# Fråga om socialnämnden har brustit i informationen till ett familjehem angående en planerad omplacering av barn

JO 2002-08-22 dnr 845-2001

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2002-08-22             845-2001                 1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om socialnämnden har brustit i informationen till ett familjehem
                        angående en planerad omplacering av barn


                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot 1:e vice ordföranden BB,
                        avdelningschefen CC, 1:e socialsekreteraren DD och socialsekreteraren EE,
                        samtliga vid Omsorgsnämnden i Tanums kommun. Klagomålen avsåg
                        huvudsakligen brister i informationen till ett familjehem om en planerad
                        omplacering av två familjehemsbarn som var placerade med stöd av lagen
                        (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

                        I anmälan anfördes bl.a. följande.

                                  Sedan april 1990 har FF (född 1984, JO:s anm.) och GG (född 1987, JO:s anm.)
                                  varit fosterbarn hos mig. Den 13 november 2000 kom EE och hämtade barnen, de
                                  skulle på bio och därefter ut och äta. Barnen var mycket otrevliga mot mig och sa att
                                  de skulle flytta. Efter detta ringde EE till FF:s mobiltelefon. GG ringde de till
                                  skolan. Ingen ringde mig, jag ville ha ett hembesök men det skulle inte gå förrän den
                                  15 december. Den 14 december kom FF och berättade att DD ringt henne och GG
                                  och talat om att de hittat ett nytt fosterhem till dem, han hade även talat om vilken
                                  familj. En timma senare ringde DD mig och talade om samma sak. Jag sa då att jag
                                  redan fått informationen genom barnen. Något hembesök den 15 december blev det
                                  ej. Den 21 december hämtades barnen för att träffa DD och EE. Kl 12.00 samma dag
                                  ringde DD mig och sa att barnen skulle flytta inom en månad. Jag undrade varför
                                  och om det varit uppe i socialnämnden. Svaret var att FF hade varit jobbig och nu
                                  började GG visa samma tendens och att ärendet inte varit uppe i nämnden. Den 15
                                  januari flyttade barnen. Jag visste inte att de skulle flytta denna dag och var därför
                                  inte hemma.
                                  Jag anser att Tanums Kommun kränkt mig genom att gå bakom ryggen på mig
                                  genom att utan min vetskap prata med barnen och skolan, varit inne i vårt hus och
                                  hämtat saker. Jag har ej fått reda på var barnen bor ej heller deras telefonnummer.
                                  Vid förfrågan till Socialnämnden har vi inte fått någon förklaring varför barnen
                                  flyttats från vårt familjehem.
                        Inledningsvis infordrades och granskades de aktuella personakterna. I samband
                        med att handlingarna översändes till JO angav omsorgsförvaltningen att det
                        saknades vissa noteringar och material som skulle översändas senare.

                        Kompletterande material inkom från omsorgsförvaltningen.

                        Omsorgsnämnden i Tanums kommun anmodades att inkomma med utredning och
                        yttrande över vad AA hade anfört. I remissen angavs att remissvaret även skulle


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 845-2001     Sid 2 (6)




innehålla en redogörelse för hur nämndens överväganden, beslut och verkställighet
i samband med den aktuella omplaceringen hade dokumenterats.

I ett remissvar anförde omsorgsnämnden följande.

      Omständigheter kring omplaceringen
      Redan tidigt fanns tveksamheter kring placeringen av FF och GG i det aktuella
      familjehemmet. Ett s.k. fördjupat övervägande av placeringen gjordes 940526. Det
      fanns tveksamheter till att familjehemmet hade kompetens för att klara av uppgiften.
      Det fanns oro för barnen med anledning av detta.
      Dåvarande socialnämnd beslutade att placeringen skulle fortgå, men att
      familjehemmet inte skulle ta emot feriehemsplaceringar tills vidare. Anledningen till
      det senare beslutet var att man bedömde att familjehemmet hade nog med att klara
      av FF och GG.
      Sedan tidpunkten för detta fördjupade övervägande har det funnits tveksamheter till
      familjehemmets möjligheter att klara av sin uppgift. Emellertid har det faktum att
      flickorna inte haft någon annan anknytning till någon vårdande person vägt tyngre.
      Omsorgsnämnden har tyckt att det är bättre att försöka stödja familjehemmet i deras
      uppgift, eftersom familjehemsföräldrarna är de vuxna personer, som känt barnen
      mest och längst (förutom modern). Denna bedömning har fått väga tyngre än de
      brister, som socialtjänsten anser har funnits hos familjehemmet. Av erfarenhet vet
      nämnden att omplacering kan vara en smärtsam process för främst barnen men även
      andra inblandade parter. Detta styrks också av forskningsresultat.
      AA har haft svårigheter att hantera flickornas biologiska mor ... AA har inte kunnat
      underlätta umgänget mellan modern och FF och GG.
      Samarbete mellan de handläggande socialsekreterarna och familjehemmet fungerade
      inte tillfredsställande. Det blev lätt konflikter och Omsorgsnämnden i Tanum hade
      svårt att ge familjehemmet det stöd som det behövde för sin uppgift. För att avhjälpa
      detta engagerades så småningom socialsekreterare HH, från familjehemssektionen i
      Göteborg. Hon hade ansvar för en pojke som också var placerad hos AA. HH fick i
      uppdrag att arbeta för stöd direkt till AA. Detta inleddes våren 1997.
      Familjehemmet har också fått kontinuerlig hjälp i form av handledning och
      erbjudande om vidareutbildning. AA har haft mycket tät kontakt med HH, periodvis
      nästintill dagligen.
      Så småningom blev det stora problem med FF i familjehemmet. Dessa kulminerade
      under sommaren 2000. Citat ur uppföljningsrapport 2000-11-06: ”Sommaren har
      varit kaotisk i familjen. FF har sovit borta de flesta nätterna. Familjehemmet har
      inte vetat hos vem hon har sovit. De har dock haft daglig telefonkontakt när hon
      varit borta. FF har inte velat uppge vart hon varit för rädsla för att bli hämtad. . . .”
      Genom Omsorgsnämndens försorg har FF blivit utredd för eventuell
      neuropsykiatrisk problematik. Denna utredning påvisade farhågor för FF:s hälsa och
      hennes hemmiljö ifrågasattes.
      För att hjälpa FF anställdes en stödperson, JJ. De hade fått kontakt eftersom JJ
      arbetade på FF:s skola. JJ skulle utgöra en personlig, pedagogisk och praktisk hjälp
      till FF. FF gjorde sin praktik hemma hos JJ, som är konstnär. JJ kom snabbt att bli
      en viktig person för FF och detta bidrog till att stabilisera FF:s situation.
      Vid hembesök hos AA 000920 informerades hon om tankar på eventuell
      omplacering av FF. Detta framgår av aktanteckning:
      000920
      ”Hembesök hos AA. Närvarande: AA, DD samt jag.
      Vi går igenom hur situationen är i familjen just nu. Det har fungerat hemma sedan
      FF började hos JJ. Det har enl. AA gått att föra samtal med FF utan att de råkat i
      luven på varandra.
                                                                   Dnr 845-2001      Sid 3 (6)



Vi förklarar att vi blev mycket oroliga när vi fick höra att FF under sommaren varit
borta de flesta nätter utan att de vetat var hon varit. Vi talar om att om det inte
fungerar bättre så måste vi omplacera FF. AA är införstådd med det. /EE”
Under hösten 2000 framkom uppgifter, som gjorde socialtjänsten mycket oroad.
Dessa uppgifter har socialtjänsten sekretessbelagt och de redovisas inte närmare i
detta yttrande.
Handläggarna gjorde tillsammans med Omsorgsnämndens vice ordförande BB

## Bedömning

bedömningen att FF och GG behövde omplaceras.
Processen med att finna ett nytt familjehem var inte lätt, särskilt som FF och GG
absolut ville bo kvar på Orust. Socialsekreterare EE och 1:e socialsekreterare DD
lade ner ett stort arbete på att finna ett nytt hem. Så småningom hittade de ett
trovärdigt alternativ. EE besökte det nya familjehemmet 001201. Tillsammans med
DD gjordes bedömningen att detta familjehem var lämpligt. Familjen hade varit
föremål för utredning av Stenungsunds kommun och efter samtal med deras
tjänstemän begärdes kopia på den genomförda utredningen.
EE blev sjukskriven, varför DD fick ta över huvudansvaret för omplaceringen.
AA fick av FF och GG information om den förestående omplaceringen. Hon var i
kontakt med HH under helgen 001125–26, som då bekräftade planeringen. Detta
framgår av aktanteckning i familjehemsakten 001128. Socialtjänsten gjorde
tillsammans med HH planeringen att närmare informera AA vid ett gemensamt
hembesök. Detta var möjligt först 001215. Dagen innan framkom att HH inte kunde
delta. Vid telefonsamtal samma dag till AA tackade hon nej till mötet. Hon
informerades då om omplaceringen. Hon kände till planerna genom att FF och GG
hade berättat för henne. Flickorna fick samma dag via telefon veta vilket familjehem
som var aktuellt.
Det hade känts bättre för oss på socialtjänsten att själva berätta för familjehemmet i
ett tidigare skede, men med denna planering var inte detta möjligt. Vi beklagar att
mötet 001215 inte blev av, men det kunde vi från socialtjänstens sida inte styra över.
AA tackade själv nej till mötet, när HH inte kunde delta.
Socialtjänstens agerande har bestämts av respekt för flickorna, vars behov måste
komma i första hand. Detta har delvis skett på bekostnad av familjehemsföräldrarnas
behov av information.
Båda flickorna var inledningsvis mycket positiva till omplacering. Några dagar efter
beskedet blev FF dock tveksam till att placeras i ett nytt familjehem. Detta ledde till
att JJ körde flickorna till ett möte i Tanumshede 001221. Till mötet infann sig även
socialsekreterare EE, trots att hon var sjukskriven. Vid samtal med FF och GG
framkom att de var positiva till omplacering och samma dag fattade
Omsorgsnämndens vice ordförande BB beslut om omplacering till det nya
familjehemmet. Planeringen var att FF och GG skulle vara kvar i det gamla
familjehemmet under jullovet. Emellertid meddelade AA 001221 att flickorna måste
flytta innan nyår. Det blev därför viss förvirring när omplaceringen skulle
verkställas.
Flickorna bodde kvar i det gamla familjehemmet över jul- och nyårshelgerna.
010108 ringde socialsekreterare EE till JJ, som berättade att AA åkt utomlands.
010110 ringde DD till KK (familjehemsfadern, JO:s anm). Han informerades om att
flickorna skulle flytta måndag 010115. Han berättade att AA skulle komma hem
söndag 010114.
010110 postades brev till AA från IFO-chef CC.
010114 ringde DD till AA. Hon ville inte prata och la på luren.
Måndag 010115 åkte DD och EE till Orust. Först åkte de till familjehemmet där
ingen var hemma. FF:s och GG:s saker låg packade i plastsäckar utanför huset. De
lastades in i bilen. FF och GG befann sig hos JJ, där de hämtades för vidare transport
till det nya familjehemmet.
                                                                             Dnr 845-2001    Sid 4 (6)



      Omplaceringsbeslut 001221 fattat av Omsorgsnämndens vice ordförande BB,
      anmäldes enligt delegationsordningen på Omsorgsnämndens arbetsutskotts
      sammanträde 010122, § 4.

      Uppgifter om att socialtjänsten varit inne i AA hus och hämtat saker
      Fredag 010112 hämtade JJ FF för att ta med henne till skolan. Båda flickorna bad
      henne ta med saker till det nya familjehemmet. JJ uppgav att hon gick in i huset ett
      steg innanför entrédörren och tog emot saker, som hon sedan bar ut i bilen. Detta
      gjorde hon inte som en del i socialtjänstens uppdrag utan helt på eget initiativ.
      Handläggarna från socialtjänstens sida kände inte till detta. Om socialtjänsten hade
      tillfrågats, hade JJ självklart avråtts från att gå in i huset och hjälpa till att flytta
      saker utan familjehemmets tillstånd.

      Dokumentation
      Individ- och familjeomsorgen i Tanums kommun använder sig av datasystemet
      ProCapita. I detta noteras löpande aktanteckningar och beslut. Dessa skrivs ut och
      förvaras, liksom övriga handlingar, i en fysisk akt. Eftersom EE var sjuk, blev det
      avbrott i journalföringen. DD gjorde handskrivna noteringar som senare skulle föras
      in i ProCapita. Överföring fick vänta tills EE kom tillbaka från sin sjukskrivning, för
      att det skulle bli klart vem som skulle föra in vad.

      Yttrande/Sammanfattning
      Omsorgsnämnden i Tanums kommun har agerat med tydligt barnperspektiv, d.v.s.
      haft FF:s och GG:s bästa hela tiden för ögonen. Detta har, som vi ovan redovisat,
      ibland lett till att vi åsidosatt familjehemmets behov av information.
      Dokumentationen blev tyvärr fördröjd p.g.a. handläggares sjukskrivning.
Till yttrandet hade fogats en skrivelse den 1 oktober 2001 från avdelningschefen
CC till AA jämte kopior av viss dokumentation i ärendena.

AA yttrade sig över remissvaret. I yttrandet beskrev AA sin uppfattning av
händelseförloppet och pekade därvid bl.a. på att vissa fakta i remissvaret var
felaktiga.

I ett beslut den 22 augusti 2002 anförde JO André följande.

Inledning
Den 1 januari 2002 trädde en ny socialtjänstlag (2001:453) och en ny
socialtjänstförordning (2001:937) i kraft. I förevarande ärende behandlas händelser
och omständigheter som ägde rum under den tid socialtjänstlagen (1980:620) och
socialtjänstförordningen (1981:750) var gällande. Jag har emellertid valt att här
hänvisa till den nya lagstiftningen som, i aktuella delar, inte har inneburit några
sakliga ändringar i förhållande till den äldre lagstiftningen.

Kommunikation med familjehemmet
En socialnämnd har ett särskilt ansvar för barn och ungdomar som har placerats i
ett familjehem. Av 6 kap. 7 § socialtjänstlagen följer bl.a. att socialnämnden skall
medverka till att de barn som är placerade i familjehem får god vård och fostran
och att uppväxtförhållandena i övrigt är gynnsamma. För att uppfylla dessa
skyldigheter bör nämnden, enligt 5 kap. 1 § socialtjänstförordningen, genom
personliga besök av särskilt utsedda representanter för nämnden och på annat
lämpligt sätt fortlöpande hålla sig väl förtrogen med förhållandena i hemmet och ge
                                                                  Dnr 845-2001   Sid 5 (6)




det erforderligt stöd. Dessa övergripande bestämmelser om socialnämndens ansvar
gäller även när barn och ungdomar har omhändertagits för vård enligt LVU.

Enligt 11 § första stycket LVU bestämmer socialnämnden hur vården av den unge
skall ordnas och var han skall vistas under vårdtiden. Ett barn som har varit
stadigvarande placerat i ett familjehem får som huvudregel inte flyttas utan att en

## Utredning

utredning om barnets förhållanden görs. I vissa akuta krissituationer kan det
emellertid vara nödvändigt med en omplacering utan att en ingående utredning har
företagits. En utredning inför en omplacering skall allsidigt klarlägga de
omständigheter som är av betydelse för frågans bedömning. Uppgifter som kan ha
betydelse för bedömningen måste granskas närmare, oavsett om de talar för eller
emot en omplacering. Av det sagda följer att familjehemsföräldrarna måste beredas
tillfälle att ta del av anmärkningar som riktas mot familjehemmet och beredas
tillfälle att yttra sig över uppgifterna. Givetvis måste också undersökas hur en
förflyttning av barnen skulle påverka barnens förhållanden och deras utveckling.
Även i denna del kan familjehemmet ha viktig kunskap att förmedla till
socialnämnden under utredningen.

I förevarande fall var de familjehemsplacerade barnen tre respektive sex år när de
placerades i familjehemmet S. den 3 april 1990. De bodde sedan i familjehemmet
under mer än tio år innan det blev aktuellt med en omplacering. Det är uppenbart
att en omplacering efter en sådan tid måste föregås av en omsorgsfull utredning.
Av utredningen hos JO framgår att nämnden bestämde sig för att kontakta
familjehemmet först efter att nämnden hade förslag på ett nytt familjehem. Såvitt
framkommit var det inte någon akut krissituation som föranledde omplaceringen.
Jag har förståelse för att nämnden ställdes inför en svår situation när de
familjehemsplacerade barnen, enligt vad som framgår av journalanteckningarna,
inte ville att familjehemmet skulle informeras. Med hänsyn till vad som
framkommit, särskilt den långa placeringstiden, finner jag ändå att familjehemmet
under nämndens utredning borde ha fått del av och beretts tillfälle att ta del av de
anmärkningar som föranledde nämnden att överväga frågan om omplacering.
Familjehemmet borde även ha beretts tillfälle att yttra sig innan frågan om
omplacering hade kommit så långt som var fallet när nämnden underrättade AA om
saken.

Dokumentationen
Enligt 11 kap. 5 § första stycket socialtjänstlagen gäller följande. Handläggningen
av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård
och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och
åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av
betydelse.

Ur rättssäkerhetssynpunkt är det naturligtvis av vikt att dokumentationen har
aktualitet. Det ankommer på den som har ansvaret för ärendet att tillse att
behövliga uppgifter utan dröjsmål tillförs akten. Handläggaren får inte låta anstå
med journalföringen under någon längre tid. Journalanteckningarna skall föras så
att det är möjligt att vid varje tidpunkt se vad som har kommit fram i ärendet. De
                                                                   Dnr 845-2001     Sid 6 (6)




anteckningar som görs i journalen eller annars i akten skall vara daterade och det
skall framgå vem som bär ansvaret för dem.

Det är viktigt att dessa krav uppfylls. Detta är en förutsättning för att den som
ärendet rör skall kunna följa ärendets handläggning vid nämnden.
Dokumentationen skall vidare säkerställa ärendets handläggning i den ordinarie
handläggarens frånvaro, trygga nämndens beslutsunderlag samt ge möjlighet till
granskning av ärendets handläggning i efterhand.

Av remissvaret framgår att dokumentationen har fördröjts på grund av en
handläggares sjukskrivning. Utredningen visar emellertid inte hur långt dröjsmål
som varit i fråga. Jag finner inte skäl att gå vidare i den saken utan nöjer mig med
att erinra om ovanstående.

Övrigt
Vad AA har anfört i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.
