# Individ- och familjenämnden i Västerås kommun kritiseras för brister i flera avseenden i samband med att en person skrevs ut från ett boende

JO 2023-02-01 dnr 8443-2021

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                    Sid
                                                                          2023-02-01            8443-2021             1 (8)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Individ- och familjenämnden i Västerås kommun kritiseras för brister i
                        flera avseenden i samband med att en person skrevs ut från ett
                        boende


                          Beslutet i korthet: En man var beviljad bistånd i form av bostad med särskild service
                          och bodde på ett omvårdnadsboende som drevs av kommunen. Mannen skrevs
                          senare ut från boendet på grund av att han påstods ha varit hotfull och våldsam mot
                          personalen.
                          I beslutet konstaterar JO att kommunen i egenskap av mannens hyresvärd inte hade
                          tillämpat de tvingande reglerna som finns i hyreslagen till skydd för en hyresgäst när
                          beslutet om att skriva ut mannen fattades. JO konstaterar vidare att kommunen inte
                          hade fattat något formellt beslut om utskrivning, vilket innebar att mannen inte hade
                          någon möjlighet att få frågan prövad av domstol. Beslutet om utskrivning fattades
                          också av en person som inte var behörig att göra det och dessutom utan att först ha
                          kommunicerat med mannen. JO konstaterar därutöver att det tog alltför lång tid att på
                          nytt verkställa beslutet om bistånd.
                          Sammanfattningsvis uttalar JO kritik mot nämndens bristfälliga handläggning.

## Bakgrund

AA har varit beviljad bistånd till bostad med särskild service enligt 4 kap. 1 §
                        socialtjänstlagen (2001:453), SoL, genom flera tidsbegränsade beslut. Till följd
                        av besluten har AA bott på Ekens omvårdnadsboende som drivs av Västerås
                        kommun. I slutet på augusti 2021 skrevs han ut från Eken på grund av att han
                        påstods ha varit hotfull och våldsam mot personalen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 26 oktober 2021 klagade AA på hur
                        Individ- och familjenämnden i Västerås kommun hade hanterat frågor som
                        uppkom efter att han vräktes med omedelbar verkan från Eken. Han gjorde bl.a.
                        gällande att det inte fanns grund för vräkning. Vid tidpunkten för anmälan hade
                        han inte heller erbjudits något annat boende trots att han hade begärt att få det.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                   Dnr 8443-2021       Sid 2 (8)




Utredning
JO begärde in vissa handlingar i ärendet. Därefter begärde JO att nämnden
skulle yttra sig över vad som anfördes i AA:s anmälan till JO i de delar som
avser utskrivningen från Eken. Nämnden skulle särskilt yttra sig över på vilket
sätt det bistånd till bostad med särskild service som AA varit beviljad har
verkställts och vad som låg till grund för att han blev utskriven från Eken.
Nämnden skulle också redovisa vilka beslut som fattats och av vem samt de
rättsliga grunderna för besluten. Den skulle även belysa i vilken utsträckning
AA fick möjlighet att bemöta det som låg till grund för utskrivningen från Eken
samt redovisa vilka åtgärder nämnden vidtog med anledning av utskrivningen
för AA:s del. All dokumentation av relevans för frågan om utskrivning skulle
bifogas.

Nämnden yttrade sig och bifogade vissa handlingar i ärendet, bl.a. husreglerna
för Eken Lågtröskelboende.

Nämndens yttrande innehöll inte samtliga uppgifter som JO efterfrågade i den
första remissen, och JO begärde därför att nämnden skulle yttra sig på nytt.

Nämnden yttrade sig igen och bifogade bl.a. en kopia av ett hyreskontrakt
mellan Västerås kommun och AA, beslutsunderlagen för besluten om bistånd
samt viss övrig dokumentation.

Nämndens remissvar med bilagor finns tillgängliga i sin helhet hos JO.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaren.

Bedömning
Inriktningen på min granskning
AA har i sin anmälan framför allt klagat på att han blev vräkt från Eken utan att
det fanns skäl för det.

JO ska bl.a. kontrollera att myndigheterna har följt de regler som gäller för hur
ärenden ska handläggas. Däremot brukar JO inte uttala sig om myndigheternas
bedömningar och beslut i sakfrågor, t.ex. om det var rätt eller fel att skriva ut en
person från ett boende. JO kan inte heller upphäva eller ändra myndigheters
beslut. Den som är missnöjd med ett beslut kan i vissa fall överklaga det eller
väcka talan i allmän domstol. Jag kommer därför inte att uttala mig om
huruvida det var rätt eller fel av nämnden att inte låta AA bo kvar på Eken.

Jag har i stället riktat in min granskning på de formella delarna av nämndens
handläggning i samband med att AA tvingades lämna Eken och nämndens
agerande därefter. Jag kommer att uttala mig om vilka regler nämnden borde ha
tillämpat, om huruvida nämnden borde ha fattat ett formellt skriftligt beslut om
utskrivning och kommunicerat med AA innan beslutet fattades, om huruvida
beslutsfattaren var behörig att fatta beslutet om utskrivning samt om vilka
                                                                  Dnr 8443-2021       Sid 3 (8)




åtgärder nämnden borde ha vidtagit med anledning av AA:s rätt till bistånd och
hans begäran om ett annat boende.

Omständigheterna i ärendet
Av utredningen i ärendet framgår att AA beviljades bistånd till boende med
särskild service den 1 augusti 2019. Beslutet verkställdes den 1 september 2019
när AA tilldelades en plats på Ekens omvårdnadsboende. Han har därefter vid
flera tillfällen beviljats bistånd till bostad med särskild service. Besluten har
varit tidsbegränsade.

Av utredningen framgår vidare att AA och Västerås stad ingick ett hyresavtal
den 2 september 2019 om en bostad om 36 kvadratmeter. Avtalet skulle gälla
från den 1 september 2019 och tills vidare. Allmänna bestämmelser och
ordningsregler enligt avtalsvillkor skulle tillämpas för avtalet. Nämnden har
förklarat att avtalet avser AA:s nyttjanderätt till en bostad på Eken.

Nämnden har även hänvisat till husreglerna för Eken Lågtröskelboende. Av
dessa framgår bl.a. att det på Eken är nolltolerans när det gäller våld och hot
mot personalen. AA skrev under husreglerna den 27 maj 2021 och förband sig
då att följa dessa.

Av journalanteckningar framgår att AA skrevs ut från Eken någon gång i slutet
på augusti 2021 eftersom han påstods ha varit hotfull och våldsam mot
personalen.

Hyresförhållandet
JO har tidigare uttalat att det är möjligt för en socialnämnd att ge bistånd i form
av en bostad. Om en socialnämnd när den tillhandahåller en bostad ingår ett
avtal med den enskilde som innebär att nämnden upplåter nyttjanderätten till
bostaden mot betalning uppkommer ett hyresförhållande mellan nämnden och
den enskilde. Då är reglerna i 12 kap. jordabalken (JB), hyreslagen, om hyra
tillämpliga. Detta innebär bl.a. att socialnämnden, som hyresvärd, inte ensidigt
kan besluta om att ta ifrån den enskilde nyttjanderätten till bostaden. Social-
nämnden ska då följa de regler som finns i hyreslagen om t.ex. förverkande av
hyresrätten. Det är vidare viktigt att en socialnämnd på ett tydligt sätt gör
skillnad på fall där det är fråga om ett offentligrättsligt beslut om bistånd
respektive när nämnden ingår ett hyresavtal med den enskilde (som i och för sig
kan vara en följd av ett beslut om bistånd). (Se t.ex. JO 2017/18 s. 422.)

Som framgår ovan hade AA ingått ett hyresavtal med kommunen om boendet,
dvs. ett avtal genom vilket han fick nyttjanderätten till lägenheten mot
betalning. Reglerna i hyreslagen var därför tillämpliga i hans ärende. Den
omständigheten att han hade fått bostaden som en biståndsinsats enligt
socialtjänstlagen ger inte anledning till någon annan bedömning (se bl.a. JO
1993/94 s. 233 och JO:s beslut den 23 september 2015, dnr 2945-2014).
                                                                   Dnr 8443-2021      Sid 4 (8)




Nämnden har i sina remissyttranden inte uppgett att reglerna i hyreslagen
tillämpades när personalen på Eken i slutet på augusti 2021 beslutade att AA
inte fick bo kvar där. Det finns inte heller något annat i utredningen som tyder
på att så skulle ha skett. Jag utgår därför från att dessa regler inte tillämpades
när AA tvingades lämna boendet. Nämnden synes i själva verket inte ens ha
reflekterat över att den i egenskap av hyresvärd måste följa hyreslagens regler.

Hyreslagen har ett socialt skyddssyfte och dess bestämmelser är tvingande till
hyresgästens förmån. En hyresvärd får endast säga upp ett hyresavtal i förtid
(förverkande) i särskilt angivna fall och måste då följa särskilda regler om
formerna för en sådan uppsägning. En uppsägning ska exempelvis vara skriftlig
och delges hyresgästen (12 kap. 8 § JB). Dessa tvingande regler har alltså över
huvud taget inte tillämpats när AA tvingades lämna Eken. Nämnden förtjänar
kritik för sin hantering.

Ska ett formellt beslut om utskrivning fattas?
Som framgår ovan kan en socialnämnd inte ensidigt besluta om att ta ifrån den
enskilde nyttjanderätten till bostaden när reglerna i hyreslagen är tillämpliga. I
den utsträckning en socialnämnd, med beaktande av bestämmelserna i
hyreslagen, kan besluta om ändrad verkställighet av ett offentligrättsligt beslut
om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL bör följande beaktas.

JO har tidigare uttalat att när en kommun vill att den enskilde ska flytta från ett
boende till ett annat boende är det som regel inte fråga om en omprövning av ett
tidigare beslut om bistånd. En sådan flyttning är närmast en fråga om en ändring
av verkställigheten av ett beslut om bistånd. De allmänna principerna om
förutsättningarna för att ändra ett gynnande förvaltningsbeslut blir därför inte
tillämpliga. I stället aktualiseras frågor om huruvida en kommun ensidigt och
formlöst kan bestämma att den enskilde ska flytta eller om kommunen i en
sådan situation måste formalisera ”flyttbeslutet” och därmed ge den enskilde
möjlighet att få saken prövad av domstol. Om ett beslut om en ändring av
verkställigheten innebär en försämring av vården och omsorgen talar starka skäl
för att det nya verkställighetsbeslutet kan överklagas genom s.k. förvaltnings-
besvär. Domstolens prövning torde då inriktas på om den enskilde efter
ändringen av insatsen tillförsäkras den hjälp som han eller hon tidigare har
beviljats av nämnden eller av domstol. (Se JO 2005/06 s. 182.)

Ett beslut om att verkställigheten av ett bistånd ändras kan således ha en sådan
betydelse för en enskild att det bör fattas ett formellt beslut om detta. Först då
kan frågan komma under en domstols rättsliga prövning. Ett beslut måste då
också vara skriftligt. Beslutet om utskrivning av AA från Eken hade enligt min
bedömning en sådan betydelse för honom att det skulle fattas ett formellt
skriftligt beslut om detta.

Uppfyller nämndens beslut lagens krav?
Nämnden har i sitt andra remissvar uppgett att beslutet om utskrivning har
dokumenterats i en journalanteckning som även fogades till yttrandet.
                                                                  Dnr 8443-2021       Sid 5 (8)




I 31 § förvaltningslagen (2017:900), FL, finns en bestämmelse om vilka krav
som ställs på skriftliga beslut. Där anges att det för varje skriftligt beslut ska
finnas en handling som bl.a. visar dagen för beslutet, vad beslutet innehåller och
vem eller vilka som har fattat beslutet. Kravet att det för varje beslut ska finnas
en handling innebär inte att myndigheten måste ta fram ett speciellt dokument
för att dokumentera beslutet. Kravet kan tillgodoses också genom t.ex. en
protokollsanteckning eller en anteckning direkt på en ansökningshandling som
bevaras i en kopia på papper eller i elektronisk form hos myndigheten eller
genom en kopia av ett expedierat särskilt uppsatt beslut (prop. 2016/17:180
s. 320).

Som framgår ovan kan det räcka att ett beslut dokumenteras i en journal-
anteckning. Journalanteckningen måste i sådana fall innehålla de uppgifter som
anges i 31 § FL. Av den journalanteckning som nämnden har hänvisat till
framgår inte vem som har fattat beslutet. Det är vidare otydligt vilket datum
beslutet fattades. Anteckningen uppfyller således inte de krav som ställs på
skriftliga beslut i 31 § FL.

Nämnden förtjänar sammanfattningsvis kritik för att inte ha fattat ett formellt
skriftligt beslut om utskrivning som uppfyllde kraven i 31 § FL.

Borde nämnden ha kommunicerat innan beslutet om utskrivning
fattades?
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den som huvudregel, om det
inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av
betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig
över materialet (25 § FL).

Nämnden har i sitt andra remissvar uppgett att beslutet om utskrivning fattades
den 31 augusti 2021. AA informerades om beslutet den 1 september 2021 då
han även blev delgiven nämndens argument för att skriva ut honom från Eken.

Av nämndens yttrande följer att AA fick bemöta de anklagelser som lades till
grund för beslutet om utskrivning först efter att beslutet hade fattats. Det är
enligt min mening inte godtagbart. AA borde ha fått den möjligheten innan
beslutet fattades. Nämnden förtjänar kritik för att inte ha kommunicerat med
AA innan beslutet om utskrivning fattades.

Behörighet att fatta beslut om utskrivning
Nämnden har i sitt första remissyttrande uppgett att personalgruppen och en
avdelningschef samt enhetschefen BB beslutade att AA inte kunde bo kvar. I
nämndens andra yttrande angavs följande. Beslutet om utskrivning togs av
teamledare i samråd med chef den 31 augusti 2021. Av socialtjänstförordningen
framgår att föreståndaren beslutar om utskrivning om inte huvudmannen
bestämmer annat. Enhetschefen BB är anmäld som föreståndare för Eken till
Inspektionen för vård och omsorg (IVO), och därigenom är hon behörig att
besluta om utskrivning. Det behövs därför ingen delegation från nämnden.
                                                                  Dnr 8443-2021     Sid 6 (8)




Jag har tolkat nämndens svar som att den anser att föreståndaren för Eken var
behörig att fatta beslut om utskrivning med stöd av 3 kap. 14 § socialtjänst-
förordningen (2001:937), SoF. Av den bestämmelsen framgår att när behovet av
vård i hemmet eller boendet har upphört ska den som vårdas skrivas ut.
Föreståndaren beslutar om utskrivning om inte huvudmannen har bestämt
annorlunda.

Av 3 kap. 1 § SoF framgår att med hem för vård eller boende avses ett hem
inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening
med ett boende. Som ett sådant hem räknas inte en sådan särskild boendeform
som avses i 5 kap. 7 § tredje stycket SoL, dvs. bostäder med särskild service för
dem som möter betydande svårigheter i sin livsföring.

Enligt min bedömning var bestämmelsen i 3 kap. 14 § SoF inte tillämplig i den
aktuella situationen. För det första var det boende som AA var beviljad inte ett
sådant hem för vård eller boende som en föreståndare kan besluta om
utskrivning från. Vidare framgår det av bestämmelsen att föreståndaren endast
kan besluta om utskrivning om behovet av vård i boendet har upphört eller om
den enskilde har begärt det. Ingen av dessa situationer är aktuell. Det fanns
således ingen behörighet enligt 3 kap. 14 § SoF för föreståndaren att besluta om
utskrivning av AA.

Nämnden har inte heller gjort gällande att det finns något stöd i delegations-
ordningen för Individ- och familjenämnden för någon i personalen på boendet
att besluta om utskrivning, och jag kan inte heller se att det finns något sådant
stöd i den. Nämnden förtjänar därför kritik för att beslutet om utskrivning
fattades av en person som saknade behörighet att göra det.

Ny verkställighet utan dröjsmål
Av 16 kap. 3 § SoL framgår att ett beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL
gäller omedelbart. Beviljade insatser ska därför i princip verkställas utan
dröjsmål. Den nämnd som har beviljat biståndet ansvarar också för att beslutet
blir verkställt.

Som framgår ovan har nämndens beslut om bistånd enligt 4 kap.1 § SoL
tidigare verkställts genom att AA har bott på Eken. Nämndens skyldighet att
verkställa beslutet om bistånd i form av bostad med särskild service upphörde
inte när AA skrevs ut från Eken, utan denna skyldighet kvarstod. Nämnden var
således skyldig att utan dröjsmål efter utskrivningen erbjuda AA en ny bostad
med särskild service.

Nämnden har i sitt första remissvar uppgett att handläggaren pratade med AA
den 2 september 2021 och att AA då uppgav att han ville ställas i kö till
Tallbacken, som är ett annat lågtröskelboende i Västerås. Han ställdes i kö
samma dag. Den 29 september 2021 pratade handläggaren återigen med AA
som meddelade att han även ville stå i kö till Furans omvårdnadsboende, varpå
han ställdes i kö även till det. I början på november 2021 fick handläggaren
                                                                   Dnr 8443-2021       Sid 7 (8)




information om att AA hade haft ett möte med teamledare och avdelningschef
på Eken med anledning av hans klagomål i fråga om avvisning/utskrivning från
Eken. Dessförinnan hade det blivit en plats ledig på Tallbacken, men i samtal
med teamledare framkom det att AA var bäst lämpad för boende på Furan med
hänvisning till hans historik med hot och våld mot personal. Den 14 januari
2022 pratade handläggare med AA och frågade om han kunde tänka sig att stå i
kö till nyktert stödboende i väntan på plats på lågtröskelboende och på det sättet
snabbare få hjälp med sin boendesituation, men han tackade nej till det. Den 10
maj 2022 blev AA erbjuden en plats på Furans omvårdnadsboende med
inflyttning i början av juni. Den 17 maj tackade AA ja till den erbjudna platsen.
I sammanfattningen i remissvaret har nämnden uppgett att AA har stått i kö till
boende genom socialtjänsten sedan utskrivningen från Eken. Då enbart Furans
omvårdnadsboende har bedömts som lämpligt har det tagit tid att verkställa
beslutet. AA tackade också nej till ett erbjudande om nyktert stödboende.

Nämnden har i sitt andra yttrande uppgett att AA bjöds in till ett möte den 4
november 2021 på boendet med anledning av de klagomål han riktat mot
boendet. På mötet pratade AA väldigt negativt om både Eken och Tallbacken
och uppgav att dessa boenden inte var några alternativ för honom. Utifrån denna
information meddelade teamledaren handläggaren på socialtjänsten att det vore
bättre om AA fick stå i kö till Furan i stället.

Av nämndens remissvar följer således att det var först den 10 maj 2022 som
beslutet om bistånd verkställdes. Då erbjöds AA plats på Furans
omvårdnadsboende med inflyttning i början av juni 2022. Det tog således
nästan nio månader innan AA erbjöds ett nytt boende med särskild service.
Under denna tid påpekade AA för förvaltningen att han var bostadslös. Det
framgår av de e-postmeddelanden som AA fogade till sin anmälan till JO. Trots
att AA synes ha stått helt utan boende efter att han skrevs ut från Eken och
förvaltningen visste om det verkar ärendet periodvis ha legat helt utan åtgärder
under månader i sträck. Detta är inte acceptabelt. Nämnden förtjänar kritik för
att ha varit alltför passiv i sina ansträngningar att på nytt verkställa beslutet om
bistånd.

Jag vill i detta sammanhang även påminna nämnden om vad som föreskrivs i
16 kap. 6 f § SoL. Enligt den bestämmelsen ska socialnämnden till IVO
rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 § som inte har verkställts
på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje
beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd
beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapportering ska ske
en gång per kvartal.

Övrigt
Jag har ovan konstaterat att nämnden i sin handläggning har brustit i flera
avseenden i samband med att AA skrevs ut från Eken. Jag förutsätter att
                                                                 Dnr 8443-2021   Sid 8 (8)




nämnden omgående vidtar de åtgärder som krävs för att det inträffade inte ska
hända igen.

Det som har kommit fram i övrigt ger inte anledning till ytterligare åtgärder
eller uttalanden från min sida.



Ärendet avslutas.
