# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Salberga, för att ha tillämpat en ordning som har inneburit att intagna rapporterats för arbetsvägran trots att de inte anvisats sysselsättning

JO 2021-12-20 dnr 8337-2020

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                      Sid
                                                                          2021-12-20                8337-2020               1 (4)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Salberga, för att ha tillämpat en
                        ordning som har inneburit att intagna rapporterats för arbetsvägran
                        trots att de inte anvisats sysselsättning


                          Beslutet i korthet: En intagen i anstalt satte sig i frivillig karantän eftersom han tillhör
                          en riskgrupp för covid-19. Anstalten godtog detta och den intagne anvisades inte
                          någon sysselsättning. Trots det uppmanades intagna i karantän att vistas i sina celler
                          under sysselsättningstid. Om dessa intagna vistades i de gemensamma utrymmena
                          under längre stunder hanterade anstalten detta som misskötsamhet i form av
                          arbetsvägran.
                          JO konstaterar att det inte har funnits grund för anstalten att göra gällande att berörda
                          intagna har misskött sig genom arbetsvägran, eftersom de inte varit anvisade syssel-
                          sättning. Av utredningen framgår även att intagna har rapporterats för sådan missköt-
                          samhet när de lämnat sina celler. Anstalten kritiseras för att ha tillämpat den
                          ordningen.
                          Vidare uttalar JO att anvisningen om att intagna som frivilligt hade satt sig i karantän
                          skulle vistas i sina celler under sysselsättningstid inger betänkligheter. Beroende på
                          omständigheterna kan ett sådant förfarande i själva verket innebära att den intagne i
                          praktiken placeras i avskildhet. Visserligen tilläts de intagna att lämna sina celler för
                          att hämta mat och duscha, men de hotades med i vart fall en rapport för
                          misskötsamhet om de vistades i andra utrymmen under mer än en kort tid. Att
                          celldörren inte har varit låst har enligt JO:s mening inte någon avgörande betydelse i
                          ett sådant sammanhang. JO understryker att ett avskiljande kräver stöd i fängelse-
                          lagen och förutsätter en noggrann prövning av förutsättningarna i varje enskilt fall. Det
                          finns i en sådan situation även formella krav att ta hänsyn till; bl.a. ska beslutet fattas
                          av en behörig befattningshavare.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 3 november 2020 framförde AA, med
                        biträde av advokaten BB, klagomål mot Kriminalvården, anstalten Salberga.
                        AA anförde bl.a. följande.

                        Han tillhör en riskgrupp för covid-19 och satte sig i karantän. Vid ett tillfälle
                        blev han rapporterad för misskötsamhet i form av arbetsvägran, eftersom han
                        befann sig ute på avdelningen i stället för i sin cell. Anstaltspersonalen uppgav
                        att han var tvungen att vara i cellen och trakasserade honom med hot om



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                        Dnr 8337-2020         Sid 2 (4)




misskötsamhetsrapporter så fort han lämnade den. Under sysselsättningstid
vistas dock endast fyra intagna på avdelningen och det finns då gott om
utrymme.

Utredning
Handlingar i ärendet hämtades in och granskades. Av en daganteckning i
Kriminalvårdsregistret framgick bl.a. att AA hade satt sig i karantän samt att
han skulle följa de lokala rutinerna och befinna sig på sitt rum under
produktionstid.

JO begärde även att få ta del av eventuella beslut om placering i avskildhet
gällande AA, men några sådana beslut hade inte fattats för den aktuella
tidsperioden.

Anmälan remitterades därefter till Kriminalvården för yttrande i frågan om att
AA var tvungen att uppehålla sig i sitt rum under sysselsättningstid. I
remissvaret anförde Kriminalvården, Region Mitt, genom regionchefen, bl.a.
följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållanden har hämtats in från verksamhetsområdet (VO)
      Salberga. Genom utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
      Det stämmer att AA valt att sätta sig i karantän med anledning av att han tillhör
      en riskgrupp för Covid-19. Anstalten har godtagit hans begäran och han har
      därmed inte varit anvisad sysselsättning.
      På den aktuella avdelningen har det funnits en ordning där intagna som själva
      valt att sätta sig i karantän behandlats på samma sätt som intagna som varit
      sjukskrivna. Ordningen har inneburit att dessa intagna uppmanats att vistas i sitt
      rum under sysselsättningstid, förutom då de behövt uträtta ärenden som exempel-
      vis att hämta mat eller duscha. Den har även inneburit att intagna blivit
      rapporterade för misstänkt misskötsamhet (arbetsvägran) om de utöver detta
      vistats utanför bostadsrummet under längre perioder.
      Anstalten har kommit fram till att den ovan beskrivna ordningen inte varit
      korrekt. Det kan inte bli fråga om en arbetsvägran, eftersom intagna som valt att
      sätta sig i karantän inte varit anvisade sysselsättning. Vidare saknas det anled-
      ning att uppmana intagna, som själva valt att sätta sig i karantän, att vistas i sitt
      bostadsrum under sysselsättningstid, dels eftersom de inte är sjuka och därmed
      heller inte torde kunna bidra till smittspridning, och dels eftersom antalet intagna
      på avdelningen under denna tid är lågt.
      Anstaltens rutiner har med anledning av det ovan sagda ändrats. Numer blir en
      intagen som själv valt att sätta sig i karantän inte rapporterad för någon
      misskötsamhet för det fall den intagne vistas i gemensamhetsutrymmen. Vidare
      uppmanas de inte längre att vistas i sitt bostadsrum under sysselsättningstid, utan
      att vara noga med att hålla avstånd. Efter sysselsättningstid rekommenderas
      intagna i riskgrupp att vistas i sitt bostadsrum för att minska risken för att de
      utsätts för smitta.

## Författningsbestämmelser

Av 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) (FäL) får verkställigheten inte innebära
      andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
                                                                          Dnr 8337-2020          Sid 3 (4)




      kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
      till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
      användas.
      Enligt 3 kap. 2 § fängelselagen FäL är en intagen skyldig att utföra eller delta i
      den sysselsättning som anvisas honom eller henne.
      Av 6 kap. 1 § FäL följer att en intagen, under den tid då han eller hon är skyldig
      att utföra eller delta i sysselsättning, ska vistas tillsammans med andra intagna
      (gemensamhet), om inte annat anges i denna lag eller följer av sysselsättningens
      särskilda beskaffenhet.
      Av 12 kap. 1 § FäL följer att en intagen som bryter mot de föreskrifter och
      villkor som gäller för verkställigheten får tilldelas en varning.

## Kriminalvårdens bedömning

Utredningen i ärendet har visat att anstalten Salberga haft en ordning där intagna
      som själva valt att sätta sig i karantän, med anledning av att de tillhör en risk-
      grupp för Covid-19, hanterats på samma sätt som intagna som inte deltagit i
      sysselsättning med anledning av att de varit sjuka (jfr JO-beslut den 21 december
      2012, dnr 5027-2011). Ordningen har inneburit att intagna, som själva valt att
      sätta sig i karantän, uppmanats att vistas i sitt bostadsrum under sysselsättnings-
      tid samt att längre vistelser utanför bostadsrummet hanterats som misskötsamhet
      (arbetsvägran).
      En intagen är skyldig att delta i den sysselsättning som anvisas honom eller
      henne. Som framgår av utredningen har AA inte varit anvisad sysselsättning och
      han kan därmed inte anses ha brutit mot sin skyldighet att delta eller utföra den
      sysselsättning som anvisats honom. Ordningen har därmed inte varit korrekt i
      detta avseende.
      När det gäller uppmaningen att vistas i bostadsrummet torde behovet av isolering
      vara mer begränsat under sysselsättningstid, dels utifrån att intagna som själva
      valt att sätta sig i karantän inte torde bidra till smittspridning, och dels utifrån att
      det torde finnas goda möjligheter att hålla avstånd under denna tid.
      Anstalten har ändrat ordningen i enlighet med vad som beskrivits ovan.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag finner
anledning att även nämna följande.

Enligt 6 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) ska en intagen ges möjlighet att på
sin fritid vistas i gemensamhet, om inte annat anges i den lagen.

I samma kapitel finns regler om placering av intagna i avskildhet. Så kan ske
bl.a. på en intagens egen begäran (4 §), av ordnings- eller säkerhetsskäl
(5–7 §§), vid utredning av misskötsamhet (8 §) och vid kroppsbesiktning (9 §).

Av 18 § fängelseförordningen (2010:2010) följer att om en intagen hålls avskild
enligt 6 kap. 4–9 §§ fängelselagen ska åtgärden dokumenteras. Av dokumenta-
tionen ska det framgå vilka skälen för åtgärden är, när den intagne avskiljdes,
när avskildheten upphörde, var den intagne placerats och om den intagne
undersökts av läkare.
                                                                   Dnr 8337-2020        Sid 4 (4)




En intagen kan begära omprövning av respektive överklaga ett beslut om
placering i avskildhet (14 kap. 1 och 2 §§ fängelselagen).

Bedömning
AA valde att sätta sig i frivillig karantän med anledning av att han tillhör en
riskgrupp för covid-19. Detta godtogs av anstalten, som inte anvisade AA någon
sysselsättning. Anstalten tillämpade dock en ordning som innebar att intagna i
karantän var tillsagda att vara i sina celler under sysselsättningstid. Om dessa
intagna vistades i de gemensamma utrymmena under längre stunder hanterade
anstalten detta som misskötsamhet i form av arbetsvägran.

De berörda intagna har alltså inte varit anvisade sysselsättning. Som Kriminal-
vården slår fast i sitt yttrande har det i denna situation inte funnits grund för
anstalten att göra gällande att de intagna, däribland AA, har misskött sig genom
arbetsvägran. Av utredningen framgår vidare att enskilda intagna har
rapporterats för sådan misskötsamhet när de lämnat sina celler. Anstalten
förtjänar kritik för att ha tillämpat den ordningen. Det är positivt att anstalten
har ändrat sina rutiner.

Anvisningen om att intagna som frivilligt hade satt sig i karantän skulle vistas i
sina celler under sysselsättningstid inger också betänkligheter. Beroende på
omständigheterna kan ett sådant förfarande i själva verket innebära att den
intagne i praktiken placeras i avskildhet. Visserligen tilläts de intagna i anstalten
Salberga som ansågs tillhöra en riskgrupp och därför var befriade från
sysselsättningsplikten att lämna sina celler för att hämta mat och duscha, men
de hotades med i vart fall en rapport för misskötsamhet om de vistades i andra
utrymmen under mer än en kort tid. Det förhållandet att celldörren inte har varit
låst har enligt min mening inte någon avgörande betydelse i ett sådant
sammanhang. Jag saknar emellertid närmare kännedom om förhållandena i det
aktuella fallet. Anstaltens tidigare hantering ger mig dock anledning att
understryka att ett avskiljande kräver stöd i fängelselagen och förutsätter en
noggrann prövning av förutsättningarna i varje enskilt fall. Det finns i en sådan
situation även formella krav att ta hänsyn till; bl.a. ska beslutet fattas av en
behörig befattningshavare.

Jag kan avslutningsvis nämna att frågor som rör placering av intagna i
avskildhet på grund av risken för smittspridning av covid-19 är aktuella i andra
ärenden hos JO (dnr 4268-2020 och 4846-2020). I dessa ärenden har Kriminal-
vården inkommit med remissvar och handläggningen pågår ännu hos JO.

Vad som i övrigt har kommit fram ger inte anledning till några uttalanden från
min sida.

Ärendet avslutas.
