# Anmälan mot Pensionsmyndigheten om att den överskridit sin kompetens (legalitetsprincipen) samt utformat ett informationsbrev
på ett sätt som strider mot objektivitetsprincipen

JO 2018-12-28 dnr 8280-2017

## Beslut

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                      Sid
                                                                         2018-12-28            8280-2017              1 (13)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Anmälan mot Pensionsmyndigheten om att den överskridit sin
                        kompetens (legalitetsprincipen) samt utformat ett informationsbrev
                        på ett sätt som strider mot objektivitetsprincipen


                          Beslutet i korthet: Allra Asset Management S.A. ingick fram till mitten av mars 2017 i
                          premiepensionssystemet genom ett samarbetsavtal med Pensionsmyndigheten.
                          I februari 2017 införde Pensionsmyndigheten ett köpstopp för bolagets fonder vilket
                          innebar att fonderna inte längre var valbara inom premiepensionssystemet.
                          Pensionsmyndigheten beslutade den 16 mars 2017 att säga upp samarbetsavtalet
                          med Allra Asset Management S.A. och i samband med detta avregistrerades även
                          bolagets fonder från fondtorget för premiepensionen. Den 22 mars 2017 gick
                          Pensionsmyndigheten ut med information om det inträffade på sin hemsida. Där fanns
                          även ett informationsbrev som också skickades ut per post till drygt 100 000
                          pensionssparare som valt att placera sina premiepensionsmedel i Allra Asset
                          Management S.A:s fonder.
                          Allra Asset Management S.A. ingår i samma koncern som Allra Försäkring AB. Allra
                          Försäkring AB gjorde i en anmälan till JO gällande att Pensionsmyndigheten agerat
                          utanför sitt kompetensområde och därmed i strid med legalitetsprincipen. Allra
                          Försäkring AB gjorde vidare gällande att Pensionsmyndigheten uttalat sig negativt om
                          bolagets försäkringsprodukter i informationsbrevet och att myndigheten därmed även
                          agerat i strid med objektivitetsprincipen.
                          JO framhåller i beslutet att det ingår i Pensionsmyndighetens ansvar att informera om
                          pensionen och hur t.ex. ett efterlevandeskydd påverkar den. Allra Försäkring AB har
                          valt att namnge två av sina försäkringar på ett sätt som gjort det svårt för pensions-
                          sparare att utan vidare förstå skillnaden mellan bolagets försäkringsprodukter och det
                          efterlevandeskydd som är kopplat till premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten
                          har inom ramen för sitt särskilda konsumentuppdrag haft anledning att på sätt som
                          skett informera om de privata och de statliga alternativen och vad som kännetecknar
                          dem. Utifrån de många frågor som myndigheten tagit emot i sin kundtjänst får
                          åtgärden att lämna den aktuella informationen även anses ha varit sakligt motiverad.
                          JO slår fast att Pensionsmyndigheten agerat inom ramen för det ansvar som
                          myndigheten har för premiepensionssystemet. I beslutet konstaterar JO även att
                          informationsbrevet är formulerat på ett sätt som uppfyller regeringsformens krav på
                          saklighet och opartiskhet.
                          Någon kritik mot Pensionsmyndigheten uttalas därför inte.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 8280-2017         Sid 2 (13)

## Anmälan och bakgrund

Bakgrund
Allra Asset Management S.A. (nedan Allra Asset Management) är ett bolag
som ingår i en koncern, Allra-koncernen. I koncernen ingår även Allra
Försäkring AB (nedan Allra Försäkring). Moderbolag i Allra-koncernen
är Allra Sverige AB.

Allra Asset Management ingick fram till mitten av mars 2017 i
premiepensionssystemet genom ett samarbetsavtal med Pensionsmyndigheten. I
februari 2017 införde Pensionsmyndigheten ett köpstopp för bolagets fonder
vilket innebar att dessa inte längre var valbara inom premiepensionssystemet.
Pensionsmyndigheten beslutade den 16 mars 2017 att säga upp samarbetsavtalet
med Allra Asset Management. I samband med detta avregistrerades även
bolagets fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg. Den 22 mars 2017 gick
Pensionsmyndigheten på sin hemsida ut med information om att myndigheten
sagt upp samarbetsavtalet med Allra Asset Management och att myndigheten
även avregistrerat bolagets fonder. Som skäl för uppsägningen av
samarbetsavtalet angavs att bolaget inte var lämpligt att verka inom
premiepensionssystemet. På hemsidan fanns även ett informationsbrev. I
informationsbrevet uppgav Pensionsmyndigheten under rubriken ”Om du har
avtal med Allra” bl.a. följande.

      Vi har fått många frågor från pensionssparare som har tecknat avtal med Allra
      där man som kund betalar en avgift antingen via autogiro eller via faktura.
      Observera att detta inte har något med Pensionsmyndigheten att göra, och därför
      inte något som avslutas automatiskt nu när vi avregistrerar bolagets fonder. Har
      du avtal med Allra som du vill säga upp, så måste du själv höra av dig till
      bolaget. Vår rekommendation är att säga upp avtal skriftligt, antingen via brev
      eller via e-post.
Under rubriken ”Efterlevandeskydd” angavs i informationsbrevet följande.
      En av de tjänster vi vet att många premiepensionssparare har med Allra är ett så
      kallat efterlevandeskydd på premiepensionen. Det ”efterlevandeskydd” som
      Allra erbjuder mot en avgift under spartiden, det vill säga tiden innan
      pensionering, handlar om att du får betala för en helt fristående livförsäkring.
      Observera att en sådan livförsäkring inte är kopplad till din premiepension.
      Som regel finns det billigare alternativ, till exempel via din arbetsgivare eller ditt
      fackförbund. Det är klokt att skaffa sig en bild av de totala ersättningar som
      betalas ut till din familj vid dödsfall. Då kan du lättare bilda dig en uppfattning
      om vilka behov du och din familj har.
Utöver att informationsbrevet låg ute på Pensionsmyndighetens hemsida
skickades det ut per post till drygt 100 000 pensionssparare som valt att placera
sina premiepensionsmedel i Allra Asset Managements fonder.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade Allra Försäkring på Pensionsmyndigheten.
I anmälan och ett flertal kompletteringar framfördes bl.a. följande. Allra
Försäkring förmedlar försäkringar till privatpersoner och står under tillsyn
av Finansinspektionen. Informationsbrevet från Pensionsmyndigheten
                                                                     Dnr 8280-2017        Sid 3 (13)




nämner olika försäkringar. De som avses är dels en grupplivförsäkring
”Allra Premiepensionsförsäkring” och dels en försäkring kallad ”Allra
Efterlevandeskydd +”. Båda dessa försäkringar förmedlas av Allra Försäkring
och de har varken något att göra med Allra Asset Management, det bolagets
fonder eller premiepensionen. Pensionsmyndigheten har inget uppdrag att agera
utanför premiepensionssystemet. Genom att uttala sig om Allra Försäkrings
försäkringar på hemsidan och i informationsbrevet har Pensionsmyndigheten
agerat utanför sitt kompetensområde. Mottagaren av informationen kan
inte heller ha dragit någon annan slutsats än att Pensionsmyndigheten
uppmanar Allra Försäkrings kunder att säga upp sina försäkringsprodukter.
I informationen uttalar sig Pensionsmyndigheten negativt om bolagets olika
försäkringsprodukter, t.ex. genom att hänvisa till billigare alternativ.
Sammanfattningsvis har Pensionsmyndigheten överskridit sitt kompetens-
område och agerat i strid med regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet.

## Utredning

Utredning
JO begärde att Pensionsmyndigheten skulle yttra sig över Allra Försäkrings
anmälan.

I de delar som här är av intresse uppgav Pensionsmyndigheten följande
(bilagorna har utelämnats här).
      ———

      1 Bakgrund
      ———

      1.2 Pensionsmyndighetens uppdrag
      Myndighetens uppdrag framgår av förordningen (2009:1173) med instruktion för
      Pensionsmyndigheten, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut. Uppdraget
      får också ytterligare konkretion och närmare innebörd genom regleringen av
      pensioner och pensionsrelaterade förmåner i socialförsäkringsbalken samt
      anslutande föreskrifter.
      Enligt 2 § 2 instruktionen ska Pensionsmyndigheten informera och ge
      pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen samt
      informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek, hur stor pensionen
      kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen.
      Denna uppgift fullgörs av Pensionsmyndigheten delvis i samverkan med Min Pension
      i Sverige Aktiebolag, som levererar uppgifter som innefattar såväl allmän pension
      som tjänste- och privat pension. Enligt uppdrag i instruktionen informerar
      Pensionsmyndigheten således pensionssparare även om privata pensioner.
      Regeringen har också gett uttryck för att det är en prioriterad uppgift för
      Pensionsmyndigheten att bistå med sådan samlad information. Av
      Pensionsmyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2017 framgår att
      myndigheten ska verka för att samtliga pensionssparare och pensionärer ska få en
      samlad bild av hela sin pension. Detta inkluderar även att informera om hur t.ex.
      efterlevandeskydd faktiskt påverkar pensionen.
      Redan för budgetåret 2015 fick Pensionsmyndigheten enligt regleringsbrevet ett
      konsumentuppdrag att stärka pensionssparares och pensionärers ställning som
      konsumenter av finansiella produkter inom pensionsområdet genom att ge
                                                                  Dnr 8280-2017         Sid 4 (13)




vägledning som är anpassad till kvinnors och mäns behov och livssituation. 2016
stärktes konsumentuppdraget ytterligare genom att regeringen i särskilt beslut den 8
december 2016 gav Pensionsmyndigheten i uppdrag att analysera och klargöra
de risker som kan uppstå när fondförvaltare verksamma på
Pensionsmyndighetens fondtorg brister i att följa reglerna. Där gavs också i uppdrag
att föreslå åtgärder för att reducera dessa risker.
Av proposition 2017/18:247 Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem
(s. 43) framgår att regeringen vid användningen av begreppet produkt på
premiepensionsområdet innefattat försäljning av efterlevandeskydd
(livförsäkring) på premiepensionsområdet. I regleringsbrevet för budgetåren såväl
2017 som 2018 har regeringen dessutom gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att
redovisa hur myndigheten har samverkat med Finansinspektionen och
Konsumentverket för att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden.
Pensionsmyndigheten har exempelvis återrapporterat myndighetens arbete enligt
regeringsuppdraget, konsumentuppdraget, genom en rapport den 22 februari
2016, Mål om att stärka pensionssparares och pensionärers ställning som
konsumenter.
För att lyckas med konsumentuppdraget fångar myndigheten upp företeelser som
påverkar konsumenterna på marknaden, analyserar dessa samt sprider
information. Detta uppdrag har sedan flera år varit en integrerad del av myndighetens
verksamhet där myndigheten informerar om produkter och företeelser utifrån
målgruppernas livssituation och behov. Som exempel på det vida område som
berörts kan nämnas den information som myndigheten lämnat rörande en rad
olika låneprodukter som riktar sig till äldre personer, s.k. seniorlån, vilka ofta
beskrivits som en möjlighet att ge sig själv en bättre pension. Myndigheten har
också informerat om efterlevandeskydd i stort, t.ex. i rapporter, genom
myndighetens officiella blogg och websida.
———

1.4 Samarbetsavtalet med Allra Asset Management S.A.
Pensionsmyndigheten tecknade samarbetsavtal med Allra Asset Management S.A.
(Allra) den 22 juli 2015. I samband med att avtalet slöts, registrerades bolagets
fonder för deltagande på fondtorget.
Den 14 februari 2017 införde Pensionsmyndigheten ett s.k. köpstopp för fonderna,
innebärande att dessa inte längre var valbara för pensionssparare inom ramen för
premiepensionssystemet. Köpstoppet infördes eftersom Pensionsmyndigheten
utredde huruvida Allra följde samarbetsavtalet.
Utredningen visade på ett agerande från Allras sida som innebar att det fanns
skäl att misstänka grov trolöshet mot huvudman. Pensionsmyndigheten beslutade
därför att polisanmäla det inträffade.
Den 16 mars 2017 sade Pensionsmyndigheten upp samarbetsavtalet med Allra,
bilaga 3, och avregistrerade bolagets fonder från premiepensionens fondtorg. I
uppsägningsbrevet noterades vidare att många framträdande personer inom Allra-
koncernen, till vilken fondbolaget Allra hör, varit involverade i transaktioner
som Pensionsmyndigheten bedömt som kontroversiella.
Allra förde talan mot Pensionsmyndighetens åtgärd att säga upp samarbetsavtalet
vid Stockholms Tingsrätt (Mål nr T 3660-17), i Patent- och marknadsdomstolen
(Mål nr PMT 3844-17) samt i Förvaltningsrätten i Stockholm (Mål nr 6592-17).
Kammarrätten i Stockholm fann genom beslut den 24 mars 2017 (Mål nr 1684-
17) frågan om allmän förvaltningsdomstols behörighet oviss och beslutade i avvaktan
på målets slutliga avgörande att inhibera Pensionsmyndighetens uppsägning av
samarbetsavtalet och avregistrering av fonderna. Under tiden då
inhibitionsbeslutet gällde överlät Allra sina fonder till Ålandsbanken och
återkallade sin talan i kammarrätten, som senare avskrev målet från vidare
handläggning. Allra återkallade även sin talan i Patent- och marknadsdomstolen samt
                                                                  Dnr 8280-2017         Sid 5 (13)




i Stockholms tingsrätt. Tingsrätten beslutade att Allra ska ersätta
Pensionsmyndighetens rättegångskostnader och Svea Hovrätt
(Mål nr Ö 8615-17) gjorde ingen annan bedömning.

———

1.7 Pensionsmyndighetens informationsbrev till spararna
1.7.1 Allra-koncernens kunder
Inom Allra-koncernen har samma kunder i hög grad tecknat avtal gällande flera
olika tjänster inom koncernen. I genomsnitt hade Allras kunder 1,9 aktiva
tjänster. Huvuddelen av Allra Försäkrings kunder utgjorde samtidigt huvuddelen
av Allra Pensions kunder. Allra Pensions kundstock har dessutom i allt väsentligt
byggt på fondverksamheten som i sin tur har bedrivits inom
premiepensionssystemet. Enligt bifogad presentation som upprättats inom Allra-
koncernen hade Allra Försäkring sammanlagt 119 608 kunder varav 99 792 var
kunder även hos Allra Pension. Allra Pension hade i sin tur 158 827 kunder.
1.7.2 Kundsynpunkter och kundklagomål gällande Allra
Under åren 2015 till 2017 inkom ett stort antal kundsynpunkter till
Pensionsmyndigheten gällande bolag inom Allra-koncernen.
Av kundsynpunkterna framgår att många pensionssparare som hade ingått avtal
med bolag inom Allra-koncernen hade låg kännedom om
premiepensionssystemet. I flera fall visste pensionsspararna inte vad de hade
avtalat om, vem som var avtalspart och de förstod inte heller innebörden av
avtalen, eller hur man skulle säga upp dem när man inte längre ville vara bunden
vid avtalen. En del pensionssparare gav uttryck för att man verkade tro att Allra
arbetade på uppdrag av Pensionsmyndigheten. Flera pensionssparare vände sig
till Pensionsmyndigheten för att säga upp avtalen eller byta fonder, bilaga 7.
En del pensionssparare hade uppfattat det så att Allras så kallade
efterlevandeskydd var kopplat till premiepensionen. Andra hade förstått det så att
innehav i någon av Allras fonder var en förutsättning för att även fortsättningsvis
få ha ett efterlevandeskydd. Pensionsmyndighetens kundservice fick även frågor från
pensionssparare som undrade om deras andra avtal med Allra, såsom rörande
efterlevandeskydd, skulle sägas upp i och med att fonderna avregistrerades, se
återigen bilaga 7.
En av de försäkringar som Allra Försäkring erbjöd hette dessutom
"Premiepensionsförsäkring", vilket medförde en uppenbar risk för att
pensionsspararna skulle tro att försäkringen var kopplad till Pensionsmyndigheten och
premiepensionsplaceringen.
1.7.3 Angående efterlevandeskydd i premiepensionen
Det efterlevandeskydd som erbjuds inom premiepensionen är ett
försäkringsmoment inom premiepensionen. Det är först vid ansökan till
Pensionsmyndigheten om att ta ut premiepension som premiepensionsspararen kan
välja till efterlevandeskydd. Ett efterlevandeskydd kan endast läggas till i
samband med att premiepensionsspararen för första gången ansöker om att ta ut sin
premiepension. Efterlevandeskyddet innebär att den efterlevande får del av
premiepensionsrätterna vid dödsfall. För att kunna teckna efterlevandeskydd måste
personerna vara gifta med varandra eller ha registrerat partnerskap, alternativt vara
sambor och tidigare ha varit gifta med varandra eller ha barn tillsammans. Den
utbetalda premiepensionen blir lägre om efterlevandeskydd är valt eftersom
hänsyn måste tas till den försäkringsmässiga risk skyddet innebär för
försäkringsgivaren.
Det har vid Pensionsmyndighetens olika granskningar av finansiella produkter
framkommit att det varit svårt för kunder att veta hur mycket en försäkring med
anknytning till ett premiepensionssparande är värd.
                                                                      Dnr 8280-2017          Sid 6 (13)




1.7.4 Bakgrunden till utformningen av Pensionsmyndighetens brev till
pensionsspararna
Utifrån Pensionsmyndighetens uppdrag informerar myndigheten berörda
pensionssparare vid köpstopp eller avregistrering av fonder från fondtorget.
I en promemoria från den 3 april 2017, Rapporterade kundproblem inom
premiepensionsområdet, bilaga 8 har Pensionsmyndigheten gjort en genomgång av
de klagomål och synpunkter som kom in till Pensionsmyndighetens kundservice
under 2016. I promemorian har bland annat noterats att säljare av
förvaltningstjänster inom premiepensionsområdet erbjöd en försäkring som de
kallade efterlevandeskydd. Detta användes sedan som ett skäl för att ta ut en årsavgift
från pensionsspararen för förvaltning av dennes premiepension.
Den här typen av försäkring har dock inte samma konstruktion som det
efterlevandeskydd som erbjuds i samband med att man börjar ta ut sin premiepension,
vilket Pensionsmyndigheten vanligtvis syftar på när myndigheten informerar om
efterlevandeskydd. Det var mot bakgrund av detta som Pensionsmyndigheten valde att
skriva så kallat efterlevandeskydd i informationsbrevet till pensionsspararna, och
att man längre fram i brevet använde citationstecken i stället för att skriva ut så
kallat igen, alltså endast för att variera språket.
I promemorian redovisas bland annat "Allra" under rubriken "Aktörer med hög andel
klagomål" som en aktör vilken många klagat på och att klagomålen ofta rört
felaktigheter kring marknadsföringen av efterlevandeskyddet, att "Allra"
felaktigt skickar fakturor samt att "Allra" felaktigt påstått sig samarbeta med
Pensionsmyndigheten.
Av nämnda promemoria framgår vidare utifrån inhämtade uppgifter att
erbjudanden om så kallade efterlevandeskydd har visat sig vara dyra och
ofördelaktiga för kunden. I promemorian har bland annat anförts följande.
"När säljare mot en avgift erbjuder ett efterlevandeskydd under spartid, dvs.
tiden innan pensionering, så handlar det om att du får betala för en helt fristående
livförsäkring. En sådan livförsäkring är inte kopplad till din premiepension. Som regel
finns det billigare alternativ, till exempel via din arbetsgivare eller ditt
fackförbund. Det är klokt att skaffa sig en bild av de totala ersättningar som betalas ut
till din familj vid dödsfall. Då kan du lättare bilda dig en uppfattning om vilka
behov du och din familj har."
Detta har också berörts i den ovan nämnda propositionen Ett tryggt och mer
hållbart premiepensionssystem. Där har noterats att säljare har använt andra
produkter som försäljningsargument för val av en viss premiepensionsfond och
att produkterna, som påståtts erbjudas gratis eller under en viss period gratis,
benämnts efterlevandeskydd, livförsäkring eller återbetalningsskydd.
Informationen som gavs i brevet till Allras sparare förmedlar en generell hållning
från Pensionsmyndighetens sida i frågan om försäkringar. Pensionsmyndigheten
har vid flera tillfällen i officiella kanaler informerat om kostnaden och gjort
prisjämförelser gällande finansiella produkter. Detta eftersom pris är en
viktig faktor ur konsumentperspektiv. I exempelvis en promemoria från
den 22 september 2015, Förvaltningstjänster inom premiepensionen, jämför
Pensionsmyndigheten kostnaderna för olika förvaltningsföretag samt redovisar
beräkning av vad en livförsäkring är värd utifrån genomsnittsspararens
försäkrade belopp, bilaga 9.
Ett annat exempel är Pensionsmyndighetens pensionsexpert M.Z:s blogg från
den 2 mars 2017 där hon skriver om ämnet. Hon tipsar om att pensionsspararen
kan vända sig till sin arbetsgivare eller sitt fackförbund för en möjlighet till billigare
grupplivförsäkringar.
Även av en rapport från den 8 januari 2018, Skyddet till efterlevande inom
tjänstepensionen, framgår att det t.ex. för medlemmar i fackförbund ofta finns
möjlighet att teckna gruppförsäkringar till en lägre kostnad än vad det skulle kosta att
teckna motsvarande försäkring enskilt, bilaga 10.
                                                                  Dnr 8280-2017         Sid 7 (13)




———

2 Pensionsmyndighetens inställning

2.1 Utgångspunkter
Det har tidigare kommit till Pensionsmyndighetens kännedom att det är svårt för
pensionsspararna att veta vilken juridisk person som är pensionsspararnas
avtalspart, samt att det finns bolag med affärsidéer som utnyttjar det faktum att
risktagandet är mycket svårt för pensionsspararna att värdera, att många sparare har
låg kännedom om det långsiktiga sparande som premiepensionen utgör samt att
många sparare har ett lågt intresse för finansiella frågor i allmänhet.
För Pensionsmyndigheten har det, när information lämnats beträffande Allras
fondbolag, inte varit ett alternativ att inte lämna för konsumenterna viktig
information.
Innehållet i informationen kan ses mot bakgrund av att gränsen mellan berörda
juridiska personer inte har gjorts tydlig för konsumenterna och att huvudmännen
bakom såväl fondbolaget som försäkringsbolaget delvis varit desamma. Det har också
funnits en stark anknytning mellan fondbolaget och Allra Försäkring då
pensionsspararna till viss del utgjort Allra Försäkrings kundbas.

2.2 Pensionsmyndighetens stöd i rättsordningen
Enligt 5 § förvaltningslagen (2017:900) får en myndighet endast vidta åtgärder
som har stöd i rättsordningen. Även om denna bestämmelse ännu inte trätt i kraft och
alltså inte gällde vid tidpunkten för Pensionsmyndighetens agerande, så får
ikraftträdandet av denna del av lagen ses som en kodifiering av gällande rätt. Av
lagmotiven framgår att innebörden av nämnda paragraf är att myndighetens
agerande ska ha stöd i någon av de källor som tillsammans bildar rättsordningen
i vidsträckt mening. Det ska således finnas någon form av normmässig
förankring för all typ av verksamhet som en myndighet bedriver, men det krävs
inte att varje enskild åtgärd som en myndighet vidtar kan kopplas till ett specifikt
bemyndigande. Kravet på legalitet uppfattas inte heller så att en myndighetsåtgärd
måste ha uttryckligt stöd i en viss lagbestämmelse eller i andra föreskrifter som har
meddelats i enlighet med 8 kap. RF. Därför har uttrycket "rättsordningen" införts
i lagtexten i stället för "lag eller annan författning". Legalitetskravet kan således
vara uppfyllt även genom ett förvaltningsbeslut, exempelvis i form av ett
regleringsbrev.
På motsvarande sätt har regeringen i propositionen 2017/18:105 Ny
dataskyddslag funnit att kravet i EU:s dataskyddsförordning - på att den grund
för behandling som avses artikel 6.1 c och e ska vara fastställd i enlighet med den
nationella rätten - innebär att den rättsliga förpliktelsen ska ha stöd i
"rättsordningen". Den rättsliga förpliktelsen anses enligt lagmotiven vara fastställd
i enlighet med svensk rätt, om den följer av författning eller beslut som har
meddelats i enlighet med regeringsformens bestämmelser. Där anförs vidare att
myndigheternas uppdrag och åligganden framgår av författningar och regeringsbeslut
antagna i enlighet med regeringsformens bestämmelser om normgivningskompetens
och att de åtgärder som myndigheterna vidtar i syfte att utföra dessa uppdrag eller
uppfylla dessa åligganden därmed i sig har en legal grund.
Pensionsmyndighetens uppdrag framgår, dels av förordningen (2009:1173) med
instruktion för Pensionsmyndigheten, dels av myndighetens regleringsbrev och
särskilda regeringsbeslut. Enligt 2 § 2 nämnda instruktion ska Pensions-
myndigheten informera och ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild
av hela pensionen samt informera om vilka faktorer som påverkar pensionens
storlek, hur stor pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika
val kan få för pensionen. Denna uppgift fullgörs av Pensionsmyndigheten, delvis i
samverkan med Min Pension i Sverige AB, som levererar uppgifter om såväl
allmän pension som tjänste- och privatpension. Enligt uppdrag i instruktionen
informerar Pensionsmyndigheten alltså pensionssparare även om privata pensioner.
                                                                      Dnr 8280-2017       Sid 8 (13)




Regeringen har också gett uttryck för att det är en prioriterad uppgift för
Pensionsmyndigheten att bistå med sådan samlad information.
Legalitetskravet kan som framgått också uppfyllas genom regeringens
förvaltningsbeslut i regleringsbrev. I Pensionsmyndighetens regleringsbrev för
budgetåret 2017 anges under rubriken "Mål och återrapporteringskrav" att
Pensionsmyndigheten ska verka för att samtliga pensionssparare och pensionärer
ska få en samlad bild av hela sin pension. I regleringsbrevet anges vidare som
mål att Pensionsmyndigheten ska stärka pensionssparares och pensionärers
ställning som konsumenter av finansiella produkter inom pensionsområdet
genom att ge vägledning som är anpassad till kvinnors och mäns behov och
livssituation. Av ovan nämnda proposition Ett tryggt och mer hållbart
premiepensionssystem framgår att regeringen vid användning av begreppet
produkt på premiepensionsområdet även avser försäljning av efterlevandeskydd
(livförsäkring) inom premiepensionsområdet. Regeringen har också i
regleringsbrevet under rubriken "Samverkan med Finansinspektionen och
Konsumentverket" gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att redovisa hur
myndigheten har samverkat med Finansinspektionen och Konsumentverket för att
stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden.
Regeringen har slutligen genom särskilt beslut den 8 december 2016 gett
Pensionsmyndigheten i uppdrag att analysera och klargöra de risker som kan uppstå
när fondförvaltare verksamma på Pensionsmyndighetens fondtorg brister i att
följa reglerna. Myndigheten fick även i uppdrag att föreslå åtgärder för att
reducera dessa risker.
Pensionsmyndighetens regeringsuppdrag att informera pensionssparare är
således vidsträckt och omfattar de finansiella produkter från försäkringsbolaget
som anmälan avser. Pensionsmyndigheten har alltså hållit sig inom ramen för sin
kompetens när myndigheten lämnade informationen som framgår i det av Allra
Försäkring kritiserade brevet.
———

2.5 Omständigheter rörande informationsbrevet
I samband med att konsumenter framfört klagomål till Pensionsmyndighetens
kundtjänst, har det tydligt framgått att det funnits brister i den information som
gavs från Allra-koncernen. Pensionssparare har ofta inte förstått att avtal slutits
med olika juridiska personer om helt olika produkter. Det blev otydligt genom att
endast beteckningen "Allra" användes.
Det framgår vidare av webbplatsen "www.allra.se" att de produkter som erbjuds
konsumenter av olika bolag inom Allra-koncernen - för att placera
premiepension respektive fristående livförsäkringar - inte särskiljs på ett tydligt
sätt. Olika erbjudanden presenteras för konsumenten under beteckningen "Allra".
Detta har också blivit tydligt i de kontakter Pensionsmyndigheten haft med
pensionssparare genom kundtjänst där det i samtal framgått att kunder till Allra-
bolagen inte uppfattat någon skillnad mellan dessa bolag. Bolagen har därmed
blivit förväxlingsbara för pensionsspararna.
Pensionsmyndigheten kunde även utifrån kundsynpunkterna konstatera att det som
pensionsspararna refererade till som efterlevandeskydd, inte var detsamma som
efterlevandeskydd i premiepensionen.
Pensionsspararna som hörde av sig till Pensionsmyndigheten hade låg kunskap om
vad för slags avtal de ingått med vilka avtalsparter. Mot bakgrund av
kundsynpunkterna fann myndigheten det nödvändigt att i enlighet med
konsumentuppdraget lämna tydlig information till berörda pensionssparare.
Det blev därmed en viktig uppgift för Pensionsmyndigheten att, inom ramen för
myndighetens konsumentuppdrag, ge berörda konsumenter den information de
behövde för att kunna ta tillvara sina intressen. Pensionsmyndigheten bedömde
att denna information bäst gavs via brev till berörda sparare i Allras fonder. I annat fall
                                                                     Dnr 8280-2017       Sid 9 (13)




      hade myndigheten behövt lämna samma information till de sparare som hade hört av
      sig till myndigheten via exempelvis Pensionsmyndighetens kundservice. Genom att
      skicka brevet fick alla sparare samma information.
      ———
      Mot bakgrund av det ovan anförda gjorde Pensionsmyndigheten bedömningen
      att det var en proportionerlig åtgärd att i brevet informera pensionssparare om
      hur de skulle gå tillväga om de hade avtal med något bolag inom Allra-
      koncernen som de ville säga upp. Det ligger i Pensionsmyndighetens uppdrag att
      vägleda pensionssparare och pensionärer i att kunna fatta välinformerade beslut
      avseende finansiella produkter inom pensionsområdet. Pensionsmyndigheten har
      därmed hållit sig inom sitt uppdrag.
      ———
Allra Försäkring kommenterade därefter remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
I 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen föreskrivs att den offentliga makten
ska utövas under lagarna. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k.
legalitetsprincipen och innebär att all maktutövning ska vara grundad på lag
eller annan föreskrift. Sedan den 1 juli 2018 kommer legalitetsprincipen även
till uttryck i 5 § förvaltningslagen (2017:900), FL, som reglerar grunderna för
god förvaltning.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet
och opartiskhet brukar benämnas objektivitetsprincipen. Även objektivitets-
principen uttrycks i 5 § FL.

JO har tidigare uttalat att den information som en myndighet tillhandahåller
allmänheten, t.ex. på en webbplats eller i sociala medier, omfattas av
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet (se t.ex. JO 2010/11 s. 616
och JO 2016/17 s. 367).

## Bedömning

Bedömning
I sin anmälan, och i de kompletteringar som därefter kommit in, för Allra
Försäkring fram flera olika klagomål mot Pensionsmyndigheten. Jag har
valt att rikta in min granskning på frågan om Pensionsmyndigheten överskridit
sin kompetens (legalitetsprincipen) samt frågan om myndighetens
informationsbrev uppfyllt regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet
(objektivitetsprincipen).

Frågan om Pensionsmyndigheten överskridit sin kompetens
Innan jag går in på den första frågan om Pensionsmyndigheten gjort vad den
ska eller kan anses ha överskridit sin kompetens, vill jag som en allmän
bakgrund redovisa några av de frågor som diskuterats under de senaste åren och
som gäller ansvaret för och utvecklingen inom premiepensionssystemet.
                                                                Dnr 8280-2017       Sid 10 (13)




Pensionsmyndighetens uppdrag framgår av förordningen (2009:1173) med
instruktion för Pensionsmyndigheten, regleringsbrev och särskilda
regeringsbeslut. I socialförsäkringsbalken, SFB, och i de föreskrifter som
Pensionsmyndigheten själv får meddela, regleras bl.a. de pensioner och
pensionsrelaterade förmåner som ingår i ålderspensionssystemet. Av nämnda
förordning framgår bl.a. att Pensionsmyndigheten är ansvarig för
ålderspensionssystemet inom socialförsäkringen och för andra förmåner och
ersättningar som enligt lag ska administreras av myndigheten.

Beträffande premiepensionssystemet är det en del av den allmänna pensionen
och således i grunden en socialförsäkring vars syfte är att garantera ekonomisk
trygghet under ålderdomen. Under den s.k. sparandeperioden kan ett
premiepensionskonto hos Pensionsmyndigheten, som är knutet till den enskilda
individen, jämföras med en statlig fondförsäkring, där staten genom
Pensionsmyndigheten är försäkringsgivare (jfr 64 kap. 3 § SFB) och där den
enskilde (försäkringstagaren eller pensionsspararen) har möjlighet att själv –
inom ramen för de placeringsalternativ (fonder) som erbjuds i den statliga
försäkringen – välja hur premiepensionsmedlen ska placeras och förvaltas. En
viktig aspekt här är att det är den enskilda pensionsspararen som har den
finansiella risken för placeringen. Tilläggas kan att i en fondförsäkring är det
försäkringsgivaren (staten i det här fallet) som bestämmer bl.a. vilket utbud som
ska finnas tillgängligt inom ramen för försäkringen.

En annan uppgift för Pensionsmyndigheten är att ge allmänheten information
om pensioner och andra förmåner som administreras av myndigheten och se till
att denna ges utifrån den enskildes behov. I uppgiften ligger även att informera
och ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen samt
informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek, hur stor
pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för
pensionen (se 1 och 2 §§ förordningen med instruktion för Pensions-
myndigheten). Detta har i någon mening utvecklats i Pensionsmyndighetens
regleringsbrev för budgetåret 2017. Där anges att myndigheten också ska stärka
pensionssparares och pensionärers ställning som konsumenter av finansiella
produkter inom pensionsområdet genom att ge vägledning som är anpassad till
kvinnors och mäns behov och livssituation. Det är tydligt att myndighetens
uppdrag här sträcker sig längre än till att bara avse pensioner och
pensionsrelaterade förmåner inom ramen för det allmänna pensionssystemet.

Enligt 53 kap. 5 § SFB handläggs ärenden som avser förmåner vid ålderdom av
Pensionsmyndigheten. Vad gäller premiepensionen framgår av 64 kap. 6 § SFB
att premiepension i vissa fall lämnas till pensionssparares efterlevande som ett
efterlevandeskydd. Bestämmelserna om efterlevandeskydd i form av
premiepension finns i 89, 91 och 92 kap. SFB. Ärenden om t.ex. efterlevande-
skydd handläggs av Pensionsmyndigheten enligt 75 kap. 5 § SFB.
                                                                   Dnr 8280-2017       Sid 11 (13)




Som framgått är Pensionsmyndigheten ansvarig för administrationen av
premiepensionssystemet och hanterar ärenden som rör premiepensionen. Vid
bedömningen av den helt generella frågan om vilken räckvidd
Pensionsmyndighetens ansvar har, anser jag att även följande behöver beaktas.

Regeringen redogör inledningsvis i prop. 2017/18:247 Ett tryggt och mer
hållbart premiepensionssystem för det behov av förändringar som finns
beträffande premiepensionssystemet. Där sägs bl.a. med hänvisning till de
allvarliga händelser som uppmärksammats på Pensionsmyndighetens fondtorg
att olämpliga och i vissa fall brottsliga beteenden har förekommit där. I
propositionen anges att bakom händelserna finns bolag med affärsidéer som
utnyttjar det faktum att många pensionssparare har ett begränsat intresse för och
otillräcklig kunskap om finansiella frågor. Utöver att konstatera att det ändå är
pensionsspararna som riskerar att få betala priset för oseriöst agerande hos vissa
aktörer på fondtorget genom en lägre premiepension, lyfter regeringen särskilt
fram olämpliga och skadliga aktiviteter i distributionsledet, dvs. inom ramen för
marknadsföring och förmedling som riktar sig till pensionsspararna. Det
agerande som Pensionsmyndigheten fått kännedom om och som myndigheten
bedömt strida mot samarbetsavtalet har i ett antal fall lett till att myndigheten, i
egenskap av försäkringsgivare, har sagt upp avtalet med aktuell fondförvaltare
och avregistrerat fondförvaltarens fonder från fondtorget.

I propositionen tar regeringen även upp frågor om problem och risker vid
marknadsföring på premiepensionsområdet. I det sammanhanget anges att
Pensionsmyndigheten under 2016 tagit emot cirka 3 500 kundsynpunkter, varav
drygt 1 300 synpunkter rörde fondtorget. Av dessa var det 1 119 klagomål och
synpunkter som specifikt rörde rådgivning, förvaltning och fondförvaltare.
Några av de vanligast förekommande klagomålen som regeringen lyfter fram
särskilt i propositionen avser fall där försäljare använder andra produkter som
försäljningsargument för val av en viss premiepensionsfond. Produkterna som
försäljarna påstår erbjuds gratis eller under en viss tid gratis, benämns felaktigt
som efterlevandeskydd, livförsäkring eller återbetalningsskydd. En allmän
utgångspunkt för de i propositionen föreslagna åtgärderna synes vara
regeringens uppfattning att dessa exempel på beteenden inte syftar till
pensionsspararnas bästa och att Pensionsmyndigheten, i egenskap av
försäkringsgivare, har ett vidsträckt ansvar för att premiepensionssystemet ger
den trygghet som bör prägla en allmän pension.

Efter denna allmänna bakgrund vill jag nu återgå till de klagomål som riktats i
anmälan mot Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten har i sitt svar till JO bl.a. uppgett att myndigheten under
åren 2015 till 2017 blev kontaktad av ett flertal pensionssparare som trodde att
Allra Asset Management arbetade på uppdrag av Pensionsmyndigheten. Många
pensionssparare vände sig även till myndigheten för att säga upp sina avtal med
Allra Asset Management. En del pensionssparare ska även ha uppfattat det som
                                                                 Dnr 8280-2017      Sid 12 (13)




om Allra Försäkrings efterlevandeskydd var kopplat till
premiepensionssystemet. Andra hade förstått det så att innehav i någon av Allra
Asset Managements fonder var en förutsättning för att även fortsättningsvis få
ha ett efterlevandeskydd. Myndigheten ska också ha fått svara på frågor om
huruvida pensionssparares andra avtal med Allra Försäkring, t.ex.
efterlevandeskydd, skulle sägas upp i och med att Allra Asset Managements
fonder avregistrerades.

Av utredningen framgår att Allra Försäkring valt att kalla två av sina
försäkringsprodukter ”Allra Premiepensionsförsäkring” och ”Allra
Efterlevandeskydd +”. Enligt Allra Försäkring var det även dessa två
försäkringar som omfattades av informationen i det brev som skickades ut från
Pensionsmyndigheten.

Som framgått ingår det i Pensionsmyndighetens ansvar att informera om
pensionen och hur t.ex. ett efterlevandeskydd påverkar den. Genom att namnge
vissa av sina försäkringsprodukter på angivet sätt har Allra Försäkring gjort det
svårt för pensionssparare att utan vidare förstå skillnaden mellan dessa och det
efterlevandeskydd som är kopplat till premiepensionssystemet. Jag anser att
Pensionsmyndigheten, också inom ramen för sitt särskilda konsumentuppdrag,
haft anledning att på sätt som skett informera om de privata och de statliga
alternativen och vad som kännetecknar dem. Utifrån de många frågor som
myndigheten mottagit i sin kundtjänst får åtgärden att lämna den aktuella
informationen även anses ha varit sakligt motiverad. Detta förstärks av att
namnen på de aktuella försäkringsprodukterna är så snarlika de benämningar på
förmåner inom premiepensionssystemet som hanteras av Pensionsmyndigheten
att förväxling inte har kunnat uteslutas. Jag anser följaktligen att
Pensionsmyndigheten med god marginal agerat inom ramen för det ansvar som
den har för premiepensionssystemet och därför inte kan anses ha agerat i strid
med legalitetsprincipen.

Informationsbrevet
Som framgår ovan har jag inte några invändningar mot att
Pensionsmyndigheten i informationsbrevet förklarar att det efterlevandeskydd
som Allra Försäkring säljer inte har något med premiepensionssystemet att
göra. Mot bakgrund av de många frågor som Pensionsmyndigheten fått ta emot
från allmänheten har jag inte heller några synpunkter på att myndigheten i
brevet upplyser om att den som, med det uttryckssätt som valts, vill säga upp ett
avtal med Allra ska höra av sig till Allra Försäkring. I samma del av brevet
rekommenderar Pensionsmyndigheten att avtal sägs upp skriftligen. Jag noterar
att ordet ”avtal” används i obestämd form och att själva rekommendationen om
skriftlig uppsägning, med den formulering som valts, tar sin utgångspunkt i att
pensionsspararen själv kommit fram till att avtalet ska sägas upp. De valda
formuleringarna ger enligt min mening därför inte utrymme för tolkningen att
Pensionsmyndigheten uppmanar Allra Försäkrings kunder att säga upp sina
avtal med bolaget. Snarare bör rekommendationen kunna uppfattas så att det i
                                                                    Dnr 8280-2017        Sid 13 (13)




bevishänseende alltid är säkrare att säga upp ett avtal skriftligen än muntligen.
Enligt min mening faller innebörden av en sådan rekommendation väl in under
myndighetens uppdrag att stärka pensionsspararnas och pensionärernas
ställning som konsumenter av finansiella produkter inom pensionsområdet.

I informationsbrevet finns slutligen en skrivning om att ”som regel finns det
billigare alternativ”. Enligt Pensionsmyndigheten rör det sig här om en generell
hållning från myndighetens sida i fråga om försäkringar, dvs. en uppfattning
som myndigheten gett uttryck för i flera olika sammanhang och kanaler när
myndigheten inom ramen för sitt uppdrag gjort t.ex. prisjämförelser beträffande
finansiella produkter. Ordvalet ”som regel” gör att jag i detta fall inte bedömer
att det i hänvisningen till billigare produkter ligger något kritiskt uttalande riktat
mot just Allra Försäkring. Sammantaget har Pensionsmyndigheten enligt min
uppfattning utformat informationsbrevet på ett sätt som uppfyller
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.

Avslutande synpunkter
I min granskning har jag funnit att Pensionsmyndigheten hållit sig inom ramen
för sitt ansvar för premiepensionssystemet och att myndighetens
informationsbrev uppfyller regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.

Ärendet avslutas.
