# Förnyad allvarlig kritik mot Polismyndigheten för långsam och passiv handläggning av två förundersökningar om förmögenhetsbrott

JO 2025-06-11 dnr 8400-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                 2025-06-11              8400-2024               Sid 1 (6)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Förnyad allvarlig kritik mot Polismyndigheten för långsam och passiv
                   handläggning av två förundersökningar om förmögenhetsbrott


                    Beslutet i korthet: I två förundersökningar om förmögenhetsbrott har
                    Polismyndigheten, trots att det funnits en utpekad gärningsperson, under drygt sex
                    respektive två år inte vidtagit några utredningsåtgärder. JO konstaterar att
                    Polismyndighetens passivitet står i strid med rättegångsbalkens skyndsamhetskrav
                    och är helt oacceptabel. Polismyndigheten får allvarlig kritik för hur de båda
                    förundersökningarna har hanterats.
                    JO har de senaste åren återkommande riktat kritik mot Polismyndigheten för långsam
                    handläggning av förundersökningar gällande förmögenhetsbrott. Bristerna i
                    Polismyndighetens utredningsverksamhet riskerar enligt JO att allvarligt skada
                    allmänhetens förtroende för myndigheten.
                    JO betonar att det är mycket angeläget att Polismyndigheten fortsätter arbetet med att
                    minska handläggningstiderna för utredningar om förmögenhetsbrott.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 25 september 2024 förde AA fram
                   klagomål mot Polismyndigheten avseende långsam handläggning av två
                   förundersökningar om förmögenhetsbrott. Brotten har begåtts mot hans mor,
                   som är äldre och har en demenssjukdom. I oktober 2018 gjorde han en
                   polisanmälan efter att ha upptäckt att 1,4 miljoner kronor försvunnit från
                   moderns bankkonto. Han har inte hört något från polisen om den anmälan sedan
                   den gjordes.

                   Han gjorde ytterligare en polisanmälan i januari 2023 som gällde att en utpekad
                   person använt moderns kontokort för egna inköp utan att ha rätt till det. Den
                   förundersökningen lades ned av polisen i oktober 2023 men återupptogs av
                   åklagare i december samma år.

                   AA var kritisk mot att polisen ännu inte har vidtagit några utredningsåtgärder
                   med anledning av hans båda anmälningar, trots att han har gett in underlag på
                   transaktionerna. Det enda svar han har fått från polisen är att ärendena ligger i
                   balans och att det saknas utredare.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 8400-2024      Sid 2 (6)




Utredning
Polismyndigheten (juristen BB) yttrade sig den 4 mars 2025 efter att
upplysningar lämnats av berörda befattningshavare och polisregion Stockholm
samt nationellt bedrägericentrum vid Nationella operativa avdelningen (Noa).
Av Polismyndighetens yttrande och handlingarna i övrigt framgår i huvudsak
följande.

AA gjorde i oktober 2018 en polisanmälan om grovt bedrägeri.
Förundersökning inleddes samma dag och en utpekad person registrerades som
skäligen misstänkt. Det har inte vidtagits några utredningsåtgärder i ärendet
sedan dess. Ärendet har sedan förundersökningen inleddes legat i balans hos
Polismyndigheten och varit registrerat hos fjorton olika utredare respektive
undersökningsledare. Förundersökningen leds numera av åklagare som skickat
direktiv och påminnelser till Polismyndigheten. I juni 2024 meddelades
åklagaren att ärendet inte kunnat resurssättas och att handläggning skulle
påbörjas när ärenden med högre prioritet var avslutade.

AA gjorde i januari 2023 ytterligare en polisanmälan mot den tidigare utpekade
personen, nu för kortbedrägeri. AA inkom med kontounderlag till styrkande av
att personen använt moderns bankkort för egna inköp i flera år.
Förundersökningen lades ned i oktober samma år av en polisiär
undersökningsledare med motiveringen att det på dåvarande utredningsmaterial
inte gick att bevisa att den misstänkte gjort sig skyldig till brott och att
ytterligare utredning inte kunde antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.
Efter överprövning beslutade dock åklagare att förundersökningen skulle
återupptas med motiveringen att beslutsunderlaget var otillräckligt och att
ytterligare utredningsåtgärder var påkallade. Vidare noterade åklagaren att
ärendet med fördel kunde samordnas med det tidigare ärendet från 2018. Det
har inte vidtagits några utredningsåtgärder sedan förundersökningen återupptogs
och utredningen leds alltjämt av Polismyndigheten.

Av de upplysningar som lämnats av befattningshavare i den s.k. balansgruppen,
utredaren tillika undersökningsledaren CC och gruppchefen DD, framgår i
huvudsak följande. CC fick ansvar för det äldre ärendet i oktober 2023 och för
det yngre i januari 2024. I det senare ärendet är hon undersökningsledare. Några
utredningsåtgärder har inte vidtagits i något av ärendena. Hon ansvarar för drygt
tusen ärenden och det finns ingen möjlighet att arbeta aktivt med
utredningsåtgärder i alla dessa. Balansgruppens initiala uppdrag var bl.a. att
sortera ärenden enligt beslutad prioritetsordning, där ärenden med
frihetsberövade personer eller andra typer av frister är högst prioriterade.
Utifrån de överväganden som gjordes skulle ärendena fördelas till
utredningsgrupperna. I de två aktuella ärendena finns inga sådana
omständigheter som gör ett ärende prioriterat.

Polisintendenten EE, som sedan den 1 maj 2022 är chef för bedrägerisektionen,
redogjorde för åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med
                                                                       Dnr 8400-2024        Sid 3 (6)




handläggningstiderna för bedrägeriärenden. Det har bl.a. införts en ny
organisatorisk struktur och nya metoder för hur ärendeflödet ska omhändertas.
Den totala ärendestocken har därmed minskat samtidigt som antalet ärenden
som avslutats har ökat. Under hösten 2024 togs en ny rutin fram tillsammans
med Åklagarmyndigheten för att hantera ärenden som leder till påminnelser
från åklagare. Rutinen innebär att bedrägerisektionen och Åklagarmyndigheten
tillsammans har en genomgång varje månad för att systematiskt arbeta igenom
alla äldre ärenden som riskerar preskription eller som innehåller tvångsmedel.
Efter de två första revisionerna har cirka 150 ärenden gåtts igenom. I dessa har
en mängd utredningsåtgärder kunnat vidtas och drygt 60 ärenden har avslutats.
En annan åtgärd som införts är att sektionen arbetar tillsammans en dag i
veckan med de snabbare ärendena för att på så sätt minska belastningen på
samtliga grupper. I närtid kommer vidare den metod som har använts i de två
mest framgångsrika utredningsgrupperna att införas i samtliga grupper för att
öka effektiviteten.

Polisregion Stockholm uppgav sammanfattningsvis följande. Sedan maj 2022
har bedrägerisektionen följt de handlingsplaner som tagits fram för
bedrägeribrottsligheten. Polisregionen har över tid ökat samverkan med
Åklagarmyndigheten och genomför nu gemensamma prioriteringar och
återkommande avstämningar på taktisk, operativ och strategisk nivå för att
löpande hitta förbättringar. Bedrägerisektionen beräknas vara i balans inom en
fyraårsperiod.

Nationellt bedrägericentrum uppgav i huvudsak att problemet med långa
handläggningstider gällande bedrägeriärenden i första hand bör angripas med att
minska ärendeinflödet genom brottsförebyggande åtgärder.

Polismyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade följande
bedömning.

      Av utredningen framgår att inga utredningsåtgärder har vidtagits i [något] av de
      aktuella ärendena som har legat i balans i över 6 respektive 2 år. Det har inte
      framkommit något i utredningen som tyder på att ärendenas beskaffenhet har
      motiverat en så lång handläggningstid. Avsaknaden av åtgärder förefaller främst
      ha berott på resursbrist vid den berörda utredningsenheten.
      Av inhämtade yttranden framgår att inflödet av prioriterade ärenden under
      perioden varit stort, samtidigt som utredningsresursen varit begränsad. Detta har
      medfört att utredningen inte har bedrivits med den skyndsamhet som ärendenas
      karaktär har krävt. Nämnda omständigheter talar enligt Polismyndigheten för att
      någon enskild befattningshavare inte kan lastas för den långsamma
      handläggningen av ärendet.
      Polisregion Stockholms bedrägerisektion har vidtagit en rad åtgärder under de
      senaste tre åren för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna.
      Vidtagna åtgärder i form av nya arbetsmetoder och en utökning av tillgänglig
      resurs har börjat ge positiva resultat [såtillvida] att ärendebalansen har minskat
      under de senaste två åren. Ärendebalansen är dock fortsatt stor och en alltför stor
      andel ärenden är äldre än 12 månader, vilket är mycket problematiskt.
      Noa har redogjort för ett antal åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit och
      kommer att vidta för att komma tillrätta med handläggningstiderna som rör
                                                                     Dnr 8400-2024       Sid 4 (6)




      bedrägeriärenden, se bilaga 4 [till Polismyndighetens yttrande, utelämnad här,
      JO:s anm.].
      Polisregion Stockholm har lyft fram vikten av den ökade samverkan med
      Åklagarmyndigheten för gemensamma prioriteringar och återkommande
      avstämningar för att nå förbättringar i ärendehandläggningen. Även
      metodutveckling och anpassning av organisationen lyfts fram som viktiga för att
      möta den föränderliga bedrägeribrottsligheten, se bilaga 5 [till
      Polismyndighetens yttrande, utelämnad här, JO:s anm.].
      Sammanfattningsvis kan konstateras att förundersökningarna inte har handlagts i
      enlighet med det särskilda skyndsamhetskrav som följer av lag. Handläggningen
      kan även ha inneburit en kränkning av Europakonventionens egendomsskydd.
      Det är dock inte möjligt att slutligt ta ställning i den frågan inom ramen för
      beredningen av detta remissvar.
      Avslutningsvis beklagar Polismyndigheten den långsamma handläggningen av
      förundersökningarna.
AA kommenterade Polismyndighetens yttrande.

Rättsliga utgångspunkter
En förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger.
Om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen, ska den
läggas ned. (Se 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken.)

Undersökningsledaren ansvarar för förundersökningen i dess helhet. Han eller
hon ska se till att utredningen bedrivs effektivt och att den enskildes
rättssäkerhetsintressen tas till vara. Undersökningsledaren ska också ge dem
som biträder honom eller henne behövliga direktiv för arbetet. (Se 1 a § andra
stycket förundersökningskungörelsen.)

Skyndsamhetsprincipen har betydelse för såväl det allmänna som den enskilde.
Den som är misstänkt och den som utsatts för brott skyddas genom skyndsam
utredning från ett utdraget förfarande. Det ligger även i det allmännas intresse
att en förundersökning bedrivs effektivt eftersom möjligheterna att klara upp
brott är större i nära anslutning till brottstidpunkten. Ju längre tid som förflyter
desto mer riskerar bevisningen att försämras. En skyndsam handläggning
motiveras också av intresset av att kunna döma ut en adekvat påföljd.
(Se Lindberg, Rättegångsbalk 23 kap. 4 §, Lexino 2023-12-01 [JUNO].)

Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen, som gäller
som lag i Sverige, ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin
egendom. Staten har en positiv förpliktelse att se till att äganderätten skyddas
mot kränkningar utförda av andra privata rättssubjekt. Detta sker framförallt
genom att lagen skyddar mot tillgrepp av egendom och ger möjlighet att återfå
egendom som frånhänts ägaren olovligen. I statens skyldigheter ingår även att
sörja för att det finns lämpliga rättsmedel mot ingrepp i äganderätten och att
utreda och vid behov åtala brott mot egendom. (Se Danelius m.fl., Mänskliga
rättigheter i europeisk praxis, sjätte uppl. 2023, s. 702 f.)
                                                                  Dnr 8400-2024     Sid 5 (6)




Bedömning
AA gjorde polisanmälningarna i oktober 2018 respektive i januari 2023. Det har
dock inte vidtagits några utredningsåtgärder under de drygt sex respektive två år
som gått sedan förundersökningarna inleddes. I båda ärendena kunde anmälaren
i samband med polisanmälan peka ut en viss person, som också registrerades
som skäligen misstänkt. I ärendet från 2023 gav anmälaren även in underlag i
form av kontoutdrag till styrkande av det påstådda brottet. Trots det lades den
förundersökningen ned utan att några initiala utredningsåtgärder vidtogs.

Polismyndighetens passivitet står i strid med rättegångsbalkens
skyndsamhetskrav och är helt oacceptabel. Myndigheten förtjänar allvarlig
kritik för hur de båda förundersökningarna har hanterats.

Den långsamma handläggningen har dessutom fått effekten att en person har
varit registrerad som skäligen misstänkt i misstankeregistret i över sex år. Jag
har tidigare uttalat mig om gallring av en sådan registrering i ett ärende som
blivit gammalt (se mitt beslut den 26 mars 2025, dnr 6161-2024). Jag kan få
anledning att återkomma till frågan att en person förekommer i
misstankeregistret under en lång tid utan att förundersökningen drivs framåt.
Jag gör därför inga ytterligare uttalanden om den saken här.

Passivitet i en förundersökning om förmögenhetsbrott kan medföra en
kränkning av det egendomsskydd som tillkommer enskilda enligt
Europakonventionen. Frågan om Polismyndighetens bristfälliga hantering av de
aktuella förundersökningarna har inneburit en konventionskränkning kräver
dock överväganden som inte låter sig göras på det underlag som finns i ärendet.
Jag gör därför inga uttalanden i den frågan.

Den passiva handläggning som kommit fram i det här ärendet är inte en ny
företeelse. Jag har de senaste åren återkommande kritiserat Polismyndigheten
för långsam handläggning av förundersökningar gällande förmögenhetsbrott
(se bl.a. JO 2023 s. 269, dnr 1994-2022, och mina beslut den 13 maj 2024,
dnr 7860-2023, respektive den 26 mars 2025).

Jag ser det som mycket problematiskt att Polismyndigheten inte klarar av att
bedriva förundersökningar av detta slag i enlighet med rättegångsbalkens
skyndsamhetskrav. Som jag påtalat tidigare riskerar bristerna i
utredningsverksamheten att allvarligt skada allmänhetens förtroende för
myndigheten. Trots att åtgärder vidtagits finns det fortfarande ett alltför stort
antal gamla ärenden vid den aktuella bedrägerisektionen. Enligt polisregion
Stockholms prognos ska sektionen ha kommit till rätta med sina ärendebalanser
inom en fyraårsperiod. Det återstår att se om detta är realistiskt. Det är under
alla omständigheter mycket angeläget att Polismyndigheten fortsätter arbetet
med att minska handläggningstiderna för utredningar om förmögenhetsbrott.
                                                                  Dnr 8400-2024   Sid 6 (6)




Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Rebecka Olsson har föredragit ärendet och byråchefen Nils
Västberg har deltagit i beredningen.
