# Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning)

JO 2021-01-21 dnr 8443-2018

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2021-01-21                8443-2018             1 (11)
Justitieombudsmannen                                                                                335-2019
Per Lennerbrant                                                                                     447-2019




                        Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (ärenden om
                        uppehållstillstånd på grund av anknytning)


                          Besluten i korthet: Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål
                          på långsam handläggning hos Migrationsverket.
                          Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa
                          handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav
                          två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen
                          redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
                          JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de
                          granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under
                          andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa
                          handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och
                          riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
                          Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga
                          ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att
                          anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan
                          finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta
                          långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som
                          uppstod 2015.
                          JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade
                          ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
                          JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i
                          ärenden som remitterats från Migrationsverket.
                          Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om
                          bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för
                          kännedom.


                        Anmälningarna och bakgrund
                        JO har utrett tre anmälningar mot Migrationsverket om långa
                        handläggningstider i ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning.
                        Migrationsverkets ärenden gällde ansökningar av AA (JO:s dnr 8443-2018), BB
                        (JO:s dnr 335-2019) och familjen C (JO:s dnr 447-2019).




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 8443-2018       Sid 2 (11)
                                                                            335-2019
                                                                            447-2019

AA:s ärende
DD förde i en anmälan till JO i december 2018 fram klagomål mot
handläggningen av hans hustrus, AA, ärende. AA ansökte om uppehållstillstånd
på grund av anknytning till DD den 20 december 2016. Den 17 december 2019
avslog Migrationsverket AA:s ansökan.

BB:s ärende
EE förde i en anmälan till JO i januari 2019 fram klagomål mot handläggningen
av hennes mans, BB, ärende. BB ansökte om uppehållstillstånd på grund av
anknytning till EE den 22 augusti 2017. Den 4 mars 2020 beviljade
Migrationsverket BB uppehållstillstånd.

Familjen C:s ärenden
FF, som var god man för GG, förde i en anmälan till JO i januari 2019 fram
klagomål mot handläggningen av GG:s familjs ansökningar. HH, JJ, KK och
LL (familjen C) ansökte den 15 februari 2018 om uppehållstillstånd på grund av
anknytning till GG i egenskap av förälder respektive syskon. Den 10 april 2019
beviljade Migrationsverket familjen C uppehållstillstånd.

## Utredning

Utredning
Migrationsverket uppmanades att yttra sig över anmälningarna. Yttrandet skulle
också avse bl.a. följande:

• en beskrivning av hur ett anknytningsärende handläggs
• en beskrivning av Migrationsverkets organisation vad avser handläggningen
  av anknytningsärenden
• prioriteringsordningen mellan olika typer av anknytningsärenden
• hur anknytningsärenden prioriteras i förhållande till andra ärendekategorier
  hos Migrationsverket
• Migrationsverkets plan för hur anknytningsärenden ska hanteras framöver.

Migrationsverket (stf. generaldirektören MM) yttrade sig till JO den 8 maj
2019, efter att ha gett berörda regioner och befattningshavare tillfälle att lämna
synpunkter.

Migrationsverket redovisade följande allmänna beskrivning av bakgrunden och
om handläggningen av anknytningsärenden.

      Under 2013 började antalet inkomna ansökningar om uppehållstillstånd på grund
      av anknytning öka efter att ha varit på en relativt stabil nivå under några år och
      de högre nivåerna höll i sig till 2016. Minskningen i antalet ansökningar därefter
      beror förmodligen på den ändrade och mer restriktiva lagstiftning som infördes
      avseende anhöriginvandring.
      Fram till 2016 ökade även antalet inkomna ansökningar om asyl och först 2017
      kunde myndigheten utifrån bl.a. sina ekonomiska förutsättningar fördela fler
      resurser till prövningen av anknytningsärenden. Det stora antalet medarbetare
      som arbetade inom verksamheten ledde till att andelen avgjorda ansökningar
      ökade kraftigt under 2017 och 2018 och andelen öppna ärenden minskade i
      betydande omfattning.
      –––
                                                                         Dnr 8443-2018      Sid 3 (11)
                                                                              335-2019
                                                                              447-2019

      Migrationsverkets digitala handläggningsstöd - E3 är konstruerat utifrån ett
      enhetligt arbetssätt och verket har standardiserade ärendeflöden för
      arbetstillstånds-, studerande- och anknytningsärenden. Ärendena hanteras i tre
      olika flöden, ärenden som är färdiga att fatta beslut i, ärenden som är i behov av
      komplettering och ansökningar som måste utredas vidare.
Migrationsverket redovisade följande prioriteringsordning mellan olika typer av
anknytningsärenden.

      I chefen för planeringsavdelningens administrativa beslut den 11 februari 2019
      A-11/2019, fattat mot bakgrund av generaldirektörens beslut den 27 december
      2018 om inriktning för det fortsatta planeringsarbetet inför 2019, beslutar
      planeringschefen bl.a. att prövningen av anknytningsärenden ska ”utgå från att
      de äldsta ärendena avarbetas i den takt som resurserna tillåter och att nyinkomna
      enkelt avgjorda ärenden fortsatt avgöres. Ärenden med koppling till ”Brexit” ska
      prioriteras så att handläggningstider kan hållas i enlighet med framtida
      förordning och serviceåtaganden.
      Migrationsverkets ökande balans av anknytningsärenden fram till 2016 har
      inneburit att verket satsat på och fördelat resurser till ärendena för att minska
      antalet öppna ansökningar. Migrationsverket har i sin planering för 2019
      prioriterat de tidigaste inkomna och ofta mest utredningskrävande ärendena
      samtidigt som nyinkomna enklare ärenden fortsatt ska avgöras så att
      avarbetningen av ansökningarna är fördelade över samtliga ärendeslag.
Migrationsverket redovisade följande om hur anknytningsärenden prioriteras i
förhållande till andra ärendekategorier.

      Enligt regeringsbeslut den 14 mars 2019, avseende ändring av regleringsbrevet
      för 2019, samt Migrationsverkets verksamhetsplan 2019 ska verket inrikta sig på
      att öka produktiviteten i anknytningsärenden jämfört med föregående år.
      Förvaltningsanslaget vid Migrationsverkets motsvarar inte de behov som verket
      har och myndigheten måste därför göra prioriteringar mellan asyl och
      tillståndsprövningen samt inom tillståndsprövningen och även inom
      mottagningsverksamheten.
      Migrationsverkets prövning av asylansökningar ges alltid en högre prioritet än
      prövningen av tillståndsärenden eftersom den sammanlagda kostnaden för
      handläggningen och handläggningstiden av ett asylärende är högre än för
      motsvarande tillståndsärende. Långa handläggningstider i ett asylärende innebär
      ökade kostnader inom mottagningsverksamheten för bl.a. boende och fler
      handläggare inom verksamheten vilket ger ett minskat utrymme för att kunna
      bemanna inom andra ärendeslag.
      Vad avser prioriteringar inom tillståndsärenden ska Migrationsverket i enlighet
      med bl.a. det senaste regleringsbrevet främja en behovsstyrd
      arbetskraftsinvandring och även värna den fria rörligheten för EU-medborgare
      och deras anhöriga. Detta innebär att verket har prioriterat arbetsmarknads-
      studerande och EES- ärenden med särskild prioritet avseende utfärdande av
      uppehållskort.
      Såvitt avser ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier har
      Migrationsverket även tagit med i sin planering att studenter fortsatt ska kunna få
      sina beslut innan terminen startar.
Migrationsverket redovisade följande planering för hanteringen av
anknytningsärenden.

      Migrationsverket prioriterar en fortsatt utveckling och effektivisering av
      tillståndsprocesserna framförallt under 2019-2020 genom att bl.a. förbättra det
      digitala ansökningsförfarandet så att antalet kompletta ansökningar ökar samt
      med insatser för att ytterligare höja den rättsliga kvaliteten.
                                                                      Dnr 8443-2018        Sid 4 (11)
                                                                           335-2019
                                                                           447-2019

      I enlighet med verkets nuvarande budgetramar är resurserna inte tillräckliga för
      att myndigheten ytterligare ska kunna minska handläggningstiderna för
      anknytningsärenden.
Migrationsverket redovisade följande bedömning av handläggningen av de
ärenden som JO begärt att verket skulle yttra sig om.

      Migrationsverkets handläggningstider i anknytningsärenden överskrider tyvärr
      fortfarande ofta den tidsfrist som anges i utlänningsförordningen vilket även
      gäller ansökningarna avseende [AA, BB och familjen C]. Migrationsverket har
      vidtagit handläggningsåtgärder som fört ärendena framåt i samtliga ansökningar
      och fattade beslut i [BB:s] ärende den 17 januari 2019, i [familjen C:s] ärende
      den 10 april 2019 och har påbörjat beslutskrivandet i ansökan avseende [AA].
      Migrationsverket har sedan länge en mycket hög inströmning av ansökningar om
      uppehållstillstånd på grund av anknytning vilket är den huvudsakliga
      anledningen till att den förordningsstagade tidsfristen överskridits i ärendena. I
      handläggningen av ärendena ingår också att genomföra ett antal olika
      utredningsmoment som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna fatta
      korrekta beslut i ansökningarna enligt bl.a. 9 § i förvaltningslagen vilket även
      innebär att handläggningen kan dra ut på tiden av denna anledning.
JO har hämtat in handlingar från Migrationsverket. JO har också tagit del av
Migrationsverkets regleringsbrev för 2020 och 2021 samt verkets verksamhets-
och utgiftsprognos från oktober 2020.

Tidigare granskningar av handläggningstider hos Migrationsverket
JO har under flera år hanterat ett mycket stort antal klagomål mot
Migrationsverket om långa handläggningstider. Med anledning av antalet
klagomål under 2013 gjorde JO en granskning av Migrationsverkets
handläggningstider under perioden 2011–2013. Klagomålen gällde framför allt
ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning men även bl.a. ärenden
om uppehållstillstånd på grund av arbete och ärenden om uppehållskort. Av
granskningen framgick att handläggningstiderna i dessa ärendeslag i många fall
var orimligt långa och inte sällan kraftigt överskred tidsfrister som finns i
utlänningsförordningen. Migrationsverket kritiserades för de långa
handläggningstiderna och för att författningsreglerade tidsfrister regelmässigt
överskreds. (Se JO 2015/16 s. 326.)

JO ägnade därefter fortsatt uppmärksamhet åt dessa frågor och genomförde
2016 en särskild uppföljning av de åtgärder som Migrationsverket vidtagit för
att komma till rätta med handläggningstiderna. Uppföljningen avsåg
handläggningstiderna under 2015 och en del av 2016. Migrationsverket uppgav
i det sammanhanget att den kraftigt ökade migrationen under andra hälften av
2015 inneburit betydande utmaningar för myndigheten. JO presenterade
resultatet av uppföljningen i ett beslut i juni 2016, där JO uttalade att
Migrationsverkets möjlighet att förkorta handläggningstiderna påverkades av
den omfördelning av resurser till mottagningssystemet som myndigheten varit
tvungen att genomföra under hösten 2015. JO bedömde att de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016 till stor del berodde på
omständigheter utanför Migrationsverkets kontroll och konstaterade att det
yttersta ansvaret för att Migrationsverket kan fatta beslut inom rimlig tid och
inom författningsreglerade tidsfrister ligger hos regering och riksdag. Någon
                                                                     Dnr 8443-2018      Sid 5 (11)
                                                                          335-2019
                                                                          447-2019

kritik mot Migrationsverket uttalades därför inte för de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016. (Se JO 2016/17 s. 646.)

JO fortsatte att följa utvecklingen av Migrationsverkets handläggningstider
huvudsakligen i de ärendeslag som rör rätten att vistas i Sverige och
medborgarskap. Fem klagomål om långsam handläggning blev föremål för en
utredning. Klagomålen avsåg fyra ärenden om uppehållstillstånd på grund av
anknytning och ett ärende om uppehållstillstånd på grund av arbete.
Utredningen ledde fram till ett beslut i september 2017, i vilket JO upprepade
att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket
har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid och inom gällande tidsfrister. (Se
JO 2018/19 s. 629.)

I november 2017 träffade JO Migrationsverkets ledning för att bl.a. följa upp
verkets åtgärder för att komma till rätta med långa handläggningstider.
Migrationsverket uppgav då att man under 2018 skulle anpassa verksamheten
till ett minskat asylmottagande men att neddragningen inte skulle påverka
prognoserna för ärendebalanserna och handläggningstiderna om
ärendetillströmningen låg kvar på förväntade nivåer. (Se protokoll den
29 januari 2018 i JO:s ärende 6857-2017.)

I ett beslut i januari 2018, som rörde handläggningstiden i ett asylärende,
upprepade JO på nytt att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till
att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid. JO uttalade
också en avsikt att fortsatt följa utvecklingen mot bakgrund av att de åtgärder
som Migrationsverket vidtagit ännu inte hade fått fullt genomslag och att
Migrationsverket ännu inte kommit tillrätta med handläggningstiderna.
(Se JO 2018/19 s. 634.)

JO har alltså flera gånger granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I
de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som
inleddes under andra halvåret 2015 har JO inte uttalat någon kritik mot verket,
trots att handläggningstiderna inte varit acceptabla, utan istället betonat att det
ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har
resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.

Även Justitiekanslern (JK) har under senare år vid flera tillfällen uttalat sig om
Migrationsverkets handläggningstider (se bl.a. JK:s beslut den 25 april 2019,
dnr 191-18-4.3).

## Bedömning

Bedömning
Utgångspunkter för den aktuella granskningen
Under mötet med JO i november 2017 förklarade Migrationsverket att verket
fr.o.m. 2018 skulle anpassa verksamheten till ett minskat asylmottagande.
Antalet klagomål till JO om långsam handläggning hos Migrationsverket har
dock fortsatt att vara högt. JO har inte utrett alla dessa ärenden men har sedan
hösten 2018 i de fall det varit motiverat erinrat verket om de krav som ställs på
                                                                    Dnr 8443-2018      Sid 6 (11)
                                                                         335-2019
                                                                         447-2019

en skyndsam handläggning enligt förvaltningslagen. JO har även, i
förekommande fall, erinrat om författningsreglerade tidsfrister.

Den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har
klingat av och Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de
nya förhållandena. Under första halvåret 2019 beslutade JO därför att utreda ett
antal ärenden som rörde långa handläggningstider hos Migrationsverket och
begärde att verket skulle yttra sig. Bland dessa ärenden finns de tre ärenden som
är föremål JO:s bedömning i detta beslut. De övriga ärendena där
Migrationsverket skulle yttra sig rörde handläggningstiderna i ärenden om
medborgarskap och asyl, se nedan under Övergripande synpunkter.

Det kan naturligtvis fortfarande finnas vissa kvardröjande effekter, men enligt
min mening går det inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos
Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015. Det är
med denna utgångspunkt som jag granskar de nu aktuella ärendena om långa
handläggningstider.

Krav på skyndsam och effektiv handläggning
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § första stycket förvaltningslagen
[2017:900], FL). En motsvarande bestämmelse fanns i 7 § i förvaltningslagen
(1986:223) som gällde till den 1 juli 2018.

I 5 kap. 3–3 e §§ utlänningslagen finns bestämmelser om när uppehållstillstånd
beviljas på grund av anknytning. Ett ärende om uppehållstillstånd på grund av
anknytning ska avgöras senast inom nio månader från det att ansökan lämnades
in, om det inte finns särskilda skäl (se 4 kap. 21 a § utlänningsförordningen).
Tidsfristen i utlänningsförordningen infördes 2006 som ett led i genomförandet
av EU:s direktiv om familjeåterförening (det s.k. familjeåterförenings-
direktivet). Särskilda skäl att förlänga fristen är t.ex. att sökanden på olika sätt
inte medverkat i handläggningen av ärendet eller att det rör sig om en
komplicerad utredning där exempelvis frågor som rör allmän ordning eller
säkerhet aktualiseras (se prop. 2005/06:72 s. 56 f.). Europeiska kommissionen
har i ett meddelande 2014 lämnat riktlinjer för tillämpningen av
familjeåterföreningsdirektivet. Av dessa framgår att problem med den
administrativa kapaciteten inte anses vara skäl nog för att motivera en
förlängning av fristen. (Se COM(2014) 210 final.)

Migrationsverkets beslut i ärenden om uppehållstillstånd på grund av
anknytning har stor betydelse för dem som berörs. Om ett uppehållstillstånd
beviljas innebär det att sökanden får vistas i Sverige, medan ett avslag som
regel innebär att han eller hon måste lämna landet eller inte får komma hit.
Under den tid det tar att handlägga ansökningar om uppehållstillstånd lever de
som berörs i ovisshet om utgången. Det förhållandet att närstående ofta måste
leva åtskilda under handläggningstiden kan innebära en stor påfrestning, särskilt
för barnfamiljer och för dem som står i begrepp att bilda familj. Att under lång
tid vänta på ett beslut som har avgörande betydelse för personliga och
                                                                  Dnr 8443-2018      Sid 7 (11)
                                                                       335-2019
                                                                       447-2019

ekonomiska förhållanden kan orsaka otrygghet och lidande samt i en del fall
även ekonomiska förluster. Jag vill därför framhålla det som JO har understrukit
flera gånger tidigare, nämligen vikten av att ärenden som har stor inverkan på
enskildas liv avgörs inom rimlig tid (se bl.a. JO 2018/19 s. 634). Detta framhålls
också i förarbetena till den nuvarande förvaltningslagen (se prop. 2016/17:180
s. 106).

Det kan behöva accepteras att en myndighet, exempelvis till följd av händelser i
omvärlden, gör en prioritering mellan olika ärendeslag. Det kan också vara
godtagbart att prioriteringar görs inom ett ärendeslag. Vad som däremot inte
kan accepteras är att vissa ärendeslag under en längre tid i praktiken prioriteras
ned eller att enkla och lättutredda ärenden i alltför stor utsträckning blir
avgjorda på bekostnad av att handläggningen av mer omfattande eller
komplicerade ärenden avstannar. En myndighet kan inte heller organisera sin
verksamhet så att nedprioriterade ärenden får en oacceptabelt lång
handläggningstid, även om den totala mängden ärenden minskar.

Den tid det tar att handlägga ett ärende är beroende av bl.a. ärendets karaktär
och behovet av utredningsinsatser. Det går därför inte att generellt uttala vad
som är en godtagbar handläggningstid. En fullständig passivitet från
myndighetens sida är i princip aldrig acceptabelt. Det är inte heller en längre
tids frånvaro av åtgärder som på ett effektivt sätt driver handläggningen framåt.

För att åstadkomma ett effektivt flöde är det viktigt att myndigheten i ett tidigt
skede av handläggningen uppmärksammar behovet av eventuella
kompletteringar och gör en bedömning av ärendets fortsatta handläggning. Det
kan vara lämpligt att redan då upprätta en plan för ärendets avgörande.
Myndigheten bör också regelbundet gå igenom äldre ärenden och följa upp
gjorda tidsplaner för att kunna vidta åtgärder om handläggningen riskerar att dra
ut på tiden. Detta är särskilt viktigt i pressade lägen när prioriteringar behöver
göras. Ansvaret för att detta blir utfört ligger hos cheferna inom myndigheten
och ytterst hos dess ledning.

Handläggningen av de aktuella ärendena
AA:s ärende
Av utredningen framgår följande. AA ansökte i december 2016 om
uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man DD. Migrationsverket
begärde i januari 2017 in utredning från en utlandsmyndighet. Efter att ett antal
kompletteringar kommit in från DD i april 2017 genomförde verket i juni 2018
en utredning med DD och begärde därefter in kompletterande utredning från en
utlandsmyndighet. Efter att den utredningen kommit in genomförde verket
ytterligare en utredning med DD i november 2019. AA:s ansökan avslogs den
17 december 2019.

AA:s ärende framstår som relativt utredningskrävande, och enligt
Migrationsverkets yttrande till JO var utgången beroende av utredningen i ett
annat ärende. Handläggningstiden var dock hela tre år. Som jag nämnt ställer ett
utredningskrävande ärende höga krav på en tidig bedömning av vilka åtgärder
                                                                    Dnr 8443-2018       Sid 8 (11)
                                                                         335-2019
                                                                         447-2019

som är nödvändiga. Vidare måste det göras en regelbunden uppföljning av
vidtagna åtgärder, allt för att undvika avbrott i handläggningen. Av utredningen
framgår att det förekommit flera längre perioder då inga åtgärder vidtagits alls,
bl.a. maj 2017–april 2018 respektive oktober 2018–september 2019. Långa
perioder av passivitet är i princip aldrig acceptabla och det får inte förekomma
att ett ärende läggs åt sidan för att det framstår som komplicerat eller
arbetskrävande av något annat skäl.

Migrationsverket överskred den författningsreglerade niomånadersfristen för
handläggningen med två år och tre månader. Verket har inte angett att det fanns
särskilda skäl för det. Handläggningen har dessutom innehållit flera perioder av
passivitet.

BB:s ärende
Av utredningen framgår följande. BB ansökte om uppehållstillstånd i augusti
2017. Migrationsverket avslog ansökan i januari 2019. Det huvudsakliga skälet
till avslaget var att anknytningspersonen inte hade en bostad av tillräcklig
storlek och standard. BB överklagade beslutet. Migrationsdomstolen fann att
kravet på anknytningspersonens bostad hade uppfyllts vid tidpunkten för
domstolens prövning och återförvisade i mars 2019 ärendet till verket för
fortsatt handläggning. Migrationsverket begärde i slutet av april in
kompletterande utredning från en utlandsmyndighet. Utredningen kom till
verket i maj 2019. En muntlig utredning genomfördes i december. BB:s
ansökan bifölls i mars 2020.

Redan när Migrationsverket i januari 2019 beslutade att avslå BB:s ansökan om
uppehållstillstånd hade niomånadersfristen överskridits med cirka sju månader.
Det fanns vidare en längre period efter oktober 2017 då det inte vidtogs någon
åtgärd alls. BB:s ärende framstår varken som särskilt komplicerat eller
utredningskrävande. Migrationsverket har inte påstått att det fanns särskilda
skäl att överskrida handläggningsfristen.

Efter att Migrationsverkets avslagsbeslut hade upphävts av domstol i mars 2019
och ärendet återförvisats till verket dröjde det ett år innan verket fattade ett nytt
beslut. Under den tiden vidtogs endast begränsade utredningsåtgärder och
ärendet var liggande utan att i princip några åtgärder vidtogs under nästan sju
månader. Som jag tidigare uttalat ska en myndighet behandla ett ärende som
återförvisas från en domstol med förtur och handlägga det med särskild
skyndsamhet (se mina beslut den 6 maj 2020, JO:s dnr 3173-2019 och 8169-
2019).

När BB:s ärende slutligen avgjordes uppgick den totala handläggningstiden till
drygt två år och sju månader från det att ansökan gjordes. Jag kan således
konstatera att handläggningstiden i ärendet avsevärt översteg
niomånadersfristen. Det förekom också flera längre perioder av passivitet.
                                                                  Dnr 8443-2018      Sid 9 (11)
                                                                       335-2019
                                                                       447-2019

Familjen C:s ärenden
Av utredningen framgår följande. Familjen C (bestående av HH, JJ, KK och
LL) ansökte i februari 2018 om uppehållstillstånd på grund av anknytning i
egenskap av förälder respektive syskon till GG. Anknytningsutredningar
genomfördes på en utlandsmyndighet i början av maj samma år.
Migrationsverket genomförde en utredning med anknytningspersonen i Sverige
i februari 2019. Senare i februari gjordes en kompletterande utredning på
utlandsmyndigheten och i mars 2019 skickades underlag för en DNA-
undersökning till Rättsmedicinalverket. En rapport från DNA-undersökningen
kom in till Migrationsverket den 3 april 2019 och den 10 april 2019 beviljades
familjen uppehållstillstånd.

Ärendena får sägas ha varit förhållandevis utredningskrävande och
handläggningstiden har bl.a. påverkats av att det krävdes en DNA-analys. Det
tog dock Migrationsverket cirka ett år och två månader att avgöra ärendena,
vilket innebar att niomånadersfristen överskreds med cirka fem månader.
Migrationsverket har inte heller här angett att det fanns särskilda skäl att
överskrida tidsfristen.

Som jag tidigare nämnt ställer ett utredningskrävande ärende höga krav på en
tidig bedömning av vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta och en
regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder. Det får inte förekomma att vissa
ärenden läggs åt sidan eller prioriteras bort enbart för att de kräver ytterligare
utredning. Av Migrationsverkets yttrande till JO framgår att ansvariga
befattningshavare ansåg att underlaget för DNA-analysen hade kunnat hämtas
in i ett tidigare skede av handläggningen. Med tanke på att ansökan beviljades
kort tid efter att resultatet av DNA-analysen kommit in till verket framstår det
som att handläggningstiden hade kunnat förkortas väsentligt om DNA-analysen
gjorts i ett tidigare skede. Det går också att konstatera en passivitet i
handläggningen från maj 2018 till januari 2019.

Sammanfattningsvis överskred handläggningstiden i familjen C:s ärenden både
tidsfristen i utlänningsförordningen och vad som i övrigt kan anses acceptabelt.
Handläggningen innehöll även en period av passivitet som översteg vad som är
godtagbart. I den s.k. portalparagrafen om barnets bästa i 1 kap. 10 §
utlänningslagen anges att i fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad
hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.
Bestämmelsen har sin bakgrund i Sveriges anslutning till barnkonventionen och
medför att intresset av en skyndsam handläggning gör sig särskilt starkt
gällande.

Sammanfattning
I samtliga anknytningsärenden som omfattas av min granskning uppgick
handläggningstiden till över ett år, och som mest upp till tre år. I alla ärenden
förekom längre perioder av passivitet. Handläggningen har stått i strid med både
förvaltningslagens skyndsamhetskrav och utlänningsförordningens särskilda
                                                                   Dnr 8443-2018       Sid 10 (11)
                                                                        335-2019
                                                                        447-2019

tidsfrist. I familjen C:s fall har den utdragna handläggningen berört minderåriga
barn.

Migrationsverket kritiseras för den långsamma och passiva handläggningen i de
nu granskade ärendena.

Övergripande synpunkter
Vid JO:s möte med Migrationsverkets ledning i november 2017 uppgav verket
som mål att författningsreglerade tidsfrister skulle kunna hållas i
anknytningsärenden hösten 2018.

I sitt yttrande till JO i maj 2019 har Migrationsverket beskrivit en situation där
handläggningstiderna i anknytningsärenden ofta överskrider den
författningsreglerade tidsfristen. Verket har uppgett att man sedan länge har en
hög inströmning av ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning
och att man med nuvarande budgetramar inte har resurser för att ytterligare
kunna minska handläggningstiderna.

De långa handläggningstiderna i anknytningsärendena har, som jag nämnt,
under en lång tid varit föremål för klagomål hos JO. Även om situationen
verkar ha förbättrats jämfört med hur det såg ut för några år sedan finns det
utifrån Migrationsverkets beskrivning anledning till oro.

I den verksamhets- och utgiftsprognos som Migrationsverket gjorde i oktober
2020 angavs att författningsstyrda handläggningstider beräknas nås under 2022
inom ärendeslaget uppehållstillstånd på grund av anknytning. Enligt
Migrationsverkets senaste prognos kan det alltså dröja ytterligare nästan två år
innan man kan förvänta sig att anknytningsärendena avgörs inom den
författningsreglerade tidsfristen.

Om inte kraftfulla åtgärder vidtas befarar jag att de alltför långa
handläggningstiderna för anknytningsärendena blir ett normalläge.
Migrationsverket måste fortsätta att arbeta aktivt för att komma tillrätta med de
långa handläggningstiderna.

I sitt yttrande till JO har Migrationsverket anfört att det i verkets regleringsbrev
för 2019 står att verket ska inrikta sig på att öka produktiviteten i
anknytningsärenden jämfört med föregående år, men att förvaltningsanslaget
inte motsvarar de behov som verket har och att verket därför måste göra
prioriteringar bl.a. mellan prövningen av asylärenden och andra ärenden om
uppehållstillstånd. Jag noterar att det i Migrationsverkets regleringsbrev för
2020 angavs att arbetet med att effektivisera prövningsverksamheten skulle
fortsätta med särskilt fokus på bl.a. anknytningsärenden, och att det i verkets
regleringsbrev för 2021 anges att verket – särskilt vad gäller prövningen av bl.a.
ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning – ska förkorta
kötiderna för öppna ärenden och öka andelen beslut som fattas inom
författningsstyrd tid.
                                                              Dnr 8443-2018    Sid 11 (11)
                                                                   335-2019
                                                                   447-2019

Mot bakgrund av vad verket anfört om hur man prioriterar sin verksamhet och
om behovet av resurser översänder jag en kopia av detta beslut till
Regeringskansliet.

Jag kan avslutningsvis nämna att jag denna dag också fattat beslut i ärenden
som rör Migrationsverkets handläggningstider i ärenden om medborgarskap (se
JO:s ärenden med dnr 130-2019 och 554-2019) och asyl (se JO:s ärenden med
dnr 659-2019, 790-2019, 2079-2019 och 2878-2019).

Ärendena avslutas.
