte. Huruvida handlingen finns hos någon annan
myndighet är helt irrelevant för hans rätt att få utlämnandet prövat av kammar-
rätten som första instans. Att en handling skickas tillbaka till beslutsmyndig-
heten får samma följd som om myndigheten förstör handlingen. Högsta
förvaltningsdomstolen kan inte anmoda kammarrätten att återställa en handling
som kammarrätten avhänt sig och inte heller inhämta en handling för
sekretessprövning från en annan myndighet än den som fattat sekretessbeslutet.
Det är en självklar del av instansordningens princip att en myndighet som fattar
ett beslut som första instans inte i praktiken kan hindra en sökande att klaga på
beslutet eller att få det prövat i högre instans. Det vore besynnerligt om en
myndighet straffritt kunde avhända sig en allmän handling på detta sätt.

Även AA kommenterade remissvaret.

Dagboksblad och avgörande i Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 6090-2020
hämtades in.

Bedömning
Inledning
Av utredningen framgår att Kammarrätten i Göteborg vid sin prövning av en
myndighets beslut att inte lämna ut en allmän handling på grund av sekretess
normalt tar del av den handling som beslutsmyndigheten inte har lämnat ut (i
fortsättningen sekretesshandlingen), genom att den begärs in från myndigheten.
Det förekommer även att domstolen i stället tar del av handlingen på plats hos
myndigheten. Vidare har det framkommit att sekretesshandlingar som har
begärts in återsänds till myndigheten direkt efter att målet avslutats hos
kammarrätten. Enligt domstolens arbetsordning hanteras en framställan till
kammarrätten om att få ta del av en sådan sekretesshandling i ett administrativt
ärende och prövas av den avdelning där sekretessmålet handläggs. Om den
begärda handlingen inte lämnas ut och det begärs ett överklagbart beslut prövas
frågan om utlämnande av tre lagfarna ledamöter.
                                                                    Dnr 8254-2020       Sid 7 (8)
                                                                        8423-2020




Anmälarna har påstått att kammarrättens åtgärd att återlämna sekretess-
handlingarna i samband med att ett mål avslutas inte har stöd i lag eller
föreskrifter. BB har även anfört att förfarandet lett till att han inte har kunnat få
frågan om utlämnande av handlingarna från domstolen prövad i högre rätt.

Jag har valt att fokusera min granskning på den övergripande frågan om
domstolens rutiner för återlämnande av sekretesshandlingar och särskilt
kommentera den kritik som BB har riktat mot kammarrättens agerande.

Kammarrättens återlämnande av sekretesshandlingar
En fråga i ärendena är således om kammarrättens åtgärd att lämna tillbaka
sekretesshandlingar i samband med att ett sekretessmål avgörs har rättsligt stöd.
Enligt rättspraxis anses en sådan handling som inkommen hos kammarrätten
och allmän hos domstolen under den tid den förvaras där, men den anses inte
tillförd kammarrättens mål (se HFD 2019 ref. 24 I och II).

Som framgått av remissvaret anges i arkivlagen (1990:782) att en statlig
myndighet, utöver vad som följer av bestämmelserna i den lagen om gallring
och överlämnande till arkivmyndighet, endast får avhända sig allmänna
handlingar genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med stöd
av lag eller föreskrift, eller med stöd av särskilt beslut av regeringen (12 § första
stycket). Det gäller dock inte för handlingar som en myndighet har fått som lån
(12 § andra stycket).

I förarbetena anges följande (se prop. 1989/90:72 Bilaga 1 s. 78–79): I andra
stycket görs den tämligen självklara reservationen att förbudet mot avhändande
inte gäller sådana handlingar som myndigheten har fått som lån. Ett exempel på
vanliga lån i förvaltningen är remisser för yttrande, då akten från en myndighet
översänds till en annan. Inom rättskipningen förekommer lån av domstolsakter
framför allt i samband med överklaganden. Givetvis ska sådana lånade akter
återlämnas.

Justitiekanslern (JK) har prövat ett liknande ärende om hanteringen av
sekretesshandlingar hos Kammarrätten i Stockholm och hade då inte några
synpunkter på att domstolen återlämnande dessa handlingar i samband med att
sekretessmålet avgjordes (se JK:s beslut den 5 november 2020, dnr 1899-20-
2.1). Jag ser inte annorlunda på tillämpningen av de aktuella bestämmelserna.

Återlämnande av sekretesshandlingar när ett beslut om att inte lämna ut
handlingarna från kammarrätten har överklagats
Av utredningen framgår att kammarrätten avslutade både sekretessmålet nr
4420-20 och det administrativa ärendet dnr 356/20 den 28 oktober 2020. Vidare
framgår att BB samma dag överklagade domstolens avslagsbeslut i det
administrativa ärendet. Dagen därpå återsändes sekretesshandlingarna till
beslutsmyndigheten. Högsta förvaltningsdomstolen avslog den 10 februari 2021
BB:s överklagande eftersom den begärda handlingen inte längre förvarades hos
                                                                   Dnr 8254-2020       Sid 8 (8)
                                                                       8423-2020




kammarrätten. Kammarrättens återlämnande medförde därmed att BB inte fick
någon överprövning i sak av domstolens avslagsbeslut.

Som framgått har JO tidigare uttalat att det är självklart att handlingar inte får
förstöras innan tiden för överklagande av ett beslut om utlämnande av
handlingarna gått ut, och lika självklart att handlingar måste bevaras till dess ett
överklagande har blivit slutligt prövat (se bl.a. JO 2017/18 s. 178 och JO
1994/95 s. 583). Dessa ärenden rörde dock handlingar som hade tillkommit hos
den myndighet som förvarade dem och där myndigheten hade en skyldighet att
bevara handlingarna en viss tid.

I det här fallet har de aktuella sekretesshandlingarna lånats in av kammarrätten.
De har därigenom visserligen förvarats hos kammarrätten men kan inte anses
tillförda vare sig sekretessmålet eller det administrativa ärendet (jfr HFD
2019 ref. 24 II). Kammarrätten har haft en skyldighet att ta del av handlingarna
inom ramen för sin prövning av sekretessfrågan men har inte haft någon
skyldighet att låna in handlingarna eller, när så skett, att bevara dem (se 12 §
andra stycket arkivlagen och prop. 1989/90:72 Bilaga 1 s. 78–79). Handlingarna
har inte heller förstörts utan har återlämnats till beslutsmyndigheten, där de
finns tillgängliga för allmänheten att begära ut. Vid avslag på en sådan begäran
har den enskilde möjlighet att överklaga beslutet till kammarrätten och därefter
till Högsta förvaltningsdomstolen. Kammarrättens hantering har därmed inte
påverkat anmälarens rätt att ta del av de aktuella handlingarna.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendena ger inte anledning till några
uttalanden från min sida.

Ärendena avslutas.
