# Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun får kritik för att inte ha verkställt insatsen personlig assistans på det sätt som den enskilde hade rätt till och för bristfällig dokumentation

JO 2026-08-20 dnr 8309-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                    2026-08-20               8309-2025              1 (6)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun får kritik
                   för att inte ha verkställt insatsen personlig assistans på
                   det sätt som den enskilde hade rätt till och för bristfällig
                   dokumentation


                    Beslutet i korthet: En enskild var beviljad personlig assistans enligt lagen (1993:387)
                    om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Med hänvisning till bl.a.
                    rekryteringsproblem utförde nämnden under en längre tid insatsen genom en särskild
                    hemtjänstgrupp.
                    Personlig assistans är ett personligt utformat stöd. Den enskilde ska ha ett direkt
                    inflytande över planeringen och utformningen av insatsen samt i genomförandet av
                    den. Enligt JO framstår det som att den enskilde inte har haft något reellt inflytande
                    över när och hur insatsen skulle ges eller i tillräcklig omfattning kunnat styra över vilka
                    personer som skulle utföra den. Nämnden har inte genom hemtjänstgruppen
                    tillhandahållit ett sådant personligt utformat stöd som insatsen personlig assistans är
                    avsedd att vara. Hemtjänstpersonalen kan inte heller anses vara sådana personliga
                    assistenter som avses i LSS. JO konstaterar att den enskilde alltså inte har fått
                    tillgång till den insats han hade rätt till. Nämnden har därmed brustit i att verkställa
                    insatsen och för det får nämnden kritik.
                    JO konstaterar vidare att dokumentationen i den enskildes ärende är ytterst bristfällig
                    och att dokumentationsbristerna påtagligt har försvårat JO:s granskning.
                    Dokumentationen uppfyller inte de krav som ställs på dokumentation av insatser enligt
                    LSS. Nämnden kritiseras även för detta.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Vård- och omsorgsförvaltningen i Vännäs
                   kommun och framförde bl.a. att hans beslut om personlig assistans verkställdes
                   genom hemtjänst. Han fick inte välja när och hur insatsen skulle utföras eller
                   vem som skulle utföra den.

## Utredning

JO begärde att få ta del av förvaltningens journalanteckningar i ärendet om
                   personlig assistans i den del de gällde verkställigheten av insatsen. Efter
                   muntliga kontakter med förvaltningen fick JO del av viss ytterligare
                   dokumentation.


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                   Dnr 8309-2025    Sid 2 (6)




Därefter begärde JO att Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun skulle
yttra sig över det som hade framförts i anmälan. Nämnden skulle även yttra sig
över hur AA:s ärende hade dokumenterats.

I sitt yttrande redogjorde nämnden för verkställigheten av beslutet om personlig
assistans och uppgav bl.a. att insatsen verkställdes genom en särskild
hemtjänstgrupp, men att det var en tillfällig lösning. Nämnden uppgav vidare att
dokumentationen om verkställighet av insatsen var bristfällig.

JO hämtade in muntliga upplysningar från förvaltningen om dokumentationen
och fick beskedet att det inte fanns något ytterligare material utöver de
handlingar som hade lämnats till JO.

AA kommenterade yttrandet.

Bedömning
Verkställighet av insatser enligt LSS
I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns
bestämmelser om särskilda insatser som personer som omfattas av den lagen har
rätt till, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och behovet inte kan
tillgodoses på annat sätt. Målet med LSS är att den enskilde ska få möjlighet att
leva som andra. (Se 1, 5 och 7 §§ LSS.)

En av insatserna är personlig assistans (se 9 § 2 LSS). Med personlig assistans
avses ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den
som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med ett eller
flera grundläggande behov (se 9 a § LSS).

LSS är en rättighetslag. Det innebär att den enskilde kan kräva de rättigheter
som anges i lagen. Detta kan jämföras med socialtjänstlagen (2025:400), SoL,
som inte ger den enskilde en absolut rätt till en viss bestämd insats (se prop.
1992/93:159 s. 50). Jag har i ett tidigare beslut mer utförligt redovisat vad det
innebär att LSS är en rättighetslag (se JO 2025 s. 346, dnr 5244-2023).

Verksamheten enligt LSS ska vara grundad på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga
utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges (se 6 §
LSS). Som ett exempel på den enskildes självbestämmande anges i förarbetena
rätten att själv välja sin personliga assistent (se prop. 1992/93:159 s. 44).

Den enskilde ska genom insatserna enligt LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor.
Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska även anpassas till
mottagarens individuella behov och utformas så att de är lätt tillgängliga för de
personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt
liv (se 7 § LSS). I förarbetena till LSS anges också att insatserna bör utformas
så att de svarar mot den enskildes aktuella situation. Den enskilde ska ha ett
                                                                    Dnr 8309-2025       Sid 3 (6)




direkt inflytande, både i planeringen och utformningen av insatsen och i
genomförandet av den (se prop. 1992/93:159 s. 50).

Ett beslut om personlig assistans gäller omedelbart. Det betyder att nämnden är
skyldig att genast verkställa beslutet. Detsamma gäller en domstols beslut i
sådana frågor, under förutsättningen att domstolen inte har förordnat att beslutet
ska gälla först sedan det fått laga kraft. (Se 27 § fjärde och femte styckena LSS.)

Av utredningen framgår bl.a. följande. Den 6 maj 2025 fattade nämnden ett
beslut med innebörden att AA:s personliga assistans minskades från
140 timmar per vecka till 43 timmar och 25 minuter. Assistansbolaget som hade
utfört insatsen sade upp sitt uppdrag med upphörande den 8 juni 2025. Av
dokumentationen framgår att nämnden den 4 juni 2025 skickade en beställning
gällande insatsen personlig assistans till hemtjänsten, som bekräftade uppdraget.
Den 9 oktober 2025 beslutade förvaltningsrätten att AA hade rätt till ytterligare
fyra timmar personlig assistans per vecka.

Sedan juni 2025 och i vart fall fram till det att nämnden gav in sitt yttrade till JO
i december 2025 utförde nämnden AA:s insats genom en särskild hemtjänst-
grupp.

Nämnden har i sitt yttrande uppgett bl.a. följande om verkställigheten av
insatsen. När assistansbolaget sade upp uppdraget inledde nämnden ett intensivt
arbete för att kunna verkställa insatsen. Utifrån uppdragets begränsade tid, som
skulle fördelas dygnet runt över veckans alla dagar, och önskemål från AA
fanns det svårigheter när det gällde att verkställa insatsen. Nämnden beslutade
att verkställigheten inledningsvis behövde ske i samarbete med hemtjänsten, där
två av AA:s tidigare personliga assistenter anställdes. Det var inte möjligt att
skapa en egen grupp personliga assistenter för AA bl.a. på grund av svårigheter
med schemaläggning. Vid tidpunkten för yttrandet verkställdes insatsen genom
en särskild hemtjänstgrupp om nio personer och ett antal vikarier. Planeringen
av insatsen skedde utifrån AA:s önskemål. Det pågick även ett arbete för att
hitta en lösning där en mindre grupp personliga assistenter endast skulle arbeta
med AA eller i kombination med andra uppdrag som personliga assistenter. Det
var inte optimalt att den personliga assistansen verkställdes i samarbete med
hemtjänsten, men det var en tillfällig lösning som syftade till att tillgodose AA:s
behov eftersom det inte hade varit möjligt att lösa situationen på annat sätt. När
nämnden gav in sitt yttrande till JO fanns det ännu inte någon annan lösning,
vilket bl.a. berodde på rekryteringssituationen.

Som jag har nämnt är personlig assistans ett personligt utformat stöd. I
förarbetena till LSS anges att det handlar om hjälp och stöd som knyts till den
enskilde och finns tillgängligt för honom eller henne i olika verksamheter och
under olika tider på dygnet. Den enskildes behov ska dessutom kunna
tillgodoses av ett begränsat antal personer som är knutna till honom eller henne
och inte till någon viss verksamhet. Det anges vidare att den enskilde bör ha ett
avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent. Den
                                                                    Dnr 8309-2025       Sid 4 (6)




enskilde ska också ha ett stort inflytande över när och hur hjälpen ska ges, dvs.
kunna bestämma över sin livssituation. (Se prop. 1992/93:159 s. 174.)

De olika insatserna i LSS syftar till att tillgodose olika behov. Utgångspunkten
är att den enskilde själv tar ställning till vilken insats som han eller hon är i
behov av och utifrån det ansöker om insatsen. En kommun kan inte ersätta
personlig assistans med en annan insats enligt LSS. Kommunen kan inte heller
ändra eller anpassa utformningen av en insats enligt LSS i förhållande till hur
den är reglerad i lagen. Detta skiljer insatserna i LSS från insatser enligt SoL
där kommunen har större frihet att utforma en insats utifrån vad den bedömer
lämpligast i det enskilda fallet. Kommunen kan givetvis aldrig ersätta en
beviljad insats enligt LSS med en insats enligt SoL.

Jag har i ett tidigare beslut klargjort att en nämnd inte kan verkställa insatsen
personlig assistans vid ett korttidsboende. En vistelse vid ett sådant boende är
inte ett sådant personlig utformat stöd som insatsen personlig assistans är
avsedd att vara. Mot den bakgrunden kom jag fram till att nämnden inte hade
verkställt insatsen under den tid som den enskilde vistades på korttidsboendet
och att den enskilde inte hade fått personlig assistans i den utsträckning hon
hade rätt till. (Se JO 2025 s. 353, dnr 6204-2023.)

Utifrån utredningen i ärendet kan jag inte förstå det på annat sätt än att nämnden
menar att den har verkställt insatsen personlig assistans genom att låta personal
från hemtjänsten utföra insatser hos AA. Det framstår för mig som att AA inte
har kunnat utöva ett reellt inflytande över när och hur hjälpen skulle ges. Som
jag uppfattar det har AA inte heller i tillräcklig omfattning kunnat styra över
vilka personer som skulle utföra insatsen.

Nämnden har i sitt yttrande uppgett att lösningen inte är optimal och att den
endast är tillfällig. Samtidigt kan jag konstatera att vid tidpunkten för nämndens
yttrande till JO hade AA:s insats sett likadan ut i sex månader. Enligt min
mening har nämnden inte genom den s.k. hemtjänstgruppen tillhandahållit ett
sådant personligt utformat stöd till AA som insatsen personlig assistans är
avsedd att vara. Hemtjänstpersonalen kan inte anses vara sådana personliga
assistenter som avses i LSS. Detta innebär att AA inte har fått den insats som
han hade rätt till. Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att nämnden
brustit i att verkställa insatsen under en längre tid. Jag ser allvarlig på detta och
nämnden förtjänar kritik för det inträffade.

Jag kan visserligen ha förståelse för att en kommun kan ha svårt att verkställa
insatser enligt LSS, inte minst personlig assistans, och att det i vissa fall kan
bero på svårigheter att rekrytera lämplig personal. Samtidigt vill jag betona LSS
karaktär av rättighetslagstiftning. För att enskilda utan dröjsmål ska få de
insatser de har rätt till krävs att nämnden har en beredskap i fråga om att
tillhandahålla insatser enligt LSS. Jag förutsätter att nämnden framöver
verkställer insatser om personlig assistans på det sätt som lagstiftningen kräver.
                                                                   Dnr 8309-2025     Sid 5 (6)




Dokumentation
Handläggning av ärenden som rör enskilda och genomförande av beslut om
insatser enligt LSS ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och
åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av
betydelse. (Se 21 a § LSS.)

Journalanteckningar och andra handlingar som hör till den enskildes personakt
ska hållas ordnade så att det enkelt går att följa och granska handläggningen av
ärenden, åtgärder som vidtas i samband med verkställighet av beslut samt
genomförande och uppföljning av insatser (se 4 kap. 7 § Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd [SOSFS 2014:5] om dokumentation i verksamhet
som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS).

Åtgärder som vidtas vid handläggning av ett ärende eller vid genomförande
eller uppföljning av en insats ska fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål
dokumenteras i journalen. Detsamma gäller faktiska omständigheter och
händelser av betydelse för handläggningen av ett ärende eller för genomförandet
eller uppföljningen av en insats. Av journalen ska det framgå när åtgärder har
vidtagits i ärendet och av vem, när faktiska omständigheter eller händelser av
betydelse har inträffat och när en handling av betydelse för handläggningen av
ett ärende eller för genomförandet eller uppföljningen av en insats har kommit
in till eller upprättats av den som bedriver verksamhet. (Se 4 kap. 9 § i
föreskrifterna.)

Dokumentationsskyldigheten är viktig och utgör grunden för andra
förvaltningsrättsliga regler som tillsammans syftar till att garantera den
enskildes rättssäkerhet. Det är av flera anledningar viktigt att journalföringen i
ett ärende sker på ett korrekt och rättvisande sätt. Det är från rättssäkerhets-
synpunkt viktigt att alla uppgifter som behövs för bedömningen av ett ärende
dokumenteras, vilket normalt bör göras i ärendets journal. Den enskilde ska
utifrån dokumentationen kunna följa handläggningen i sitt ärende. Innehållet i
akten ska också vara sådant att en tillsynsmyndighet kan granska
handläggningen av ärendet utifrån akten och den övriga dokumentationen i
ärendet.

Under utredningen har mina medarbetare vid flera tillfällen efterfrågat
journalanteckningar i ärendet om personlig assistans och om verkställigheten av
insatsen. Flera telefonsamtal har också ägt rum med tjänstemän vid
förvaltningen för att försöka klarlägga vilken dokumentation som finns i
ärendet.

Den dokumentation som nämnden slutligen har tillhandahållit består av bl.a. ett
fåtal journalanteckningar, dokumentation om utförandet av insatsen, utdrag från
en e-postkonversation, minnesanteckningar från ett hembesök, kopior av
handskrivna anteckningar i ett anteckningsblock och ett fotografi av en
Whiteboard eller motsvarande med handskrivna anteckningar. Nämnden har
också lämnat in ett dokument med rubriken händelseförlopp där det redogörs
                                                                 Dnr 8309-2025      Sid 6 (6)




för vissa händelser och möten under perioden maj–juni 2025 rörande AA:s
insats.

Jag noterar att det i nämndens yttrande beskrivs vissa åtgärder som vidtagits för
att verkställa beslutet om personlig assistans. Dessa åtgärder framgår av
dokumentet som benämns händelseförlopp, men finns inte antecknade i AA:s
journal. Nämnden har uppgett att uppgifter om den personliga assistansen
ibland dokumenterats i en journal avseende SoL och ibland i journalen avseende
LSS.

Jag kan konstatera att dokumentationen, som nämnden själv har uppgett, inte
alls uppfyller de krav som ställs på dokumentation av insatser enligt LSS.
Dokumentationen är ytterst bristfällig. Dokumentationsbristerna har dessutom
påtagligt försvårat min granskning, vilket jag ser med stort allvar på. Nämnden
förtjänar kritik för den bristfälliga dokumentationen.

Nämnden har uppgett att den har påbörjat ett arbete för att komma tillrätta med
bristerna. Jag utgår från att nämnden vidtar de åtgärder som behövs för att
säkerställa att de krav som ställs i fråga om dokumentation uppfylls.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Johanna Bardon har föredragit ärendet och byråchefen Sandra
Lundgren har deltagit i beredningen.
